fredag 13 juli 2018 - 14:27

Gamla vänner, studieplatser och en picnick

DSC 2501 kopia

En solig kväll hoppade jag snabbt ur bilen, bytte den mot cykel och skyndade mig iväg till mötesplatsen där Jessica, Hanna och jag alltid träffades när vi cyklade till skolan under högstadietiden. Vi var samma människor nu också. 

DSC 2488 kopia

Vi for iväg till stan och mötte upp några. Hängde vid vattnet. Någon till vinkade från långt håll och anslöt sig. Allting kändes väldigt bekant och tryggt. Trots allt var vi fem människor som känt varandra i åtminståne 13 år. 

DSC 2497 kopia

Det blev så småningom lite kyligare. Någon tog fram en filt. Någon lånade en stickatröjja av någon annan. Det var ändå väldigt mysigt och vi ville dra ut på kvällen så länge vi kunde. 

DSC 2508 kopia

Pratade bland annat om skolor. Studieplatser. Av oss fem är jag den enda som börjat studera. Därför var det rätt aktuellt samtalsämne eftersom alla andra väntade på sina besked nu i år. Det är stor diversitet i gruppen. Alla siktar mot karriärer som inte alls liknar varandra. Det tycker jag är väldigt spännande. Vilken insikt och vilka perspektiv man kan få genom bara det. Är faktiskt väldigt stolt över alla. Vilka kloka, empatiska och fina människor alla blivit, och kommer bli.

DSC 2485 kopia2

Typ som Hanna! ahh, längtar tills vi befinner oss i samma stad även vintertid!

DSC 2493 kopia

Här berättades nog någon rolig anekdot tror jag bestämt. Ida berättade även om sin dykning och vi lyssnade förundrat, frågade massa frågor, visualiserade, föreställde oss situationer. Någon annan berättade om sitt sommarjobb. Vad som känns bra, funkar bra, känns svårt. Vi funderade på lägenheter. Samboskap. Stöd i form av bostads-. Allt kring det.

DSC 2504 kopia

Till slut blev det lite för kyligt att sitta där. Vi hade ändå haft ganska tunna kläder eftersom dagen hade varit varm. En efter den andra droppade av och till slut var det Jessica och jag kvar som cyklade. Sen kom jag hem, glad och nöjd. Packade ihop en kappsäck snabbt och steg på tåget nästa morgon för lite ärenden i Helsingfors.

 

 

tisdag 10 juli 2018 - 14:34

Kasta smörgås, klättra på stenar och tupplura

DSC 2520 kopia

Förra helgen levde vi villaliv deluxe och hann runda tre olika villor på tre dagar. När klockan var 13 på lördagen hade vi redan hunnit vakna upp på en villa, kört hem därifrån med båt, kört bil 2 timmar och sen mera båt till en annan. Det kändes produktivt. 
DSC 2524 kopia

Vi umgicks med Lasses fammo och faffa ute i skärgården vilket var väldigt mysigt. Det var så fint där och jag älskade stället. Nu är jag ju också verkligen en villamänniska och trivs direkt jag kommer ut till en. Lasse roades av hur upprymd jag var där. 

DSC 2529 kopia

DSC 2542 kopia

DSC 2544 kopia

DSC 2546 kopia

Den här dagen var det väldigt varmt och skönt. Vi gick på en liten rundtur runt ön och kikade. 

DSC 2548 kopia

DSC 2549 kopia

Klev runt bland stenarna. 

DSC 2518 kopia

DSC 2551 kopia

DSC 2556 kopia

Vi gick ner till vattnet och lekte runt där. DSC 2569 kopia

DSC 2587 kopia

En fin människa. Som visade alla stora stenar han brukar klättra uppför och berättade historier från förr. DSC 2596 kopia

Sen var det dags för smörgåskastning. DSC 2607 kopia

Letade efter alla platta och släta stenar vi kunde hitta. 

DSC 2627 kopia

DSC 2605 kopia

Han lärde mig sina tekniker och första gången i livet fick jag stenarna att studsa mer än en ynklig gång. 

DSC 2598 kopia

DSC 2614 kopia

Sen satt jag och tittade på en stund. Doppade fötterna i vattnet som efter en stund kändes ljummet. Såg stenar som studsade 5 6 7 8 gånger. 

DSC 2619 kopia

"Stenplockaren Palm kan du kall mig!"

