annasfoto

Uttråkning bra för kreativiteten

Skrivet av Anna Betlehem 17.03.2020

Kategorier:
Taggar:

Man får inte vistas mer än fem personer samtidigt här nu, och vi kan i princip inte gå ut, om det inte är för att handla mat. Vi försöker vänja oss vid vår nya vardag hemma och hittills går det bra. Måendet hinner gå upp och ner under dagen, man har ju så mycket tid att reflektera och känna efter, men det är ändå ganska stabilt. Försöker upprätthålla lite rutiner nu, som att börja varje morgon på balkongen.DSC5175

Det känns ändå som att vi sinsemellan har bra feelis och inställning till ovissheten här hemma. Det är bra att vi spenderat så enormt mycket tid tillsammans redan innan att en sån här period när man är tätt in på varandra konstant inte borde vara något problem. Vi har övat och lärt oss att distansera oss från varandra hemma, vi kan sitta i varsin bubbla, i samma rum, och med små medel ändå bekräfta och se varann. Vinka från våra egna bubblor.

DSC5169DSC5196

Jag har mycket ideér på vad jag ska hitta på här hemma, men försöker att inte plöja genom allt för snabbt. Får inte vara för effektiv när tid nu är allt jag har. Igår väntade jag t.ex med att tvätta håret tills det kom en stund när jag faktiskt var uttråkad. Morgondagens projekt blir typ att gå ut med roskis och kanske städa ett av köksskåpen! Låter ju helt absurt egentligen. Mestadels kan jag ty mig till målandet. Och några skolgrejer har jag ju ändå att fixa. Det här är egentligen ett perfekt läge för att faktiskt skapa konst som tar tid. Uttråkning och begränsning är super för kreativiteten. Vill också lära mig nya saker. Är så harmad att jag inte har ett enda instrument med mig här, inte ens ett munspel. Det här skulle ju va perfekt tid för mig att lära mig spela dragspel!

DSC5241

Jag har ju en del fotouppgifter som jag ska få gjorda nu, och det är ju en begränsning i sig att jag inte kan fota på så många andra ställen än hemma. Det kan bli intressant det också sedan. Jag började ju med gatufotografi för några veckor sedan, men så mycket främlingar får man nog inte på bild nu. Idag på eftermiddagen slog det mig dock att jag kunde testa fota människor som går förbi i parken med teleobjektiv från min balkong, så det gjorde jag en stund. Det är lite extra intressant att se människor på gatan nu. Liksom vart är du på väg? Vad bär du på?

DSC5205DSC5210

Ofta står jag och kikar längtansfullt ut genom köksfönstret mot Geisbergstoppen. Oj vad jag ska vandra när det här är över. Lite oklart faktiskt, men nog hade man väl kunnat fara på vandringar nu också, som jag tidigare skrev att jag skulle göra, men känns inte läge för det riktigt. Vill nog bara hållas hejm.

DSC5219DSC5296En gammal dam satt på en bänk nere vid parken. Jag undrar vad hon funderade på. DSC5258

Nu som då blir det en liten tur till kylskåpet. Så himla sugen på allt möjligt hela tiden nu. Chokladen jag köpte senast jag var i butiken åts upp på något dygn och nu har jag bara en massa öppnade halvgoda chipspåsar i skafferiet att ta till. Har till och med börjat äta av TUC-kexen.

DSC5247DSC5252

Äntligen fick jag se någon på balkongerna mittemot! Vad tusan gör folk inomhus bakom sina fönster när de har så fina balkonger att vistas på! Jobba på dator kunde de ju till och med göra när de har så bra parasoll och grejer.

DSC5322Tanten tittade, precis som jag, ner på det förbigående gamla paret. DSC5311DSC5305DSC5329Lasse på jobb. DSC5285Han älskar när jag stör honom med mina otroliga skämt.... :)))DSC5264Solen började gå ner över parken utanför. DSC5332DSC5357 2DSC5383 2DSC5366 2och vi övergick från arbetstid till ledig kväll. DSC5344 2DSC5354 2Älskar att vi har utsikt över en park och ett så stort område för man får så bra översikt över hur mycket folk som faktiskt rör sig ute nu. De stängde av parken igår och lagade band för alla ingångar, men det satt ändå en tjej på en bänk kvar. Senare såg jag tre vuxna män leka "inte röra marken" utanför.

Den rådande krisen rör runt mina känslor gentemot mänskligheten ganska mycket. Ibland känns det som att vi människor är så dumma och hopplösa, men sen kommer vissa stunder, som när jag tittade ut genom fönstret på de tre männen, och då känner jag att vi är nog ganska fina och charmiga också. När vår vardag och allt som är vant och normalt för oss tas bort, så finns fortfarande skratt, lek, värme och mänsklig kontakt, kärlek. Det viktigaste har vi ändå kvar. DSC5423 2Och medan männen fortsatte hoppa från en grej till en annan, så lagade vi vår makaronilåda.DSC5404 2DSC5411 2DSC5429 2Sen läste jag om regeringens beslut i Finland, målade fem bilder med akryl, såg 5 avsnitt av en finlandssvensk serie och gick och sova tidigt för att orka upp tidigt till balkongsolen nästa dag, alltså idag.


Åker absolut inte härifrån

Skrivet av Anna Betlehem 15.03.2020 | 1 kommentar(er)

Taggar:

Hej på er. Jag har inte så mycket blogglust just nu faktiskt. Vanligtvis när jag är hemma mycket är det ju bloggen jag donar och fixar med men nu känns det så irrelevant att skriva om resor och grejer från tidigare månader. Att skrolla genom Bloglovin och läsa bloggar är någonting jag alltid gör för att slappna av men nu när allt handlar om en enda grej känns inte det avslappnande och distraherande heller.

