Sommaren

Skrivet av Anna Betlehem 25.06.2020 | 0 Kommentarer

Hej hej. Sommaren snurrar fort. En ganska annorlunda sommar också, antagligen den första i mitt liv där jag inte en enda gång åker ut till villan, inte en enda gång sätter foten i Österbotten, eller Finland för den delen. Inga hav, bara berg. Älskar bergen, de inger sån..trygghet? Lasse jobbar på och jag sitter hemma och klipper videor, donar med några kurser på distans som jag hade brytt mig så mycket mera om - om vi fått göra dem på riktigt.

Raderar instagram-appen från telefon kring 20 maj och har inte laddat tillbaka den än. Beställer en bok av Jaron Lanier och försöker bestämma mig för hur jag ska använda sociala medier. Har inte bestämt mig än. Övar på att uppleva fina glassiga dagar utan att fota och publicera bilder någonstans. Känner hur det tar emot. Ifrågasätter mina synsätt och syften. Kanske varje kommande sommar borde förbli instagramfri? Jag har funderat lite på om jag alltid borde dra likhetstecken mellan ledighet och instagrampaus. Aldrig använda på lediga kvällar, helger, semesterresor, jullov och liknande. Bara på lunchpaus och i kollektivtrafik under vardagar. Behöver ju inte vara super konsekvent men att ha det lite som hjälp för att använda sin tid mer medvetet.

Cyklar omkring med Peppe & Magnus i öronen för att få lite luft. En enorm tjock spindel har flyttat in på vår balkong och jag har därmed inte använt den på två veckor. Min nya Garmin klocka kommer äntligen med posten, den säger att jag sover 9 timmar per natt, den får mig att vilja gå mera, men det regnar där ute. Vi har haft ostabilt väder här i juni, två dagar sol tre dagar åska två dagar regn moln två dagar sol. Mestadels ändå väldigt varmt, 28 grader och vi simmar, 22 grader sent på kvällen. De säger att det ska bli bättre i juli.

Möblerar om i sovrummet och vänder sängen. Börjar somna till ljudet av poddar. Mina Apple lurar går sönder så jag använder mina stora Marshalls. Beställer bluetooth hörlurar för att kunna ligga på sidan och bara ha i ena, och för att kunna ha hjälm när jag cyklar men ändå lyssna på nånting. Jag börjar följa med Lasse på hans långa springturer, men med cykel. Det är det skönaste jag vet just nu. Lyssnar på poddavsnitt om BLM och en massa annat viktigt, ibland lyssnar jag på Isabella söker Sheila och måste pausa och förundras, sen byter jag tillbaka till Magnus & Peppe. Skumppapodden börjar igen. Jag pratar med Lasse om hur karantänlivet blev så extra tråkigt och konstigt efter att de tog paus.

Människor flyttar från Salzburg hem till sina länder och jag tycker det är synd att det just ska vara på sommaren det sker. Sommaren blir så melankolisk och konstig. Men en del stannar också här, längre. Vi dricker öl och jag cyklar hem på fem minuter i spöregn. Sover alltid bättre när jag varit ut på öl, troligen mest pga den raska cykelturen som jag aldrig gör om jag bara är hemma på kvällen. Lasse och jag går runt i Europark och söker nya springskor åt honom, jag kikar på mountainbikes och elcyklar. "En sån blå skulle passa till min nya hjälm". Jag har nästan glömt att jag har en sprillans ny cykel som står ledset och väntar på mig i en Helsingforskällare. Den vet lika lite som jag när vi ses igen. Vi cyklar till tyska gränsen och tillbaka en söndag, ingen av oss har med plåmbok så vi kan inte ens köpa en glass, men jag har ett kex i fickan.

Marc flyttar tillbaka till Salzburg efter lockdown-månader i Tyskland. Tillsammans med Kenneth går vi en kväll längs floden och fotar lite. Det är så länge sen jag fotat bara för att det är roligt. Jobbat så mycket med mina fotoprojekt den här våren att kameran mest fått vila när jag inte jobbat på dem. Marc pratar en blandning av norska/svenska/tyska med oss och säger att han glömt en del svenska när vi inte umgåtts, men det kommer snabbt tillbaka.

Idag har jag klippt en video från februari när vi åkte slalom i Zell am See och varit helt in i det. Bli så sugen på att snowboarda när jag ser de skakiga gopro-klippen. Det var bara några veckor innan coronan vände upp och ner på allting. Har så svårt att minnas hur man ställde sig till det då, vad man trodde. Iallafall hade man nog inte förväntat sig att det skulle bli som det blev. Det var så roliga utbytesstudenter som kom hit på våren och det var faktiskt riktigt synd att vi förlorade så mycket gemensam tid, men är ändå glad att vi tog igen mycket nu i maj och juni. Egentligen är det ganska sjukt att vi var utomlands under en pandemi. Det hade man nog aldrig trott, och det kommer eventuellt vara svårt att förstå i framtiden. För oss var det ändå rätt självklart, och odramatiskt.

 Igår när jag var ute och gick på kvällen möttes jag plötsligt av en väldigt fin solnedgång efter en ganska molnig och grå dag. Hela borgen lyste rosa i några minuter. Tänkte hoppa på cykeln och fota lite nu när jag skrivit färdigt det här också. Hoppas ni har det bra i sommaren.