En helg genom kameran
Jag har burit med mig kameran ganska mycket på sistone, så nu ska vi se om jag minns hur man skriver vardagsuppdateringar nå mer!
På fredagsmorgonen den 7 oktober var vi båda lediga men steg ändå upp tidigt. Vi skulle hämta den bil vi köpt veckan innan. 
Sista timmen som kollektivtrafik-åkare. Nånej int riktigt. Vi har köpt bilen för att slippa ut till vandringsleder enklare, så kommer nog främst bara vara en helgutflyktsbil. 
Redan här var jag lite tasu och hängig, vilket jag ännu är idag (26 okt). Så störande att jag varit sjuk nu i 20 dagar, men har fått medicin för bihåleinflammation nyligen så kanske man får vara frisk snart i november... ingen corona iallafall! 
Efter att vi hade fått bilnycklarna körde vi direkt till Partioaitta outlet i Vanda. Ganska on brand att det var just dit vi for först. Jag köpte en vandringsväska (30+ L) att ha när vi tar tåget till Österbotten, och sedan när man far och reser runt i Europa. 30 liter är inte jättemycket för t.ex interrail men med min vikt och längd kan jag ändå inte ha så mycket större packning än 15-20 kg.
Har faktiskt släppt taget om och sålt bort flera av mina älsklingsväskor på sistone som bara är dåliga för min rygg (the north face duffelbag), och funderat ett tag på vad jag skulle köpa istället. Rätt nöjd med att det blev en blå deuter.
Vi åt lunch på IKEA och jag köpte lite ljus. 
Och så for vi via bike planet när vi ändå hade bil. Vi köpte nya cykelhjälmar med mips-system som ska vara säkrare.
Vi var alltså med om en cykelolycka på vår långa cykelresa i augusti så det slutade med ambulans, operation och ganska många veckor hemma för Lasses del. Trots att det var nyckelbenet som tog mest skada så gick ändå hans hjälm sönder i fallet, så han behövde ju ny för att över huvudtaget kunna cykla igen. Min gamla hjälm funkar hur bra som helst, men köpte ändå en likadan åt mig också för att vara extra safe. 65€ för att kunna överleva ett fall på huvudet känns rimligt. 
Passligt nog kom också min Ellos-beställning fram denna fredag så det blev en riktig ordentlig shoppingdag kan man säga med inköp vi pratat om en bra stund på förhand. Från Ellos hade jag beställt ett höj/sänkbart skrivbord till vårt hemmakontor, så nu har vi båda en plats att jobba på. Väldigt avgörande grej för vardagen, och inte en dag för tidigt! 
Det var inte helt lätt att skruva ihop och dra sladdarna på den.
Samtidigt hade vi pizzor i ugnen. Säkert fredagstecken är ljudet av ugnen som blir varm, och pizzor på bänken. 
Nå, till sist blev den äntligen klar, och så lyfte vi in den i mitt hörn. 
Äntligen en inspirerande plats att sitta och jobba på, byebye köksbordet och krokig rygg i soffan. 
Vi vaknade upp på lördagsmorgonen och kikade nyhetsmorgon som vanligt. Det gör vi på vardagar också. En mysig grej som kom med Lasses sjukskrivning.
Minns inte riktigt vad vi gjorde mitt på dagen, kanske veckohandlade med bilen för första gången? måste ha varit det jo. Sen dammsugade tydligen Lasse. 
Och jag testade outfits inför kvällens keikka. 
Nämen vad om man sku ta och klippa pannlugg? 
3 cent till. 
Sen har jag tydligen också städat skrubben, ja det syns ju inte här men. 
Smink och en öl framför Bianca Ingrosso. De där ovanliga gångerna man hinner fixa sig färdig i lugn och ro. 
Sen vidare till lilla Finlandia för att uppträda på HIFKS 125-års jubileum med kören. 
Vi sjöng tre låtar, sen hade vi paus i två timmar och drack lite vin, innan vi uppträdde en gång till. En av våra låtar var acapella "hit the road jack". Den brukar alltid funka bra på just såna här årsfest-keikkor. Vi var bara två som hade egen mick här eftersom resten av alt-stämmorna var borta. 
Och sen stannade vi på efterfesten vilket var superkul! 
På bussen hem satt två tjejer och lyssnade på "Rosanna" av TOTO på högt ljud och vibeade med, och pratade om hur otroligt genialisk den låten är. Tog en bild av dem för ville minnas situationen. Log hela vägen hem från bussen för blev på så gott humör av dem. 
Söndag och vi hoppade i bilen för att göra det den är köpt för. 
Vi körde ut till Noux och det var så konstigt att se vissa vägar swisha förbi i 80+ km/h som vi cyklat på i max 18 km/h. Vägar, backar, träd, hus och all natur sätter sig verkligen i kroppen, fysiskt men framförallt mentalt, på ett helt annat sätt när man cyklar än när man kör. 
Marken var mjuk och klottig i skogen, och jag tänkte på hur härligt det ska bli att känna av årstiderna i skogen året om, om vi kör ut och vandrar varje helg nu. Kan till och med längta efter slasket och snön i skogen. 
Sen for vi hem nöjda, åt wraps och såg på serien "Yellow Jackets" 
Det var en helg!
