Visa alla inlägg skrivna september 2018
Distraktion, att öppna ögonen och stjäla bilder av sig själv
Måndag och ny vecka. Börjar inte den med världens energi och driv direkt. Mycket på gång. Det var skönt att vara i skolan igen (förövrigt väldigt tacksam för att jag kan känna så, det är faktiskt ingen självklarhet!) Hänga och skoja med sina kompisar. Den bästa distraktionen och botemedlet för stress, oro och sån skit är nog humor. Iallafall för mig. Jag behöver skojas med för att råddas bort från orosmolnen. Inser också att när man kör fast är det viktigaste att bara fortsätta. Stiga upp ur sängen och fara iväg ut fast man verkligen inte känner för nånting. Som den där Hellström sjunger - fortsätt!
På tal om Hellström och musik! Det finns ett band som Lasse och jag lyssnat på hela vår tid tillsammans. Jag har tyckt om det men sällan lyssnat på det när jag varit själv, men nu har det nog hänt nånting. Jag tror jag har fattat grejen med det. Odesza heter de och gör EDM musik. Och jag är heeelt besatt. Vi har lyssnat på dem i tjugo månader och jag faller för dem nu?? Fruktansvärt trög man är ändå.
Jag går i takt med Meridian och det känns som att jag är i en annan värld. Vem trodde jag skulle kunna öppna mig för något sånt? EDM musik liksom! Fastnade nog så hårt i det melankoliska svenska musikträsket (inget ont mot det träsket, var riktigt behagligt där också) och kom mig inte upp på många många år, men så kom någon och drog upp mig. Bra exempel på hur den där killen verkligen öppnat mina ögon, gjort mig mer öppen för nya saker. Inte så rädd.
Jag gick igenom min gamla hårddisk tidigare idag. Det kan vara roligt ibland men också tufft. Det finns mycket historia gömt i de hundratal mappar som flyter omkring där. Jag hittade bland annat dessa. Jag tog dem hösten 2016. En så märklig tid förresten. Kan läsa av känslor och vibbar i mitt ansikte här. Men jag gillar dessa bilder. Jag gillar de tidiga höstkvällarna i Kvevlax. Jag älskar färgerna, dimman och mitt hår. Å andra sidan känns det som att jag har stulit någon annans bilder nu. Som att jag inte känner personen som tog dem, fast det var jag själv. De är ju ändå tagna i ett annat liv så det ligger kanske någonting i det. Det är en annan person som tagit bilderna. Känns häftigt.
Den här veckan ska jag ta itu med en hel del saker. Ska bland annat också filma en dokumentär. Och fixa och plocka färdigt här hemma. Det är ständig ommöblering på gång. Två rastlösa individer under samma tak behöver ombyte.
Natinatt! Hoppas ni får en lugn och skön vecka och att människor är snälla med er!
Septemberlivet
Det är fredag idag och jag är ledig. Blev en lugnare och skönare morgon men for ändå iväg hemifrån sen för att möta upp en kompis. Vi har suttit och redigerat hela dagen. Bilder och en film. Tänkte nu visa lite bilder från den senaste tiden. Gillar att se tillbaka på dessa inlägg, minnas hur det var. Se vad vi gjort.
Äh, bara ett litet hus jag brukar cykla förbi på vardagarna. Inget märkvärdigt.
Nu har jag inte cyklat på några dagar och saknar det lite. Höst-tröttheten har fällt mig lite vilket ledde till att jag en dag gick in till en R-kiosk och laddade mitt spårakort. Bestämde mig för att det fick vara färdigt med cyklandet. Ändå är jag inte riktigt färdig med det. Det är ju finaste cykeltiden nu. Då löven faller på en när man susar fram.
Morgnarna är speciellt fina. Stora skuggor faller på husen och solen glimtar fram över hustaken. Jag fotograferar hus om morgnarna och målar av dem om kvällarna.
Det blir lite varmt igen. Ser somrigt ut på bilderna. Vi far på 22-års kalas en söndag. Det är en fin söndag. Vi är trötta.