DSC4957 2

Det har hänt mycket sen mitt förra inlägg. Inte konstigt eftersom framfarten av det här viruset och kaoset är så snabbt, och utveckling sker varje dag. I torsdags var jag ju till Golling och vandrade lite med några kompisar, men sedan dess har jag knappt lämnat lägenheten. Lugnet och distansen till allt kaos som jag kände i skogen var underbar, dagarna efter har det varit mindre av den känslan.

Jag skrev ju att jag inte skulle bunkra upp med mat, men blev ändå så att jag for och helghandlade lite mer än vanligt. Inget överdrivet, men vi klarar nog oss åtm 1,5 vecka. Jag funderade med Lasse om det är så snyggt att ändra sig och ha en ny inställning till det som händer, i en blogg. Vi kom fram till att något annat kunde inte förväntas av en. Detta kaos utvecklar sig fort och när inte ens länder kan vara konsekventa i sitt handlade, så kan inte enskilda människor förväntas vara det. Det är alldeles mänskligt att ändra sig. Jag står fortfarande fast vid att ångesthantering är extra viktigt just nu.

DSC5051

Jag är absolut mer rädd och orolig nu än för några dagar sedan. Inte ens min bästa kompis har jag träffat, vi har facetimeat. Jag är väldigt tacksam för att ha Lasse med mig här. När intrycken blir för mycket och det blir jobbigt har man varandra. Då kan man lägga sig intill, dra upp tröjan och lägga kinden mot den andras hud. Dessutom har vi som par jobbat extremt mycket med optimism, självmedvetenhet, jobbiga känslor och hantering av motgångar tillsammans under vår tid, så jag känner att vi tillsammans är hejare på att hålla varandra lugna när det stormar utifrån. När andra människor stressar upp en kan man sedan vila i att i Palm Betlehem hushållet råder lugn och eftertänksamhet, för det mesta.

DSC5011

Imorse steg jag upp och målade med akryl framför 10 avsnitt av en serie plus tre dokumentärer. Det är ett effektivt sätt att sysselsätta och underhålla sig själv, och inte fastna i nyhetsflödet. Jag har kommit till den punkten där jag tycker att jag inte behöver läsa så mycket om viruset mera. Behöver inte mer information eller veta om exakt alla nya fall. Jag gör redan allt för att skydda mig själv och andra, mera kan jag inte göra. Enda gången jag kollar upp saker nu är när folk berättar nånting åt mig, pratar om siffror och antal döda exempelvis, och jag vill kontrollera. Om det är någonting jag inte tänker stressa upp mig över, så är det siffror som inte stämmer.

DSC4929 2

Min lördagsmorgon och dag fortskred ganska bra trots världens tillstånd. Jag frågade ut Lasse om recession, finansmarknaden, dalande aktier, konkurser, permitteringar och han svarade gladeligen på allt. Vi funderade kring hur olika slags företag kommer påverkas av det här osv. Ganska stora frukostdiskussioner.

DSC5043

Kring eftermiddagskaffet trillade ett mejl in i min mejlkorg som fick hjärtat att rusa, öronen bli varma och ansiktet helt rödflammigt. Skolan hemma i Finland ville ha hem alla elever från sina utbytesländer, och det var för mig oklart om jag alls hade något val eller ej. I mejlet lät det som att de verkligen ville ha hem alla så snabbt som möjligt. Jag panikgrät lite i köket medan jag lusläste mejlet, och allt som jag älskar med mitt liv här bara for förbi mina ögon. Min balkong, min promenadrunda, mina vänner, floden, bergen, min fotolärare, Augustinerölen, min matbutik, kyrkklockorna på morgonen, allt! (insikter kring vad man uppskattar med sitt liv, när det hotas bli taget ifrån en)

DSC4939 2

Tanken på Helsingfors gav mig andnöd. Ringde upp en kontaktperson mitt i paniken bara någon minut efter jag fått mejlet och förklarade min situation. Att Salzburg verkligen är mer än en utbytesstad för mig - det är mitt hem!, och att jag bor i en privatlägenhet med en partner som faktiskt har en anställning här, ett bra tag framöver. Salzburg är så mycket mera hem för mig än vad Helsingfors är. Ska jag vara i karantän nånstans så är det här!

DSC4999

Samt att jag uppenbarligen är mer trygg och skyddad här i min lägenhet än att börja hoppa på ett flyg till Helsingfors, eller Vasa? dessutom ensam. Uäk vilken ångest. Det kändes helt absurt, och osmart. Kvinnan i luren förstod mig och sade att hon skulle ringa några samtal och sen återkomma. Den halvtimmen satt jag i soffan med hjärtklappning medan Lasse intygade att ingen kan tvinga en vuxen människa att hoppa på ett flyg. Sedan fick jag ett samtal som i princip sa samma sak

DSC4913

Så jag stannar i Salzburg. Tack gode gud. Inte redo för att lämna Österrike på flera årstidsväxlingar. Inte mått så bra i mig själv nånsin som jag gjort här.  Känner mig så hemma i den här kulturen och med de Österrikiska människorna. Dessutom börjar min tyska sakta men säkert bli mer närvarande och naturlig. Gamla tanter pratar med mig i affären, frissakön, tvättrummet, trapphuset, och det är så bra för jag kan inte switcha till engelska med dem för de förstår ändå inte. För att inte tala om hur jag funnit mig i vandring och klättring, och hur det är det bästa jag vet i livet nu. Hur klarar man sig utan berg? Nej alltså hörrrni. Jag försöker vara väldigt tacksam, verkligen se och uppskatta vad jag har, i vanliga fall. Men den där halvtimmen gjorde mig ännu mer klarsynt.