Bästa kompisar och Borgå
Jo tjena, jag var en sväng till Borgå för nån fredag sedan. Efter min sånglektion i Tölö hämtade Henkka upp mig och så körde vi iväg mot Cecci som bor tillfälligt i Borgå en stund. En fredagskväll med mitt ursprungliga lilla kameragäng från Arcada, alltid lika ljuvligt. 
Vi tog oss direkt till höstmarknaden som ägde rum just då, och vandrade runt en sväng. 
Henkka hittade varma kläder. Den gråa tröjan passade perfekt åt honom. Jag fick värmeslag bara av att se på. 
Det blev köp! sen hittade vi stenar. Cecci ville ha alla fina mintgröna och lila.
Chunkyga mössor. Undrar om de använt exakt samma garn och mönster som mig. 50€ tog de för dessa.
Sen på jakt efter mat eller öl eller båda. Visade sig att Borgå inte har så massivt stort utbud hehe. 
Desto större utbud på mysiga hus och gator förstås. Kul att gå runt här tillsammans med Cecci som faktiskt är härifrån. 
Nå, till sist hittade vi ett mysigt ställe med passligt mörk belysning. Ingen riktig mat dock, men det fick duga med paj. 
Kändes så underbart att vara samlade alla tre ännu en gång, innan Cecci flyttar från Finland.
Ibland känns det som nån slags påhittad rosenskimrande dröm att vi faktiskt en gång i tiden delat vår vardag tillsammans, sett varandra nästa varje dag i skolan kontinuerligt, utan att behöva bestämma över WhatsApp och skicka och fundera med tidtabeller och scheman och program.
Man kanske inte riktigt märker eller fattar hur viktiga dom där vissa människorna i klassen är för en, förrän man slutar skolan och inser att några blivit en permanent del av en mitt i allt. Nuförtiden träffas vi oftast på helgen, och har nån av oss gått igenom en tung vecka så kan man stötta lite i efterhand, men förut träffades vi mitt i allt som hände. Tidiga morgnar, energiska luncher, sega eftermiddagar, trötta nattinspelningar osv. Allt tillsammans. Hade levt om alla de åren om jag fick. Men sen igen. Vänskapen betyder mycket mera nu när den lever utan sammanhanget som först förde ihop oss, och chatten går varm trots att ingen av oss delar en vardag mera. Det betyder kanske allt.
Nåväl. På sejnon hoppade vi i bilen och körde in till Helsingfors igen efter en riktigt wholesome kväll.
Kan jag få ett vittne?
Lasse tycker att jag ska radera Instagram-appen från telefon en stund och börja blogga igen istället. Menar att det är bättre för min kreativitet, och allt egentligen. Han har förstås rätt. Det värsta och allra allra bästa med honom är att han så ofta har det. I min relation till Lasse tänker jag ofta på en av mina favoritlåtar från förr - Kan jag få ett vittne? av Oskar Linnros. Förstod aldrig vad Linnros menade med den där låten när jag lyssnade på den som mest men jag förstår den nu.
För nästan sex månader sen skrev jag ett musikinlägg här, och sen levde jag en hel sommar och här var det tomt. Så mycket liv ryms mellan sista maj och nionde oktober. Jag har blivit en färdig utexaminerad filmfotograf och klippare från Arcada. Efter så många skolår utan att bry sig det minsta om eller satsa på betyg went:a jag out with a bang och skrev ett högsta betygs examensarbete om krigsfoto och etik, och kände ändå att det betydde nånting. Sen öppnade jag firma Anna Betlehem Media på riktigt och har livnärt mig på det sen maj. Inget gör mig stoltare och mer rakryggad just nu.
Det är lite mer än ett år sen vi flyttade från Österrike till Finland nu. Jag tror det är svårt för utomstående människor att förstå hur mycket vi pratar om vårt Salzburgliv fortfarande idag, hemma hos Palm Betlehem. Det är så närvarande ännu och jag försöker också klamra mig fast men det är mycket svårare än jag trodde. Det glider ur händerna på en. Är på ett sätt ändå glad att ett år gått nu och den här sega processen att vänja sig vid Finland-livet igen är genomlevd, för i kombination med pandemiliv var det ett av mina tyngsta år. Så mycket lättare att andas nu. Tänker ändå på att flytta tillbaka till gulliga lägenheten i Mülln varje dag. Till tyskan, till bergen, till balanserade ljuset och värmen. 
I mitt förra inlägg började jag med en bild på mig och fammo. Älskade gullefammo. För en månad sedan bar jag, Axel, Pappa, Lasse och två andra släktingar hennes kista till sista vilan. Graven täcktes av blommor i rött som hon tyckte om, och jag tänker att i år ska det julpyntas riktigt ordentligt. Vi målade brädor och fixade på villan några dagar senare och jag tänkte att det är ju här hon är. 
Veckan innan och efter begravningen jobbade jag på en filmproduktion i Nykarleby och bodde hos Lasses föräldrar. Hade det så roligt och mysigt, men var ifrån Lasse och Helsingfors i nästan en månad. Efter att ha varit superklistrade till varandra under hela pandemin, men också under vårt år utomlands på tumis innan det, så alltså senaste tre åren kändes det ovant men ändå helt okej bra att inte ses på så länge. 