DSC 2632 kopia

Sedan slutade vi kasta stenar och klättrade på dem istället. 

DSC 2650 kopia

DSC 2639 kopia

DSC 2669 kopia

Tröjan som hängt med i så många år. Den som jag köpte från Monki i Umeå när jag var där på fotiscup. Ett liv sedan man for på fotiscuper.

DSC 2647 kopia

Efter vår lilla klättring tog batteriet slut i både kamera och telefon vilket var skönt. Vi plockade lite blåbär, åt god mat, läste tidningen och slockande sedan i samma säng efter maten. Sjöluften kan verkligen göra en så trött. Vi vaknade upp någon timme senare lite halvdåsiga och gick över till andra sidan ön. 

DSC 2661 kopiaEn väldigt fin dag var det. En sån där som skimrar i minnet bland andra glömda. 

torsdag 5 juli 2018 - 00:58

Postrodden - På me dansanskoan

DSC 0854 kopia3

Förra helgen jobbade jag till tre och körde sedan snabbt hem, plockade upp kille, bror och styrde kosan till Björkö där resten av familjen befann sig. Vi kom fram och mamma dukade upp somrig mat utanför husvagnen. Pappa var och ställde upp instrument och soundcheckade inför kvällen. Postrodden är ett event som vi aldrig missar och traditionsenligt spelade Gents på dansen. Vi tog det lugnt under tiden och gick ut på en promenix. 

DSC 1690 kopia3

Vi hann se sista båten komma iland uppifrån från Saltkaret. Där var det verkligen fin utsikt.

DSC 1605 kopia3

Salteriet. 

DSC 1733 kopia2

DSC 1691 kopia2

En sytnos som kisade för den starka solen.

DSC 1630 kopia3

Och en som tränat många år på att le för kameran när en egentligen är bländad och inte ser någonting. Inte lätt nöj.

DSC 1668 jjkopia3

Vi återkom till husvagnen och fixade oss. Grannen tvättade håret med hjälp av en kastrull. 

DSC 1788 kopia3

Vi drack lite vin i solen. Sen la vi på dansanskoan. 

DSC 1855 kopia3

Och begav oss till Salteriet. 

DSC 1943 kopia3

DSC 1841 kopia3

DSC 1838 kopia2

Här var man glad. Finns ju inget somrigare än kvällar som den här. Kände även att kombinationen av mina tre favoritplagg gjorde att jag passade in rätt bra den här kvällen. Många hade som väntat sjömansmössor som liknade min, men riktiga sådana då, troligen inte köpta på Gina Tricot. 

DSC 1827 kopia2

DSC 1831 kopia3

En väldigt fin kväll var det.

DSC 1858 kopia2

DSC 1866 kopia3

Vi kom in. Vi stod vid sidan en stund och såg på. Var ännu rätt tidigt på kvällen så vi väntade på folkmassan. Värmde upp med att dansa på vinden lite. 

DSC 2035 kopia2

Hej papp.

DSC 2008 kopia

DSC 2022 kopia2

DSC 2409 kopia

DSC 2106 kopia2

Tog en massa keikkabilder åt dem och påmindes om hur mycket jag tycker om att göra det. Konsertfoto är verkligen en rolig grej. 

DSC 2405 kopia

DSC 2404 kopia

DSC 2395 kopia

Tog min Lars i handen och så dansade vi. Av alla keikkor jag någonsin varit på, stått breved scenen, suttit på högtalaren, försett pappa med filmer och foton, och varit med - var detta första gången jag hade någon att dansa med påriktigt. Efter att ha dansat med lillebror i över tio år (inte så pjåkigt det heller men). Och oj vad fint det var. Och vad vi funkade bra ihop på det viset. Kändes så självklart och naturligt från början. Våra fötters samspel och dansen alltså. Allt annat också förstås.

DSC 2111 kopia2

DSC 2286 kopia

På pauserna kilade vi iväg till husvagnen hela gänget, drack vin och hade det skojj, pratade med folk. Skålade i roliga drinkar i båtlider. Hälsade på en och annan småkusin.

DSC 1923 kopia3

DSC 1975 kopia3

DSC 1969 kopia2

DSC 2053 kopia2

DSC 1979 kopia2

DSC 2060 kopia2

Slut på paus! 

