Höstlöv och nya tag - Årsresumeén 2018
Detta är mitt nästsista inlägg om fjolåret och börjar se ett slut på den här resumeén. Det händer så mycket i livet just nu och skulle vara roligt att skriva om sådana saker också men känner att jag vill få det här projektet klart först! Så nu försöker jag tappert slutföra detta. Hejaheja!
SEPTEMBER & OKTOBER 2018
September började i Vasa. Det var ännu skönt väder och vi hade svenskarna hos oss. Passade på att mysa med min gollavän. Dessa bilder är väl tagna sista augusti men det känns som att de hör till september iallafall.
 |
|
1 september hände det mycket. Jenna och Johan gifte sig och det kändes så roligt eftersom jag kände så många av bröllopsgästerna. Kändes lite som en fest med släkten på samma gång.
 |
|
Vi sjöng lite med familjen. Troligen första gången vi uppträdde alla tillsammans.
Tillbaka till spårvagnar och studion då skolan började igen.
Hade mycket ny energi, viljestyrka och motivation. Och älskade att börja umgås dagligen med mina vänner igen. Några gånger på sommaren var ingenting.
 |
|
Bestämde mig för att undvika spårvagnar så mycket som möjligt fram till sista oktober och cyklade varje dag till och från skolan vilket blev en bra bit. Byggnaden nedan sa jag "god morgon" och "god eftermiddag" åt varje dag då. Älskade cykelrutinen och mådde bra av det men plötsligt en dag bestämde jag att jag inte orkade mer och laddade mitt kort och då fick det vara färdigt.
Vi var faktiskt himla duktiga vad gäller rutiner, veckohandling, matlagning och städning där i början av hösten. Så taggade och motiverade. Just nu är vi nog lite LITE mer vimsiga med allt.
Det blev allt höstigare. Och det var så mysigt. Älskar hösten så mycket.
 |
 |
Vi gick på en del studiefester och grejs. Och tur var det för nu i början av 2019 har det inte alls funnits tid för sånt i och med filmproduktion, uppsättning av konsert och en fleraveckors förkylning som aldrig går bort.
Vi började nosa lite på dokumentärproduktion där på hösten. Gjorde en kort dokumentär varje vecka innan vi sen började med den längre dokumentären som tog upp slutet av året.
Jag och Lars stack till Tallinn och hade det mysigt tillsammans. Cyklade hem från terminalen i Helsingfors med massa sprit och fällde lite på vägen, en del öl och lite tårar.
Det var varmt och sen kallt och sen regn och sen varmt.
Fotade denna fina familj en solig dag i oktober.
Hängde hos kusin en dag och hjälpte med en liten fotografering.
Fick finbesök av en gosig filur. Lars var överlycklig.
En annan gosig filur som jag hängde med varje dag på hösten. Att få jobba tillsammans i samma produktioner är det bästa för då åstadkommer man maximalt med häng.
En solig höstdag var vi påväg hem för att fortsätta på något vi inte hunnit göra färdigt och var så förbenat trötta båda två. Vi missade någon spårvagn och hamnade gå en bit varpå vi passerade en park fylld med löv. Vi gick dit, la oss ner i lövbädden och tittade på moln, fåglar och löven som föll mot oss. All trötthet sköljdes bort och efter det sprang vi runt i löven som två galningar och var super-energiska igen. Önskar jag kunde lägga mig i ett hav av löv varje gång jag är trött på vägen hem. Minns detta som en av de finaste stunderna under hösten 2018.
Gick på examensfest. En riktigt rolig fest.
Gick på Halloweenfest. Som turist. En riktigt rolig fest.
 |
 |
Satt en hel vecka och gick igenom alla mina hårddiskar för att kunna klippa ihop en film om mamma som fyllde år på lördagen när de kom på besök. Vi såg Chess på Svenska Teatern, gick på stan, åt god mat och drack vin.
Äntligen var det dags! En av mina närmaste vänner fyllde 28 så vi packade en bil med folk och grejer, kidnappade honom, körde hundratals kilometer och spenderade en helg på en villa med bastu, nattsim, mys, spel, aktiviteter, en massa fotande och en massa skojj. Längtar tillbaka så det värker.
Årets sista dopp ägde rum 19 oktober och var mera skönt än jobbigt pga supervarm bastu fylld med folk.
Axel och Ellen kom till Helsingfors. Vi for till Borgbacken och såg alla fina ljus. Åkte ett åk.
 |
 |
 |
 |
Gosigt.
Vi slutförde sista korta dokumentärfilmen. Denna var faktiskt rolig.
 |
 |
 |
|
Det blev mörkare och kallare och vi blev tröttare och gosigare. I det pissiga finska vintermörkret vill man bara ligga med kinden mot en bröstkorg och bli kliad i håret.
Produktionen av den lite längre dokumentären inleddes och vi gjorde förproduktion, hade möten, träffade människor som skulle vara med och planerade. 
Ljussättningskursen började och det inleddes på P. Mutasen Elokuvakonepaja där vi gick igenom all världens kamerautrustning. Tre trötta typer i slutet av dagen.