Den här veckan har jag börjat gå på gym ordentligt och varit så tungt trött av det. Också gått i butiker mer än vanligt med ett mission att hitta kläder som verkligen passar mig. När man är 148 cm lång och samtidigt intresserad av lite vuxnare kläder än bara prinsesströjor och blombyxor från barnavdelningen är det inte helt lätt. Mina absoluta favoritbyxor som jag burit 90% av tiden de senaste åren fick sina första två små hål på knät en morgon och det utlöste en kris. Insåg att jag inte kan skjuta på det här problemet mera och låtsas som att de där favoritbyxorna kommer hålla för evigt och att jag aldrig igen behöver utsättas för att söka och shoppa mini-vuxen-byxor. Det att jag vanligtvis köper och vill köpa 100% av mina kläder på loppis gör inte det hela lättare heller. Hittills iallafall hittat en ganska bra youtube-kanal om nån annan behöver liknande tips. 
Dessa bilder är tagna för mindre än en vecka sedan när vi var ut och körde en sväng till Esbo. Kikade på fina klippor, hamnar och vandringsstigar. Ser ju ganska härligt höstigt ut på bilderna ändå. Inte taggad på det kommande höstmörkret dock men för en gångs skull ändå förväntansfull inför vintern för denna kan möjligtvis vara fylld med fest, dans, öl och folk på nytt <3<3<3
Annas fredagsmix del 6
Hej hej, dags för fredagsmix igen! Förra veckans fredag var en riktig pangmusiksläppsfredag så nu finns det material! tar det viktigaste först:
1. Allt det vackra - Benjamin Ingrosso
Alltså åh! jag var inte beredd på detta och hade verkligen inte förväntat mig ännu mera musik av Benjamin med tanke på hur mycket som kommit under senaste året men wow! Hela den här skivan blev på bara en dag officiellt introt för min sommar 2021 och jag rekommenderar verkligen att lyssna på skivan från början till slut. Den är tydligen inspirerad av Ted Gärdestads musik så det kan ju inte bli annat än bra. Så imponerad av Benjamin Ingrosso och han visar gång på gång vilken duktig och mångsidig artist han är! Lova att ni kollar in alla fina videoklipp som hör till låtarna här!
2. Second hand news - Birdy
Otroligt fin låt av Birdy som också kom ut förra veckan. Har lyssnat på denna flera gånger i rad ibland för den tar alltid slut för fort!
3. Loverboy - Joesef
Förra sommaren i Salzburg lyssnade jag så mycket på Joesefs Thinking of you, och nu såg jag att han faktiskt släppt nytt. Förknippar hans röst så mycket med början av pandemin och vandringarna i Österrike.
4. Gjord av sten (akustisk)
En lugn och skön version av en gammal favorit av Veronica Maggios 'Gjord av sten'. Den här lägger jag på när vi donar och håller på i köket och har balkongdörren uppe.
5. Swim - Valley
En ganska slumpmässig låt jag hittade i en lista med lite indiemusik. Ganska bra somrig feelis!
Ha det fint!
Sommarens första vandring
Den här helgen kändes det verkligen som att sommaren kom. 
På fredagen drack vi öl på balkongen som badade i sol, lyssnade på Frank Ocean och det kändes lite som att vara i Salzburg.
Även om förra sommaren var en pandemisommar så var den för min del en oförglömlig och otrolig. Just eftersom vi var i Österrike där det var väldigt varmt från tidig vår, jag hade många olika Erasmuskompisar att hänga med och vi kunde resa runt mellan många olika berg, sjöar, vandringsleder och byar. Då förra sommaren var så speciell och bra och jag kopplat ihop det mycket med Österrike har jag inte haft jätte stora förväntningar på denna kommande, men i helgen fick jag ändå en stark känsla av att det kommer bli så mysigt med finsk sommar. 
Vi for iväg till Nationalparken Noux med några kompisar i lördags. För att riktigt välkomna våren och sommaren ordentligt, i skogen. Det var ljuvligt att vandra lite och kunna gå i T-shirt. Det slog mig att jag egentligen förknippar vår med blöt och fuktig skog. Tänkte tillbaka på skogsturerna vi for på i skolan när man var yngre om våren och hur det är nånting jag underskattat på senare tid. 
Nu får man inte till någon riktigt ordentlig vandring i Noux på det sättet och både Lasse och jag njöt väldigt mycket av de få större uppförsbackar som ändå fanns där. Inser hur mycket vi saknar bergen och ordentlig uttröttande genomsvettig vandring, hoppas på att kunna gå i lite större berg under sommaren, om än finska. 
Sista biten av vinter kämpade lite ännu.
Vi satte oss ner vid några klippor, tog av vandringsskorna och njöt i solen. Kändes så varmt och mjukt och härligt. Fick lust att ta sommarens första dopp. Ska nog ta det snart!
Sen åkte vi tillbaka hem helt mosiga och trötta. Öppnade en skumpaflaska på balkongen och sov gott.