DSC 2197 kopia2

DSC 2180 kopia2

DSC 2193 kopia2

DSC 2185 kopia2

Ett tvåtvå ett tvåtvå ett tvåtvå räknade jag i början. Efter någon minut var det satt i system och jag kunde luta mitt huvud mot bröstkorgen, blunda och låta honom leda. Sån härlig känsla. Suger att danskulturen har ett nedsving och att medelåldern på danser är högre än vad man skulle vilja att den var. För det är ju så förbannat roligt. Var med och gjorde intervjuer tillsammans med pappa på danserna i Malung förra sommaren och var så otroligt mycket fler ungdomar där som verkligen kunde dansa. 

DSC 1901 kopia

DSC 2274 kopia2

DSC 2139 kopia2

Klockan blev mer och mer och pauserna blev finare och finare. 

DSC 2047 kopia2

DSC 2074 kopia2

Vill alltid dansa med dig. 

DSC 2376 kopia2

Trött och glad och ordentligt roddig i håret. Jag alltså. Den av oss som aldrig fixar det. Trivs med vild kalufs.

DSC 2319 kopia2

DSC 2321 kopia

Vid slutet var det rätt trångt. Då tvingas man ta små steg. Tenderade förut ta för långa steg men faffa lärde mig. Hade nog gått rätt långt för att få en dans med honom idag. 

DSC 2292 kopia2

Dansade med kameran på ryggen och knäppte foton nu som då. Svårt att komma ifrån sådana vanor. 

DSC 2430 kopia

DSC 243j8 kopia

DSC 2230 kopia

DSC 2269 kopia

DSC 2392 kopia

DSC 2445 kopia

DSC 2447 kopia

När det var loppu slut åt vi nattmat i grannarnas husvagn och sedan somnade jag på golvet i vår. Nästa morgon vaknade vi och åt frukost i gräset. Husvagnsliv och dans är verkligen sommar för mig. <3 

onsdag 13 juni 2018 - 18:35

Om San Francisco, Oskar Linnros och en störande typ

7C25FF4B E754 48B0 9AA5 19B599B9A98E

Vaknar av mig själv vid 6. Sover någon timme till och stiger sedan upp, drar på mig min hängselklänning och en polarn.o.pyret tröja under. Det är en skön outfit som jag går med hela tiden hemma nu. Lägger på solglasögon, slänger en tygpåse över axeln och sticker iväg på möte. Inte åkt spårvagn på ett tag, har inget kort och Inser att jag inte köpt någon biljett när vakter stiger på. Sitter med omänsklig hjärtklappning en stund men det löser sig.

868665F2 B86A 4925 B900 23769C06BFE0

Är ledig resten av dagen. Sitter på en bänk vid torget 40 meter från min dörr. Aldrig suttit här förut, men det är fint. En bit bakom där jag sitter står två byggmän och bankar på en byggställning. Ibland värmer solen skönt men mestadels blåser det kallt. Var femte minut åker någon spårvagn förbi. Jag funderar över hur många som hunnit passera medan jag suttit där. Läser ut min bok och efter det hinner jag bara sitta någon minut innan en försäljare kommer och stör mig och vill att jag ska byta elabonnemang som om det hängde på liv och död.

1B9CC835 BF64 4B2A 92FD 6BF64BB4D8F7

Pratar finska med killen i vad som måste vara mer än en halvtimme. Han frågar en massa frågor, uttalar Flora Wiströms namn på det finskaste sättet jag någonsin hört det och är trevlig på det där överdrivna försäljarsättet som alltid gör mig lika obekväm. Denna låt snurrar på repeat i mitt huvud medan han babblar ord jag inte kan greppa. Känner mig desperat och skriver på för att få honom att gå, det är lättare än att säga tvärt nej. Ringer sedan kundservice minuten han lämnat min soldränkta bänk. ”Moi, saanko puhua englantia? okay good. Can you please cancel my contract and delete my name and information? thank you very much” 

B7211D0A 20D9 48DD BFBD 2C27E213E00F

Sedan känner jag att det där lugnet jag åstadkommit genom att stiga upp tidigt, vara på möte, cykla 5 km och läsa en halv bok i en park. Den känslan är som bortblåst. Jag är irriterad och går runt i pysselbutiker för att inte känslan ska förstoras och eskalera. Sätter mig på en betongtrappa på min gata och försöker bestämma mig för vad jag ska hitta på sen för att göra upp med mina förlorade 30 minutrar. Går till slut hem och dansar i sovrummet till bra musik. Lyssnar igenom allt som gruppen snook:s spotifysida rymmer. Skickar åt killen, "iallafall fick jag ju prata finska, det är skoj"

68843381 6F7B 4BA7 AD08 8AC3CC66F724

Inser att jag befann mig i San Francisco nu för tre år sedan. Lyssnar på låtar om staden resten av eftermiddagen, googlar jobb och lägenheter - där. Fyller några papper med den röda bron i akvarell. Känner en speciell känsla som jag sällan känner någon annan gång än när jag tänker på San Francisco. Blir alltid nu som då helt besatt av staden. Brukar fortsätta några dagar då jag verkligen inte kan sluta tänka på den. Dessa infall har kommit nu som då sen vi kom hem därifrån senast. En gång gjorde jag en 50-sidor lång powerpoint-presentation och lärde mig allt man kan lära sig om San Francisco på internet, för att försöka bota min längtan dit. Tror verkligen att jag lämnade mitt hjärta där.

E147F423 2A7B 474A 96F5 F09EEA45C1D0

Min pojkväns kompis skickar en bild till mig. Han har träffat Oskar Linnros i Stockholm. Det vill jag också, så himla mycket. Hade förvandlats till en 14-åring på fem sekunder, blivit helt stum och obenägen att säga allt jag skulle vilja säga åt den här otroliga kreatören om det hände, men ändå. Skrev en text för någon dag sedan där jag försökte lista likheter mellan mig själv och mitt niondeklass-jag, kom inte på så mycket annat än musik producerad av Oskar Linnros. Om jag inte tyckte att han var bäst i Sverige förut (men det gjorde jag nog) så gör jag det utan tvekan nu efter hans senaste skiva. Tycker han är en sån otrolig låtskrivare. Det är han och Adams-Ray. Alltid.

tisdag 12 juni 2018 - 10:00

Vad jag gör, känner och tänker nu

DSC 7071 kopia

Skulle jag göra ett inlägg innehållande telefonbilder nu skulle ni få en mycket mer verklighetstrogen bild på vad jag haft för mig den senaste tiden, men nu har jag ändå hållt i systemkameran mer än vanligt och tänkte därför göra ett litet inlägg med några bilder jag tagit. Känner redan nu lite att det här inlägget kommer sakna struktur men det är kanske inte så värdslig sak.

DSC 7319 kopia

Inledningsvis kan jag informera att jag hängt lite med Jenna. Vandrat runt vid vinterträdgården i Kaisaniemi en solig dag. Fotat lite överexponerade byggnader. Kisat för solen. Fyllt upp ett minneskort.

DSC 7228 kopia2

DSC 7025 kopia

Senast jag var där var det januari och mörkt. Den dagen kantades av stress med kontrakt och telefonsamtal precis på samma gång som jag gjorde ett fotojobb efter 9 timmar jobb på annat ställe och var påväg på en fikaträff som jag inte egentligen hade tid med alls. Allt medan hjärtat studsade i halsgropen och migränen smög sig på och hela kroppen skrek SLUTA. Såna stunder tänker jag ibland på och plötsligt känns nutiden mjuk som ett duntäcke.

DSC 7117 kopia

Förut gick mitt fotograferande ut på att fara nånstans med en kompis för att ta bilder på varandra. Nuförtiden fotograferar jag mestadels porträtt åt främlingar och sällan på mig själv. Att fota med exempelvis Jenna då, som är i allra högsta grad inte en främling, känns plötsligt annorlunda. För då kan jag få frågan om jag vill ha bilder på mig själv, vilket inte känns som några konstigheter. Det är sen när jag ställt in och överlämnat kameran som konstigheterna börjar och jag inser att jag inte är så otroligt naturlig framför kameran längre. Flyr situationen då genom att exempelvis klättra i träd:

DSC 7208 kopia2

DSC 7206 kopia2

Bilderna på kameran säger även att jag åkt metro en gång. Överlag cyklar jag mest nu sommartid, eller kör bil. Förövrigt känns det verkligen som att åka metro i Helsingfors och köra bil i Vasa är två saker som tillhör olika världar. Kan ofta känna att jag lever två liv och just den här grejen är så symbolisk för det.