DSC4960 2

Det finns säkert en rimlig orsak till varför de vill ha hem alla studeranden från alla länder, men jag förstår det inte riktigt. Min italienska klasskompis håller inte med mig i detta, men i alla fall jag och Lasse har varit nöjda med hur Österrike har hanterat läget här. Med tanke på hur mitt i smeten vi är, geografiskt, så hade det kunnat vara så mycket värre. Det blir intressant att se hur de nordiska länderna hanterar det här nu. Jag lider med mina vänner i Helsingfors som fått avbryta mitt i en inspelningsperiod. Jag tänker på alla olika människor runt i världen. Folk inom resebranschen, teatern osv. Alla som kommer bli av med sina jobb. Jag läser om paniken bland amerikanska resenärer. Jag själv sitter tryggt vid mitt köksbord och mitt liv påverkas - men inte så mycket - av allt som händer.

DSC5023

Jag är just nu mest bekymrad över mina framkallade bilder och prints som ligger och torkar vid Fotohof. Hur de gamla gummorna ska klara sig i mitt hus (borde man handla åt dem?), hur jag ska kunna fortsätta mitt fotoprojekt där jag till stor del fotar främlingar i deras hem, hur läget kommer förändras i Finland och påverka alla jag känner, och framför allt hur det här kommer påverka världen efteråt?

DSC5029

Jag är i alla fall glad att jag fått väldigt mycket tid redan i Österrike innan detta konstiga virus. Jag har rest runt, festat, umgåtts med vänner, vandrat, studerat osv. För mig är det inte så farligt att stanna inne och inte åka någonstans nu. Jag har mitt pyssel, mina akrylfärger, mitt Photoshop och mina videoediteringsprogram. Och det kommer en sommar då vi får utforska och uppleva igen. Jag tror jag tror på sommaren!

Både Lasse och jag är väldigt bra på att sysselsätta oss hemma och bara umgås vi två, så vi nästan njuter lite nu när vi får dona och hänga hemma lite mera. Ingen FOMO och ingen stress att behöva hitta på någonting speciellt. Sen har vi ju en balkong också. Vilken tur! Allt kommer bli bra. Så småningom. Vi kan inte tro på nåt annat.


Läget i Österrike

Skrivet av Anna Betlehem 12.03.2020

Kategorier:
Taggar:

Hejsan. Här nedan är några bilder från förra helgen. Fredagsdrinken, lördagsfrukosten, lördagsmiddagen och söndagsmålandet. DSC4398DSC4400

I tisdags for jag till skolan några timmar för att presentera lite bilder, och höra om lite fotohistoria. Jag tog 14:53 tåget tillbaka hem och när jag kom innanför dörren exploderade alla mina Whatsapp-chattar. Skolan hade stängt ganska just efter att jag for hemåt. Inga lektioner på över en månad framåt nu. Samma sak på alla universitet runt om i Salzburg tydligen. Ingen bekräftad har varit sjuk i skolan eller inne i Salzburg, men däremot nog i Salzburg landskap och runtom i Österrike. Lasse kommer också jobba hemifrån några dagar.

DSC4401

Jag försöker ta det ganska lugnt med nyheter. Det har varit kvällar när jag läst mycket om Corona och googlat en del, och då varit väldigt stressad efteråt, så försöker lite minska på det. Vi får uppdatering varje dag från skolan om läget vilket räcker bra plus all information man matas med vare sig man vill eller inte. Tror det är viktigt att lite reglera hur mycket man faktiskt ältar och stressar kring det här. 10000 artiklar kommer inte hålla en frisk. Att ta det lugnt, vara positiv och lita på att allt kommer bli bra - kommer inte göra en sjuk.

Handtvätt och basic bondförnuft är det som hjälper, om nånting. Stress påverkar ju dessutom immunförsvaret, så kan faktiskt finnas skäl att att chill ner och ha lite is i hatten. Nånting annat som är extremt viktigt är källkritik, att medvetet välja vilka källor man tar informationen ifrån. Och att inte hålla på och spekulera allt för mycket. Det är helt okej att informera andra och berätta saker som faktiskt kan hjälpa, men jag tycker inte man ska hålla på och stressa upp varandra. Och går man seriöst runt och tror på konspirationsteorier så kan man åtminstone skona andra från det.

DSC4404

Jag förstår att stress, ångest och rädsla är ganska befogat när det kommer till en sån här grej. Det är helt förståeligt. Känslorna är ganska rationella, lite ur proportion ibland bara. Men det betyder inte att man inte ska jobba med dem alls. Jag som jobbar mycket mot ångest vanligtvis och är van att inte ta alla mina känslor på allvar har en hel del verktyg som faktiskt är ganska användbara just nu.

I såna här stunder när världen är lite kaosig och rädslan finns runtomkring, inte bara inuti, kan det vara helt bra att grunda sig själv lite. Andas. Intala sig själv positiva saker och bygga lite på tillförliten att allting kommer lugna ner sig och bli bra så småningom.  Jag funderar på att börja med en ny yogautmaning här hemma, som vi gjorde i januari (30 dagar i sträck, 20 minuter per dag). Sen sover jag 9 timmar per natt, kommer ihåg att äta bra, dricker vatten, läser bok istället för Instaskrollar före jag somnar, går på promenader i naturen osv.

DSC4407

Jag försöker hitta en balans mellan att vara försiktig men också att inte överdriva. Inte vara för nonchalant, inte vara för rädd. I tisdags skippade jag jazznight som jag hade längtat efter, och drack vin med min kompis på en ganska folktom restaurang istället. Jag har köpt hem lite extra pasta, men börjar nog inte bunkra upp en massa. Matbutikerna är ju ännu öppna i Italien, så de kommer inte stänga här. Jag är faktiskt personligen inte så rädd för viruset, men jag tänker på alla 80-åringar som bor i samma trapphus som mig och försöker vara försiktig för deras skull. Tvättar händerna massvis och går inte jättenära människor.

Sen när man väl träffar människor kan det också vara bra att försöka prata om andra saker än Corona. Försöka hålla kvar lite av det vanliga.