Annas fredagsmix del 2
Hej på er. Vilken vecka det har varit! Det enda som snurrit i mitt huvud från morgon till kväll har varit bildmanus, shotlists, floorplans, skådisövningar, intervjufrågor och kamerautrustningslistor. Vi närmar oss inspelningsperiod och det var nog den här veckan som shit got real. Verkar som att pre-production alltid kulminerar i någon slags stressattack och efter det ordnar det upp sig. Någonting som behövs under stressperioder är bra musik som man kan andas till på spårvagnen så här kommer min fredagsmix del 2.
1. Loneliness - Birdy
Den här videon kan ni se först efter 15:00 idag så den är väldigt ny. På spotify kan ni lyssna på den direkt. Birdy-låtar är alltid mysiga.
2. Man in Need - Ulrik Munther
En favorit från förra våren. Ulrik Munther är en så underskattad artist, exakt allt han släpper blir favoriter på mina spellistor och kopplade till årstider och minnen. Man in Need handlar om en man som stänger in sina känslor, så som många tenderar göra i dagens machokultur, men som försöker säga till sin partner att hej jag är känslig och jag behöver dig. Genialiskt. Idag har han släppt en ny låt som heter Jag älskar dig och som ni hittar HÄR.
3. Fan vad har vi gjort - Danny Saucedo & Sabinda Ddumba
Rätt ny låt av Danny och Sabina. Mysig och chill låt att lyssna på när man skrollar instagram, kokar spaghetti eller jobbar på nån photoshopgrej på datorn.
4. Testamente - Daniela Rathana, Oskar Linnros
Den stora frågan här är hur det är möjligt att Oskar Linnros släppt ny låt utan att jag märkt det förrän nu. Riktigt fake fan beteende. Nåväl, hittils tycker jag den är riktigt bra. Soul:ig musik med Oskar feat. valfri cool tjej och lite mild rap på det är ett koncept som alltid funkar för mig.
5. Anxious Angel - Maja Francis
Alltså snälla, har ni någonsin hört en bättre falsett? inte jag. Den far rakt in i hjärta och så tycker man att hela världen är så poetiskt sorglig.
Extra. Officiell version av Tystnar i luren - Miriam Bryant, Victor Leksell
Förra gången skrev jag om den här låten och delade liveversionen från Musikhjälpen och idag har den äntligen kommit ut på riktigt vilket jag inte visste då, så nu delar jag den egentligen igen.
Jag fixade en lista på youtube där jag samlar alla videor från dessa inlägg plus en spotifylista med samma låtar. Trevlig helg!
Cykeltur till Schloss Hellbrunn
Våra danska vänner flyttade tillbaka till Köpenhamn för några veckor sedan och vi fick ta över deras cyklar vilket var trevligt. Trevligt att vi fick cyklar, inte att de flyttade :( Vi älskar ju att cykla överallt och har i princip cyklat genom hela halva Helsingfors, men här i Salzburg har vi ju mest promenerat överallt hela hösten. Det var bara riktigt i början då vi bodde i Golling som vi lånade dessa samma cyklar när vi for på vandringar och skulle ta oss till vandringsleden.
Så för någon fredag sedan tog vi tåget till Kuchl, sa hejdå för en sista gång och sen cyklade vi hem cyklarna till oss, vilket blev 25 km. Lördagen därpå for vi ut på en första klassisk helgcykelutflykt, och därifrån är dessa bilder. 
Det är ganska gamla skruttiga cyklar egentligen, så lite trix och fix får man hålla på med. Men de rullar bra. 
Det var som att vi blev påminda om en del av oss som vi lite glömt, när vi hoppade på cyklarna. Som - justeja det är ju det här vi brukar göra. Vårt första stopp blev Salzburg Süd där vi köpte cykellås och åt nån curryrätt. 
Sen cyklade vi vidare till Schloss Hellbrunn. Ett stort fint område med fontäner, fina gula hus och natur, som ursprungligen var ett sommarresidens för Salzburgs ärkebiskopar
Vi var här på deras otroliga julmarknad i december och man fick en så annorlunda bild av området då än nu. Hade aldrig fattat, i mörkret bland julförsäljarna, att det var så här enormt stort och öppet. 
Sådana vår/höst-vibes här! Det är helt otroligt att det är februari ännu. Det är förstås varmare här än i Finland eftersom vi är så mycket längre söderut men många österrikare har också pratat om hur det är ovanligt varmt här också just nu. Har använt min vinterjacka en vecka den här vintern och annars bara gått i vårjackan, ibland bara stickad tröja. 
Folk som njuter, överallt. En av de bästa sakerna med att bo här nere i Europa är verkligen den här njut-kulturen. Folk dricker öl när som helst på dagen vilken dag som helst, inga konstigheter. Folk sitter ner och de njuter av solen. Det känns som att de verkligen lever, de tar vara på och de njuter. Jag vill lära av de här människorna, de har fattat vad allting handlar om. 
Lasse hade inte ens jacka på sig. Det här var för typ två veckor sen. Bilden vid bänken har Lasse regisserat. Han tycks gilla ganska inramade bilder. Strukturer och linjer. Fint så. Jag gillar när han lägger sig i fotograferandet ibland, lite input och nyanser kan behövas när ens egen kreativitet och innovationsförmåga tryter emellanåt. 