Fortsatte med att gå igenom lampor och olika slags ljus dag in och dag ut, lärde mig så mycket nya saker på en kort tid.
Bild: Sebastian Lindroos.
 |
|
Byggde upp många ljussättningar och sen började vi filma dem. Fick vara praktisk, kreativ och arbeta mycket med kroppen och det kändes som att vi verkligen var så aktiva och hela tiden gjorde någonting. Den här perioden ägde rum under de mörkare delarna av året vilket gjorde att tröttheten var ett jobbigt hinder för orka med allting och där och då kunde det kännas rätt tungt ibland med våra långa dagar, men nu i efterhand tänker jag bara att det var så givande och roligt och att jag vill göra om det fem gånger.
Medan vi höll på med lampor och kameror och förproduktion inför kortfilmerna gick vi obemärkt över till november och det riktiga mörkret och kylan smög på mitt i allt och vardagen började kännas tyngre, men det tar jag i nästa årsresumeé-inlägg som faktiskt också är det sista! Hurra!
En lycklig tid - Årsresumeén 2018
Ja, vad tusan hände med min årsresumeé? Det är sista januari idag och jag kan bara konstatera att livet kom emellan, för det gjorde det verkligen. Januari var mer händelserikt än jag hade förväntat mig och det var en del saker som jag och Lasse var tvungna att ta itu med som tog mycket av den tid vi hade reserverat för annat - som en plötslig takrenovering.
Visst har jag tänkt på det, och ju längre tid som gått desto mer har jag känt att det ändå inte är någon ide' längre. Vem bryr sig om 2018 mera liksom? Svaret på den frågan är: jag. Jag gör.
2018 är ett år som jag kommer minnas länge som året när jag hittade tillbaka. Helade. Lärde mig många viktiga saker. Lärde mig släppa taget. Fick inte bara nya bekantskaper utan nära vänner. Tog hänsyn till min hälsa och jobbade på den mera än nånsin förr genom bättre sömn och mat, snällare syn på saker, själspromenader, yoga, meditering, optimism, nedtrappning av Instagram tills det i slutet av året var 0%. osv. Växte tillsammans med Lasse, fokuserade mycket på oss, lärde oss mycket om oss, hade det jättebra. Alla såna saker, bra saker, vill jag hålla fast vid.
Klart jag tar med mig allt bra i det nya året men kopplar ändå ihop 2018 med dem och har kanske ännu en liten gnutta separationsångest från det året ännu. Ni vet när nånting har varit så oerhört bra att man inte vågar tro att det kan bli bättre.. Så jo. Sammanfattningsvis - jag har bestämt mig för att slutföra åresresume'n och gör det nu!
JULI & AUGUSTI 2018
Juni övergick till juli obemärkt. Så där som tiden går om sommaren. Jobbade ännu en del i juli. Det kändes roligt. Bästa var att jag fick köra lite med min kära bil. Snurra skivan från 2016 och njuta av morgonsolen.
Mycket familjehäng på villan. Det bästa jag vet.
Plockade hallon och blåbär. Också det bästa jag vet.
 |
|
Hann med lite sommarfester och en ollissväng.
Lite mera villahäng.
Spenderade en hel dag i Helsingfors på stan med killen för att hitta ny kostym. Det hittade vi.
De två roligaste veckorna på hela året började här. Jag hade gått på en nervös visning ensam och kirrat lägenhet åt oss medan han var tvungen att hundratals kilometer bort lita på bilderna och mitt omdöme. En solig morgon när Helsingfors var så fint som det blir åt vi frukost i en park och sedan fick han se stället en första gång. Nu har vi bott där i mer än ett halvår och älskar stället.
Samma natt drog vi dit ett täcke, två kuddar och sov på golvet. Hade med oss två bananer och en champagneflaska vars kork studsade i taket. En fläkt hade vi också med oss, inte att förglömma. Det var ju varmt här.
Vi började flytta till fots. Det kändes så busigt och roligt. Och praktiskt. Varje grej hittade sin plats direkt när vi inte flyttade in allt på samma gång.
Vi köpte möbler och skruvade ihop. Stället började ta form.
På dagarna höll vi på i ett med allt som skulle göras och på kvällarna drack vi vin å öl. Hade så roligt tillsammans och levde i vår egna lilla bubbla som var flytt, värmebölja, sommarlov.
Bådas föräldrar var också med och flyttade. Hjälpte oss med större möbler och liknande. Hann visa lite mera av staden åt mamma och pappa.
Som om det inte var tillräckligt med flytten så var jag del av en kortfilmsproduktion samma vecka. Inspelningsplatsen var så häftig så kunde inte tacka nej och åkte med och assade.
Gick omkring i den där hängselklänningen hela sommaren. Ett av de bästa plaggen jag köpt. Minns nu att jag hade extrema smärtor i ryggen på sommaren också, mitt i allt trevligt och roligt. Därav slutade jag med mina tofflor och använde mina Nikes. Troligen berodde det dock inte så mycket på skorna.