Vi lagar mat. Höstmyset har hittat till vårt kök. Jag köper nya ljus att lägga i ljusstakarna. Alla mina ljusslingor ligger i en låda i skrubben. Snart borde vi hänga upp dem, det börjar bli så mörkt.
Vi går på inflyttningsfest. Träffar några vänner och hundra främlingar. Sitter ute på en enorm balkong och fryser i kortärmat.
Jag gar bland löv. Plockar löv. Ännu är de ganska gröngula men nyanserna skiftar varje dag mot orange och röd. Jag tänker att jag ska plocka varje dag och se hur det förändras. Men det glömmer jag bort.
Vi lagar fler soppor. Testar olika kombinationer. Planerar och funderar och handlar.
Ibland går jag den sista biten hem. Svänger in i olika småbutiker. Går igenom konstböcker på ett antikvariat för att få inspiration. För att hitta nånting att måla.
En dag när jag är påväg hem springer jag den sista biten och känner mig upprymd. Hanna står och väntar på mig utanför mitt hem. Vi bor i samma stad nu och målar och pratar hela kvällen. Så som vi brukade göra i Vasa. Reflekterar över hur vi utvecklats och förändrats. Pratar om tacksamhet och insikter. Vi syns på lördag - säger vi i dörren när hon far hem.
Lite cyklar jag iallafall. En dag regnar det när jag sätter mig på cykeln. När jag kommer fram slutar det. När jag sen sätter mig på cykeln igen börjar det regna igen. Känns märkligt men stör inte mig. Regn ger mig sinnesfrid, fastän jag är ute i det.
Fotar med telefon konstant när jag är ute. Tills iCloud-meddelandet börjar poppa upp på skärmen. "Lagringsutrymmet fullt". Då börjar jag fota mer sparsamt. Jaja - tänker jag varje gång. "Påminn mig senare". Jävla iCloud - måste vara en mening jag sagt 367 gånger där hemma.
En kväll är jag på sångövning. Innan den tar slut hinner det skymma och börja störtregna. Jag tar mig hem på rekordtid för att hinna träffa en kompis.
Har passlig mängd skola just nu, så där hänger jag också förstås. Med solstrålen ovan exempelvis.
Lasse och jag får besök från Stockholm. Ölar och umgås.
Vi får en del lugna morgnar och tar vara på dem så mycket vi kan. Jag följer med honom när han ska på möte. Jag är ledig och spenderar dagen med att klippa film.
För någon kväll sedan var vi också på en studiefest. Jag var egentligen för trött och hade tidigare på dagen tänkt att det inte skulle gå, men sen for vi ändå och hade kul. Älskar alltid att dansa. Sedan gick vi hem i natten och sov helt okej många timmar för att fara till skolan nästa dag.
Slut på inlägg. Nu ska jag njuta av den här fredagen!
En liten liten resa
I fredags var vi lediga och bestämde oss för att ta vara på dagen och fara en sväng till Tallinn.
På morgonen lämnade vi Helsingfors och steg på båten. Kändes som att vi just hade farit med Viking Line. Ändå bara tre veckor sedan. Men det var en helt annan resa det.
Vi kom fram till ett molnigt Tallinn efter några timmar. Gick in till gamla stan och strosade runt där. Jag köpte en porslinskanna.
Vädret växlade väldigt mycket. Ibland var det sol. Sen plötsligt kom en regnskur från ingenstans. Man fick gå med paraplyet redo i handen. Redo att fälla ut det.
Och mitt resesällskap, som utgör ganska stor del av bilderna i detta inlägg, fick ta av sig jackan hundra gånger och lägga på den hundra gånger till.
Samma morgon vaknade jag och tänkte - idag orkar jag inte med någon tung kamera. Sedan sa Lars - Ska int du vlågg ida? och jag blev direkt övertygad. Så kameran fick hänga med. Jag filmade hela dagen men fotograferade också. Är just nu väldigt inspirerad till att fotografera och leka med ljus, linjer och arkitektur.