Jag gillar verkligen det här stället så mycket! Det är en liten bit utanför Salzburgs centrum, går lätt att komma hit med buss också. Besöker ni någonsin Salzburg, oavsett årstid, är Hellbrunn verkligen värt ett besök. Det är så himla mysigt där! Ska verkligen komma hit flera gånger i sommar och sitta på deras uteservering och dricka Stiegl. 
Hej gosboll.
Sen behövde vi hoppa på cyklarna hemåt igen för det var nånting vi skulle göra men hmm vad var det riktigt...? måste kolla i telefon när det har riktigt nu. Aaah just det! Det här var alltså 1 februari. Vi skyndade tillbaka till stan eftersom vi hade bokat platser på engelsktalande bio (de dubbar mycket här, men det vill inte vi se) och efter det skulle vi äta på Burgerista, och sen efter det for jag och drack öl till klosterbryggeriet Augustiner med en massa skolkompisar vilket sedan fortsatte i en liten utgång. Jepp. Så det var egentligen en ganska lång och händelserik kväll jag/vi hade framför oss här. 
Så cyklade vi hem på en väldigt väldigt fin cykelväg som vi verkligen behöver cykla på igen, med fina utsikter som alltid. Vi har absolut vant oss vid bergen, men vi kommer nog inte kunna vänja oss av med det. 
Och med fästningen framför oss. 
Sen gick en fin dag över till en riktigt finfin kväll. Vi såg "Knives out" på bio och Lasse hittade en stenliknande klump i sin M&Ms godispåse, och fick ett paket fyllt med godis på posten två veckor senare. När han cyklade hem i spöregnet fortsatte jag som sagt på öl och mina kompisar var fascinerade över min nya cykel och ville testa och jag sa be careful, no don't sit on the *cykelstyre* nooo okay whatever sen cyklade jag hem med cykeln fem timmar senare i regnet och det var nånting som lät konstigt i spolarna men det fixade jag och Lasse några dagar senare när vi blev trötta på ljudet.
En dag i Linz
Skrev i något inlägg nyligen att jag ville boka in en ny utflykt och åka någonstans. Sagt och gjort, vi bokade på söndag och åkte på tisdag. Det blev mera en resa än en utflykt eftersom vi åkte lite längre, vilket passade riktigt perfekt för snart skulle Lasse börja nytt jobb här i Österrike och då har vi lite mindre gemensam tid att spela med. Första stoppet var Linz och bilderna jag tog där kommer jag visa i det här inlägget. Berätta om vad vi gjorde. 
Så tisdagen den fjärde februari, i ett pissregnigt och stormblåsigt Salzburg sprang vi genom parker, över broar och övergångsställen med våra väskor tills vi kom till Hbf där vi hoppade på ett tåg till Linz som gick kl. 7:22.
I dessa situationer är vi ofta lite väl hurtiga för vårt eget bästa, ibland kan man ju faktiskt ta bussen. Känns konstigt nu att skriva det. Jag - hurtig? Hurtig är det sista ordet jag skulle ha beskrivit mig själv som förut, nu är det liksom de vi är. Läskigt och fascinerande och häftigt hur åren, livet och människor förändrar en. Plötsligt är man så annorlunda att man hajar till när man ska beskriva sig själv i sin egen blogg. Är det här jag nu? wow. Nåväl, efter två timmar i tåg kom vi fram till ett lite mindre regnigt men ändå ganska regnigt Linz.
Det blåste och var ganska kallt så det blev lite butiksspring för att hålla värmen. Gillar att gå omkring i bokhandlar med Lars, speciellt här omkring när det finns så bra utbud. Vi förlorar oss själva i hyllor, tappar bort varandra och sen mitt i allt stöter vi ihop vid en ny hylla och då har vi en massa att visa varandra som vi sett, och han är så bra på att hitta fram sånt som passar mig. Det är en av mina favoritsaker med att leva med en annan människa så där nära inpå och känna varandra så bra. Man kan hjälpas åt att hitta roliga passliga grejer. Exempelvis allt av Jojo Moyes åt mig. 
Lite utforskande måste man ju ändå göra i en ny stad, trots att man fryser röven av sig. Vi kikade in i en mörk fin kyrka. Vi börjar kanske bli lite mätta på häftiga kyrkor här, men nog är de alltid värda en titt ändå. 
Snajdiga skyltfönster.
Goa gångar.
Kreativa kransar.
Stiliga stenar.
Äntligen någon som fattat hur man ska stava!
Promenerade...
Vidare...
Genom...
Fina torg...
Mellan...
Stiliga hus...
Hus vid stora torget.
Fint cafe'
Så, efter att ha set lite av innerstan, började vi gå mot teknologiska museét, för att få upp lite värme inomhus och samtidigt se någonting intressant. 
För att komma dit skulle vi över floden, där det strömmade kraftigt den här dagen. 
Det var mycket statistik, miljöförändringar och digitala innovationer. Det var helt intressant men när vi några dagar senare gick på ett annat museum kändes det här...lite fjuttigt kanske. Det tog inte så lång tid att gå igenom allting. 
Men det fanns en musikavdelning som förstås fångade mitt intresse. Det var olika mojänger och påhitt som skapade musik. 
