Om tal

Skrivet av Anna Betlehem 10.03.2016 | 1 Kommentarer

Igår vaknade jag halv åtta med en stoor suck. Inom 45 minuter skulle jag befinna mig i skolan på engelskatimme där vi alla skulle hålla varsitt engelskt tal inför klassen. Huuuuvvadå! kände jag bara. Var dock inte så supernervös innan, hade verkligen bara inte alls lust. Uppe vid talarstolen skakade dock benen som asplöv, kändes det som, men jag fick det överstökat och så himla farligt var det ändå inte. Går i en underbar klass med väldigt ödmjuka, förstående och snälla människor så det känns bra att framföra saker inför dem oavsett hur bra man presterar, och den känslan är underbar. Jag tyckte verkligen att alla var så himla duktiga och framförde så himla bra tal!

Mitt tal handlade om resor och alla positiva saker som kommer av att resa. Eftersom jag hade jättelite tid att skriva talet kände jag att om jag skriver om någonting jag tycker mycket om så flyter det på snabbare och blir naturligare. Var helt nöjd med innehållet osv. Skulle dock vilja bli ännu bättre på att framföra det hela. Att lära sig prata naturligt, vant, lugnt och bra framför många människor. Att lära sig att stänga ute nervositeten och övertänkandet. Det vore något.

Dock märker jag ändå vi alla i klassen gjort framsteg när det kommer till presentationer osv. När jag gick i högstadiet var presentationer en ren mardröm. Idag är det inte det roligaste som finns men det är verkligen inte hemskt heller, och jag är långt ifrån lika nervös nu under vanliga presentationer som man var i sjunde klass till exempel. Hade jag varit tvungen att hålla ett liknande tal i nian som vi höll idag hade jag verkligen fått panik. Det känns bra att man går framåt och utvecklas på ett vis eller annat. Framföranden av olika slag är trots allt något man inte kommer undan.

Ronja, som också höll tal idag, har även skrivit lite om detta HÄR och HÄR.