Vi gick upp för någon brant trappa och sedan någon brant backe innan vi kom till några fler häftiga byggnader.
Så kom vi upp till denna fina utsikt. Konstaterade att gamla stan i Tallinn känns mer "riktig" än typ i Stockholm eftersom den inte är så polerad och fixad. Det fanns inte lika mycket butiker, och ganska få med souvenirer. Det ser verkligen gammalt, på vissa ställen slitet ut. Vet inte om det ligger något i det men vi reflekterade över det. Det var en cool känsla med hela stället, skulle gärna spela in en kortfilm här.
När vi hade varit in i en butik med tavlor som föreställde gamla stan i Tallinn så började jag fota med intentionen att senare måla av mina egna bilder. Det blev direkt lite roligare att fota. Känns som att jag idag behöver ha en baktanke med mitt fotograferande för att det ska kännas intressant, något som motiverar. Vill inte knäppa utan att tänka.
Sedan efter några timmar började vi bege oss mot hamnen igen. Vi inhandlade en hel del att fylla på spritförvaringen med. Alltid skönt att ha hemma så man kan blanda drinkar och inte behöver stressa när man ska på förfest till exempel.
Att sen cykla hem med allting i spöregn var kanske inte vår mest genomtänkta plan. Det krävde fokus, nerver, hjärtklappning och gråt, men det blev en rolig historia av det till slut. Och det är alltid huvudsaken.
En bild i timmen
8:00. Telefonalarmet har ringt för en halvtimme sedan, jag stiger upp 7:50 och killen ligger kvar en stund. Är svintrött för har googlat 9/11 för länge kvällen innan, och tänkt på det. Han hjälper mig genom att fixa frukost när jag står i duschen.
9:00 Är på väg till skolan. En man som beter sig konstigt sitter några meter ifrån (obs inte han på bilden) så jag hoppar av och stiger på en annan spårvagn. Det är första gången jag far med spårvagn på några dagar. Det borde kännas skönt att inte behöva cykla en gång, men det känns som en dålig morgon.
10:00. Morgonen fortskrider och blir med ens bättre när jag hänger med glada människor i skolan, Cecci exempelvis. En väldigt bra vän. Den här dagen har vi bara "Visuellt berättande" och pratar om konst. En väldigt bra kurs. Här har vi en femtonminuters paus.
11:00. Vi delas in i par och ska söka fram information om finska konstnärer som sysslat med någon konstform vi pratat om tidigare på förmiddagen. Exempelvis rokoko, modernism, impressionism etc. Att lära sig om olika konstformer och hur det utvecklats känns intressant och någonting man kan ta hjälp av i sitt fotograferande. Det hjälper en förstå sig på ljus, komposition, färg, rörelse och andra komponenter på ett annat sätt. Jag och Kenneth väljer realism och skriver om Adolf von Becker.
12:00 Innan lektionen börjar igen hinner vi också äta lite. Det här kanske nog är den tråkigaste bilden i hela inlägget. När man sitter mitt i en matsal känns det ändå lite onaturligt att fotografera sin skolmat så vågade inte krångla till det mer.
13:00 Alla håller presentationer om konstnärerna de sökt information om. Vi analyserar målningar. Pratar om ljuset, färgerna, tiden, allt. Vi är i samma rum där man också ofta spelar in olika saker för olika produktioner.
14:00 Slutar lite tidigare än tänkt och beger mig iväg till Jenna. Jag bär på tung kamerautrustning, dator och massa annat blandat i en otymplig och jobbig väska. Lovar mig själv att aldrig använda den väskan igen, och ångrar att jag tog med fler objektiv än behövligt.
15:00 Kommer fram och hänger med Jenna & Agnes. Pratar om bröllopet och Jenna lagar mat.
16:00 Jag går igenom Jennas böcker och lånar en tygkasse full. Brukar låna av Jenna nu som då. Finns bra utbud hos henne. Försöker få mig själv att läsa mer. Behöver det för att skriva bättre - säger jag.