DSC4408

Att vara hemma i en månad för mig betyder en sak: rastlöshet. Så nu gäller det att jobba mot den. Stiga upp samma tid varje dag, upprätthålla rutiner, sysselsätta sig. Jag har ganska just börjat måla igen vilket känns väldigt roligt så det kan man göra i timmar. Jag har också sju olästa böcker kvar. Dessutom är det ganska tacksamt att vara fotostuderande för alla uppgifter gör man ju ändå utanför skolan.

Sen har jag också tre resevideor att klippa från februari. Tänk vilken tur jag hade då jag for på tre resor i sträck och dagen efter jag kom hem började corona spridas i Österrike! Den här månaden skulle man bra kunna spendera på att resa men det blir kanske inte så riktigt. Som tur finns det många berg att bestiga och vandringsleder att gå genom här i Salzburg så det planerar jag spendera min tomma månad på.

DSC4411DSC4418Idag är det jättefint väder i Salzburg och jag ska snart bege mig iväg till Golling och vandra upp till vattenfallet i skogen! Ska bara dricka kaffe på balkongen först.

Kom ihåg: handtvätt, källkritik, desinfektionsmedel, andningsövningar, distans till människor, is i hatten och bondförnuft! och kom ihåg att desinficera din telefon.


Mysig monochrome måndagsmorgon i Mülln

Skrivet av Anna Betlehem 07.03.2020

Måste nog börja detta inlägg med att skriva tack!...för responsen på mitt förra inlägg. Era fina kommentarer och uppmärksamheten lindar in mig, får mig gå runt och småle nöjt. Det får mig också att vilja skriva mera inlägg inriktade på fotografi, faktiskt leva upp till namnet jag gett den här bloggen.

När jag skrev inlägget om 15 fotoprojekt förra måndagen var jag faktiskt tvungen att pausa mitt i skrivandet och fota, för när jag skrev om svartvitt fotografi blev jag så taggad och var tvungen att testa det igen. Jag ställde in kameran på Monochrome och knäppte lite runtom i lägenheten, samt lite självporträtt. Dessa bilder är faktiskt helt oredigerade, och jag tror det är 10 år sen senast jag publicerat bilder som inte gått genom Photoshop först! Det ligger någonting fint och äkta i det också.

Här kommer då en solig lugn ledig måndagsmorgon med mig! Jag lyssnade på Erik Hassle och drack kaffe medan jag tog självporträtten, och var helt svettig och slutkörd efteråt, men glad och energisk medan jag fotade. Och ganska morgontrött i ansiktet. DSC4350DSC4358DSC4274DSC4279DSC4284DSC4287DSC4293DSC4295DSC4324DSC4296DSC4353DSC4362DSC4332DSC4349DSC4372Den här bilden låter såhär. DSC4373


15 enkla fotoprojekt för att väcka kreativiteten

Skrivet av Anna Betlehem 03.03.2020 | 7 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Det senaste halvåret har jag fördjupat mig mycket i foto-serier och projekt, också försökt göra egna, och det är väldigt kul. Ibland kan det vara svårt att hitta motivation och veta vad man vill fota, och då är begränsning och riktning en bra grej.

Jag har gjort en lista åt er på 15 enkla fotoprojekt man kan göra för att väcka kreativiteten och ha roligt. Projekten är väldigt simpla och möjliggör att man själv kan vara kreativ och krångla till det, om man vill. Man kan såklart göra projekten utan erfarenhet eller bra kamerautrustning! Telefonkameran räcker långt. Det behöver heller inte vara ett långvarigt projekt. Det kan handla om en enda promenad.

DSC1349 kopia

Projekten får gärna vara roliga, motiverande, sysselsättande, distraherande, lugnande osv. Det finns människor som tagit hjälp av fotoprojekt som dessa vid hanterandet av depression och sorg. För vissa är det ett sätt att komma utanför dörren, för andra att försvinna verkligheten eller kommunicera saker man inte vågar prata om. Det är fotografen som bestämmer vad betydelsen och syftet med projektet är. För mig är det ett sätt att hålla kvar fotografi som något lekfullt, eftersom det blir mycket prestation inblandat för mig i skolan osv, men ofta gör jag också det för att bota rastlöshet och andra krypande känslor. 

Med det sagt så kommer här tips på 15 små projekt som jag själv gjort flera gånger:

1. OLIKA OBJEKT SAMMA FÄRG.

Det här passar perfekt för en enda promenad. Man fotar helt enkelt objekt man ser som alla har samma färg. Det behöver inte vara övertydligt, det får vara en liten detalj i bilden som är då exempelvis gul. gula fargen2. VÄLJ ETT PERSPEKTIV

Välj ett enda perspektiv och låt det vara din begränsning. Exempelvis ta alla bilder riktat uppåt. Kan ju vara en utmaning att få till det inomhus. Eller kryp ner på golvet som jag gjorde i december och ta en massa bilder i en låg vinkel. perspektiv3. DÖRRAR OCH FÖNSTER.

Även det här är som gjort för promenader, samt resor till olika länder! Jag sportade mycket med det i somras i Helsingfors. Om man vill kan man ta inspiration från fotografen Andre Vicente Goncalves som gjort serien "Windows of the world" och "Doors of the world". Hans portfolio hittar ni här. dorrar4. LÅNG EXPONERING

Låt kamerainställningarna styra! Tanken här är att du ska fota med en lång slutartid (0,5 sekund eller mer) och därför få med mer rörelse i bilden. Man ska alltså kunna se att tid har gått och därför kallades den här uppgiften "Time" när vi fick den i skolan i höstas. Något man kanske gör här är ju då att fota ett tåg i rörelse, vilket jag också visar här nere, men jag uppmanar ändå att experimentera och testa andra saker, som att ta ett 6 sekunders porträtt - för det är väldigt roligt! long exposure5.MATCHA OUTFIT MED BAKGRUND

Det här är nog en av mina favoriter eftersom jag gillar färgglada saker och kläder. Att fota människor framför bakgrunder med samma färg som deras kläder, speciellt i starka färger, tycker jag är väldigt inspirerande. Det syns också att man tänkt igenom bilden vilket är trevligt.farg6. SKUGGOR OCH LJUS