Plockade fram faffas gamla skrivmaskin och skrev lite ord. Gav denna som en tavla åt min vän Natalie.
Det mesta började bli klart med flyttandet och vi for till Lasses villa och bodde där i en vecka. Den varmaste på hela sommaren. Det är vid havet man ska vara när det är riktigt varmt. Vi simmade många gånger om dagen.
(Tycker denna bild nedan är så rolig. Det är sådär det egentligen ser ut när jag tror att jag dyker långt under ytan..)
Plockade hallon i åskregn.
Njöt av fina sommarkvällar.
Hängde med gullefammo.
Två presidenter kom till Helsingfors och det var stor uppståndelse kring det. Vi höll oss mest på avstånd. Kikade på helikoptrar genom fönstret.
Gick på café med världens myggbett i pannan.
Umgicks med Ella.
Tyckte att det var särskilt kul att åka tåg tydligen.
Sensommar i storstan. Kompisarna var tillbaka och vi gick på hemmafester med fönstren på vid gavel.
Köpte en vit skjorta och använde den massvis.
|
|
|
Håll på med en massa småfix i lägenheten hela tiden, sånt som aldrig tar slut. 
Tredje sista tågresan till Vasa för sommaren. Vi for på Juthbacka marknaden. En av sommarens höjdpunkter.
Tillbaka en sväng till Helsingfors.
För att fortsätta iväg till Stockholm. Åt någonting dåligt på båten under kvällen och spydde ännu på förmiddagen när vi kommit fram till Stockholms centrum. Det var kaotiskt men gick bra med en omhändertagande pojkvän. Minns det ändå som en så bra och rolig resa. Vi hann träffa alla våra vänner i Stockholm och tog ett ordentligt farväl av en bra sommar.
Kroppen ordnade upp sig passligt innan konserten som vi var där för. Fick nämligen se Oskar Linnros på Gröna lund, som jag väntat på i många många år. Hans senaste skiva speciellt har betytt så många olika saker för mig, framför allt hjälpt. Att hinna höra honom innan han tog paus kändes så bra.
Och där tog juli och augusti slut. Så himla fin period med så mycket innehåll.
Komma hem
Den första gången vi är i Helsingfors 2019
bär vi 4 tunga väskor var
fyllda med stekpannor i gjutjärn, vinflaskor, böcker, julklappar, kamerautrustning
genom folkmassor
in på smockfull 16:30 spårvagn
axlarna värker och kroppen dunkar
andas så hackigt
pappa bad oss ta taxi hem
den sista biten är tyngst
att få upp väskorna för trapporna
när dörren stängs bakom oss
släpper vi väskorna i hallen
plogar igenom tvätthögarna
julpyntet vi inte hann med
skohögen jag panikartat
rotade igenom innan vi for
slänger av jackan på kökssoffan
skorna på väg in i sovrummet
och då är vi hemma
Där börjar mitt år på riktigt
städar hela kvällen
Lars inspekterar växterna
bekymmersamt
de hade saknat han
tvättar åtta tvättar
diskar bort
plockar saker o kläder
donar i varsitt rum
avpyntar stället
städar bort lukter
bäddar
tänder ljus
sen känns det som
att huvudet är städat igen
då kan vi andas ut
slappna av
Och igen kunna
ligga bakom någons rygg på sin soffa
följa en serie med ena ögat
sova på sina vanliga delade hundrasextio
äta sitt bröd och sin juice
vid sin stol vid sitt matbord
med sin frukostutsikt
hitta sin tandborste på första försöket
på sin vanliga plats om morgnarna
gå kvällspromenaden
den vanliga rutten
välja kläder ur skåp
istället för väska
breda ut sig med sina saker
och hitta plats för det nya
testa det nya
Framför allt laga mat igen
I eget kök
äta ur eget porslin
Allt det, är att komma hem
kul att vara borta
skönt att komma hem
När ljuset kom tillbaka - Årsresumeén 2018
Fortsätter årsresumeén med att gå igenom några händelser från mars och april. När vinter blev till vår och solen kom tillbaka.
2018 MARS & APRIL
I mars gick vi in i studion och började spela in barnprogrammet "Strumphittarna" som vi förberett inför.
Det var några riktigt skojiga veckor och jag agerade handdocksförare nu som då, vilket var lättare sagt än gjort - men väldigt kul. Bilderna tagna av Barbro Ahlstedt.
Det känns som att vi var på öl med folk hela tiden i mars också. Orkade inte fara ut och dansa så mycket, men att sitta ner och prata det är mysigt på vintern.
Jag assisterade i en kortfilmsproduktion några ruggiga och soliga dagar i mars. Lärde känna nya människor varav några blivit vänner som jag pratar med mycket i vardagen. Konstigt och roligt att se tillbaka. Hur mycket som förändrats i år som man inte tänker på. Saker man inte hade i början av året men som är självklarheter nu i slutet. Gör mig också väldigt hoppfull för 2019. Vad har jag inte idag som jag kommer ha i slutet av nästa år? Spännande tanke.
