Fuschl am See & Red Bull HQ
Förra veckan, någon dag efter Geisbergsvandringen, var vi taggade på att fara iväg på utflykt igen. Jag skrollade min trails-app och försökte hitta nånting som skulle passa det här gänget och landade till slut på Fuschl am See. Var ännu ganska trött i benen från Geisberg så en vandring runt sjön Fuschlsee på 10 km utan någon elevator gain kändes passligt. Vi hoppade på bussen vid Hbf runt 10 och efter en timma var vi framme. 
Här har jag varit en gång tidigare på vintern med Lasses familj, och här spenderar också Lasse sina vardagar just nu eftersom hans kontor faktiskt ligger på det här ljuvliga stället - Red Bulls HQ alltså - så hit kommer jag nog också komma tillbaka. Vi hade tänkt testa att cykla hit någon dag, det är kring 21 km en väg så skulle vara rätt passlig tur. Jag skulle gärna följa med honom på morgnarna och bara hänga här för det är ett så mysigt och fint ställe.
Red Bull HQ. Tydligen har de ingen Red Bull skylt här utanför eftersom det alltid är någon som stjäl den.
Vi började gå efter vandringsleden och den var alldeles grön och ljuvlig med många fina utsiktsplatser, och vi stannade ofta. Doppade fötterna i vattnet. "Idag ska vi nog simma". Kenneth hade med kaffe och Tischen hade stekt pannkakor. Jag försökte också truga på de andra min matsäck så det skulle bli lättare i väskan.
När vi gick här tänkte jag på hur man fortfarande, efter så många bergsvandringar och utflykter, inte riktigt förstår vad man ser. Ögonen kan inte ta in att allt det fina är på riktigt. Sen tänker jag på Finland och hur lite berg vi har. Jag kan ju inte lämna bergen. Är också så tacksam över att bo just i Salzburg. Här har vi nära till en massa fin natur runtomkring och en massa fina städer nån timme bort. Hade nog annars inte rest i sommar pga coronan och allt, men här är det så enkelt att bara fara över dagen någonstans utan att behöva utsätta sig för fara så mycket. Sen är ju bergsvandring och såna utflykter typ det bästa man kan göra nu, och vandringslederna och de häftiga bergstopparna tar ju aldrig slut här. Under coronakrisen var nog det här bästa stället vi kunde vara på.
Efter några kilometer övergick leden in i skog, och till slut ut på åkrar. Perfekt med variation, och så fick vi hälsa på lite djur.
Sen kom vi ut till floden igen, och då började vara dags för att hitta ett bra picnick-ställe och att simma.
Vi hade sölat en del så det hade hunnit bli molnigt och lite kyligare. Den enda som simmade sist och slutligen var Kenneth. Jag hade ju velat ta sommarens första dopp, men jag var sen ganska nöjd med att avstå, hade hunnit bli så seg och kylig.
Till slut kom vi tillbaka in till byn och så drack vi en öl nere vid vattnet, och sen slutade Lasse jobbet och vi for in till Salzburg igen.
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar