Ett hederligt gammalt bloggkoncept
Förr utgjordes den här bloggen så mycket av outfitbilder eller självporträtt tillsammans med lite text om hur ens dag hade varit. Det var ändå ett ganska bra koncept som höll länge även om det känns lite tråkigt också att bara lägga bilder på sig själv. Samtidigt om man är intresserad av kläder är det ju roligt att se bilder på någon annans outfits.
Jag satt och surfade på kameralinser igår. Har fått in en del keikkor inför sommaren och även om min utrustning är ganska komplett just nu finns det ju alltid någonting nytt man suktar efter. Typ ett 105 mm objektiv med låg bländare för porträtt, mmmm. När jag kikade på linserna insåg jag att det börjar va ett tag sen jag fotat bara för njutnings skull och fick plötslig inspiration att testa nånting, så tog lite gamla hederliga självporträtt i min favorit sommaroutfit. Den med ingrodd Salzburgsol, solkräm, svett och öl. Hade på mig denna 6 av veckans 7 dagar hela förra sommaren igenom. Sådana plagg har sånt enormt värde mot den där random toppen från Gina Tricot man aldrig använt, och det får mig att vilja sönderanvända allt i min garderob så det får samma värde. Då har man inte utrymme att köpa något nytt heller för man är så upptagen med att hinna använda igenom allt man redan har.
Tillbaka till kameratankar - det känns ganska spännande att vara egenföretagare i sommar och gå in i det helt. Att satsa och våga lita fullt ut på min egen business och det jag byggt upp för mig själv. Det har ju tagit en stund att växa in i rollen där man faktiskt kan värdera sitt hantverk samt paketera in det på rätt sätt, men det känns som att jag på sistone känt av en stark trygghet och självsäkerhet i att jag vet vad jag gör och att det finns en stadig grund, att det sitter i ryggraden. Speciellt efter vårens kortfilmsproduktion märker jag hur mycket stolthet jag fäster vid kameraarbetet och hur jag känner mig så hemma i det. Under Arcada-tiden har nog skett mycket utveckling, förstås, och den osäkra vacklande fotografen man var för fyra år sen har blivit en säkrare tryggare person som har koll på ett helt annat sätt.
Nu har jag ju utbildat mig till filmfotograf men det är ju främst stillbilder med mindre utrustning jag kommer jobba med i sommar. Det känns roligt och skönt. Också efter att ha jobbat i större team nu där man hela tiden måste jonglera med flera starka visioner och kompromissa sig fram till ett bra slutresultat är det så skönt att emellanåt bara jonglera med sig själv.
Det är så svårt att visualisera den här sommaren genom annat än jobbgrejer när man inte vet vad som kommer vara möjligt, men det är klart jag ser framemot att cykla, simma och vara på havet iallafall. Ändå rimligt kanske att fokusera på jobb under en pandemisommar och faktiskt låta det ta upp mycket utrymme.
Om några veckor ska vi flytta ifrån det här mysiga sovrummet jag fotat i. Flytt igen alltså. Vi har bott här sedan 1 nov och det var alltså hela tiden tänkt att vi bara skulle vara här ett halvår. Vi har flyttat så pass många gånger nu att det inte känns lika speciellt och festligt som när vi flyttade de första gångerna, det handlar mest om praktiska lösningar och sånt fixande, men det är säkert naturligt och också del av det liv vi valt för nu. Ett liv som är ganska öppet och flytande där man rör på sig mycket och håller många möjliga vägar öppna. Det man jobbar emot är ju längtan efter lugnet och stabiliteten som kommer med ett fast hem, med katt, egna möbler och inredning. Långtida hemmaprojekt och sånt. Men det kommer en sån tid också, och vi kommer inte alltid ha lika starka ben som vi har nu, orka flänga runt som vi gör nu.
Oavsett hur den här sommaren blir hoppas jag i alla fall hinna gro lite mera sol, svett, öl och solkräm i den här skjortan.
Minnen av aprilhimlen
Tog några porträtt en dag i eftermiddagssolen
rörde sig mer och mer till andra rummet för varje minut
Fick skynda. Flytta stativet. Ändra fokus och ljusinställningar.