17:00 Vi äter. Efter en stund ansluter sig också Malin.
18:00. Resten av flickorna ringer på dörren och kommer in. Jag ska fota lite nya bilder åt dem. Medan de fixar kläder och smink hänger jag med Agnes, hittar lite fler böcker, testfotar och hänger.
19:00 Vi börjar med att ta några porträtt med polaroidkameran och sedan tar jag över. Ljuset förflyttar sig snabbt så vi får skynda oss. Ta porträtt på rullande band. Och gruppbilder.
19:30 Kameran smattrar när jag tar gruppbilderna. Agnes börjar bli uttråkad och vill vara med igen. Då får man skynda sig. Det här är sista bilden jag tog. Då fick vi bara bestämma oss för att vi var klara.
20:00 Medan vi tog de sista porträtten hade Jenna och Agnes sprungit till butiken efter glass och kex och sånt så vi slog oss ner där inne, diskuterade och hängde. Det var en mysig kväll.
21:00 Vi sa hejdå och började bege oss, när vi kommit ner för trappan hörde vi någon ropa att vi glömde vinka, så då sprang vi upp tillbaka för att vinka åt Agnes, sen for vi på nytt. Tog metron hem. Till slut var vi bara två kvar på väg åt samma håll. Sista biten gick jag ensam, med min jäkla väska.
22:00 Kommer hem till någon som har lagat god mat och väntat på mig hela dagen. Vi pratar genom dagen och funderar kring morgondagen.
23:00 Jag är helt slut och lägger mig i sängen ganska fort. Vi fixar allt inför morgondagen. Den lediga dagen då vi for till Tallin. Efter en stund lägger vi oss i sängen och somnar inom en stund.
Det var den torsdagen det. Borde köra på det här konceptet oftare. Det är en bra övning att tvinga sig själv fotografera vardagliga stunder när man annars inte hade orkat. En bra utmaning att försöka hitta intressanta foton i vardagen. Enda problemet med klumpig och tung kamera i kombination med det här konceptet är att det inte blir så spontant. Märker att jag visualiserar och planerar bilderna på förhand. I en annan verklighet när min vardag ser annorlunda ut, då är det också väldigt värdefullt och roligt att gå igenom sånt här.
Ringer upp säger kom hem till mig
Anteckningar från sensommar och höst.
Jag cyklar till och från skolan en dag
tolv kilometer dit och tillbaka
sitter på föreläsning
svett rinner längs ryggraden
klibbiga tröjärmar
Jag pratar med Hanna i telefon
från dörr till dörr
hela cykelfärden
det är trettiotvå minuter
tack igen
skickar jag på Whatsapp
när vi stängt av
nästa gång hjälper jag dig
Fönstret står på vid gavel
det är så varmt hela tiden
grannarna spelar först Abba
i takt med oss
sedan spelar de Bob Marley
jag undrar om de hittat min Spotifylista
jag vill ropa hej! ut genom fönstret
hej!
jag sjunger med i deras låtar
kanske de hör mig
Lasse lagar mat
så fönsterglasen immar
jag plockar kläder
en socka här
en tröja där
skor i en slingrande rad i hallen
inte som när vi flyttade in
minimalistiskt och städat överallt
minimalism är ett sånt påhitt
tänker jag när jag plockar en till socka
Skrattar i min Volvo
mellan Nykarleby och Vasa
Lasse är på skämthumör
Vår sista timme på flera dar.