DSC 6789 kopia

På tal om Österbotten så har jag även hängt där, på cirka fyra olika ställen. I och med pojkvän, villaliv osv blir det ju kappsäcksliv. Känns främmande just nu att ha en bas, ett hem där man sover mer än 4 nätter irad. Det är en sak som faktiskt i hemlighet får mig att längta till höst, rutiner och vardag. MEN JO. Ska försöka uppskatta sommaren ja det ska jag. Österbotten betyder ju också familj så vi har med andra ord umgåtts med familj. PS. Ändrade förra meningen så många gånger att jag började tvivla på ordet familj och var tvungen att googla upp det.

DSC 9646 kopia

Har även sett min bror gå ut nian vilket verkligen kändes. Var så stolt och klappade så högt. Tycker han är så mycket coolare och smartare och vuxnare och duktigare än vad man själv var då. Kan inte riktigt greppa den där åldern ens. Minns bara att det var så konstigt att vara sexton. Men ändå roligt och spännande. Min sommar efter nian var så bra.

DSC 7546 kopia

DSC 7588 kopia

Sökte upp blogginlägget jag skrev efter min egen sista skolavslutning från borgaregatans skola. Tänkte länka här som en kul grej. Efter att ha gått igenom bilderna och läst texten kände jag Neeeej. På eftermiddagen hade vi lite kaffe för Axel, sen for jag iväg på en fotokeikka och hela resten av kvällen kände jag smaken av cava.

DSC 7523 kopia

Har också umgåtts med min pojk. Hängt så mycket vi hunnit. Gått ut på promenader och cykelturer, firat in sommarlovet, varit på jobblunch, kollat serier, träffat sverigesläktingar, kört båt och hängt med mina djur.

DSC 9679 kopia

Mestadels gjort saker som gör oss lugna i själen bara.

DSC 9727 kopia

DSC 9702 kopia

Skrev ju tidigare i inlägget att jag sällan tar porträtt på mig själv, men vi var ju faktiskt och fotade lite en kväll. Jag frågade om vi kunde gå på en fototur och han undrade hur lång en sådan är. Sa 'typ 15 minuter' men det visade sig att jag underskattade tiden lite. Fick iallafall några lyckade porträtt till följd av en tålmodig och snabblärd pojkvän.

DSC 954jh8

Men förstås är det svårt och låta bli att 90% av tiden babbla på om vinklar och fokus och exponering så att ens min på de flesta bilder ser ut som på bilden nedan. Halvt leende men också mitt i en mening.

DSC 9443 kopia

Sådär i övrigt känns juni 2018 skönt och bra. Förra året var en berg och dahlbana, i år åker vi en lite snällare version. 

tisdag 29 maj 2018 - 22:00

Att göra äventyr av tristess

DSC 6738 kopia2

Vaknade av mig själv en morgon och den första känslan jag kände var rastlöshet. Var uttråkad redan från morgonen och att redigera bilder på datorn hjälpte sannerligen inte.

DSC 6770 kopia

Vad jag gör då är att jag messar kusin, packar en ryggsäck, roddar till hela rummet i jakt på min plåmbok, hoppar på en cykel och cyklar femton, från förr outforskade, kilometrar på två meter breda skogsvägar med trettio procent laddning i telefon. Hänger med Jenna och Agnes resten av kvällen. 

DSC 6758 kopia

Blir bjuden på mat när jag kommer fram. Sen äter vi glass och hänger på stranden. Det pulserar ännu i mina ben. 

DSC 6740 kopia2

Går på lummiga vägar och plockar lite syrenblommor. En så ljuvlig försommargrej. Luktar så gott. Plockar hem en stor bukett och delar upp den i stora vaser som jag sen placerar på alla fönsterbräden jag hittar hemma. 

DSC 6784 kopia

DSC 6775 kopia

Pratar om bröllop och familj och vad som är tyngst med få barn-processen, och allt sånt mysigt. 

DSC 6774 kopia

DSC 6780 kopia

Sen far jag hem med min påse fylld av syren och är alldeles sådär härligt trött som man är när man verkligen gjort nånting fysiskt. Och det känns skönt. 

tisdag 29 maj 2018 - 00:26

Sommar i Helsingfors

DSC 6569 kopia2

Efter en dag i solen, cykeltur längs med vattnet, pizza och rödvin i en park och många steg låg jag i soffan hemma och kände att jag ändå inte riktigt var färdig med dagen. Så drog på pratpromenad med Linnea. Vi tog med våra kameror utifall att lusten skulle falla på. Och det gjorde den, lite.