Fick besök av familj några riktigt soliga dagar i mars. När man började sukta lite lätt efter våren, men det fortfarande var väldigt kallt.
Vi for till Österbotten och festade fyra dagar i rad på Pampasveckan. Det var min första gång där och den var rolig. Kul att träffa många vänner. Innan det här hade jag haft en intensiv period med inspelningar så minns att det kändes så härligt att få en veckas ledighet med fest och sen lugnare dagar.
I samma veva firade vi Påsk med våra familjer.
Gick över isen till villan där vi sedan spenderade de varmaste sommardagarna.
April kom till Helsingfors och vårkänslorna var påtagliga. Ännu var det kallt. Men jag klädde optimistiskt av mig de tjocka vinterjackorna.
Agnes fyllde två och vi gick på kalas.
Var med på produktionen av Smocka och hängde på Soc.o.Kom en vecka. Tillsammans med Daniel for jag ut på små fotouppdrag varje dag och minns att det var så lättsamt och roligt. T.ex det här gjorde vi, och det här.
Vi välkomnade våren på riktigt med att sätta oss på Domkyrkans trappa, äta glass och dra av oss jackorna. Det kändes så befriande.
Vi gick på inflyttningsfest och det kändes som sommarn var på väg med stormsteg. Gick i de där byxorna som ibland känns som pyjamas ibland inte.
 |
 |
Trots en betydligt lyckligare och bättre aprilmånad än på flera flera år (vilket jag kände mig så djupt glad och tacksam för) så fanns det ett litet krux bland solen, den förbättrade hälsan, nya trygga relationer, hoppet och den nyfunna glädjen. När jag ställer upp det såhär känns det inte som en så värdslig sak i relation med annat men då var det lite kämpigt: migränen. Den jökla migränen som kom och gick varje dag under våren men speciellt i april. Kan ha varit ljuskänsligheten och hej hej solen - tror jag mest på. Köpte iallafall läsglasögon efter några om och men, men tror fortfarande mest på att mina ögon hatar ljus. Tar ändå migrän över de tidigare grejerna, om jag måste välja.
Till slut kom Valborg. Vår första i Helsingfors. Minns en liten uns av stress och oro men överlag mest glädje, glada vänner och överfulla lägenheter. Ajaj vad det var härligt.
Sammanfattningsvis var mars och april fina fina fina. Lite orolighet och sådant kanske men som alltid känns det så obetydlig i efterhand när man ser på allt positivt och bra som hänt och som man har. Kanske en bit romantisering av minnen och sentimentalitet spelar in här, men kanske inte så farligt det förutom att nutiden ofta förlorar orättvist mot dåtiden.
I nästa inlägg kommer det vara lite kallt och sen full sommar på gång när jag går genom maj och juni!
Att inleda ett år - 2018 resumeén
Jag har de senaste fem julloven suttit och klippt min års-video om nätterna. I år var det en lite stressigare höst och jag kände att jag verkligen behövde ta jullov på riktigt och andas lite, så bestämde mig för att inte stressa lika hårt med den. Videon kommer därför inte idag utan om ett tag, och jag försöker vara okej med det.
Istället har jag gått igenom årets bilder och tänkte göra en mera vanlig årsresumeé nu. Har saknat lite att ha en sådan från tidigare år när jag satt all årsresumeé-tid på videon. Kör både och i år då alltså. Tänkte gå igenom två månader i gången så blir 6 st inlägg av den här rumban. Ännu inte säker på hur öppen jag ska vara och vad allt jag ska ta med, men har valt ut några små och stora händelser per månad och hoppas ni tycker det är intressant.
2018 JANUARI & FEBRUARI
Nyåret firades in i Helsingfors. Vi skulle iväg med flyg på nyårsdagen och var därför tvungna att avbryta julledigheten i Österbotten lite tidigare, men superbra det också. Fint med ett första nyår i sin stad. Fiskade upp en festklänning ur min stora färdigpackade kappsäck och så for vi över till våra vänner - spelade spel, drack champagne och såg de största fyrverkerierna jag sett i Finland. Jag minns att jag inte riktigt vågade hoppas på ett bättre år, men att jag ändå ville det så mycket. Lämnade mycket dåligt i 2017 och började om. Är tacksam för det. Så bra som 2018 blev hade jag aldrig ens kunnat hitta på i min fantasi.
På nyårsdagen vaknade vi, stängde väskorna, mötte upp Lasses bror, skyndade oss till flygplatsen och så drog vi till Sydafrika för att hälsa på deras syster + man.
Vi stannade i nästan två helt fantastiska veckor. Roadtrippade, besökte vingårdar, åt så mycket god mat, hann sola lite, såg höga höjder och lärde känna min andra familj ännu bättre.
Gjorde någonting jag egentligen inte vågade: klättrade upp för "Lions head" - vilket tog oss några timmar, var väldigt varmt och framför allt riktigt läskigt eftersom det var så brant men med hjälp av uppmuntran, hjälp och lite optimism gick det och när vi till slut efter många om och men kom upp till toppen kändes det alldeles otroligt.
Tror att den här resan satte tonen för resten av året och att jag på grund av den var solig i sinne så stor del av tiden. Goda förutsättningar när man börjar ett år sådär bra.
Vi kom hem till ett kallt Helsingfors, hann sova ut några nätter och sedan kom Natalie på besök till oss.
Så vi ordnade fest och bjöd in några vänner. Spelade ett eget påhittat och hysteriskt kul musik-spel hela kvällen tills vi for ut och dansade.
 |
 |
Innan Januari, en månad full av speciella datum och minnen, var över hann vi också fira kärleken lite.
Februari började och jag skulle vilja säga att vi mest låg nerbäddade i soffan och såg avsnitt efter avsnitt när vi inte var ut på kvällspromenad i pyjamas och ytterkläder, som nedan. Men sen då jag går igenom arkivet ser jag ju förstås att vi gjort annat med. En hel del faktiskt.
Fotade skoluppgifter med den här bruden i ett svinkallt Kronohagen.
Planerade samt övade koreografi och låtar.
Hängde med Danni. (Detta var kanske årets stressigaste dag för min del men där i lyckades vi ändå trycka in en fotografering, tokigt).
Och lånade kläder av Linnea på grund av att jag var så trött på min egen garderob.
Ordnade hemmafest.
Satte min fot första gången på svenska Yle i Helsingfors och assisterade en regissör i många roliga veckor.
Inledde förarbetet innan inspelning, vilket bland annat innebar att öppna alla barns brev och skriva låttexter och klippa musikvideor utifrån innehållet i dem.
Till skillnad från skolgången hösten innan så blev det nu betydligt fler tidiga morgnar, vilket jag blev van med fort och njöt av - och februarisolen.
Fotade lite, festade lite. Gjorde de två sakerna på samma gång stundvis.
Det är så märkligt, för när jag tänker tillbaka på den här dagen var jag så sjukt trött och var inte alls beredd på att både fota, uppträda OCH efterfesta men på något vänster löste allt sig och det slutade med en så galet rolig kväll där jag ser genuint glad ut på alla bilder. Borde minnas sånt här i framtiden och tro på Lars ord "det blir nog så bra" oftare hehe.
Axel fyllde 25 och vi dansade till Bee Gees hela natten.
Och sedan plötsligt var vi in i mars och det är där jag tar vid i nästa inlägg.
Jag har nu mest behandlat de konkreta saker som hänt, sådant jag har bild på. Vad som hänt inom en, orosmoment, svåra grejer, sådant jag själv till och med inte minns längre - sånt är svårt att framförallt fota och ta upp här. Känns som att man bara skrapar lite på ytan av allt som är ens liv med såna här inlägg, men ändå är det ju så fint att ha sen när minnet sviker.
De två första månaderna på året var såhär i efterhand väldigt fina och är väldigt tacksam för dem. Snart får ni se hur det fortsatte..
Ett sista åk
Några dagar i oktober hade vi lillebror plus tjej på besök i Helsingfors och rände stan en massa timmar. En kväll satte vi oss på spårvagnen och for iväg till Borgbacken..
Där hade de nämligen ljuskarneval på gång. Jag tänkte att lite gratis ljussättning inte kunde vara helt fel och tog med kameran.
Vi spelade på lite maskiner. Ni vet den, där man ska få upp någon nalle med en klo? den som ingen nånsin vinner på.
Den förlorade vi på. Otroligt förvånade blev vi.
Det var en av de första kallare kvällarna och jag frös i min tunna höstjacka. Min näsa blev helt röd.
Vi bestämde oss för att åka ett första och sista åk för året. Hade planer på att besöka nöjesfält i somras men sen hann vi inte för att det var så mycket annat på gång, så nu fick vi en sista chans. Åtta euro för ett träbergochdahlbansåk.
Med kameran hårt klämd under armen for vi. Jag fick en skön känsla i magen då vi åkte. Och det var så värt det.
På vägen hem hände ovanligt mycket märkliga saker på spårvagnen och vi satt och tittade på. Vi kom till slut hem och började laga mat, fixa mys och kolla film.
Det har gått trettioåtta dagar
sedan tjugofemte september.
Jag vet att det har hänt mycket sedan sist och jag skulle vilja skriva det, men sen minns jag inte riktigt vad. Det har mörknat och jag har haft fullt upp och förutom det som finns i telefonrullen så har jag inte dokumenterat livet och vardagen så som jag brukar. Inte många texter. Inte alls varit så närvarande och medveten om allt som jag brukar.
Tänker att det är det som händer när det händer mycket - man hinner inte reflektera och det gillar inte jag. Men på något sätt har det också varit bra. Bara köra utan att stanna för en gångs skull. Så istället, då jag inte minns riktigt, så tänkte jag prata om det som går att ta på. Händelser och förevigade grejer och vardagens uppbyggnad och vad den mestadels utgörs av. Låt mig ta er in i mina senaste veckor, från fönsterbrädet jag sitter vid just nu.
Den senaste månaden har det varit 3 huvudsakliga tidstjuvar. Tidstjuvar jag också välkomnar. Om det som tjuvar bort ens tid är något man tycker om kan det ju inte ens ses som stöld.