Tiden rinner ut för varje kilometer
pussar från mungipan till halsen
och tillbaka
står på perrongen det är sol
tåget far fyrtiosex han går in fyrtioett
jag vinkar och startar bilen
vrider upp bilstereon och sjunger med
The moment I wake upp before i put on my makeup
när jag kommer hem är jag trött
ett missat samtal från Jessica
ringer upp säger kom hem till mig
kör runt äter i segelbåten pratar
I gropen ovanför hälen
där förvarar jag vattnet
som rinner ur ögonen
i några minuter
vi far på fest
han i orange jag i blå
kan börja regna inatt
pratar vinylskivor med nån
gräver i främlingars kökslådor
hittar slutligen en plastpåse
ska rädda någons bil från
någon annans spyor
En okänd typ pratar på om rockkonserter
entusiastiskt
Fäller ut sin Rom och Cola entusiastiskt
Färgar hälften av min ljusa jeansklänning mörk
Det droppar in i en av mina Dr Martens
längs akillessenan och i gropen ovanför hälen
På vägen hem plaskar Lasse i en pöl
Den torra halvan av Martensparet
fylls med regnvatten
Vi snubblar in genom dörren
Lasse brer ett knäckebröd
med tio skinkbitar
Jag tycker att han är rolig
Sen somnar jag med torra fötter
Valvaka och porträtt
Det är inte ofta jag går ut med kameran och kommer hem med bilder på mig själv längre. Oftast fotar jag åt andra människor. Jobbar bakom. Är ganska nöjd med det också. Men någon gång ibland kan det hända sig att jag går ut på promenad med Lasse, och så knäpper han några foton åt mig. Sällan, men någon gång kanske jag till och med har en genomtänkt outfit samtidigt som denna fotosession sker.
|
|
Vi har haft den lugnaste och skönaste helgen på månader. Med det bakom mig går jag in i en ny vecka. En ny fin septembervecka. De har lovat regn och jag hoppas det stämmer. Låter mysigt. Önskar att veckan blir fylld av produktivitet, kreativitet och inspiration. Hoppas ticka av några punkter på att göra-listan. Små saker som hänger ovan en som mörka moln, som man viftar bort många gånger innan man tar sig tid för dem.
Bäddade ner oss och flyttade teven framför sängen för några timmar sen. Bytte ut dansk politik till svensk för en liten stund för att hänga med den svenska valvakan. När man följer så många svenskar på sociala medier som skriver om politiken känns det bra att hänga med på riktigt och förstå. Men nu börjar ögonen bli riktigt trötta. Imorgon ser vi nog på Borgen igen.
Godnatt på er.
Lagar mat, pratar film och vaknar tidigt
Tänker att bland inlägg skrivna i imperfekt vore det bra med lite omväxling. Skriva om nuet. Vad gjorde jag senast igår? Vad äter vi i veckorna? Hur ser en tidig höstmorgon ut för mig? Vad gör vi egentligen i skolan? Vardagssnack bland sommar och fest-inlägg som utspelar sig för veckor och månader sedan. Här kommer en blandning. Vardag och telefonbilder varsågoda!
Varierar färdmedel till skolan nästan varje dag. Har svårt att bestämma mig. Spenderar allt för mycket tid på att räkna minuter och fundera vad som lönar sig. Allt handlar sist och slutligen om sekunder. Tidiga morgnar på nån buss nånstans är ändå så sköna nuförtiden. Varvar Där gullvivan blommar med Jag saknar dig mindre och mindre, Tom Odell och Frank Ocean till och med. Ibland måste man lägga Toto och Whitney på is, för ett slag bara.
Har börjat skolåret med en annan energi, annat driv, hoppfullhet och förmåga att vakna utan väckning. Det tackar jag sambons benägenhet att vara konsekvent vad gäller rutiner, och att lyckas dra med mig i det.
Jag är ute i tid nästan varje morgon. Ändå springer jag under de behövliga promenadsträckorna av färden. En djupt inrotad och inövad vana. Att alltid behöva springa för att få det att gå ihop. Men det behövs inte nu. Helsingfors är annars krispigt och så vackert en tidig septembermorgon. Dom håller jag hårt fast vid. Dom saknar man alltid och längtar till.
En skoldag lyssnar vi till skaparna bakom den danska serien "Borgen". De pratar om hela processen. Att skriva och producera och bygga upp karaktärer. Berättar vad som kan hända när man gör en politisk serie. Liknelser mellan serien och riktig dansk politik. Vad som hände dem. Resten av veckan ser vi bara på den serien hemma. Den är väldigt bra.
