annasfoto

Dagarna man lever för

Skrivet av Anna Betlehem 26.11.2016 | 1 Kommentarer

Idag har det varit en sån bra dag. En alldeles oslagbar dag. Det är verkligen dagar som denna man lever för. Det är dagar som denna man går igenom tröga tisdagar och jobbiga måndagsmorgnar för. Det är för dagar som denna man kämpar vidare när allt känns dåligt. Det är för dagar som denna man inte ger upp.

Det har varit en sån där alldeles underbar fredag, när man känner livet i sig. 

DSC 6150

Jag hade endast en timme i skolan som började halv 12. Hade på väckning halv 10 för att säkert vara vaken. Klockan 11 var det nämligen biljettsläpp för Håkan Hellström konserterna nästa sommar. Av erfarenhet vet jag att Håkan biljettsläpp brukar vara ganska brutala eftersom det är så hårt tryck på biljetterna. Man uppdaterar sidan som en tok, hamnar i väntekö, händerna skakar, man känner känslan av maktlöshet, man slipper in, och så är alla tusentals biljetter slut inom några minuter. Ända sen 2014, när Håkan hade sin stora första spelning på Ullevi, har jag velat och försökt, men aldrig fått biljetter, och alltid varit lika besviken.

IMG 3941

Idag var det också väldigt mycket strul när vi höll på med biljettköpet. Tiden gick ut, biljetterna var mitt i allt slut, och jag låg som en pöl på golvet. Hjärtat brast lite. Sen testade jag på min dator och efter några panikartade minuter lyckades jag ändå till slut få tag på två biljetter. Trodde inte på det, nåt fel måste det ju va? , men bekräftelsen låg i mailet och jajjamen. Nedan en bild från Sverige-roadtrippen i somras. Lyssnade oavbrutet på Håkan då.

DSC 1534jjjj

Min lektion hade börjat för fem minuter sen när jag startade hemifrån, fortfarande helt uppjagad och skakig i händerna. Grät och skrattade hela vägen till stan i bilen. Brukar inte komma tårar så lätt pga sånt här, men nu gjorde det nog det. När min bil-skiva började spela "Det kommer aldrig va över för mig" förstod jag det påriktigt. Det här kommer hända. Jag har väntat på det här sen jag var 14. Alla gånger jag tröstat mig själv och sagt "men någon gång händer det" menade jag alltså det här. Sommaren 2017. Så sjukt. Man pratar om framtiden och plötsligt lever man i den och sedan mitt i allt blir det till minnen.

resizedimage800533 DSC 9k577

Håkan har jag lyssnat på länge. Hade stött på hans musik många gånger innan jag började lyssna på den påriktigt eftersom all annan musik jag lyssnat på är ganska nära släkt med hans, hade också kommit över många citat från hans låtar på tumblr, men tog faktiskt ett tag att lära sig tycka om honom. Hans musik har kommit att prägla väldigt mycket av mitt liv de senaste åren. Låter så klyshigt när man säger det, men den musiken betyder verkligen massor för mig. Kopplar många låtar till olika minnen och platser och livsskeden jag varit i. Hade det inte varit för Håkans texter hade jag nog inte börjat skriva på det viset jag gör heller. Nedan en bild på min sjömansklänning. Konsertoutfiten blir nog i sjömansstil, med Dr. Martens, så klart.

DSC 6000

Funderade idag på mitt allra första minne av Håkan. Vet att jag lyssnat på Håkan före det här, men ett minne jag kom på var kvällen innan jag skulle på en resa till Sverige, det var sommar. Jag hade lyssnat på låten "Fri till slut" och var helt betagen av den. På den här tiden hade jag inte Spotify premium eller något annat, och skulle ju inte ha nät i Sverige, så jag spelade in låten på min telefon från youtube och lyssnade sedan på den kassa inspelningen i en vecka bara för att komma ihåg hur den gick, bara för att känna känslan som alltid kommer av den låten.

Den allra första gången jag lyssnade på Håkan visste jag nog inte ens vem det var. Jag var 10-11 år och hittade av en slump Håkans version av "Visa vid vindens ängar" på youtube, för den låten har varit en av mina favoriter så länge jag kan minnas. Det tog ett tag, några år, innan jag sedan håxade vem han var, och innan jag lyssnade på han påriktigt.

IMG 3701

Dagens religionslektion minns jag inte så mycket av. Kunde som ni förstår inte koncentrera mig riktigt. Hade helst sprungit runt i hela skolan och ropat "Jag ska få se Håkaaaan, hör ni?? Håkan!!" Som tur hade jag bestämt träffis med Natalie efter skolan, hon hade också fått biljett så vi kunde hypea över det ordentligt tillsammans. Natalie hade jag inte träffat på ett tag så vi hade verkligen mycket att prata om.

IMG 1100

IMG 1099

Vi satt typ tre timmar på Sweet Vasa och pratade om hur och när vi upptäckte Håkan och vad han haft för mening. Vi pratade om resor vi borde göra, festivaler vi borde åka på, saker vi borde studera, folk vi borde träffa, folk vi borde umgås med, folk vi vill vara som, filmer vi borde göra och om alla konserter vi varit på och alla artister vi träffat, om utelivet i Vasa och om hur människorna funkar här, osv.. Efter några timmars fika forsatte vi på stan och kollade på en massa fint, testade massa smink och var lyckliga över snön som börjat falla. Sen sa vi hejdå och lovade - snaart igen.

IMG 1101

IMG 1104

Jag mötte upp mamma och så köpte vi lite glittrigt smink och testade några plagg innan vi for och fredagshandlade med resten av familjen. Körde sedan hem i snöyran och sjöng högt i bilen. Hemma lagade vi mat, dansade i köket och lyssnade på barnprogramsjinglar, och grillade där ute, i November... Sedan pratade vi om San Francisco medan vi åt och funderade på resetid, mellanlandningar och huruvida jag skulle få cykla över Golden gate själv eller inte, och om orsaken till varför jag tycker om den stan så mycket.

IMG 1105

IMG 1107

Som om inte denna fredag varit bra nog ligger ett nytt avsnitt av SKAM och väntar på mig nu. Som sagt tror jag det kan vara ett riktigt riktigt bra avsnitt. Det ska jag se nu. Sen ska jag se på lite Håkan-konsertvideor, och lägga fram en bra outfit för morgondagens artonårsfest.

Ah. Det är verkligen sånt här jag lever för!

Stora kramar till er. Hoppas ni också får uppleva såna här dagar ibland, när man känner livet i sig!

Nu måste jag nog slänga upp det här inlägget. Började på det 21:55 och klockan är 00:59 nu!

Kommentarer

Skriv en kommentar