Visa alla inlägg skrivna augusti 2017

lördag 26 augusti 2017 - 16:00

Göödbäj Äna

DSC 4

Jag har bott i Vasa i 19 år, i samma kvarter. Nu gör jag inte det längre. Förstås ser jag ännu mitt barndomshem som mitt hem, men det är inte där jag är nu. Jag har spenderat en del av Juli och Augusti i Helsingfors. Förra veckan for jag och Lasse ner permanent efter att vi festat lite med våra vänner hos mig i Vasa. Jag hade avskedsfest med en del av mina kompisar och Lasses innan alla skulle börja skolan, vilket var så roligt.

DSC 2

Vi drack bål, vi åt kaka, vi spelade spel, vi tog bilder och vi lyssnade på Abba m.m.

DSC 10

DSC 8

DSC 5

Vi satt bland ljusen och glasen och pratade till morgonen. När vi hade kramat om och sagt hejdå åt alla umgicks ännu Hanna som sov över, Lasse och jag en stund till. Då, med dem, kände jag mig verkligen så glad. När det blev ljust där ute började vi sen sova.

DSC 6

Dagen därpå lagade vi god mat och hade en mysig dag medan det regnade som bara vad utanför. Mot kvällen for vi till David och förfestade. En sista utgång i Vasa innan flytten blev det och jag fick en känsla av att det skulle bli så skönt att komma bort.

IMG 3682

IMG 3800

Dagen efter det, på söndagen, hann vi bara vakna så kom Emilia och Hanna. Vi åt mera kaka och firade Hanna som fyllde år. Vi satt i mitt kök och skrattade, gick igenom gamla roliga bilder och tog vara på varandra innan det var dags för hejdå. 

lördag 26 augusti 2017 - 13:17

Lev så hjärtat ständigt glöder

BAGV8755

Det är fyrtiotre dagar sedan sist. Att det hänt mycket under den tiden är en grov underdrift. Allt har snarare hänt. Den här sommaren har varit så intensiv, revolutionerande, svår, komplicerad men också fin - på det viset att jag förstått mitt eget värde, vad som påriktigt betyder någonting i livet, utvecklats emotionellt så otroligt mycket och lärt mig hantera rädslor och känslor. Jag har skapat fina minnen med bra människor. Jag har hamnat i sammanhang jag drömt om innan. Jag har fått känna mycket kärlek. Jag har växt mycket och blivit lite hårdare. Jag har spenderat sommaren med familj, pojkvän och närmaste vännerna, alltså bara människor som älskar en på ett självklart och ovillkorligt sätt.

I mitt huvud har så många olika tankar, funderingar och insikter jobbat på. Jag har aldrig någonsin förr förändrats så mycket under en tre månaders tid som jag gjort nu. Jag märker det hela tiden i små och stora delar av vardagen, att jag är så förändrad. Jag har öppnat många nya inlägg här men stängt alla. Berättar man inte allt, har man ingenting att berätta, har jag känt. Därav har också de få inlägg jag publicerat varit sjukt opersonliga och korta. Sen har jag slutat gå in på bloggen överhuvudtaget. Förträngt den mest. Levt för min egen skull. Dokumenterat för min egen skull. Insett hur skönt det kan vara att inte en massa människor vet vad man gör och har på gång. Även insett hur konstig en bloggpaus kan kännas efter åtta år av ständigt bloggande.

Jag har varit sjuk. Jag har fokuserat mycket på välmående. Sömn. Mat. Promenader. Snälla tankar. Tryggt umgänge. Jag har undvikit att läsa andras bloggar. Jag har undvikit facebook. Jag har inte haft snapchat sen maj.

Det har hänt så mycket roligt. Jag har så mycket att visa och berätta om. Jag har sagt flera gånger att jag hela vintern kommer skriva om sommaren. Ska se först nu hur det känns att blogga. 

Det som är säkert är att jag aldrig någonsin kommer glömma den här sommaren. The good and the bad.