Jag cyklar hem varje dag. Det tar en stund och jag testar olika vägar. Ena vägen innehåller jobbiga backar oberoende färdriktning men man får vara ifred. Den andra vägen är snabb men man tvingas cykla människor i hälarna, och slå hakan i styret till följd av väg-gropar när det går för snabbt. Oberoende väg är spellistan i öronen den viktigaste komponenten. Intressant hur hösten alltid får mig att vilja hitta ny musik. Kanske det är motivationen. Känslan av ett nytt år. Känslan av att få börja om.
Lagar mat med Lasse. Tar det lugnt hemma. Är förkylda. Lever den där härliga vardagen vi längtat efter.
Äter, går på två fester, diskar med mamma, väljer skjorta åt pappa och hänger med svenska släktingarna - från soffan i Helsingfors, allt med hjälp av FaceTime.
På lördagsmorgonen vaknar vi 9. Struntar i alla planer på att gå ut och hänger hemma hela dagen. Lagar den där soppan vi hade planerat att göra. Medan Lasse rör om springer jag snabbt till butiken efter bröd. Det känns som en kravlös mysig lördag.
Halv 6 springer vi till närmsta Alko efter en rödvinsflaska till middagen. Pratar om hur hushållslektionerna i högstadiet påverkade min relation till matlagning och hur mycket roligare hela den grejen känns nu. Någonting jag lever för är våra lördagsmiddagar, ensamma med ljus och vin och helgkänsla. Så äter vi och sen skyndar vi till bion.
Ser den nya Mamma Mia uppföljaren. För att det känns som någonting man vill se på bio. Minns ännu när jag såg ettan på bio, hur roligt det var. Folk har oroat mig innan, fått mig att tro att den här skulle göra mig besviken, men det gjorde den inte.
Dramaturgin och utförandet av saker i filmen kan man ju fundera kring. När man studerar film och har en hobby-filmkritiker till pojkvän är det svårt att inte analysera, men får jag ostiga musikalnummer och Abba-låtar i en film är jag nöjd oavsett vad. Satt och log så många gånger. Kändes också väldigt roligt och aktuellt med Abba-låtar eftersom jag just nu spenderar två timmar i veckan med att öva ett omfattande Abba-medley.
Sen går vi hem i den ljumma och sköna septemberkvällen. Kikar in genom fönstret på alla köksbutiker längs vägen. Äter upp resten av godiset och somnar till Borgen.
Septemberbröllop - när min kusin gifte sig
Förra helgen var vi på bröllop! och inte vilket bröllop som helst, det var nämligen den första av mina kusiner som gifte sig. Jenna & Johan. Tänkte visa lite bilder från dagen ur vårt perspektiv och en del bilder från bröllopet! Jag filmade dock mestadels så därför är vissa av dessa bilder skärmdumpar av filmerna.
Dagen började alltså med att vi for till moster där en del andra släktingar var. Pappa knöt slipsar, mamma hällde upp champagne, någon kom ut ur duschen, någon sprang av och an och fixade saker. Ett riktigt festkaos med spänning i luften. Vi passade även på att ta lite foton på verandan. De regnade lite smått då. Men bara någon prick på näsan.
![]() |
|
Stili kar.
Å mamma.
Och jag i klänningen som mamma hade på mitt dop. Typ samma halsband hade jag också. Lite stor var den till mig fast vi sydde in den, men trivsam.
Vi for iväg till kyrkan. Axel var också med.
När man ska i kyrkan måste man vara allvarlig.
Mera slipsknytning, och en liten betraktande kusin.
Mamma i mängden.
Moster.
Sen kom brudparet och Agnes in till kyrkan. Och det var så fint. Första synen på dem fick underläppen att darra. När man sen såg flera släktingar torka ögonen var det svårt att hålla igen. Höll Lasse i handen superhårt under hela vigseln.
Spännande!
Sen gick de ut till tonerna av Harry Potter jingeln.