Leta efter starka skuggor och ljus. Gå ut och fota i starkt dagsljus och sök häftiga skuggor. Ta bilder där man ser att det är ljuset man ska fokusera på, mer än det andra i bilden. Gör nånting coolt med trafikljus och gatulampor. Min favorit när det kommer till att fota med temat "Ljus" är porträtt där delar av ansiktet knappt syns. Som på bilden nedan, eller som dessa porträtt. skuggor och ljus7. VÄLJ ETT FORMAT

Fota enligt ett speciellt bildformat. Exempelvis panorama, vertikalt, horisontellt eller som jag gjorde - kvadratiskt. Det här kan få en att tänka lite annorlunda när man tar bilden, hur man placerar saker och ting.kvadrat8. FOTA ANALOGT.

Jag fotar inte analogt så ofta som jag vill. I Finland är det lite dyrt, och mina analoga kameror har varit lite halvsöndriga, men söker just nu en ny och går en kurs där vi snart ska framkalla våra bilder själva i mörkrum, gissar att det kommer sparka igång det på nytt. Det analoga fotograferandet gör så bra saker med en. Jag tänker efter på ett helt annat sätt. Mina analoga bilder betyder mer för mig än de flesta av mina digitala. Det är någonting speciellt med det. Sök kameror hos era släktingar, eller köp på loppis för någon tia. Det är så barnsligt spännande att få tillbaka bilderna efter framkallning, och bilderna är ofta ett facit på vad som är viktigt för mig, för det är det betydelsefulla jag fotar när jag vet att jag bara har 36 bilder till förfogande.

Värmeböljan, kärleken och flyttandet i Helsingfors juli 2018. (Såg bilderna första gången i december 2019)DSC4394 29. FYLL BILDEN MED ETT MÖNSTER

Sök olika material och mönster, och fyll din bild med det och inget annat. Det här kan man göra var som helst. monster10. SVARTVITT

Svartvitt återkommer jag till nu som då och kör mycket på det en stund. Det är så poetiskt och tidlöst. Mitt tips är att faktiskt förinställa din kamera så att den fotar i svartvitt, istället för att redigera det i efterhand, eftersom det är ett så annorlunda mindset från när du fotar i färg. När du ser dina bilder i svartvitt direkt på kameraskärmen kommer du vara mer klarsynt och söka på ett annat sätt. I svartvitt fotografi handlar det förstås mera om ljus och kontraster. svartvitt211. FOKUSERA PÅ EN SPECIFIK GREJ.

Gå på en promenad genom stan och bestäm dig för att bara fota exempelvis förbigående skor, vägskyltar, gamla bilar, skyltfönster...eller hundar! Möjligheterna är oändliga. hundar12. EN BILD I TIMMEN

Klassisk blogg-grej. Men det är förvånansvärt inspirerande. Också värdefullt att faktiskt kunna se tillbaka på en hel dag i sin helhet i framtiden. Det här är ett projekt som kan vara skönt att göra med telefon, kan tänka mig att alla inte orkar dra med sig systemkamera exakt överallt. Tänk om man skulle göra detta en vecka i sträck!! med undantag för nätterna. Det måste jag göra någon gång! en bild i timmen13. FLYTTA FOKUS.

Lägg fokuset på ett ställe i bilden där du annars kanske inte hade lagt det. Någonting man kunde göra på en resa med fina vyer, som jag visar nedan, är att ta en bild med sig själv framför varje vy och sen lägga fokuset på vyn - inte på sig själv. Finns säkert många andra skojiga saker man kan göra. Typ ta en massa porträtt ur fokus och se vad det blir för känsla. Inom fotografi finns det mycket regler, och att bryta dem kan leda till intressanta saker! focus point14. NEGATIVT UTRYMME

Någonting jag lekt med mycket är negativ space, alltså på svenska negativt utrymme. Det innebär alltså att man lämnar en stor yta i bilden utan information och den ytan kallas då negativt utrymme medan objektet som syns (i dessa bilder är det personerna) är positivt utrymme. Jag har alltid gillat porträtt med väldigt mycket luftrum ovanför sig. Bilderna blir just väldigt luftiga och man styr tittaren till vad den ska se på. negativ space15. LINJER

Här kommer ett till projekt som funkar bra med arkitektur-foto, men det behöver nödvändigtvis inte vara det! Tanken är att man ska försöka skapa linjer i sina bilder med hjälp av olika saker man hittar och ser. linjer

Och det var allt jag hade för den här gången. Hoppas ni hittade i alla fall ett projekt som lät lite skojigt! Jag har nog flera på lager och kommer på nya nu som då, så skriver kanske flera liknande inlägg i framtiden!

 

 

 

 

 


Ny vardag och glada kvällar på Augustiner bräu

Skrivet av Anna Betlehem 01.03.2020

Kategorier:

Det har varit en väldigt hektisk och händelserik månad, februari. Nu när jag skriver igenom händelserna, alla resor är det lite svårt att placera allting i någon slags tidsordning, eller jag måste verkligen tänka efter. Vanligtvis har jag så mycket tid att stanna upp, reflektera och gå igenom minneskort mellan händelser, men nu har det verkligen varit i och ur. I det här inlägget ska jag skriva om en dag för 1,5 vecka sen när jag vaknade upp ensam hemma till sol i köket, och på balkongen.DSC3114Och i stora växten.DSC3115Och på vår orkidé som blommat ut, och smutsiga fönsterglaset. Syns alltid bäst i morgonsolen.DSC3127Om jag har förstått någonting det senaste året så är det att det stora ligger i det lilla. Som de morgnar när solen träffar vår soffa och dansar på väggen ovanför. Det är nog en av mina favoritgrejer i livet just nu.