Den första: SKOLA
Bland annat i form av förberedelse inför filmproduktion. Vi ska göra en dokumentär och vi har haft otaliga möten. Diskuterat, funderat, sökt inspiration, skrivit manus tills vi fastnat sen druckit nånting starkt och gått vidare. Vi har scoutat inspelningsplatser. Jag har ritat en shotlist från sängkanten. Redigerat och gjort om. Vi har pitchat. Vi har tänkt om. Vi har ibland varit oinspirerade och inte pratat mycket. Andra gånger har vi pratat i mun på varandra när ide'r flödat ut från alla håll. Och det har varit en intressant process. Och jag inser att man gör små eller stora misstag i alla produktioner och det är dem man lär sig mest av, och det är meningen. Och ju mer saker man lär sig om filmbranschen och filmerna - ju mer finns det kvar att lära sig.
Vi har också börjat ljussätta. Byggt upp ljussättningar. Lärt oss om lampor och el och en massa massa annat. Det har varit väldigt intressant och mycket att ta in på en gång. Ett väldigt fysiskt jobb där vi burit kulisser och tunga lampor, stativ och andra grejjs. Lite skylift har vi också kört.
Går nu på samma gång också en kurs där vi kritiskt analyserar media vilket jag gillar. Har under det här året fått en annorlunda relation till media och i synnerhet sociala medier så det är väldigt intressant när ens utbildning stöder ens utveckling och hjälper en få nya (kanske friskare) synsätt på sånt i och med sådana kurser.
Sakerna jag beskriver här, sådant vi gör i skolan, kräver att man ger en del av sig själv och kreativiteten är oftast ganska slutanvänd när man kommer hem. Känns verkligen som att film och allt kring det är enda som snurrat i mitt huvud på senaste tiden. När man ska kolla någon serie eller film på kvällen bara för att ta det lugnt, inte för research eller lärandets skull, så är det ändå bara bildvinklar, ljus, färg och panoreringar man tänker på. Men det är en charm i det också.
En av mina klasskompisar hade av en slump suttit i ett klassrum med människor från en helt annan linje och lyssnat på deras lektion - och insett hur intressant, spännande, inspirerande och rolig vår utbildning är i relation till det han såg. När det är mycket att stå i och man lite glömmer varför man gör allting är det bra att få perspektiv och verkligen inse hur roligt och bra man egentligen har det. Att man verkligen är på rätt när man har så skoj, och att det inte är en självklarhet. Att det faktiskt finns andra verkligheter där man kunde ha gjort nånting man tyckte var lite halvtråkigt. Hujedamej.
Den andra: FEST
Den andra grejen som tagit lite av min tid är faktiskt fest. När mörkret kom blev jag taggad och for på flera fester i rad trots att jag kanske var lite väl trött för det. Och är glad över det för hade verkligen några riktigt roliga festgånger.
Den tredje: KOMPISHÄNG OCH MYS
Den lugnaste och skönaste av de tre. Har faktiskt hunnit umgås lite med kompisar annat än på fester också vilket varit mysigt. Vi for på en liten roadtrip och hängde vid havet några höstiga dagar. Såg belysningen på Borgbacken en kall kväll. En och annan lång myskaffe har jag varit på.
Så var vi tillbaka här då i nutid vid fönsterbrädet i min marimekko-pyjamas. På skärmen står det oktober men jag lyssnar just nu på min nya novemberlista. Jag har köpt ett par nya skor för några timmar sedan. Kollat några serieavsnitt och ätit en godispåse. En liten katt stryker sig mot min rygg där jag sitter. Om femton minuter ska jag träffa upp några kompisar på öl. Under den tiden ska jag hitta något som passar att ha med de nya skorna.
Ha en skön o stressfri och najs helg kompisar!
Septemberlivet
Det är fredag idag och jag är ledig. Blev en lugnare och skönare morgon men for ändå iväg hemifrån sen för att möta upp en kompis. Vi har suttit och redigerat hela dagen. Bilder och en film. Tänkte nu visa lite bilder från den senaste tiden. Gillar att se tillbaka på dessa inlägg, minnas hur det var. Se vad vi gjort.
Äh, bara ett litet hus jag brukar cykla förbi på vardagarna. Inget märkvärdigt.
Nu har jag inte cyklat på några dagar och saknar det lite. Höst-tröttheten har fällt mig lite vilket ledde till att jag en dag gick in till en R-kiosk och laddade mitt spårakort. Bestämde mig för att det fick vara färdigt med cyklandet. Ändå är jag inte riktigt färdig med det. Det är ju finaste cykeltiden nu. Då löven faller på en när man susar fram.
Morgnarna är speciellt fina. Stora skuggor faller på husen och solen glimtar fram över hustaken. Jag fotograferar hus om morgnarna och målar av dem om kvällarna.
Det blir lite varmt igen. Ser somrigt ut på bilderna. Vi far på 22-års kalas en söndag. Det är en fin söndag. Vi är trötta.