Och efter några startförsök och skratt körde de iväg. Pratade om att detta var min favoritstund på hela dagen. Alla stod runt omkring och var så glada, alla skrattade så högt och klappade och hurrade så hjärtligt när de kom sig iväg. Stunder man förvarar långt inne.
Vi kom till Åminne och tog ett första glas. Pappa stod för mingelmusiken. Jag stod och fotade en massa massa. Behövde påminna och viska åt mig själv ibland "du e int på jobb, kom ihåg att du e int på jobb, ta e longt"
Sen kom brudparet och tog emot alla.
Har ni sett vilka mysiga kramar. Fatta att ha alla man tycker om stå på kö för att krama en. Dröm.
Dålig feelis var det ju inte.
Ganska snart efter kring första rätten var det dags för några lekar ledda av toastisarna.
Och så lite tal och sång från släktingar, vänner och här av Sannah. Hon sjöng också så fint.
Kvällens fina och rörda brudpar. Bröllopstal är nog en så fin grej. Älskar det.
Sen blev det dags för bröllopstårta. Axel och Linus var inte sena att ansluta sig till kön och skära kvällens största bitar.
Fina Tintin och hennes kille där bakom, som också var våra bordsgrannar för kvällen. Tintin känner jag via typ fem olika saker.
Och så lite musiklekar. Bruparet mot moster och Tom.
Efter en låååång väntan var det äntligen dags för vårt nummer. Jag sjöng en låt och sen uppträdde vi också med hela familjen. Det var skojj, men nervöst, men ändå tacklar jag scen-nervositeten så mycket bättre nu än förr vilket är så skönt. När jag kom ner till bordet igen hade jag flera glas innehållande typ sju olika sorter som jag hade väntat med. Visst, lite vin är ju bra för nervositeten, men kände att jag kunde kontrollera allting bättre - rösten framförallt - utan en massa rött och vitt och baileys och öl och...så vidare.
Sen sade brudparet några välvalda ord och innan det var dags att dansa.
Och de dansade sin första dans till tonerna av Håkan Hellström.
Sen dansade vi och hade det väldigt roligt. Sannah och jag steppade ett tag med våra klackskor på dansgolvet med varsin varm korv i handen och någon släkting kom upp från bordet och ville vara med, för vi såg - så härliga och obrydda ut.
Sedan festade vi vidare och jag slappnade äntligen av med kameran, med andra ord - lät den vila på bordet.
<3
Juthbackamarknaden - ett traditionsenligt sommarhejdå
För några helger sedan avslutade vi sommaren så som sommaren bör avslutas: Juthbackamarknaden. Visst, villaavslutningen ska vi ju inte glömma bort här, men Juthbackamarknan hör lika mycket till mitt långsamma farväl-tagande av sommaren.
Traditionsenligt hälsade vi på en massa bekanta samt tittade och plockade i en hel del intressanta grejer. Mycket sånt som finns där varje år, som man sett många gånger förut, men som ändå är roligt att se på. Och visst finns det nya saker varje år. Till exempel kunde man köpa ett stort gubbhuvud, om man var intresserad av ett sådant. Det var inte jag dock.
Annat nytt för i år: jag köpte inte bara utan sålde också! och var första gången nånsin alla dagar på marknaden. Det var verkligen roligt.
Så kom mamma och hälsade på emellanåt också. Visade upp sina fynd. Fick uppdatering om vår försäljning.
Nu som då gick vi runt på marknaden och kollade in de bord vi missat på förra rundan. Någon hade gjort smycken av söndrigt mon amie porslin. Fick lite ont i magen av att se på det men lade på samma gång den goda ide'n bakom örat för framtida missöden.
Någon vecka innan hade den omtalade muminmuggen släppts på olika håll. Minst en handfull försäljare sålde den på marknaden. Lyssnade med ena örat när jag gick förbi ett bord och en äldre man sa förskräckt "Den där får man väl för 15€ i butik??" människorna runtomkring upplyste honom att näe du, inte riktigt.