DSC 122

DSC 6577 kopia2
DSC 6605 kopia2

DSC 6576 kopia2

Vi gick längs med vattnet. Passerade hundratals människor och hundar som njöt av dagens sista sol. Betraktade folk som satt i sina båtar och firade sommaren. 
DSC 6666 kopia

DSC 6611 kopia2

DSC 6671 kopia

Kikade på ett fint hus på håll som också solade sin fasad lite. Där kunde man ju bo. Troligvits går ju inte spårvagnen där via men det gör den aldrig till de bästa ställena ändå.

DSC 6632 kopia

DSC 6651 kopia

DSC 6644 kopia

Kollade på månen lite. Tänkte - om man ändå hade en egen där man kunde sitta tills allt ordnade sig? 

DSC 6647 kopia

Slog oss ner på piren jag hittat någon dag innan. Satt där och funderade på universum, prioriteringar, meningen och syftet med mycket. Levde ju precis genom läsårets sista skoldag och vi funderade kring vad som hänt i oss sedan augusti. Vad som hänt i pressen, tankarna, förväntingarna och synen på allt. Blir alltid väldigt djupa och reflekterande diskussioner i kombination av oss två. Det är fint. DSC 6656 kopia

DSC 6659 kopia

DSC 6664 kopia

När vi hade betraktat några tiotals båtar köra förbi steg vi upp och gick hemåt. 

DSC 6683 kopia

Solen gick till slut ner och de sista strålarna landade på husen vi passerade på vägen hem. 

DSC 6691 kopia

DSC 6700 kopia

DSC 6705 kopia

DSC 6702 kopia

DSC 6720 kopia

Har envisats med att gå i ostadiga picki-skor nu sedan sommaren kommit till Finland vilket tar ont när man ofta springer eller går rätt långt. Hade därmed väldigt sjuka fötter ungefär när vi var här. Men då började vi närma oss hem. Kände mest: 

DSC 6718 kopia

torsdag 17 maj 2018 - 12:58

Kom ljusa nätter låt oron gå

RBMJ9883

Efter en kall vecka i Reykjavik landade jag i Helsingfors lite efter 15 i söndags. Flyget var en stund försenat och jag hade redan tight schema. Satte min fot ner på perrongen vid järnvägsstationen 16:20 från flygtåget och då började sekundschemat som jag och killen planerat via whatsapp för att jag skulle hinna allt. Om en halvtimme skulle jag behöva vara tillbaka på järnvägsstationen för mitt Vasatåg. Innan det skulle jag hem och packa om. 

BFHX0354

DZQX0844

Med två stora resväskor och en 10 kilos ryggsäck var det tungt att springa de sträckorna som behövdes mellan tåg och spårvagn samt spårvagn och ytterdörr, dessutom med två timmar sömn, en flygresa bakom sig och ingen mat i magen. Utöver det var jag klädd för Island - 5 grader, inte Helsingfors - 26 grader. Helsingfors hade förvandlats från vår- till sommastad under de dagar jag var borta. Kan lugnt säga att jag hade lite värmeslag.

QWKF4055

 Trots allt så gick det iallafall. Flög in genom dörren hemma. Rev upp väskorna samt garderobslådorna och slängde över saker i en annan väska under fyra minuter på samma gång som jag hyperventilerade - av stressen men också av all fysisk ansträngning. Sen var det bara att springa igen, utan vetskapen om vad jag ens hade eller inte hade med mig. Cirka två timmar senare, i tåget, kunde jag andas igen. 9 tiden kom jag till Vasa. Till familj och pojkvän som väntade på mig. 

HFRY8726

Dagen därpå, fjortonde maj, fyllde jag 20 år. I måndags alltså. Vaknade under samma tak som de senaste tretton födelsedagarna - till ljudet av dragspelsmusik och sång bakom dörren. Fick frukost på sängen och pussar av både katt och hund. När killen kom hem tidig eftermiddag packade vi alla i bilen och for till villan för att fira vidare där. Fanns inget ställe jag hellre ville vara på den dagen än där. Vi åt, gick i bastun och skålade. 

KNZT0444

Efter det där dygnet blev det bara så att jag stannade på villan. Har sagt så många år att jag vill bo på villan och känner att det är någonting jag skulle behöva. Någonting som min själ behöver för att läka och sådana saker. På kvällar och nätter har jag haft sällskap men om dagarna har det varit jag och vildingen nedan. Min älskade katt.