Vi lagar mat. Höstmyset har hittat till vårt kök. Jag köper nya ljus att lägga i ljusstakarna. Alla mina ljusslingor ligger i en låda i skrubben. Snart borde vi hänga upp dem, det börjar bli så mörkt.
Vi går på inflyttningsfest. Träffar några vänner och hundra främlingar. Sitter ute på en enorm balkong och fryser i kortärmat.
Jag gar bland löv. Plockar löv. Ännu är de ganska gröngula men nyanserna skiftar varje dag mot orange och röd. Jag tänker att jag ska plocka varje dag och se hur det förändras. Men det glömmer jag bort.
Vi lagar fler soppor. Testar olika kombinationer. Planerar och funderar och handlar.
Ibland går jag den sista biten hem. Svänger in i olika småbutiker. Går igenom konstböcker på ett antikvariat för att få inspiration. För att hitta nånting att måla. 
En dag när jag är påväg hem springer jag den sista biten och känner mig upprymd. Hanna står och väntar på mig utanför mitt hem. Vi bor i samma stad nu och målar och pratar hela kvällen. Så som vi brukade göra i Vasa. Reflekterar över hur vi utvecklats och förändrats. Pratar om tacksamhet och insikter. Vi syns på lördag - säger vi i dörren när hon far hem.
Lite cyklar jag iallafall. En dag regnar det när jag sätter mig på cykeln. När jag kommer fram slutar det. När jag sen sätter mig på cykeln igen börjar det regna igen. Känns märkligt men stör inte mig. Regn ger mig sinnesfrid, fastän jag är ute i det. 
Fotar med telefon konstant när jag är ute. Tills iCloud-meddelandet börjar poppa upp på skärmen. "Lagringsutrymmet fullt". Då börjar jag fota mer sparsamt. Jaja - tänker jag varje gång. "Påminn mig senare". Jävla iCloud - måste vara en mening jag sagt 367 gånger där hemma.
En kväll är jag på sångövning. Innan den tar slut hinner det skymma och börja störtregna. Jag tar mig hem på rekordtid för att hinna träffa en kompis. 
Har passlig mängd skola just nu, så där hänger jag också förstås. Med solstrålen ovan exempelvis. 
Lasse och jag får besök från Stockholm. Ölar och umgås. 
Vi får en del lugna morgnar och tar vara på dem så mycket vi kan. Jag följer med honom när han ska på möte. Jag är ledig och spenderar dagen med att klippa film.
För någon kväll sedan var vi också på en studiefest. Jag var egentligen för trött och hade tidigare på dagen tänkt att det inte skulle gå, men sen for vi ändå och hade kul. Älskar alltid att dansa. Sedan gick vi hem i natten och sov helt okej många timmar för att fara till skolan nästa dag.
Slut på inlägg. Nu ska jag njuta av den här fredagen!
En bild i timmen
8:00. Telefonalarmet har ringt för en halvtimme sedan, jag stiger upp 7:50 och killen ligger kvar en stund. Är svintrött för har googlat 9/11 för länge kvällen innan, och tänkt på det. Han hjälper mig genom att fixa frukost när jag står i duschen.
9:00 Är på väg till skolan. En man som beter sig konstigt sitter några meter ifrån (obs inte han på bilden) så jag hoppar av och stiger på en annan spårvagn. Det är första gången jag far med spårvagn på några dagar. Det borde kännas skönt att inte behöva cykla en gång, men det känns som en dålig morgon.
10:00. Morgonen fortskrider och blir med ens bättre när jag hänger med glada människor i skolan, Cecci exempelvis. En väldigt bra vän. Den här dagen har vi bara "Visuellt berättande" och pratar om konst. En väldigt bra kurs. Här har vi en femtonminuters paus.
11:00. Vi delas in i par och ska söka fram information om finska konstnärer som sysslat med någon konstform vi pratat om tidigare på förmiddagen. Exempelvis rokoko, modernism, impressionism etc. Att lära sig om olika konstformer och hur det utvecklats känns intressant och någonting man kan ta hjälp av i sitt fotograferande. Det hjälper en förstå sig på ljus, komposition, färg, rörelse och andra komponenter på ett annat sätt. Jag och Kenneth väljer realism och skriver om Adolf von Becker.
12:00 Innan lektionen börjar igen hinner vi också äta lite. Det här kanske nog är den tråkigaste bilden i hela inlägget. När man sitter mitt i en matsal känns det ändå lite onaturligt att fotografera sin skolmat så vågade inte krångla till det mer.
13:00 Alla håller presentationer om konstnärerna de sökt information om. Vi analyserar målningar. Pratar om ljuset, färgerna, tiden, allt. Vi är i samma rum där man också ofta spelar in olika saker för olika produktioner.
14:00 Slutar lite tidigare än tänkt och beger mig iväg till Jenna. Jag bär på tung kamerautrustning, dator och massa annat blandat i en otymplig och jobbig väska. Lovar mig själv att aldrig använda den väskan igen, och ångrar att jag tog med fler objektiv än behövligt.