Sen kollade vi på mera porslin förstås. När jag var liten orkade jag inte se på det, ville bara gå och se på bilarna med pappa - leksaksbilar och veteranbilar.
Trägrejer.
En fin spegel och en Anna ur fokus.
Efter ett tag blev vi hungriga så då gick vi och åt till husvagnen med mamma och pappa och getingarna. Praktiskt att kunna umgås med bådas föräldrar i samma stad.
Traditionsenligt var Juthbacka-vädret lite molnigt, lite sommarvärme, lite höstkyla ibland och lite regn. Väldigt blandat. Tog på och drog av min stickade tröja säkert tjugo gånger.
Yle var också där och hade en fotostation. Där fanns gamla kläder att klä ut sig i. Oturligt nog var detta under en promenix runt marknaden då jag hade bestämt mig för att lämna kameran i tältet, men telefonbilderna funkade ju ändå helt bra med lite redigering på.
På lördagen gick vi på "sommarens sista hemmafest". Dagen därpå körde vi från Nykarleby och sen minns jag inte vad vi gjorde dagarna efter det. Men Juthbacka marknaden var iallafall rolig, som alltid. Att hälsa på en massa bekanta var också roligt, som alltid. Mina inköp på marknaden utgjordes av: fem vinylskivor och boken 501 filmer att se (min bäst spenderade 1 euro nånsin eftersom vi redan nu plöjt igenom flera filmer från den)
En augustidag i Helsingfors
Kameran har jobbat rätt hårt i sommar. Vardags-fotograferandet börjar komma tillbaka. Har haft med den många vanliga vändor till stan och på kortare promenader. Tycker det är roligt att ta med den, fota lite spontant och kravlöst ibland. Dessa bilder exempelvis, tagna en helt vanlig blåsig sensommardag i Helsingfors.
En sån där vanlig dag i Helsingfors när vi far till stan med en liten inköpslista innehållande väldigt spridda saker. Första stoppet var i en vanlig affär för att fylla på lagret med lite roligare kryddor. Stod mellan hyllorna i många minuter innan vi hade bestämt oss.
Vidare till Marimekko. Kollade koppar som vi behöver och lakan som kunde passa med lakan vi har. Expediten menade att den större kaffekoppen visst är bättre än den mindre så man får "reilun kahvikupin" eller något liknande. Är inte så bra på att minnas på finska ännu. Vi köpte både och, men det var någon vecka innan. Nu var vi bara på spaningsrunda till MM.
Sen har vi tydligen varit till Clas Ohlson. Alltid dit. Känns som att det ständigt är någon sladd eller adapter-fundering som man behöver köpa. När vi hängde med min småkusin i Stockholm för någon vecka sedan sade hon att vi kommer se tillbaka på nutiden och tänka - vad sjukt att man ens höll på med sladdar förr. Att det kommer kännas helt absurt.
Påväg hem fotade jag främlingar längs gatorna som tog oss hem. Känner mig rätt blyg när det kommer till sådant ännu. Streetstyle-fotografering och liknande. Teleobjektiv hjälper ju en avsevärt med att kunna fota diskret. Tycker på samma gång att det är väldigt kul. Bränna av en massa foton och sen när man kommer hem se vad man fångat för människor på bild och undra vad de tänkte på, analysera deras stilar.
Någon annan som också fotade.
Vi uträttade de sista ärendena, som att köpa en ny whiskeyflaska att ha i skåpet, och så gick vi hemåt.
Eller bara en av oss gick. Svårt att cykla och fota på samma gång.
Backe upp och backe ner.
Våra trötta fötter närmade sig äntligen hemgatan.
Sensommarens favoritutstyrsel: Marimekko tröja och hängselklänning från Zaras barnavdelning. Kan vara två av årets bästa köp. Är möjligt att jag köpte tröjan i slutet av förra året men det kvittar. Och så höga martens som stått och dammat en del den senaste tiden. Såg charmen i dem på nytt och började använda.
Till slut låsa cykeln.
Hur många färger ser ni på den här bilden?
Och det var bilderna från den dagen.
Hejdå