Jag var i skolan idag
Påtade lite på vår film och exporterade slutligen
Så skönt, nån gång måste man bara bestämma sig
Bestämma att det är klartExporterar också en film nu, hemma
Lars ville att vi skulle vara uppe länge ikväll
Vi får sova imorgon och det finns saker att göra
Saker att skriva
Han skriver formler, siffror, analyser, långa texter
sida efter sida efter sida efter sida
Jag skriver dialog, repliker, karaktärsskildring,
Beskriver miljöer i detalj och karaktärers känslotillstånd, bakgrund
Ibland byter jag dokument och skriver lite eget
Hur saker är och känns
Sen tittar jag till projektet i premiere igen
32 minuter kvar Imorgon möter vi en ny vapp
Inte lika beredd som förra året
Förra våren var så tom och lugn
nu är det så mycket annat
högtider flyger förbi och man hinner knappt med
snart blir det lugnare igen
Säger jag medan jag försöker få ihop sommaren
alla helger bokade
kalendern för full
det är inte så det ska vara ändå
sommaren ska vara tom och fri och oförutsägbar
antingen är det omöjligt
eller så måste man försöka medvetet
tacka nej och bestämma sig för att det ska vara tomt
svårt
-Jo jag vill delta, nej jag kan int.
bara planera in bad villa skogsturer hav natur båtturer
bilturerLyssnar på Linnea Henriksson
Mitt rum i ditt hjärta
Flyttade mitt skrivbord någon kvadratmeter idag
Vill sitta nära intill fönstret
Thomas Stenström har bra vår-låtar
Minns tillbaka till högstadiet
Övergången
Går barbent nu
gjort det i en vecka
ibland lite för kallt
byter mellan vårjackor
då man har så många vårjackor
packar ihop halva min garderob i tygpåsar
känns som en lättnad
en klädhög börjar inne i skåpet
fortsätter ner på golvet som en rutschkana
bredvid sängens fotända
mina fötter landar på den högen varje morgon
Juridik-kläder
Jag gick igenom min hårddisk och kom över några foton som jag tagit tidigare i år.
I början av det här året fotograferade jag Sara för tidningen Ex nunc. Artikeln som vi fotade till handlar om moderna men stiliga kläder som passar för människor som arbetar med juridik. I den här tidningen finns artikeln. Jag minns att vi fotade flera olika outfits på flera ställen och kom hem med hundratals bilder. Här är iallafall ett litet plock av dem.
fredag tionde november
Foto: Matilda Saarinen
Häjj. Här är lite fler bilder som Matilda tog på mig för ett tag sedan, när det fortfarande var sådär finhöstigt ute. Idag är det äntligen fredag och jag har lite mindre skola än tidigare dagar denna vecka vilket är så skönt. Att det är helg igen känns verkligen bra och jag ser framemot denna, men innan det är helg påriktigt har jag någon timma mediehistoria.
tunga moln
Daniella och jag grävde i varandras garderober, klädde på oss och begav oss ut på en liten fototur igår. Hon visste om en färgglad lövvägg så den fotograferade vi vid.
Nu är inte dehär bilderna så färgglada då. Lekte lite med redigering och ville ha dem lite svarta. Publicerar kanske några i färg en annan dag.
Har annars inte använt hatt på länge nu. Har lite glömt bort det, men det kändes bra. Klänningen köpte jag i somras från gina. Hade velat skriva att den var från något intressantare, men tyvärr.
Idag har jag varit i skolan, läst dramaturgi, simmat 600 m, sett en krigsfilm, sprungit i regn, somnat djupt mitt på eftermiddagen, lagat god mat.
gonatt.
Jag går i vinterskor på hösten alltid förberedd för storm
Vaknade till ett regnigt Vasa imorse. Satte mig i min kära bil för första gången på länge, körde ner för min gata, svängde till vänster och forsatte rakt fram. Rutten som jag så många gånger kört förr, till Jessica.