Sen när vi gått igenom allting kollade vi på någon rymdsimulation i 8K. Det var mäktigt, men vi blev också jättedåsiga och trötta i mörkret där inne. Blir alltid så när man gått runt och haft kallt, och sedan kommer in i mörker och värme. Så trött. 
Så när vi var klara gick vi på jakt efter öl. 
Och det hittade vi. Det är roligt hur självklart det har blivit för mig att dricka öl här i Österrike, jag som aldrig drack öl i Finland. Har knappt märkt när det förändrats, det har bara blivit så. Undrar om det är mycket godare här? 
Bra med lite hundsällskap.
Efter vi ölat färdigt styrde vi stegen ganska direkt mot middag. Lasse hade hittat ett veganskt hamburgarställe som vi gick till. 
Vi hade förväntat oss att det skulle vara mer av en restaurang än grill, vilket var en liten besvikelse, men maten var ändå bra, och ölen.
Sen gick vi vidare. 
Klockan började närma sig åtta och vi styrde stegen mot tågstationen där vi hoppade på ett tåg mot nästa stad....
Det var roligt att se Linz eftersom vi pratat om det tidigare. Dock imponerade staden inte på oss så stort. Det kan förstås varit vädret som gjorde oss lite mindre taggade på att verkligen upptäcka och se staden, kan hända det skulle vara riktigt trevligt där en varm sommardag, men Linz är trots allt en industristad och vi kände att de inte hade satsat så mycket på turismen. När vi på förhand sökte på nätet om Linz kom det inte upp många "what to do in Linz" artiklar även om det skulle finnas, även om det finns intressanta saker att göra där. Man tvingas bara söka lite mera noggrant.
Lördag i Salzburg
Vi bor granne med en kyrka här i Salzburg som ringer varje vardag kl.7. Det här har hjälpt oss få tillbaka bra sov rutiner och jag är väldigt nöjd med det. På lördagar ringer den alltså inte men vi vaknar ju ändå. Dagarna blir plötsligt så långa och vi har mycket tid, hinner alltid göra en massa saker innan 12. Igår var det Österrikes nationaldag och jag skulle ut och testa mitt nya stativ, Lars bestämde sig i sista minuten för att komma med. 
Tog några bilder till en skoluppgift med temat: Ljus.
Vi gick in mot stan. För att hitta annat ljus. Mera ljus.
Fint är det.
Det är faktiskt ganska varmt ännu. Folk låg längs med floden och solade. Jag hade byxor och kortärmad och alldeles för varmt. Det känns som augusti, men om några dagar är det november. Så märkligt, men så skönt. 
Paus för att kolla upp nånting.
Sen vidare. Hela tiden på jakt efter ljus.
In mot gamla stan där de hade någon slags springtävling. Vi fick väja för löpande människor med nummerlappar på magen. Musik dunkade från något hörn.
Turister kikade på fasader och jag kikade på dem. Fotade. Övar lite på street photography men är ännu ganska blyg. Det tar en stund innan man blir bekväm med att fota främlingar på gatan sådär. Lagarna kring sånt här är mycket mer flexibla än man kanske skulle tro, men det är snarare sociala koder som spelar in. Jag gillar dokumenterande fotografering och att betrakta en stad genom människorna i den.
Sen började vi bli lite slöa och styrde stegen hemåt igen.
Människor låg fortfarande längs med floden och tog vara på solen.
Ljus!
Lars i sin nya Hollisterjacka, och mustaschen förstås.
hej på dej
Sista bilden från lördagsutflykten. Lars sa att han sett tanter sitta sådär på flera ställen. Varför månne? I varje fall är det rätt skojigt.
Söndag till söndag
Vad maj susar förbi fort. Samtidigt känns det som att de senaste veckorna har varit fyllda med så mycket. Händelser, utveckling, tankar, känsloarbete, möten o träffar, upplevelser. Så mycket liv. Speciellt den senaste veckan har varit fylld med liv, som ett uppvaknande där allt känts lite mera och klarare. Vet redan nu att jag kommer minnas den så starkt. Kan ju visa toppen av isberget i form av bilderna jag tagit. Söndag till söndag. 
Söndag nittonde maj började, i en varm svettig hög av gullisar ute på kullerstenarna mitt i natten. Ljudet av Bee Gees nerifrån källaren. Dans i trapporna ner. Orkade högst vara inne två låtar i gången innan vi behövde hämta utomhusluft. Svor över mitt klädval, långa byxor. De andra hade varmt fast det var barbenta. När jag hade kramat Anna hejdå och slutligen gick sista biten hem ensam kunde jag knappt hålla upp ögonen. Fåglarna sjöng så hårt som de bara gör när man går hem halv 4 en natt i maj. Orkade inte ens gå slalom mellan vatten-spridarna i parken, lät dropparna nudda benen.
Vaknade nästa morgon helt uttorkad med brinnande eksem. Men glad över en lyckad kväll. Någon timma efter vi vaknat kom Fred över på lunch och tårta. Sen låg jag på köksgolvet en stund och bara vilade mitt trötta huvud. Att ligga på köksgolvet, sträcka ut ryggen, är underskattat. 
Måndag och ny vecka. Cyklade till skolan med för lite timmar sömn i ryggen, satt i graden med Simon mellan åtta och fyra. Fick mycket gjort. Känns skönt men också lite vemodigt att snart ro i land det här projektet. 