Att ta det lugnt om morgnarna, dricka kaffe och bara sitta i den där solen är någonting jag kanske lite tar för givet eftersom jag kan göra det så ofta, men på samma gång uppskattar jag det väldigt mycket. DSC3136"Artists always sleep late" sa en lärare i skolan för någon vecka sedan. Våra lektioner, speciellt i filmkurserna, håller ofta på sent men börjar aldrig tidigt. Jag däremot, fast jag sysslar med konst, sover inte så länge längre. Mår ganska skräp av att göra det, så jag hinner alltid fånga solen i köket vid 8-9.DSC3118De här bilderna är tagna en tisdag. Lasses andra dag på nytt jobb. Så ovant med allt tomrum. Att inte ha någon att skoja med. Så ovant ännu att stiga upp själv. Ja eller, vaknar alltid med honom vid 6 och pussar honom sömndrucket hejdå när han åker iväg i sin krispiga skjorta, men somnar sen om någon timma och drömmer jättemycket och galet innan jag själv stiger upp. Börjar alltid drömma massvis om jag somnar om vid morgontimmarna, borde skriva ner allting nu när det händer varje dag. Bra inspo-material till manus och grejer. DSC3122Frukost time. Var aldrig en kaffedrickare förut men har plötsligt blivit, och jag gillar det. Blev så hispig och orolig av det förut men nu är jag vanare. Gillar känslan av att joxa med det på morgonen, och får en sån mysig känsla av uttrycket "kaffi tå" och att sen faktiskt dricka kaffe. DSC3121Samma kväll skulle vi få finlandsbesök, min kompis Anna skulle komma hit en vecka, och jag hade bäddat färdigt åt henne. Medan kaffet rann genom la jag mig på madrassen en stund, lyssnade på det svaga porlande ljudet. Tycker det är så viktigt att ibland bara göra exakt ingenting. Bara titta, fundera, andas, finnas. Inte alltid hantera väntetid med distraktion. DSC3132Sen drack jag det på balkongen. Det är inte riktigt balkongfrukostväder ännu men jag nosar lite på det och det närmar sig. Vad härligt det ska bli. DSC3144Och här skriver jag alltid, också nu - men i mörkret. DSC3117Klipp till sju timmar senare när jag lagade mat i sällskap av musik och en öl i väntan på Anna från flyget och Lasse från jobbet. På dagen hade jag varit i skolan på nya terminens welcome days och träffat en massa nya kompisar, så huvudet var lite snurrigt av allt som hade hänt på några få timmar. Alla nya skojsiga människor. Skrattiga fransmän, urgulliga tjejer från Mexico, glada typer från Jönköping, förvånande många finskspråkiga och några kära bekanta ansikten från hösten också. Vi har ju haft vinterledigt nu i flera veckor så det var ljuvligt att vara tillbaka.DSC3146Sen när vi ätit, pratat och andats lite begav vi oss ut i kvällen till Augustiner.DSC3159Anna & Lasse. Same same but different.DSC3155DSC3161Kenneth joinade oss.DSC3170Var också glad över att se Anna igen.DSC3173DSC3174Vårt riktiga stammisställe i Salzburg. Augustiner bräu. Om jag bara får nämna en enda sak som ni måste göra på en Salzburgresa är det att åka hit. Öl som slinker ner superlätt, väldigt äkta österrikisk stämning, och många österrikiska besökare - så känns mera genuint än turistigt. DSC3180Det är alltså ett kloster där de bryggt öl sedan 1621. De har också köttdiskar och annat småplock ifall man blir hungrig, exempelvis om man kommit hit vid öppning 14:30 och timmarna runnit. Den första gången vi for till Augustiner, också då med finlandsbesök, kom vi in 14:30 och slirade hem vid 21...DSC3186Och det är enormt. Det finns flera olika salar men vi brukar av en slump alltid hamna i tvåan. Det ryms 900 människor inomhus och 1000 på uteserveringen som jag verkligen är taggad inför när det blir varmt här. Ibland kan de ha livemusik också men det har jag ännu inte upplevt. DSC3184En halv liter öl kostar 3,50€ och en liter 6,40€.DSC3189DSC3185DSC3200Lasse stannade på en öl innan han hoppade på pedin och skyndade hem för sin skönhetssömn.DSC3203Trion stannade dock kvar och fortsatte. För ett år sen satt vi på en bar i främre Tölö, skojade på tyska och pratade om hur jag skulle flytta hit om några månader (vilket då kändes otroligt distant) och hur vi skulle resa tillsammans i Tyskland, och nu var det dags. Cirkeln sluten.DSC3211Sen var det meningen att vi också skulle hemåt, men det tog en stund att säga hejdå åt Kenneth. När man precis kommit in i den där skojsiga gruppdynamiken vill man inte ur den, ens för några timmar. Så vi stod och gapskrattade i femton minuter innan vi drog av plåstret och gick över övergångsstället och vinkade honom godnatt. Nu när jag skriver det här inlägget inser jag en grej, och jag hoppas det inte låter smörigt på något sätt, men....mitt yngre jag skulle vara så stolt över att läsa det här och se hur vuxna Anna har så knasiga, hjärtliga och varma människor runtomkring sig. Allt blev bra. DSC3227DSC3221DSC3218Nästa morgon steg jag upp tidigt och åt en smörgås så tyst jag kunde i köket för att inte väcka nattgästen, och så for jag till skolan någon timme och fixade färdigt några kursanmälningar innan jag med Kenneth i släptåg kom tillbaka hem och vi alla åt lunch. Sen for vi på city tour med skolkompisar och vidare till Augustiner igen, följt av en väldigt glad utekväll med fransmännen. Och morgonen efter det, alltså torsdag är vi på nu, då for vi iväg på vår lilla resa - men det är en annan historia.