Vi for in till stan och fotade lite bland löven. Kändes bra att få en liten dos av höstvasa. Gick även i samma områden där jag parkerade min bil samt gick i skola för ett år sedan. Kändes märkligt nog.
Typ väärldens finaste.
Efter en liten mysig regnig fototur med en favoritmänniska så styrde jag hemåt tillbaka, lade kameran på nattduksbordet och kröp ner under täcket med en annan favoritmänniska. Resten av dagen har gått till en massa förberedelser. Lovar att jag bakat mer idag än vad jag gjort de senaste fem åren. Nu är det dags att sova, imorgon blir en lång dag!
Ha det gött häjjjj
Står i din port står bara still
foto: Matilda Saarinen
För någon vecka sedan var jag och fotograferade i mina favoritkvarter med Matilda. Vi tog massor med bilder på olika ställen, här är från ett. Lekte lite att den där grinden och den där ingången är min. En fördel med att bo i Helsingfors, och i de områden jag bor i, är att det finns så många fina hus nära till att fotografera vid. Det är verkligen tacksamt att bara kunna gå ut genom ytterdörren och direkt se fina fasader och fotoplatser.
Evening stroll with my cutie
En mörk och dimmig kväll förra veckan gick vi ut och gå några kvarter för att handla mat och ta lite foton. Det var första gången jag inte hade bara ben på flera månader och efter det där har jag inte gått tillbaka till det heller. Det är lite då man vet att hösten är på gång. Dock bultade hjärtat lite väl hårt av värmeslag när vi kommit oss upp för trapphuset sen igen och Lasse konstaterade att det luktade som en kväll i södern utomhus.
Att det redan är den sjätte september idag förstår jag mig inte på. Det hände oerhört mycket speciellt dehär veckorna för ett år sedan, och iår har det minst sagt hänt mycket också, men på ett annat plan.
Ikväll sitter vi och pynjar på med olika saker, myser bland ljusen som jag räknat till 10 stycken för tillfället, lyssnar på spårvagnarna som far förbi utanför och John Mayer i bakgrunden.
En kväll i juni
Hanna tog några bilder på mig i måndags. Vi sov över på villan med Emmi och hade ett väldigt mysigt dygn. Jeansjackan ni ser på bilderna köpte jag från Monki på min och Jessicas sverigeresa. Den kommer nog hänga med mig länge känner jag. Förresten älskar jag känslan och färgen i dehär bilderna.
I skrivande stund sitter jag vid min stationära Mac för första gången på flera veckor. Är väldigt lite hemma och minns inte ens när jag senast sov i min egen säng. Jag lever i en väska känns det som, eller egentligen är det bakluckan i min bil som blivit garderob. Med undantag för midsommaraftonen har jag jobbat 10 dagar i rad, men snaart blir jag lite ledig. Efter morgondagens skift väntar en händelserik helg med Postrodden, examensfest, konfirmation och pendlande hit och dit.
Man måste dö några gånger innan man kan leva
Här kommer ett livstecken från mig. För jag lever faktiskt. (man måste dö några gånger innan man kan leva osvosv..), Den första juni skrev jag senast någonting här och på två veckor har det hänt mycket, speciellt inombords. Livet är allt bra konstigt tycker jag. Kanske jag skriver en bok någon dag utifrån alla mina anteckningar, tänker jag ibland. Publicerar historier om alla människor jag älskar och inte älskar. Tills dess skriver jag kryptiskt på en blogg jag inte ens skriver någonting på.
Det var egentligen meningen att mitt första sommarinlägg skulle innehålla bilder från min student, jag har tänkt på det flera dagar, men det blev så överväldigande med alla foton såhär kvällen innan en resa, så ikväll får ni se bilder från ikväll.
Annars har jag spenderat hela halva juni med min kille, jobbat, firat en massa grejer, träffat en massa roligt folk, umgåtts med bästisar hit och dit samt skrivit och målat och fotograferat och promenerat och minskat på social media-användandet och matat huvudet med glada tankar och gjort saker som är bra för måendet.
Jag hoppas det inte tar två veckor tills nästa gång nu. Jag har ju så mycket jag vill visa, så mycket att skriva. Men tills dess...hade gött häj!