Efter tio på kvällen bestämde vi oss för att cykla Skatudden runt, så då gjorde vi det. Det var väldigt skönt, och fint. Satte oss nere vid vattnet och bara tittade på himlen en stund. Mötte enstaka turister men annars var det folktomt. 
Vaknade...nej gav upp vid 6 på tisdagsmorgonen efter att inte fått nån ordentlig sömn. Skulle till skolan men kände mig så konstig i kroppen att jag lämnade hemma. Gick ner till stranden och låg på stenmuren en stund. Stirrade upp på molnen och hade för varmt fast jag hade sommarkläder. Andades in havsluften, såg människor passera förbi och viftade bort humlor och fåglar. Längtar efter att göra det igen när sommaren kommer tillbaka. 
Efter att ha vilat någon timma under täcket hoppade jag på cykeln för att se bl.a Bella göra sitt nivåprov vilket var helt fantastisk. Kan säga att när man sovit noll, är ganska svag och hör Bella sjunga en Lisa Nilsson låt. Då brister det. Bella är helt otrolig. Känner ofta att jag blir så stolt över alla musicerande människor i mitt liv, som henne. Hur man kan se upp till, lär sig och utvecklas av människorna runt en. Framför allt lära sig att våga.
Sjöng en duett med Bella i vintras på vår Abba-konsert vilket kändes så tryggt, fast jag var super förkyld och inte kunde lita på min röst, eftersom jag fick så mycket stöd av hennes kraft. Min nervositet på scen har också förminskats enormt mycket sen jag flyttade hit och började röra mig i de här kretsarna. Beror nog mycket på att jag inte känner av jämförelse, konkurrens eller tävlingsinstinkt alls. Jargongen är mera att stöda, pusha, hjälpa, hylla. Det är det BÄSTA. 
Sov lite bättre. Orkade till skolan på onsdagsmorgonen. Skrev in eftertexterna på vår kortfilm. Vid halv 3 orkade vi inte påta i Avid mera så då åt vi lite i en park. Bland annat en Risifrutti utan sked. 
Sen vinkade jag av Kenneth & Emma, hoppade på cykeln och styrde mot Jenni med 18% i telefon. Vågade därmed inte lyssna på musik och öda upp batteriet eftersom cykelturen skulle ta åtminstone en timma, så lyssnade på naturen och omgivningen istället. Cyklade förbi ängar, liljekonvaljer, genom rondeller, broar och skogsvägar. Till slut kom jag fram med trötta ben. Efter att ha druckit några glas vatten och hälsat på pojkvän + hundar så gick vi ut i försommarkvällen. Drack vin vid havet tills inget regn hade förvandlats till duggregn hade förvandlats till regn.
Jag ansåg mig nöjd med tjugo kilometer på cykeln för den dagen och tog metron hem. Med 11% i telefon så kunde inte lyssna på nåt då heller för hade köpt biljett via HSL-appen och ville inte att den skulle slockna. Så jag tittade ut genom fönstret, betraktade människorna, lyssnade på finska samtal runtomkring mig. Tycker om hur man upplever allting mera utan telefon. 
Sen kom jag hem och vi skrollade genom tusen hotell innan vi slutligen bokade mitt i natten. 
Torsdag morgon. Cyklade till skolan. Har cyklat kring 60 km den här veckan. Påtade lite mera i Avid, gick igenom typsnitt till titeln och liknande. Vid fem var jag så hungrig att jag inte orkade mera. Cyklade hem på tom mage för att snabbt byta kläder, kasta i mig något och sen fara iväg på nytt. 
Ringde på och steg in i trapphuset jag sprang upp och nerför i ett år, men som jag inte varit i sedan juli. Det kändes vemodigt, men fint. Som att man fick gå in i sina minnen en stund. Minnas tillbaka till allt som hänt på det stället. En finsk person jag aldrig träffat öppnade dörren.
Personen som nu sover i rummet med utsikt över de gamla röda taken, äter i köket med de höga fönstren och borstar tänder med utsikt över lönnarna. Personen som likt mig inte ändrat efternamnet på ytterdörren. Jag fick en hög med post med mitt namn på, och jag frågade på finska om de trivs i lägenheten. Jag ville så gärna gå in. Se hur rummen är inredda idag. Kändes jobbigt att inte ha tillträde till ett ställe som är så bekant för en. Ett ställe vars väggar bär ens minnen. Jag ville stå och småprata med henne länge. bara för att få stå i den där hallen, men jag for därifrån. Människan som brukade titta tillbaka på mig i hiss-spegeln var sig ganska lik, men nog hade hon vuxit sen sist. Kommer aldrig glömma första gången jag gick i den här trappan. Kanske det här var sista. 
Sen ringde Kenneth och sa att de är på väg gåendes mot Esplanaden med en rödvinsflaska. Och jag svarade att jag hoppar på cykeln nu med en korg full med kuvert. 
Vi såg "Vilja andas" på Svenska teatern av Nya Tadam. Det var verkligen en upplevelse. Och alla var så himla duktiga. Musikalen behandlade ämnen som psykisk ohälsa, gymnasiet, studenten, inträdesprov osv. Vi pratade efteråt om att den kändes både som ett hugg i magen och som ett mjukt moln att sjunka in i. Väckte mycket tankar. Det var verkligen så bra, och så viktigt. 