Sista dagen i Wien

Skrivet av Anna Betlehem 29.02.2020

Tredje och sista dagen i Wien. Vi åt frukost på ett annat cafe' som hade extra gott kaffe. DSC2266Vi kikade in i katolska kyrkan men gick sen ut ganska fort. Människor pratade superhögt, tog foton på precis allt där inne och betedde sig som att det mera bara var en turistattraktion än en kyrka, och vi kände kanske inte riktigt för att ansluta oss till det schacket, så jag tog EN snabb bild och sen gick vi ut.

Tror det bara är så självklart för oss att när man går in i en kyrka ska man ta av mössan, inte pratskrika och fota i alla fall lite mera sparsamt. Visa respekt helt enkelt. Oavsett hur stark ens tro är känner jag att kyrkor är heliga, och håller man inte med om det så kan man iallafall visa respekt för de som känner så. Nåväl. Kyrkan var i alla fall fin.

När jag ser människor joxa runt med sina selfiesticks helt utan någon slags medvetenhet kring sig själva och sin omgivning blir jag dock alltid akutäcklad över hela den här dokumenteringskulturen och vill typ trycka ner min kamera i väskan och inte ta upp den på en stund. Nåväl, slut på negativiteten. DSC2271Vi jobbar mycket på att leva i nuet och verkligen uppleva saker på resor på riktigt, vi har infört 15 minuters fotopauser och då ska man bara uppleva allting med full närvaro och inte ta en enda bild. I en kultur där fotandet är där ständigt tycker jag det är viktigt att vara lite medveten, speciellt för mig som lever ett sånt fotande liv. Kvalité framför kvantitet helt enkelt.

Och vissa sevärdheter kan man bara spara i minnet också, det är faktiskt möjligt, de blir nästan mer värdefulla då. Man kan alltid köpa ett vykort i efterhand som föreställer platsen (haha kan knappt tro att jag skriver det här) Det är också de platser jag inte fotat som jag minns bäst och känner mest för i efterhand. Kanske att man automatiskt tar en minnesbild med ögonen när man vet att man inte kan se på det i efterhand i kameran.DSC2277Det var superblåsigt denna dag, trots att väderapparna hade lovat bättre väder åt oss. Vi orkade inte gå utomhus mera så vi bestämde oss för att besöka konsthistoriska museet som vi nosat på dagen innan.DSC1924Lasse berättade att det här museet är ett av världens viktigaste. Vi gick där i fyra timmar och det är nog det otroligaste museet jag någonsin besökt. Det var flera våningar fyllda med fynd från skattkammare, enorma tavlor, skulpturer osv. Och hela byggnaden var alldeles otrolig. DSC2299DSC2301Eftersom jag egentligen var ganska trött på att fota här, och dessutom ville inspireras av konst inte skapa konst, så har jag bara tagit en bild på vad vi såg i museet. Fint så, tycker jag. Då får jag minnas i huvudet istället.DSC2288Men jag kan ju visa mina absoluta favoriter genom att visa vad vi köpte i musee-shopen.

T.ex ett vykort föreställande Belvedere garden förr i tiden. Så fin.DSC4243En stooor affisch med den här otroliga målningen som vi båda föll för. Älskar ljussättningen, och inspireras till att måla. Vi hängde upp den på den tomma delen av väggen ovanför soffan och den passar perfekt in med resten av rummets färger och ljus. Borde köpa en ram till den så den får hänga rakt. En sån fin affisch ska inte hänga slarvigt.DSC4236DSC4244Den här hänger bredvid min sida av sängen. Det är viktigt för mig att ha inspirerande bilder att vila morgontrötta ögon på i sovrummet. Blev så akutsugen på att måla en massa tavlor när jag såg den här i museet, och vill kopiera den känslan och känna den här hemma också.DSC4239Och sen den här. Hänger ovanför vårt köksbord. Älskar bilder med mycket olika detaljer där människor gör olika saker på olika håll. Fanns många liknande och de var alla så fina. DSC4242Sen började vi bli riktigt dåsiga efter att ha stirrat på konst i flera timmar.DSC2293Så vi gick ner till andra våningen.DSC2302DSC2304Och åt lunch här. Gud vad jag saknar den där soppan och den där ölen och den där utsikten nu när jag sitter hemma vid köksbordet och skriver det här. Saknar att äta lunch med Lasse nu när han jobbar </3DSC2308DSC2305DSC2311Sen kikade vi på lite gamla pengar på högsta våningen innan vi hängde i musee-shopen i typ en halvtimme och sen sa hejdå till museet. Vi såg nog mycket häftigt på den här resan men det facto att vi valde att gå till konsthistoriska och spendera så många timmar där, det var nog kanske ändå det allra bästa. När jag tänker tillbaka på det vill jag dit igen direkt.

Efter det tog vi metron till shoppinggatan vi hade gått på den första dagen för att jag skulle köpa en jättefin skjorta på Benetton jag hade sett tidigare, men så fanns den inte kvar.. Så istället gick vi då på jakt efter middag. Jag hade önskat asiatiskt/sushi för en av middagarna på resan och nu var det dags. Vi hittade till slut ett ställe som var helt bra. DSC2319DSC2324Och sen fortsatte vid till ett annat ställe på öl, pratade om vilka alla länder man möjligtvis kunde bo i. DSC2329Sen hoppade vi på tåget och for mot Salzburg igen. Så sov vi en natt hemma, tvättade lite kläder och sen fick vi familjebesök och for iväg på nytt, på skidresa..


Arkitektur Wien

Skrivet av Anna Betlehem 28.02.2020

Här är lite mera bilder från vår andra dag i Wien. Lite arkitektur-bilder och sånt.

