Försmak av semester

Skrivet av Anna Betlehem 29.07.2019 | 1 Kommentarer

Har skrivit så få inlägg under den här sommaren. Var väl samma förra året tycker jag att jag minns. Men nu tänkte jag skriva om en riktigt somrig julihelg mitt i en period av köttiga 9-halv6 vardagar. Har fotat med Nikonen men här slinker nog några telefonbilder in också. Vet inte om det egentligen är så smart att blanda på det viset. Blanda format. Inläggen blir ju inte lika...konsekventa? vad heter det? Det blir inte en lika starkt genomgående stil I guess. Men nu har jag redigerat dem alla på samma sätt och jag känner att telefonbilderna ändå har något att berätta så på det viset motiverar jag deras plats här. Jepp.

(Typiskt att man känner sig tvungen att motivera innehållets relevans på sin egen blogg där konceptet är helt upp till en själv. Kanske det blir så när man studerar media. Svårt att producera något slags innehåll utan att sönderanalysera, kritisera, oftast radera. Men vill ju hålla den här platsen kravlös!)Vi börjar i alla fall på en fredag för några veckor sen. Veckans sista inspelningsdag. Har snart jobbat två månader på en finlandssvensk humor-tv-serie vilket har varit oerhört lärorikt och minnesvärt, men börjar förstås bli mör. Eksemen blommar och breder ut sig på min hud. Säger åt mig att det är dags för semester. Och snart är det dags för semester.

Efter att jag hade slutat jobbet denna fredag skyndade jag mig så hårt jag kunde till järnvägsstationen. Var där 45 minuter i förtid. Taggad på helg. På att träffa Lars. På att festa. Hänga på villan. Träffa kompisar. Simma i sjön. Cider och vin.Ett riktigt svettigt fredagskontor. Vid en kvällsolig tågstation blev jag hämtad. Vi kollade en film och somnade. Bestämde oss för att stiga upp tidigt och hinna till villan. Men när man är jobbtrött kan man inte riktigt lita på sig själv. Stängde av alarmet i sömnen och halv 11 vaknade vi. Men sånt måste få vara okej. Vi for till villan direkt efter vi vaknat och försökte ta vara på den tiden vi hade i alla fall.Efter att ha solat, läst, kört båt, simmat och paddlat lite begav vi oss mot villafesten som vi hade väntat på och sett fram emot mycket. Villafest och sleepover med en massa favoritmänniskor i Birkenstocks! Finns få saker som toppar det.Vi hade knytis och alla hade fixat nånting, så när vi hängt färdigt på terassen och alla var passligt tipsy och några djup började vi grilla och äta. Och jag njöt faktiskt väldigt mycket allt. Av maten, av sällskapet, människorna, samtalsämnena, allting. Det är verkligen en fin grej med att jobba mycket. När man väl gör någonting annat, har speciella planer, så blir det så mycket bättre, man uppskattar det så mycket, njuter av varje liten liten del av det. En annan grej är ju också sällskapssjukan. Jag har verkligen ansträngt mig för att umgås med vänner under jobbveckorna, och gjort det mer än jag orkat. Men oftast har jag varit så trött - speciellt fysiskt men också socialt, att jag överlag inte pallat. Det är verkligen ovant att känna att man VILL men verkligen verkligen inte orkar. Dagarna/kvällarna innan just den här kvällen hade jag därför fokuserat mera på mig själv, vilat upp och haft egentid vilket var riktigt skönt. Så när den här kvällen kom var jag utvilad och redo för massa socialt häng igen, och det kändes så roligt att prata med en massa människor. Diskutera och reflektera och lyssna på andras tankar och ideér och ahh. Det var bra.Sen höll killarna lite frågesport och lekar, och middagen övergick till något mellanting innan det var dags för bastu.Vi tjejer gick i bastun medan de spelade lite kubb. Simmade gjorde vi ju också. Pratade om dåtid och framtid och jobb och liv och var folk ska bo och ja, minns väl inte riktigt ens. Sedan virade vi in oss i handukar och satt under kökslampan inne i villan och mös tills vi somnade på golvet. Märker nu att mina bilder porträtterar lite samma människor om och om igen. Vad synd. Fotade ganska sporadiskt och ojämnt. Så får det väl vara.Nästa morgon vaknade vi, med lite sjuka ryggar men annars på skrattigt humör. Och så åt vi frukost i solen. När har man senast ätit frukost med kompisar såhär? Kändes ju som världens bästa grej. Trots trötthet och fest kvällen innan var jag energifylld pga bra dygn och roliga saker. Äta frukost med kompisar, med dehär kompisarna, är något jag behöver mera av känner jag. Goa saker.Efter att vi hade ätit frukost såsade vi runt en stund, plockade ihop våra utspridda grejer och började så småningom bege oss till egen villa igen. Där vi dippade ganska hårt efter en stund. Lasse håller i sin telefon och ser på film här, sovandes. Sånt ska ju fotas. Så tog vi vara på värmen, njöt och låtsades som att jag inte skulle hoppa på ett tåg fem timmar senare. Men till slut gjorde jag det. Ett svettigt tåg som jag läste bok på och som kom fram ganska sent. När jag steg in genom ytterdörren hemma till en mörk tyst tom lägenhet kändes det lite knasigt men också skönt. Lade på "Lugna favoriter" i högtalaren och packade upp min väska, gick och sova lite senare än vanligt bara för att hinna landa ordentligt hemma. Och det var den underbara men otroligt korta och snabba helgen. Vad jag ska sakna den i vinter. Vad jag är tacksam att jag fick leva den, och för människorna som var med.

Jag känner så starkt, att positiva händelser och helger som denna gör så mycket gott med mig. Behöver mer mer mer mer.