På fredagsmorgonen hoppade jag på cykeln igen. Den här morgonen var det dock inte lika roligt eftersom det blåste så hemskt, regnade och var pickande kallt jämfört med tidigare dagar. Klädde mig i långbyxor och Goretex-jacka men packade med shorts i ryggsäcken. Var trött och irriterad när jag kom fram och det hade tagit 15 minuter mer än det brukar, blir alltid så när jag cyklar i blåst. Inte min favorit. Bilden nedan föreställer Tavastvägen-kaoset. I skolan hade vi klippkurs hela dagen. Cyklade hem med lite mer jävlaranamma. Trampade så hårt jag orkade för att inte vinden skulle ta i en.
Hann hem via i fem minuter för att hämta utrustning och for sedan direkt vidare till Luckan för att ställa i ordning inför kvällens spelning. Åt middag med Henkka och Cecci innan spelningen började när vi hade ställt allt färdigt. Alltid så skönt o tryggt att umgås och prata med dem. Få bamsekramar när man är på trött och tråkigt humör. Få vara svag och skör. Kunna öppna upp sig och fundera på djupa och personliga grejer och sedan bli tackad för att man vågar. Också få vara på andra sidan, hjälpa och stötta. Den känslan är helt fantastisk.
 |
 |
Sen började vi jobba igen och det var Bubbeli & The runeberg orchestra som spelade ikväll. De var helt fantastiska. Fick sån bra feelis av deras musik. Gjorde min fredag! Efter att keikkan var över packade jag ihop snabbt snabbt och skyndade mig till Maxim bion där Lars väntade på mig. Vi såg filmen "Tolkien" som var riktigt bra och hade riktigt fina bilder. Satt halvt omedvetet och tittade på färgerna genom filmen eftersom det är något som varit aktuellt för mig den senaste tiden, blev väldigt inspirerad. Det var ett fint sätt att avsluta en jobb-fredag med bio + rödvin + någon som kliar en i håret emellanåt.
 |
 |
Nästa morgon vaknade vi till regn och sjuk hals. Tog det lugnt hela förmiddagen. Vid två for Lars iväg på vår kompis Kandidats-firande som innebar att de i lag skulle tävla mot varandra, följa ledtrådar och hitta platser runt om i Helsingfors. Jag hade helgens andra foto-keikka ungefär samtidigt så kunde inte vara med i tävlingen. Jag försökte därmed sysselsätta mig, fixa färdigt utrustningen i tid och lyssna på musik för att inte min FOMO skulle ta över. 
For hemifrån bra i tid så att jag hann besöka en av alla parker där folk sålde loppisgrejer den här dagen. Måste säga att det funkade bra och kändes inte lika jobbigt att inte vara med alla kompisar då, kunde istället vara glad för Lasses skull och tänka att han hade roligt för min del också. Köpte en skjorta och ett par byxor, sen cyklade jag mot eventet. 
Hamnade att vara väldigt social och prata mer än vanligt på den här keikkan. Styra upp och organisera. Vara framåt och påträngande. Någonting som ibland kan kännas lite osäkert, när man helst skulle vilja vara en fluga på väggen, fota obemärkt och smidigt. Att dessutom göra allt det på finska var verkligen utanför ens bekvämlighetszon men supernyttigt. Så mycket man klarar av som man aldrig trodde man kunde. Älskar att växa in i yrkesrollen och bli mer säker i den. En keikka i taget bara. Och även våga prata fast ens finska är lite broken.
 |
 |
Hundratals bilder senare packade jag ihop och trampade hem så snabbt jag kunde. Packade en ryggsäck med handduk och öl, rev ut hela garderoben för att hitta en bikiniunderdel och hoppade sen på en spårvagn. Kastade in en banan och smörgås springande sista biten. 
Sen. Äntligen fick jag ansluta mig till festen och människorna som jag längtat efter hela dagen. Hann passlig tills vi skulle gå i bastun. Då kunde jag andas ut. Då kändes det så skönt. Också så behagligt efter att ha jobbat att hänga med nära människor i ett så avslappnat, personligt och skönt sammanhang. 
Sen hoppade vi på en buss hem igen mitt i natten. Gick sista kilometern hem. Stannade på ställen. Satt på en stentrappa och pratade. Ville inte gå hem. Lyssnade på de där sjungande majnatts-fåglarna. Träffade en bekant i en folktom korsning bara sådär. Snubblade till slut innanför ytterdörren med en glad och hoppfull känsla. 
Imorse vaknade vi med en mysig trötthet och jag med en stark lust att se på Mamma mia. Så jag tittade igenom den liggandes under täcket i soffan. Åt glass och smörgås. Kände en sån glädje, och kärlek till allt i den filmen. 
Sen var klockan plötsligt halv åtta och hela dagen hade susat förbi i ett mysigt töcken. Drog på mig jeanshalare, rukka-regnjacka och så gick vi och röstade i EU-valet. Förstås. Sen köpte vi godis och nu tror jag vi ska avsluta dagen som den började. Under täcket i soffan. 
Det var åtta dagar i mitt liv som jag kommer komma ihåg.