AlbertinaplatzDSC1806DSC1801Nationalbiblioteket vid Josefsplatz.DSC1883DSC1888Naturhistoriska museet.DSC1908DSC1907DSC1972DSC1892 2Maria Theresia monumentet.DSC1957Konsthistoriska museet.DSC1996DSC1997St. Charles kyrka.DSC2021DSC2015Josefsplatz.DSC1666Nu är jag inte helt hundra, men tror det där är ett femstjärnigt hotell. "The ritz carlton" DSC2066Längs Wien floden.DSC2082The Belvedere garden.DSC2137DSC2216DSC2221 2DSC2178 2DSC2228DSC2215


Nationalbiblioteket i Wien

Skrivet av Anna Betlehem 28.02.2020

Som jag skrev tidigare besökte vi nationalbiblioteket i Wien och här kommer lite mera bilder därifrån. Det var nog ett helt otroligt ställe. Så högt i tak, tusentals böcker och fina målningar och skulpturer. DSC1702DSC1757DSC1707DSC1716Blev så inspirerad av all konst vi såg under den här resan att jag plockade fram mina akvarellfärger direkt vi kom hem till Salzburg igen. Fotografering är ju en konstform i sig men ofta blir det så massproducerat på något vis, speciellt när man fotar digitalt, och då kan jag ibland sakna målandet eftersom det går lite långsammare och man lägger mer tid och tanke i det man skapar. Analog fotografering är ju lite bättre när man blir mer sparsam och tänker efter mera. Jag har tänkt att jag på någon kommande resa bara ska fota analogt, 36 bilder på tre dagar. Då lever man verkligen i nuet, och man kan inte ens kika på bilderna förrän de är framkallade. DSC1782DSC1785Fick läsa lite intressanta grejer om bl.a Beethoven. Det stod på ett ställe att eftersom han varken var attraktiv eller trevlig så fick han inte kvinnor på det vanliga sättet...och vi diskuterade att om man blir beskriven på ett sånt sätt i ett 'museum' tvåhundra år efter ens död, då måste man verkligen ha varit otrevlig.DSC1773DSC1777DSC1743DSC1703Målningarna ska föreställa krig och fred.DSC1722DSC1727DSC1699DSC1751Svindlande mycket böcker. Hur länge hade det tagit att läsa ut bara den här hyllan? Räcker ett liv? DSC1749DSC1766


Välkommen till Salzburg

Skrivet av Anna Betlehem 27.02.2020 | 1 kommentar(er)

För någon vecka sedan, kanske två? händer så mycket hela tiden att man konstant är lite vikovill, jamen iallafall för någon vecka sedan vid midnatt stövlade min bästa kompis upp för trapporna vid oss med fyra stora väskor och så plötsligt var han här, i Salzburg. Han kom alltså inte på besök, han flyttade hit. Innan han fick sin egen lägenhet sov han hos oss någon natt och vi tog igen lite tid. DSC2764DSC2770Det är intressant hur vissa delar av en hör ihop med olika människor, på något sätt. Efter ett halvår i olika länder hade jag lite tappat den delen, kategorin, av min humor som hör ihop mycket med Kenneth, och förstås kom den nu tillbaka direkt som om den alltid varit där. Undrar vilka små grejer man glömt bort, tappat, som hör ihop med människor från förr? DSC2780Vi gick längs floden in mot gamla stan och jag visade alla mina bästa ställen. DSC2781"Där bakom den där kyrkan finns ett bryggeri där vi kommer dricka öl många gånger"DSC3039Och öl drack vi nu också. Perfekt med lite dagsfylla första dagen i sin nya stad. DSC2789"Här är då Getreidegasse!"DSC2846DSC2839DSC2816DSC2837DSC2847Känns så härligt när man blivit så hemma här och kan guida runt folk, och också visa sina hemliga smultronställen. DSC2799En skymt av floden inne från gamla stan.DSC2798Skulpturen “Pietá” av Anna Chromy. Jag tycker jag någon gång hört att den har med pesten att göra. Att den gjordes för alla som dog i den. "The empty mantle as a symbol of that which survives us: the love we gave, the works we created, the suffering we bore.” står det på sidan av skulpturen. Någon hade lämnat sin jacka där bredvid. DSC2935DSC2930Vid Kapitelplatz finns en enorm guldboll med en man ovanpå. Det här "konstverket" kallas Sphaera och är gjort av Stephan Balkenhol. Mannen på globen står och söker sin fru som han tappat bort. Hon står inne i en utkarvad del av bergsväggen och jag hittade inte dit den här gången så att jag kunde visa det åt Kenneth, men det är inte långt dit från mannen. Den delen av konstverket kallas då "Woman in the Rock". Det kanske är lite symboliskt att det är svårt att hitta henne fast jag varit dit åtminstone två gånger tidigare. Adressen är iallafall Toscaninihof 2. DSC2909DSC2865DSC2893Vill man upp med funikulären till berget och se på borgen ska man gå längs den här lilla gatan.DSC2907DSC2902DSC2896Sen köpte vi lunchsmörgås från mitt favoritsmörgåsställe nära floden och satte oss sedan vid pelarna nära katedralen och kikade på folk. Bredvid satt en familj på typ 10 pers som alla satt på rad och åt banan, jag vågade inte fota dem men det hade blivit en så rolig bild. Ni kan försöka föreställa er. DSC2851Människor utanför katedralen i eftermiddagssol.DSC2996DSC2999Några hundar fotade jag också denna dag, ganska många egentligen. Kan visa dem senare. Jag försöker ju fokusera på människor nu men när man fotat hundar så mycket finns det ändå i en. Det är inte bara sådär att komma ifrån, bara för att man bestämmer sig för att fokusera på något annat, och jag behöver ju inte komma ifrån det heller. Finns ju utrymme för båda. DSC3012Fina Salzburg.DSC3029Sen började vi gå hem igen för att kika vad Lasse hade på gång.DSC3079Så fullt på uteserveringarna denna söndag.DSC3032Då var det extra soligt och husväggarna pryddes av fina skuggor.DSC3076DSC3030Hundarna njöt också av solen.DSC3045Promenadstråket som leder mig hem.DSC3100Några sista bilder för dagen, på väg över bron.DSC3101Sen kom vi hem och stämde Kenneths Ukulele.