15:00 Kommer fram och hänger med Jenna & Agnes. Pratar om bröllopet och Jenna lagar mat.
16:00 Jag går igenom Jennas böcker och lånar en tygkasse full. Brukar låna av Jenna nu som då. Finns bra utbud hos henne. Försöker få mig själv att läsa mer. Behöver det för att skriva bättre - säger jag.
17:00 Vi äter. Efter en stund ansluter sig också Malin.
18:00. Resten av flickorna ringer på dörren och kommer in. Jag ska fota lite nya bilder åt dem. Medan de fixar kläder och smink hänger jag med Agnes, hittar lite fler böcker, testfotar och hänger.
19:00 Vi börjar med att ta några porträtt med polaroidkameran och sedan tar jag över. Ljuset förflyttar sig snabbt så vi får skynda oss. Ta porträtt på rullande band. Och gruppbilder.
19:30 Kameran smattrar när jag tar gruppbilderna. Agnes börjar bli uttråkad och vill vara med igen. Då får man skynda sig. Det här är sista bilden jag tog. Då fick vi bara bestämma oss för att vi var klara.
20:00 Medan vi tog de sista porträtten hade Jenna och Agnes sprungit till butiken efter glass och kex och sånt så vi slog oss ner där inne, diskuterade och hängde. Det var en mysig kväll.
21:00 Vi sa hejdå och började bege oss, när vi kommit ner för trappan hörde vi någon ropa att vi glömde vinka, så då sprang vi upp tillbaka för att vinka åt Agnes, sen for vi på nytt. Tog metron hem. Till slut var vi bara två kvar på väg åt samma håll. Sista biten gick jag ensam, med min jäkla väska.
22:00 Kommer hem till någon som har lagat god mat och väntat på mig hela dagen. Vi pratar genom dagen och funderar kring morgondagen.
23:00 Jag är helt slut och lägger mig i sängen ganska fort. Vi fixar allt inför morgondagen. Den lediga dagen då vi for till Tallin. Efter en stund lägger vi oss i sängen och somnar inom en stund.
Det var den torsdagen det. Borde köra på det här konceptet oftare. Det är en bra övning att tvinga sig själv fotografera vardagliga stunder när man annars inte hade orkat. En bra utmaning att försöka hitta intressanta foton i vardagen. Enda problemet med klumpig och tung kamera i kombination med det här konceptet är att det inte blir så spontant. Märker att jag visualiserar och planerar bilderna på förhand. I en annan verklighet när min vardag ser annorlunda ut, då är det också väldigt värdefullt och roligt att gå igenom sånt här.
Ringer upp säger kom hem till mig
Anteckningar från sensommar och höst. 
Jag cyklar till och från skolan en dag
tolv kilometer dit och tillbaka
sitter på föreläsning
svett rinner längs ryggraden
klibbiga tröjärmar
Jag pratar med Hanna i telefon
från dörr till dörr
hela cykelfärden
det är trettiotvå minuter
tack igen
skickar jag på Whatsapp
när vi stängt av
nästa gång hjälper jag dig
Fönstret står på vid gavel
det är så varmt hela tiden
grannarna spelar först Abba
i takt med oss
sedan spelar de Bob Marley
jag undrar om de hittat min Spotifylista
jag vill ropa hej! ut genom fönstret
hej!
jag sjunger med i deras låtar
kanske de hör mig
Lasse lagar mat
så fönsterglasen immar
jag plockar kläder
en socka här
en tröja där
skor i en slingrande rad i hallen
inte som när vi flyttade in
minimalistiskt och städat överallt
minimalism är ett sånt påhitt
tänker jag när jag plockar en till socka
Skrattar i min Volvo
mellan Nykarleby och Vasa
Lasse är på skämthumör
Vår sista timme på flera dar.
Tiden rinner ut för varje kilometer
pussar från mungipan till halsen
och tillbaka
står på perrongen det är sol
tåget far fyrtiosex han går in fyrtioett
jag vinkar och startar bilen
vrider upp bilstereon och sjunger med
The moment I wake upp before i put on my makeup
när jag kommer hem är jag trött
ett missat samtal från Jessica
ringer upp säger kom hem till mig
kör runt äter i segelbåten pratar
I gropen ovanför hälen
där förvarar jag vattnet
som rinner ur ögonen
i några minuter
vi far på fest
han i orange jag i blå
kan börja regna inatt
pratar vinylskivor med nån
gräver i främlingars kökslådor
hittar slutligen en plastpåse
ska rädda någons bil från
någon annans spyor
En okänd typ pratar på om rockkonserter
entusiastiskt
Fäller ut sin Rom och Cola entusiastiskt
Färgar hälften av min ljusa jeansklänning mörk
Det droppar in i en av mina Dr Martens
längs akillessenan och i gropen ovanför hälen
På vägen hem plaskar Lasse i en pöl
Den torra halvan av Martensparet
fylls med regnvatten
Vi snubblar in genom dörren
Lasse brer ett knäckebröd
med tio skinkbitar
Jag tycker att han är rolig
Sen somnar jag med torra fötter