När man ser tillbaka ser man ju bara glädjen
Kategorier:
vi passa aldrig på att fota sorgerna längs vägen
När man går igenom gamla glada bilder.
Fyra på natten.
Då glömmer man hur allt blivit sen
Man glömmer hur alla har blivit sen
Allt som hänt sen
Allt man känt sen
Man romantiserar alla
Man går tillbaka till gamla tankegångar och mönster
Man bygger upp den raserade drömvärlden en gång till
Där alla är perfekta, där allt är precis så som man vill att det ska va
Man glömmer bort allt dåligt man känt
Man blir nostalgisk och sentimental
Man minns bara allt bra
Och man lurar sig själv
För det stämmer inte
Man blir som blind
Och man kan inte tänka klart alls.
Man är så dum, och man kanske inser det själv,
men ändå kan man inte låta bli att forsätta skrolla i arkivet.
År efter år, månad efter månad..
och tänka "those were the days" som om det vore sämre nu.
Kommentarer
Marie Håkans 22/10/2016 7:44pm (7 år sen)
Alltså jag har läst den sista texten nu om och om igen. Så fint. Och så tänkvärt. Vackert men ändå vemodigt. Jag är ganska bakåtsträvande och rädd för nytt och sådant jag inte vet något om. Då är det lätt att romantisera sådant som varit istället för att se det man har.
Anna Betlehem 23/10/2016 1:03pm (7 år sen)
Åh tack!
och jag är precis likadan! skulle helst bara gå bak i tiden!
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar