Utanför fönstret slår våren ut - 17 saker jag längtar efter
allt som var dött väcks till liv det kan också vi så länge vi andas
(Finns det något vårigare/somrigare än Ted Gärdestad? ne)
Våren är på väg med stormsteg. Jag skulle säga att den redan är här, men sen finns det också chans för att snön och kylan återvänder än och på Google står det att den kommer 20 mars men jag försöker vara mer optimistisk än så! På vissa ställen här i stan är det helt snöfritt och ah, så härligt. Jag har varit så taggad på vår i år så jag tänkte gå in i detalj. Förklara exakt vad det är jag väntat på. 17 saker.
1. Solpromenader.
Nu påverkar ju inte vädret det faktum att vi tar oss ut. Vi gör det året om för det får oss att må bra sova bra och andas bra. Men visst kommer det bli ännu härligare att gå i solen och i kvällsljus istället för snöregn, halka och mörker. Vill gå på långa söndagspromenader i sällskap eller ensam med prat i öronen.
![]() |
2. Väckas av solen
Att vakna utan väckningssignal snarare utav ljuset som kommer in i rummet, det är verkligen ett sånt uppvaknande - inte bara från sömnen men från dimman som är mörk vinter. Överraskas alltid av hur härligt och skönt det känns, och det händer alltid så plötsligt. Åh vad jag längtar.
3. Plocka fram vårkläder
Jag har så orimligt mycket jackor. Framför allt höst-och vårjackor. Hoppas på att få plocka fram dem snart så jag hinner använda alla innan sommaren är här. Har faktiskt gått och nosat på dem de senaste dagarna där de hängt och väntat på värme och vår. Tänk att få lägga ihop en massa roliga outfits och matcha med jeansjacka, kappa, läderjacka, trenchcoat osv. Samt vårskor!
![]() |
4. Spela in film.
Jag lever för tillfället i ett tillstånd som kan liknas med något slags lugn före stormen. Mars kommer vara helt galet tror jag. Då börjar vår inspelningsperiod och jag har signat upp för en hel del assisterande förutom vår egna film. Ska bli så spännande att göra den. Nästan lite för spännande. Ska njuta varje minut.
5. Äta utomhus.
Vill äta frukost utomhus. Gick så mycket lättare när man bodde i egnahemshus med egen gård, som när denna bild togs men får väl styra upp picknick i nån park eller liknande. Har tjuvstartat lite i och med att jag ätit min frukost på väg till spårvagnen nu några dagar, men det räknas inte för det har inte varit särskilt njutbart. Vill också äta och framför allt dricka på uteserveringar.
6. Hälsa våren på villan
Längtar dit så det värker överallt. Vill gå i skogen och skrika vårskrik. Springa på mina stigar och andas in luften. Vårtider på villan är så häftiga. Om man ändå hade tajmat det så man fick se isen gå.
7. Cykla!
Att cykla överallt i somras och höstas fick mig att må så bra. Vill börja med den rutinen igen. Vill skapa bra spotifylistor och cykla igenom dem. Längtar.
8. Plocka fram mina solglajjor och klippa håret
Alltså ja det skulle ju vara trevligt att plocka fram de där brillorna om man skulle veta var de är! Är rätt hopplös med, iallafall dessa, solglasögon. De är alltid alltid borta. Hoppas jag hittar dem. Ja och håret. Vill ha lite förändring men vet inte vad. Kanske kortare kanske ljusare kanske pannlugg kanske inte.
9. Äta glass på trapporna
Har väl blivit en tradition trots att vi bara gjort det en gång förr. Men den gången betydde mycket. Någon gång i tiderna firade man ju jul andra året i rad också. Traditioner måste ju börja någon gång. Just denna tradition betyder mycket för mig eftersom det var en målbild jag alltid hade innan jag bodde här. Att jag skulle göra det om jag slapp hit. Det gjorde jag ju och nu gör vi det. Det ska vara en dag som verkligen känns som "vårens första dag" när det är lite för kallt för glass men man kämpar.
10. Fylla 21 och fira
Pratade med Lasse tidigare idag att vi borde fara till USA men vi kommer inte fara till USA i år. Kan inte ännu riktigt definiera hur tjugoett känns men ganska självklart tror jag. Vant. Börjar komma ifrån 18. Det känns konstigt. Får se var och hur jag firar det. Har också en nära vän som fyller nästan samma dag. Henne vill jag också fira.
11. Inleda villasäsongen på riktigt
Ooh jaa. Första båtturen. Hänga ut med armarna från båten och känna av vattnet. Doppa fötterna vid stranden och gå så långt ut som jag vågar. Kanske gå i bastu och simma på riktigt så tidigt som möjligt.
12. Gå barbent.
Tänk att vi bara är cirka tretton veckor ifrån detta beroende på när värmen kommer i år!! Längtar så efter att gå barbent. Har så fruktansvärt mycket klänningar men vinterhalvåret går jag nästan i bara byxor ändå eftersom jag och strumpisar inte funkar så bra. Alltid varit rätt petig med kläder nämligen. Kläders bekvämlighet. Men när jag kan gå barbent kan jag använda hela klänningsgarderoben igen!
13. Öla med en massa folk, ute.
Oavsett hur mycket man hänger med folk under vintern så blir det alltid en annan grej på våren. Folk vaknar till, hemmafesterna ökar och man kan sitta ute och dricka öl.
14. Vårsola.
Vara på väg hem från skolan. Sätta sig på en trappa någonstans. Dra kepsen över ögonen och sola benen. Lyssna på vårig musik i lurarna. Ha hela sommaren framför sig. Bästa.
15. Fotografera en massa.
Jag försöker vara kreativ och fotografera i vintersolen men det är ändå en helt annan grej när det blir grönt, varmt och ljust. Man kan fotografera outfits utan jackor mycket lättare utan att frysa. Man har fler timmar på sig när det är ljust.
![]() |
16. Åka bort en helg.
Någonting vi har tänkt göra. Kanske till Malmö, hälsa på kompis. Kanske Stockholm, hälsa på kompisar. Kanske till och med Göteborg, hälsa på staden. Skulle vara så roligt.
17. Fira Valborg och första maj.
Sen börjar det snart övergå i sommar. Men först kommer Valborg och första maj. Vill gå på en stor hemmafest med hall fylld av skor. Öppna skumpaflaska i park fylld av folk. Fota analogt och ha det bekymmerslöst och glatt.
DET längtar jag efter. Fy vad härligt det ska bli. Vad längtar ni efter att göra i vår?
En lycklig tid - Årsresumeén 2018
Ja, vad tusan hände med min årsresumeé? Det är sista januari idag och jag kan bara konstatera att livet kom emellan, för det gjorde det verkligen. Januari var mer händelserikt än jag hade förväntat mig och det var en del saker som jag och Lasse var tvungna att ta itu med som tog mycket av den tid vi hade reserverat för annat - som en plötslig takrenovering.
Visst har jag tänkt på det, och ju längre tid som gått desto mer har jag känt att det ändå inte är någon ide' längre. Vem bryr sig om 2018 mera liksom? Svaret på den frågan är: jag. Jag gör.
2018 är ett år som jag kommer minnas länge som året när jag hittade tillbaka. Helade. Lärde mig många viktiga saker. Lärde mig släppa taget. Fick inte bara nya bekantskaper utan nära vänner. Tog hänsyn till min hälsa och jobbade på den mera än nånsin förr genom bättre sömn och mat, snällare syn på saker, själspromenader, yoga, meditering, optimism, nedtrappning av Instagram tills det i slutet av året var 0%. osv. Växte tillsammans med Lasse, fokuserade mycket på oss, lärde oss mycket om oss, hade det jättebra. Alla såna saker, bra saker, vill jag hålla fast vid.
Klart jag tar med mig allt bra i det nya året men kopplar ändå ihop 2018 med dem och har kanske ännu en liten gnutta separationsångest från det året ännu. Ni vet när nånting har varit så oerhört bra att man inte vågar tro att det kan bli bättre.. Så jo. Sammanfattningsvis - jag har bestämt mig för att slutföra åresresume'n och gör det nu!
JULI & AUGUSTI 2018
Juni övergick till juli obemärkt. Så där som tiden går om sommaren. Jobbade ännu en del i juli. Det kändes roligt. Bästa var att jag fick köra lite med min kära bil. Snurra skivan från 2016 och njuta av morgonsolen.
Mycket familjehäng på villan. Det bästa jag vet.
Plockade hallon och blåbär. Också det bästa jag vet.
|
Hann med lite sommarfester och en ollissväng.
Lite mera villahäng.
Spenderade en hel dag i Helsingfors på stan med killen för att hitta ny kostym. Det hittade vi.
De två roligaste veckorna på hela året började här. Jag hade gått på en nervös visning ensam och kirrat lägenhet åt oss medan han var tvungen att hundratals kilometer bort lita på bilderna och mitt omdöme. En solig morgon när Helsingfors var så fint som det blir åt vi frukost i en park och sedan fick han se stället en första gång. Nu har vi bott där i mer än ett halvår och älskar stället.
Samma natt drog vi dit ett täcke, två kuddar och sov på golvet. Hade med oss två bananer och en champagneflaska vars kork studsade i taket. En fläkt hade vi också med oss, inte att förglömma. Det var ju varmt här.
Vi började flytta till fots. Det kändes så busigt och roligt. Och praktiskt. Varje grej hittade sin plats direkt när vi inte flyttade in allt på samma gång.
Vi köpte möbler och skruvade ihop. Stället började ta form.
På dagarna höll vi på i ett med allt som skulle göras och på kvällarna drack vi vin å öl. Hade så roligt tillsammans och levde i vår egna lilla bubbla som var flytt, värmebölja, sommarlov.
Bådas föräldrar var också med och flyttade. Hjälpte oss med större möbler och liknande. Hann visa lite mera av staden åt mamma och pappa.
Som om det inte var tillräckligt med flytten så var jag del av en kortfilmsproduktion samma vecka. Inspelningsplatsen var så häftig så kunde inte tacka nej och åkte med och assade.
Gick omkring i den där hängselklänningen hela sommaren. Ett av de bästa plaggen jag köpt. Minns nu att jag hade extrema smärtor i ryggen på sommaren också, mitt i allt trevligt och roligt. Därav slutade jag med mina tofflor och använde mina Nikes. Troligen berodde det dock inte så mycket på skorna.
Plockade fram faffas gamla skrivmaskin och skrev lite ord. Gav denna som en tavla åt min vän Natalie.
Det mesta började bli klart med flyttandet och vi for till Lasses villa och bodde där i en vecka. Den varmaste på hela sommaren. Det är vid havet man ska vara när det är riktigt varmt. Vi simmade många gånger om dagen.
(Tycker denna bild nedan är så rolig. Det är sådär det egentligen ser ut när jag tror att jag dyker långt under ytan..)
Plockade hallon i åskregn.
Njöt av fina sommarkvällar.
Hängde med gullefammo.
Två presidenter kom till Helsingfors och det var stor uppståndelse kring det. Vi höll oss mest på avstånd. Kikade på helikoptrar genom fönstret.
Gick på café med världens myggbett i pannan.
Umgicks med Ella.
Tyckte att det var särskilt kul att åka tåg tydligen.
Sensommar i storstan. Kompisarna var tillbaka och vi gick på hemmafester med fönstren på vid gavel.
Köpte en vit skjorta och använde den massvis.
|
|
Håll på med en massa småfix i lägenheten hela tiden, sånt som aldrig tar slut.
Tredje sista tågresan till Vasa för sommaren. Vi for på Juthbacka marknaden. En av sommarens höjdpunkter.
Tillbaka en sväng till Helsingfors.
För att fortsätta iväg till Stockholm. Åt någonting dåligt på båten under kvällen och spydde ännu på förmiddagen när vi kommit fram till Stockholms centrum. Det var kaotiskt men gick bra med en omhändertagande pojkvän. Minns det ändå som en så bra och rolig resa. Vi hann träffa alla våra vänner i Stockholm och tog ett ordentligt farväl av en bra sommar.
Kroppen ordnade upp sig passligt innan konserten som vi var där för. Fick nämligen se Oskar Linnros på Gröna lund, som jag väntat på i många många år. Hans senaste skiva speciellt har betytt så många olika saker för mig, framför allt hjälpt. Att hinna höra honom innan han tog paus kändes så bra.
Och där tog juli och augusti slut. Så himla fin period med så mycket innehåll.
Det känns i luften - Årsresumeén 2018
Vi har kommit fram till försommaren av min årsresumeé. Två månader innehållande otaliga tågresor och fina sommardagar.
2018 MAJ & JUNI
Några dagar in på majmånad firade jag min födelsedag på förhand med en hop folk jag tycker särskilt mycket om. Blev en jättelyckad fest och är alltid lika glad när jag kollar igenom bilderna som togs den här kvällen.
Efter festligheterna hann jag vila en dag och sedan for jag och en nära vän iväg till Island på en musikresa. Med oss hade vi också två andra tjejer. Vi bilade runt genom folktomma natursköna områden, lärde känna Reykjavik och besökte blå lagunen.
Det var riktigt kallt och ruggit på Island den här veckan och stundvis längtade jag hem till Lasse men det facto att mitt resesällskap var pratglatt och skrattigt distraherade mig och gjorde mig glad. Gäller ju att leva lite i stunden när man är på en så häftig plats som Island fast man har lite drygt hem
Efter en halv vecka anslöt sig mera folk och så gick vi på sångövningar kopplade till Norbusang där duktiga sångpedagoger från England höll lärorika lektioner i stämsång. Vi skrev egen musik och framförde ett större nummer i konserthallen "Harpa". Minnen för livet.
Jag hann vara på finsk mark lite på en timme så gick mitt tåg mot Vasa där jag skulle fira min födelsedag kommande dag. Jag hade önskat mig att fira den på villan i pyjamas med familjen och djuren och så blev det. Vi åt tårta på terrassen, badade bastu, cyklade på ängarna sent om kvällen och njöt av lugnet - och framför allt värmen.
Hann också ha lite släktkalas och fick musikpresenter av familjen. Gillar starkt.
En riktigt fin majdag i Helsingfors spenderade jag med Agnes och Jenna.
En annan med Linnea. Vi satt en fin kväll nere vid bryggorna och funderade över skolåret som hade gått. Hur vi hade förändrats och vad vi kände inför nästa. Minns det som en så fin kväll.
Tillbaka i ÖB och vi la ut flytbryggan på killens villa.
Myste där någon dag. Fick lite försmak av sommarlivet vi hade framför oss.
Passade på att plocka flera buketter av min favoritblomma.
Skolavslutningshelgen stundade. Brorsan gick ut högstadiet och fick verktyg i present.
Det var ju också ett år sen studenten den dagen. Hade undrat lite innan hur det skulle kännas. Det kändes skönt. Och konstigt att det bara hade gått ett och inte tre år.
Spenderade en hel del tid ensam i Helsingfors under junimånad vilket var något nytt och nyttigt. När jag inte jobbade så använde jag egentiden till att stiga upp tidigt om morgnarna, läste i parker, skrev väldigt mycket och bra, målade, gick många själspromenader och njöt av försommaren. Minns det som riktigt fina dagar och roligt att umgås med sig själv ibland.
Egentid i all ära men nog är återföreningarna vid tågstationen ändå så sköna. Efter en vecka isär kom Lasse "på besök" till Helsingfors och vi rände runt stan på cyklar hela helgen, picnickade, solade, åt på uteserveringar, drack vin och hade det så mysigt. En av de lyckligaste helgerna på året. Vi hade hela sommaren framför oss och Helsingfors levde.
Och så for vi ut till en ö en dag med våra vänner och låg där på klipporna, drack öl och spelade spel.
Levde villaliv.
Firade midsommar hela helgen. Saknar det.
Fotade lite med Anna en solig dag. Var så irriterad på mitt ostyriga ickesamarbetsvilliga hår hela den fotograferingen.
Så bokade en tid och beställde kort. Var nöjd med det valet.
|
Passade på att gosa med djuren.
Vi avslutade juni traditionsenligt med postrodden. Träffade mycket folk, drack vin, dansade och sov i husvagn.
Sen var maj och juni över. Två härliga och fria månader. Längtar tills nästa gång vi ses. Maj och juni!
När ljuset kom tillbaka - Årsresumeén 2018
Fortsätter årsresumeén med att gå igenom några händelser från mars och april. När vinter blev till vår och solen kom tillbaka.
2018 MARS & APRIL
I mars gick vi in i studion och började spela in barnprogrammet "Strumphittarna" som vi förberett inför.
Det var några riktigt skojiga veckor och jag agerade handdocksförare nu som då, vilket var lättare sagt än gjort - men väldigt kul. Bilderna tagna av Barbro Ahlstedt.
Det känns som att vi var på öl med folk hela tiden i mars också. Orkade inte fara ut och dansa så mycket, men att sitta ner och prata det är mysigt på vintern.
Jag assisterade i en kortfilmsproduktion några ruggiga och soliga dagar i mars. Lärde känna nya människor varav några blivit vänner som jag pratar med mycket i vardagen. Konstigt och roligt att se tillbaka. Hur mycket som förändrats i år som man inte tänker på. Saker man inte hade i början av året men som är självklarheter nu i slutet. Gör mig också väldigt hoppfull för 2019. Vad har jag inte idag som jag kommer ha i slutet av nästa år? Spännande tanke.
Fick besök av familj några riktigt soliga dagar i mars. När man började sukta lite lätt efter våren, men det fortfarande var väldigt kallt.
Vi for till Österbotten och festade fyra dagar i rad på Pampasveckan. Det var min första gång där och den var rolig. Kul att träffa många vänner. Innan det här hade jag haft en intensiv period med inspelningar så minns att det kändes så härligt att få en veckas ledighet med fest och sen lugnare dagar.
I samma veva firade vi Påsk med våra familjer.
Gick över isen till villan där vi sedan spenderade de varmaste sommardagarna.
April kom till Helsingfors och vårkänslorna var påtagliga. Ännu var det kallt. Men jag klädde optimistiskt av mig de tjocka vinterjackorna.
Agnes fyllde två och vi gick på kalas.
Var med på produktionen av Smocka och hängde på Soc.o.Kom en vecka. Tillsammans med Daniel for jag ut på små fotouppdrag varje dag och minns att det var så lättsamt och roligt. T.ex det här gjorde vi, och det här.
Vi välkomnade våren på riktigt med att sätta oss på Domkyrkans trappa, äta glass och dra av oss jackorna. Det kändes så befriande.
Vi gick på inflyttningsfest och det kändes som sommarn var på väg med stormsteg. Gick i de där byxorna som ibland känns som pyjamas ibland inte.
![]() |
![]() |
Trots en betydligt lyckligare och bättre aprilmånad än på flera flera år (vilket jag kände mig så djupt glad och tacksam för) så fanns det ett litet krux bland solen, den förbättrade hälsan, nya trygga relationer, hoppet och den nyfunna glädjen. När jag ställer upp det såhär känns det inte som en så värdslig sak i relation med annat men då var det lite kämpigt: migränen. Den jökla migränen som kom och gick varje dag under våren men speciellt i april. Kan ha varit ljuskänsligheten och hej hej solen - tror jag mest på. Köpte iallafall läsglasögon efter några om och men, men tror fortfarande mest på att mina ögon hatar ljus. Tar ändå migrän över de tidigare grejerna, om jag måste välja.
Till slut kom Valborg. Vår första i Helsingfors. Minns en liten uns av stress och oro men överlag mest glädje, glada vänner och överfulla lägenheter. Ajaj vad det var härligt.
Sammanfattningsvis var mars och april fina fina fina. Lite orolighet och sådant kanske men som alltid känns det så obetydlig i efterhand när man ser på allt positivt och bra som hänt och som man har. Kanske en bit romantisering av minnen och sentimentalitet spelar in här, men kanske inte så farligt det förutom att nutiden ofta förlorar orättvist mot dåtiden.
I nästa inlägg kommer det vara lite kallt och sen full sommar på gång när jag går genom maj och juni!
Ringer upp säger kom hem till mig
Anteckningar från sensommar och höst.
Jag cyklar till och från skolan en dag
tolv kilometer dit och tillbaka
sitter på föreläsning
svett rinner längs ryggraden
klibbiga tröjärmar
Jag pratar med Hanna i telefon
från dörr till dörr
hela cykelfärden
det är trettiotvå minuter
tack igen
skickar jag på Whatsapp
när vi stängt av
nästa gång hjälper jag dig
Fönstret står på vid gavel
det är så varmt hela tiden
grannarna spelar först Abba
i takt med oss
sedan spelar de Bob Marley
jag undrar om de hittat min Spotifylista
jag vill ropa hej! ut genom fönstret
hej!
jag sjunger med i deras låtar
kanske de hör mig
Lasse lagar mat
så fönsterglasen immar
jag plockar kläder
en socka här
en tröja där
skor i en slingrande rad i hallen
inte som när vi flyttade in
minimalistiskt och städat överallt
minimalism är ett sånt påhitt
tänker jag när jag plockar en till socka
Skrattar i min Volvo
mellan Nykarleby och Vasa
Lasse är på skämthumör
Vår sista timme på flera dar.
Tiden rinner ut för varje kilometer
pussar från mungipan till halsen
och tillbaka
står på perrongen det är sol
tåget far fyrtiosex han går in fyrtioett
jag vinkar och startar bilen
vrider upp bilstereon och sjunger med
The moment I wake upp before i put on my makeup
när jag kommer hem är jag trött
ett missat samtal från Jessica
ringer upp säger kom hem till mig
kör runt äter i segelbåten pratar
I gropen ovanför hälen
där förvarar jag vattnet
som rinner ur ögonen
i några minuter
vi far på fest
han i orange jag i blå
kan börja regna inatt
pratar vinylskivor med nån
gräver i främlingars kökslådor
hittar slutligen en plastpåse
ska rädda någons bil från
någon annans spyor
En okänd typ pratar på om rockkonserter
entusiastiskt
Fäller ut sin Rom och Cola entusiastiskt
Färgar hälften av min ljusa jeansklänning mörk
Det droppar in i en av mina Dr Martens
längs akillessenan och i gropen ovanför hälen
På vägen hem plaskar Lasse i en pöl
Den torra halvan av Martensparet
fylls med regnvatten
Vi snubblar in genom dörren
Lasse brer ett knäckebröd
med tio skinkbitar
Jag tycker att han är rolig
Sen somnar jag med torra fötter
Valvaka och porträtt
Det är inte ofta jag går ut med kameran och kommer hem med bilder på mig själv längre. Oftast fotar jag åt andra människor. Jobbar bakom. Är ganska nöjd med det också. Men någon gång ibland kan det hända sig att jag går ut på promenad med Lasse, och så knäpper han några foton åt mig. Sällan, men någon gång kanske jag till och med har en genomtänkt outfit samtidigt som denna fotosession sker.
|
|
Vi har haft den lugnaste och skönaste helgen på månader. Med det bakom mig går jag in i en ny vecka. En ny fin septembervecka. De har lovat regn och jag hoppas det stämmer. Låter mysigt. Önskar att veckan blir fylld av produktivitet, kreativitet och inspiration. Hoppas ticka av några punkter på att göra-listan. Små saker som hänger ovan en som mörka moln, som man viftar bort många gånger innan man tar sig tid för dem.
Bäddade ner oss och flyttade teven framför sängen för några timmar sen. Bytte ut dansk politik till svensk för en liten stund för att hänga med den svenska valvakan. När man följer så många svenskar på sociala medier som skriver om politiken känns det bra att hänga med på riktigt och förstå. Men nu börjar ögonen bli riktigt trötta. Imorgon ser vi nog på Borgen igen.
Godnatt på er.
Lagar mat, pratar film och vaknar tidigt
Tänker att bland inlägg skrivna i imperfekt vore det bra med lite omväxling. Skriva om nuet. Vad gjorde jag senast igår? Vad äter vi i veckorna? Hur ser en tidig höstmorgon ut för mig? Vad gör vi egentligen i skolan? Vardagssnack bland sommar och fest-inlägg som utspelar sig för veckor och månader sedan. Här kommer en blandning. Vardag och telefonbilder varsågoda!
Varierar färdmedel till skolan nästan varje dag. Har svårt att bestämma mig. Spenderar allt för mycket tid på att räkna minuter och fundera vad som lönar sig. Allt handlar sist och slutligen om sekunder. Tidiga morgnar på nån buss nånstans är ändå så sköna nuförtiden. Varvar Där gullvivan blommar med Jag saknar dig mindre och mindre, Tom Odell och Frank Ocean till och med. Ibland måste man lägga Toto och Whitney på is, för ett slag bara.
Har börjat skolåret med en annan energi, annat driv, hoppfullhet och förmåga att vakna utan väckning. Det tackar jag sambons benägenhet att vara konsekvent vad gäller rutiner, och att lyckas dra med mig i det.
Jag är ute i tid nästan varje morgon. Ändå springer jag under de behövliga promenadsträckorna av färden. En djupt inrotad och inövad vana. Att alltid behöva springa för att få det att gå ihop. Men det behövs inte nu. Helsingfors är annars krispigt och så vackert en tidig septembermorgon. Dom håller jag hårt fast vid. Dom saknar man alltid och längtar till.
En skoldag lyssnar vi till skaparna bakom den danska serien "Borgen". De pratar om hela processen. Att skriva och producera och bygga upp karaktärer. Berättar vad som kan hända när man gör en politisk serie. Liknelser mellan serien och riktig dansk politik. Vad som hände dem. Resten av veckan ser vi bara på den serien hemma. Den är väldigt bra.
Jag cyklar hem varje dag. Det tar en stund och jag testar olika vägar. Ena vägen innehåller jobbiga backar oberoende färdriktning men man får vara ifred. Den andra vägen är snabb men man tvingas cykla människor i hälarna, och slå hakan i styret till följd av väg-gropar när det går för snabbt. Oberoende väg är spellistan i öronen den viktigaste komponenten. Intressant hur hösten alltid får mig att vilja hitta ny musik. Kanske det är motivationen. Känslan av ett nytt år. Känslan av att få börja om.
Lagar mat med Lasse. Tar det lugnt hemma. Är förkylda. Lever den där härliga vardagen vi längtat efter.
Äter, går på två fester, diskar med mamma, väljer skjorta åt pappa och hänger med svenska släktingarna - från soffan i Helsingfors, allt med hjälp av FaceTime.
På lördagsmorgonen vaknar vi 9. Struntar i alla planer på att gå ut och hänger hemma hela dagen. Lagar den där soppan vi hade planerat att göra. Medan Lasse rör om springer jag snabbt till butiken efter bröd. Det känns som en kravlös mysig lördag.
Halv 6 springer vi till närmsta Alko efter en rödvinsflaska till middagen. Pratar om hur hushållslektionerna i högstadiet påverkade min relation till matlagning och hur mycket roligare hela den grejen känns nu. Någonting jag lever för är våra lördagsmiddagar, ensamma med ljus och vin och helgkänsla. Så äter vi och sen skyndar vi till bion.
Ser den nya Mamma Mia uppföljaren. För att det känns som någonting man vill se på bio. Minns ännu när jag såg ettan på bio, hur roligt det var. Folk har oroat mig innan, fått mig att tro att den här skulle göra mig besviken, men det gjorde den inte.
Dramaturgin och utförandet av saker i filmen kan man ju fundera kring. När man studerar film och har en hobby-filmkritiker till pojkvän är det svårt att inte analysera, men får jag ostiga musikalnummer och Abba-låtar i en film är jag nöjd oavsett vad. Satt och log så många gånger. Kändes också väldigt roligt och aktuellt med Abba-låtar eftersom jag just nu spenderar två timmar i veckan med att öva ett omfattande Abba-medley.
Sen går vi hem i den ljumma och sköna septemberkvällen. Kikar in genom fönstret på alla köksbutiker längs vägen. Äter upp resten av godiset och somnar till Borgen.
Juthbackamarknaden - ett traditionsenligt sommarhejdå
För några helger sedan avslutade vi sommaren så som sommaren bör avslutas: Juthbackamarknaden. Visst, villaavslutningen ska vi ju inte glömma bort här, men Juthbackamarknan hör lika mycket till mitt långsamma farväl-tagande av sommaren.
Traditionsenligt hälsade vi på en massa bekanta samt tittade och plockade i en hel del intressanta grejer. Mycket sånt som finns där varje år, som man sett många gånger förut, men som ändå är roligt att se på. Och visst finns det nya saker varje år. Till exempel kunde man köpa ett stort gubbhuvud, om man var intresserad av ett sådant. Det var inte jag dock.
Annat nytt för i år: jag köpte inte bara utan sålde också! och var första gången nånsin alla dagar på marknaden. Det var verkligen roligt.
Så kom mamma och hälsade på emellanåt också. Visade upp sina fynd. Fick uppdatering om vår försäljning.
Nu som då gick vi runt på marknaden och kollade in de bord vi missat på förra rundan. Någon hade gjort smycken av söndrigt mon amie porslin. Fick lite ont i magen av att se på det men lade på samma gång den goda ide'n bakom örat för framtida missöden.
Någon vecka innan hade den omtalade muminmuggen släppts på olika håll. Minst en handfull försäljare sålde den på marknaden. Lyssnade med ena örat när jag gick förbi ett bord och en äldre man sa förskräckt "Den där får man väl för 15€ i butik??" människorna runtomkring upplyste honom att näe du, inte riktigt.
Sen kollade vi på mera porslin förstås. När jag var liten orkade jag inte se på det, ville bara gå och se på bilarna med pappa - leksaksbilar och veteranbilar.
Trägrejer.
En fin spegel och en Anna ur fokus.
Efter ett tag blev vi hungriga så då gick vi och åt till husvagnen med mamma och pappa och getingarna. Praktiskt att kunna umgås med bådas föräldrar i samma stad.
Traditionsenligt var Juthbacka-vädret lite molnigt, lite sommarvärme, lite höstkyla ibland och lite regn. Väldigt blandat. Tog på och drog av min stickade tröja säkert tjugo gånger.
Yle var också där och hade en fotostation. Där fanns gamla kläder att klä ut sig i. Oturligt nog var detta under en promenix runt marknaden då jag hade bestämt mig för att lämna kameran i tältet, men telefonbilderna funkade ju ändå helt bra med lite redigering på.
På lördagen gick vi på "sommarens sista hemmafest". Dagen därpå körde vi från Nykarleby och sen minns jag inte vad vi gjorde dagarna efter det. Men Juthbacka marknaden var iallafall rolig, som alltid. Att hälsa på en massa bekanta var också roligt, som alltid. Mina inköp på marknaden utgjordes av: fem vinylskivor och boken 501 filmer att se (min bäst spenderade 1 euro nånsin eftersom vi redan nu plöjt igenom flera filmer från den)
Om att fylla och fira
Det var en gång en tjugoårsfest som jag aldrig skrev om och som jag nu tänker skriva om...
Det var alltså i maj som jag fyllde i år också. Så som jag brukar. En månad fylld av förväntingar och växande sommarfeelis. Från mitt firande finns en drös gryniga bilder i varierande kvalitet tagna med en felinställd kamera, men fyllda med glädje och söta människor.
Hittade bilderna igår och kunde inte sluta le. Har under festen hållit i den lite själv men mestadels har kameran farit mellan olika händer och därmed finns ganska slumpmässiga bilder på en bråkdel av gästerna. Lite synd att många inte fastnat på bild men, nåväl.
Lördagen kom. Lasse och jag städade och fixade. När jag var liten hade jag alltid familjen med mig i kalasförberedelserna men i takt med att man blev äldre fixade man mer och mer själv, vilket på ett sätt var lite tråkigare. Men nu har den tomheten fyllts igen i och med att han är med i bilden. Känns bra. På eftermiddagen kom även Natalie från Åbo och hjälpte oss med förberedelserna.
Mer gäster kom. Som fina Hanna. Nog den på hela festen som firat min födelsedag flest gånger. Kanske till och med arton av tjugo. Saknade nog några på festen också, så som det kan vara när man flyttat till ny stad.
Det här ska ju vara ett glatt inlägg om en glad händelse men här kommer även lite mörker: året mellan min nittonde och tjugonde födelsedag var ett väldigt förändrande år. Aldrig har det skett så stort utbyte av folk i mitt liv som under den perioden. Nivån av äkta genuin lycka och glädje samt frånvaron av ångest och nervositet på mitt 20 års kalas bevisade att förändringarna varit ordentligt till det bättre.
Jag tror jag viskade åt Lasse på natten att jag inte varit så här lycklig på mitt födelsedagskalas sedan lågstadiet, att jag inte känt på flera år att alla gäster varit där av egen vilja och inte bara artighet, och för min skull.
Jag har alltid gillat mina släktkalas. Då har jag känt mig älskad och uppvaktad. Att man kan känna likadant på sina kompiskalas, det visste jag inte. Var exempelvis alltid noga med att inte ordna mitt kompiskalas på samma dag som jag fyllde, för den dagen ville jag vara glad, och inget annat. Det är ganska sjukt att tänka på det i efterhand. Vill bara krama om mitt yngre jag. Säga att allt kommer bli bra. Bättre. Så mycket bättre. Men visst har jag haft bra stunder och visst finns fina minnen från förut också (som detta). Men överlag har det varit jobbigare.
Jag blev därmed ganska golvad av den kärlek jag fick den här gången. Det kändes konstigt och ovant. Hann fundera om jag var värd så mycket men den tanken avfärdade Lasse. Sen tänkte jag bara ”Ja men det är ju såhär det ska va!” Lade huvudet på kudden några timmar efter midnatt med världens tacksamhetskänslor. Nästan lite gråtig tacksamhet. En stark känsla av lättnad. Liksom äntligen! det här har jag väntat på så länge. Jag visste att man kunde känna såhär, bara inte hur man skulle komma dit. Förundrade mig över vilken rikedom det är att ha kloka, empatiska och snälla vänner, och att bli älskad och accepterad.
Efter några timmars prat och umgänge började sedan någon spela beerpong och så var tävlingen igång.
Radarparet prickade i boll efter boll och vann stort.
Ser det ut som iallafall.
Det fina med att vara i ett förhållande är ju att det lite känns som att man fyller två gånger om året. Jag var minst lika glad på Lasses födelsedag som jag var på min. Och på min fest agerade ju Lasse lika mycket värd som jag. Tog emot och kramade folk i dörren på samma vis som jag. Älskar det så mycket.
Och så de stora förlorarna.
Jag som känner mig besegrad och Alex som ba näjj satn.
Strategimöte.
Och så nya lag!
Miss!
Viktigt med inlevelse.
Vi gav upp lite på bollkastandet och började leka en outtalad byta-glasögon-lek istället.
David o Axel.
Fred.
Kåmpisar.
Alex hälsade på en mystisk främling.
Sen var det dags för vattenpaus tydligen.
Mera kåmpisar.
Tänk att vi får ha de här människorna runt oss. Tänk att det kan kännas så här lätt. Lars har ju också bidragit med en hel del bra typer i mitt liv. Det första beviset på att han är en riktigt bra typ är nog människorna han omringar sig med. Det går att läsa av en del i det.
Hör tydligen till att alla skåpdörrar ska stå på vid gavel när man har fest också. Superfestligt.
De sista bilderna tagna denna kväll ser alla ut i stil med dessa nedan. Man vet inte riktigt vad som händer, men bilderna fångar feelisen rätt bra.
Sedan la vi på dansanskoan.
och upprepade det ordet i olika meninger miljontals gånger innan vi hunnit till stället där vi skulle dansa.
Jag kommer minnas men inte förstå
Vi vadar runt i vattnet på villagrannarnas bakgård och det känns ljumt. Familjen sitter på terassen och dricker kaffe. Vi hör ljuden av dem i bakgrunden. Går tillbaka efter en liten stund. Små myror kryper över mina tår i tofflorna.
Jag flyter runt i badtunnan. Behöver sitta på kanten ibland när det blir för varmt. Packar sedan ihop alla plagg jag använt och inte använt i en gul kånken. Vi kör hem båten och fortsätter med bil.
Det är en solig eftermiddag. Jag byter kläder i bilen, Lasse kör. Väljer den svarta klänningen som luktar mest rent och slänger på en jeansjacka. De vinkar åt mig från gården och jag ansluter mig till festen.
Vi grillar och jag stöter handen på någonting vasst och blöder i lavoaren i några skrämmande minutrar. Vi blandar sangria, tar roliga bilder och har det skojj. Jag ringer och väcker Lasse några timmar efter midnatt som hämtar mig och så far vi vidare till villan. Kör båt i sommarnatten.
Är ensam i Helsingfors några dagar. Har saknat vår gata. Rutinerna där. Ringer en massa samtal. Pratar finska och engelska. Går på ett möte. Träffar en kompis. Går på visningar. Släcker en eld i vårt kök. Cyklar och går. Har det bra. Tänker att Helsingfors är så mycket mer hektiskt än Österbotten men på samma gång så mycket lugnare. Kanske är det själen som blir lite lugnare.
Efter bara några enstaka men väldigt effektiva dygn far jag tillbaka till Öbotten.
Åker båt, nakenbadar, ligger i kökssoffa. Vaknar rätt tidigt varje dag och det känns skönt att jag inte slänger bort sommaren. Hoppar på studsmatta. Mår illa en dag. Har en förkylning som går på sparlåga hela tiden men aldrig tar fart.
Packar fyra stickade tröjor för att sedan använda den enda kortärmade jag hade med
Stiger upp 6:00 några dagar i rad. Njuter av morgonljuset. Jobbar lite. Gillar de jämna rutinerna och tiderna. Njuter av egentiden i min bil påväg hemifrån och hem.
Packar ihop mitt porslin som stått i bokhyllan några år. Snurrar skivor i skivspelaren. Lyssnar från mitt rum och måste stiga upp och svänga skivorna nu som då.
Vädret skiftar lite. Det är södernvärme på bakgården. En annan dag åskar det över mig när jag springer till bilen. Jag vill hoppa runt i pölarna men är också för rädd. Torkar min blöta telefon på jeansklänningen.
Bäddar ner min kisse i cykelkorgen och far på en tur. Vi har gjort det några gånger förr men inte på länge. Hon trycker ansiktet i tröjan. Jag håller ena handen om henne för att minska hennes rädsla. Ångrar ett tag att jag tog med henne då hennes hjärta dunkar så hårt men cykelturen är inte lång så det går bra sen.
Vi kommer fram och umgås med fammo en stund. Hon frågar efter Lasse och jag säger att vi snart ska tillbaka till Helsingfors och visar bilder från den senaste tiden.
Spenderar en eftermiddag med Jessica. Pratar om jobb och skola och hösten och annat. Skrattar och skämtar. Det är en riktigt bra eftermiddag.
Samma kväll hjälper jag och pappa en bortsprungen katt hitta hem och sedan cyklar jag iväg på fest till en lägenhet jag cyklat och åkt förbi hela min lågstadietid. Det regnar emellanåt på terassen men vi stannar kvar. Vi har det roligt och jag mår bra i sällskapet. Några sitter under paraplyn. Vi trycker oss mot väggen och låter regndropparna röra våra ben.
Nästa dag har min förkylning slagit ut ordentligt. Ingen är hemma och jag sover hela dagen. Lasse kommer på eftermiddagen och väcker mig. Det är några dygn sedan vi sågs senast. Ser på honom förvirrat och säger heeeeej!
Lördagen spender jag med att ligga på stranden i flera timmar bredvid Hanna. Vi simmar och det känns verkligen som att vi fångar sommaren. Samma eftermiddag blir jag bjuden på mat och kollar fotis med Jenni och Sebastian. Därifrån kör jag sedan hem. Hannas och mitt häng fortsätter med vin, musik och dans i köket.
Mera festsällskap anländer och vi cyklar till stan. Egentligen får jag skjuts på min egen cykel. Solen bländar oss och jag lämnar jackan hemma. Den behövs inte.
Vi har en bra kväll ute och träffar upp mer kompisar på plats. Jag tänker att vi valde en bra kväll att fara ut och dansa. Några bekanta ansikten på plats, men inte för många. Några roliga diskussioner med gamla kompisar, men inte för många. Jag mister mina solglasögon och Hanna letar efter dem som om det vore hennes egna. Jag tycker så mycket om henne för det.
Nästa morgon ska jag köra bil så jag cyklar hem tidigare än de andra. Lovar Hanna att skicka när jag är hemma. Cykelturen går på åtta minuter. Det är rekord.
Efter två timmar i bil och lite stress sitter vi på tåget. Det är ett tag sedan vi åkt tillsammans och det är så skönt att göra det igen. Det är också skönt att komma tillbaka till Helsingfors.
Vi går runt på stan och kollar in uppståndelsen kring presidenternas möte.
Går sedan hem och kollar livesändningen därifrån. Hör ljud från stan genom fönstret. Ser en helikopter flyga av och an.
Det är värmebölja i Helsingfors och inga kläder är tillräckligt svala. Varje gång vi är hem via byter jag.
Vi sover med fönstren uppe och inser vad vi inte saknat när vi varit i Österbotten: trafikljuden.
"Det här kommer se härligt ut på bloggen men egentligen var det en stressig tiominuters frukost påväg någon annanstans" Säger Lasse när jag tar den här bilden.
Vi går vidare och Lasse får se vårt nya hem för första gången.
En morgon cyklar vi några kilometer och går sedan 14 tusen steg. Min rygg börjar smärta redan på förmiddagen och det förvärras hela tiden. Är van vid ryggvärk men inte sådan.
De kommande fyra dagarna går vi lika mycket, någon dag står mätaren på 20 tusen. Det är mycket vi vill få gjort. Det är mycket vi vill göra. Vi har båda semester och det är så skönt att äntligen få njuta av sommaren tillsammans. Men jag känner mig som en gammal tant som inte kan böja sig ner för att lägga på skor och andra annars lätta saker.
Vi går på nya gator och lär känna nya kvarter. Helsingfors blomstrar och är så fint på sommaren. Folk klär sig i fina kläder. Vi dricker öl.
Vi firar. En champagnekork flyger i taket. Det är fullt med sand på vårt badrumsgolv. Att sova med täcke är en omöjlighet. Jag dinglar med fötterna untanför fönstrena. Sjunger ut i natten och hoppas inte människorna med öppna fönster väcks.
Solnedgångarna varierar från rosa och orange. Jag vill att den här veckan ska gå i repris många gånger om. Jag kommer sakna de här veckorna i vinter, det vet jag. Jag kommer inte minnas ryggsmärtorna, tröttheten och det tunga. Jag kommer minnas ljuset, lättsamheten och semestern. Jag kommer minnas men inte kunna förstå värmen.
Jag kommer minnas hur vi satt i fönsterbrädet och sa "idag är det ganska kalllt, det är 23". Men jag kommer inte förstå.