Spökstaden "Bodie" i östra Kalifornien

Skrivet av Anna Betlehem 19.09.2015 | 2 Kommentarer

Jag fortsätter nu min resedagbok med att visa bilder från spökstaden "Bodie" som vi var till på vägen upp till San Francisco igen. Carina visste om denhär platsen så vi körde genom bergen för att komma dit, det var inte så många andra människor där på platsen eftersom de har försökt förhindra att det skulle bli en turistgrej, vilket gjorde det ännu häftigare att vara där, när det var så dött och folktomt. 

Denhär lilla övergivna staden i vilda västern, östra Kalifornien har förr varit en guldgrävarstad (1800-talet) som haft helt egna lagar där människorna skjutit varandra om de velat. Vi fick veta att staden plötsligt blev övergiven utan att någon riktigt vet varför för länge sedan. Då vi var där var alla saker utanför och in i husena lämnade på ett vis som det bara blir om man har bråttom och flyr i panik. Dock står det på nätet att det har varit två enormt stora bränder där, så det kan ju bero på det också! Carina berättade att allting där är så bra bevarat just för att alla människor försvunnit på samma gång och att därför ingen varit där och nött på någonting.  

Kyrkan utanpå och inuti.

Inuti en av de vanliga husena. 

Matbutiken. 

Det var i de gråa husena som de fixade guldet som de hade grävt. 

I ett hus hade de samlat alla foton, tavlor, brev och tidningar som funnits i alla hus för att de skulle finnas på ett och samma ställe. Jag hittade ett gruppfoto (som jag inte fick någon bra bild på) där många av de som bodde här fanns med, för min fantasi och nyfikenhet på hur det varit här förr, så var det riktigt roligt att se!

Om ni kollar på bilderna här under så ser ni en bild på en flicka, är hon inte enormt vacker? !

Förutom de sakerna som fanns i detta hus, så var alla andra saker kvar i de hus och på de ställena där de alltid varit. 

Här är då baren. Jag kan bara i min fantasi gå tillbaka i tiden och föreställa mig hur allting sett ut här förr, hur en gubbe sitter på en av pallarna och dricker ur en glasflaska, hurudana kläder alla har på sig, hur gargongen är. Jag skulle göra vad som helst för att se en verklig film från då människor bodde här,  Jag dör av nyfikenhet! 

Helena och mamma kikar in genom fönstret på ett hus vi inte slapp in i. Eftersom det var så ljust och klart (och varmt!!) var det int så lätt att si nånting när man försöka se genom fönstret dit in. 
Klassrummet där det fortfarande fanns kvar text på tavlorna. I var och varannat hus fanns en orgel. 

Efter att vi hade gått igenom nästan hela allt så började vi köra vidare i bergen. 

Att gå runt i "Bodie" och se allting, och höra allting om det var helt otroligt, det kändes så riktigt. Det var ingen turistattraktion där allting var ditsatt och fixat, dethär var på riktigt, och det kändes så mäktigt, som på film. 

.A