LKJP8349

Hon mår så bra av att vara här efter en vinter innomhus, och jag tror vi är ganska lika där. Hon springer runt som världens lyckligaste katt och pratar med mig nu som då. Då hon inte är utomhus springer hon av och an i huset och hoppar upp på bord och soffor. Vi har varit bästisar sen jag fyllde 8 och jag läser henne som en bok. Hon är mest bekväm och van med mig och när vi är på tuman hand kan hon vara precis som hon vill. Det, i kombination med att hon är på sin favoritplats resulterar i en så lycklig katt och det känns bra att ta igen lite tid som vi gått miste om när vi är särbo. 

IMG 8608

Annars om dagarna har jag har sovit rätt länge, lyssnat på p3:s musikdokumentär om Oskar Linnros m.m, jobbat lite, målat på terassen, kämpat och dragit ut gamla cyklarna ur lidret och cyklat ut på smala guppiga vägar i skogen och allt sådant jag kommit på. Kravlösa saker som jag mår bra av. Igår kom pappa hit och åt med mig, och så for vi på en cykeltur. Har även skärt ner på sociala medier pånytt. Så mycket skönare att vara utan, speciellt när man är här, men överallt egentligen. Avskyr egentligen sociala medier, men det hör till ett annat inlägg. 

LWQQ2441

FPXF2065

JYND6943

På kvällarna har vi gått i bastun, spelat spel, druckit prosecco, sett solnedgången, eldat i spisen med mera. Har verkligen välkomnat sommaren på bästa sätt genom att göra somriga saker som att gå kvällstid utomhus i dimman med bara pyjamas och borsta tänderna på gräset och att äta frukost på bryggan till musik av Monica Zetterlund och att kissa med utsikt - finns inget somrigare än det. 

FIEN7718

HGJM7039

VSOH3137

Idag vaknar vi av att träden vajar av blåsten och att katten springer av och an i huset pågrund av det. Ska på ett födelsedagskalas idag och innan dess hem till stan och städa lite inför mitt eget, men alla saker och katten lämnar här. Före det ska jag låta henne springa av sig ordentligt utomhus, och jag själv cykla av mig. Förundras över hur mycket jag gillar att ha det här stället som bas. 

fredag 20 april 2018 - 13:35

Nu är våren kommen nu är våren kommen

465D5A3C ED9D 4111 A0D7 2A4DF7DDDD50

Jag har haft en slags vision hela mörka kalla hemska vintern. En bild som jag haft i huvudet redan under tiden jag ännu inte visste om jag skulle hamna i Helsingfors, men hoppades på det, och jobbade för det.

970302D3 4204 42E1 BF28 79D272849BCD

Bilden har varit att välkomna våren med att sitta på trappan vid domkyrkan och äta sommarens första glass, se ut över senatstorget, blunda mot solen och känna

nu är våren kommen nu är våren kommen!

6C25F7BB 2F2C 4C99 A4E0 B4D9FB0177C5

Jag var på ett möte på morgonen följt av en lektion i skolan, därefter satte jag mig på en spårvagn hem och kände att det var dags. Skickade åt sötnosin min att - idag är dagen då vi ska sitta på trappan och äta glass, kan vi ses där om femton? och så gjorde vi det.

0C2FAB76 6076 43CD 89A3 51B3291705EB

F3617316 75A3 424B 8CC7 E2DF7E091268

Det var så varmt och somrigt ute, kunde knappt förstå det. Folk gick runt i t-shirt. Jag hade tryckt ner min kappa i tygpåsen för ett bra tag sedan och gick bara i hängselbyxor och långärmad. Skickade några bilder åt familjen och fick som svar en film på isen i älven som brytit lös hemhemma. Åh så jag längtar dit nu den här tiden. Vill gå på mina stigar, hoppa på mina stenar och välkomna våren i min älskade skog med ett vårskrik.

4F96B0D0 F41C 4F18 8AC0 011BFD9B5E3B

0D6A2589 D90A 43C4 8A0F B37B0006ED4E

Där satt vi och duckade för måsar tills det var dags att gå vidare. Jag skulle på ett till möte och några timmar senare promenerade jag hem i solen som föll på alla byggnader. Möttes av människor på longboardar. Människor utan jackor. Människor med solglasögon.

9E7FD8ED DBBE 406A 8995 FD845D5927CEApril tjugohundraarton är en fin reflekterande hoppfull period.