annasfoto

Visa inlägg taggade med 'salzburg'

Cykeltur till Schloss Hellbrunn

Skrivet av Anna Betlehem 17.02.2020

Våra danska vänner flyttade tillbaka till Köpenhamn för några veckor sedan och vi fick ta över deras cyklar vilket var trevligt. Trevligt att vi fick cyklar, inte att de flyttade :(  Vi älskar ju att cykla överallt och har i princip cyklat genom hela halva Helsingfors, men här i Salzburg har vi ju mest promenerat överallt hela hösten. Det var bara riktigt i början då vi bodde i Golling som vi lånade dessa samma cyklar när vi for på vandringar och skulle ta oss till vandringsleden.

Så för någon fredag sedan tog vi tåget till Kuchl, sa hejdå för en sista gång och sen cyklade vi hem cyklarna till oss, vilket blev 25 km. Lördagen därpå for vi ut på en första klassisk helgcykelutflykt, och därifrån är dessa bilder.  DSC1069Det är ganska gamla skruttiga cyklar egentligen, så lite trix och fix får man hålla på med. Men de rullar bra. DSC1073DSC1074Det var som att vi blev påminda om en del av oss som vi lite glömt, när vi hoppade på cyklarna. Som - justeja det är ju det här vi brukar göra. Vårt första stopp blev Salzburg Süd där vi köpte cykellås och åt nån curryrätt. DSC1082DSC1084Sen cyklade vi vidare till Schloss Hellbrunn. Ett stort fint område med fontäner, fina gula hus och natur, som ursprungligen var ett sommarresidens för Salzburgs ärkebiskoparDSC1259DSC1101DSC1137DSC1103DSC1162DSC1163DSC1157Vi var här på deras otroliga julmarknad i december och man fick en så annorlunda bild av området då än nu. Hade aldrig fattat, i mörkret bland julförsäljarna, att det var så här enormt stort och öppet. DSC1154DSC1135DSC1156 Sådana vår/höst-vibes här! Det är helt otroligt att det är februari ännu. Det är förstås varmare här än i Finland eftersom vi är så mycket längre söderut men många österrikare har också pratat om hur det är ovanligt varmt här också just nu. Har använt min vinterjacka en vecka den här vintern och annars bara gått i vårjackan, ibland bara stickad tröja. DSC1164DSC1165DSC1179DSC1171Folk som njuter, överallt. En av de bästa sakerna med att bo här nere i Europa är verkligen den här njut-kulturen. Folk dricker öl när som helst på dagen vilken dag som helst, inga konstigheter. Folk sitter ner och de njuter av solen. Det känns som att de verkligen lever, de tar vara på och de njuter. Jag vill lära av de här människorna, de har fattat vad allting handlar om. DSC1167DSC1189Lasse hade inte ens jacka på sig. Det här var för typ två veckor sen. Bilden vid bänken har Lasse regisserat. Han tycks gilla ganska inramade bilder. Strukturer och linjer. Fint så. Jag gillar när han lägger sig i fotograferandet ibland, lite input och nyanser kan behövas när ens egen kreativitet och innovationsförmåga tryter emellanåt. DSC1190DSC1200DSC1193Jag gillar verkligen det här stället så mycket! Det är en liten bit utanför Salzburgs centrum, går lätt att komma hit med buss också. Besöker ni någonsin Salzburg, oavsett årstid, är Hellbrunn verkligen värt ett besök. Det är så himla mysigt där! Ska verkligen komma hit flera gånger i sommar och sitta på deras uteservering och dricka Stiegl. DSC1215DSC1197DSC1237DSC1221DSC1183DSC1250DSC1176Hej gosboll.DSC1217DSC1243DSC1242DSC1245Sen behövde vi hoppa på cyklarna hemåt igen för det var nånting vi skulle göra men hmm vad var det riktigt...? måste kolla i telefon när det har riktigt nu. Aaah just det! Det här var alltså 1 februari. Vi skyndade tillbaka till stan eftersom vi hade bokat platser på engelsktalande bio (de dubbar mycket här, men det vill inte vi se) och efter det skulle vi äta på Burgerista, och sen efter det for jag och drack öl till klosterbryggeriet Augustiner med en massa skolkompisar vilket sedan fortsatte i en liten utgång. Jepp. Så det var egentligen en ganska lång och händelserik kväll jag/vi hade framför oss här. DSC1252Så cyklade vi hem på en väldigt väldigt fin cykelväg som vi verkligen behöver cykla på igen, med fina utsikter som alltid. Vi har absolut vant oss vid bergen, men vi kommer nog inte kunna vänja oss av med det. DSC1264Och med fästningen framför oss. DSC1271DSC1267Sen gick en fin dag över till en riktigt finfin kväll. Vi såg "Knives out" på bio och Lasse hittade en stenliknande klump i sin M&Ms godispåse, och fick ett paket fyllt med godis på posten två veckor senare. När han cyklade hem i spöregnet fortsatte jag som sagt på öl och mina kompisar var fascinerade över min nya cykel och ville testa och jag sa be careful, no don't sit on the *cykelstyre* nooo okay whatever sen cyklade jag hem med cykeln fem timmar senare i regnet och det var nånting som lät konstigt i spolarna men det fixade jag och Lasse några dagar senare när vi blev trötta på ljudet.


Hundar i Salzburg

Skrivet av Anna Betlehem 28.01.2020 | 1 kommentar(er)

I förra inlägget hade jag bilder på djur från julen. I början av december for vi på en del mindre utflykter, bland annat till München, och då fotade jag en massa hundar jag såg på stan. Det är tacksamt att ha en viss grej man letar och fokuserar på när man fotar under en resa. Det blir som att man har ett litet roligt projekt på gång, samtidigt som man gör en massa annat. Och så blir det inte en massa slumpmässiga bilder på allt möjligt, utan lite mer koncentrerat och genomtänkt - inte för att det på något sätt måste vara det, men det kan vara kul ibland.

Det är viktigt att inte förstöra intressen med att lägga för mycket krav på och ständigt överanalysera, men att variera funkar bra. Det är en balansgång att försöka hålla kvar fotografi som någonting lekfullt och kravlöst, på samma gång som man faktiskt håller på och gör det till sitt yrke, och försöker skapa intressanta saker samt söker sin personliga stil. Det är nog en helt annan grej nu än det var när jag fotobloggade i högstadiet - fotade dagens outfit, mat och mitt rum, men det finns så många fler lager av det nu och på många sätt är det så mycket mer intressant. Jag har tänkt på det en del och kommit fram till att världen öppnats mycket mer för mig i mitt fotande. Förut handlade det bara om att berätta om mig själv och mitt liv, men nu handlar det om att dokumentera och berätta historier om andra människor, kultur, samhälle, livsöden. DSC5000DSC5001DSC5012DSC5151DSC5154DSC5157DSC5973DSC5877DSC5939DSC5942DSC5951DSC6520DSC4113DSC4107DSC5980DSC6601DSC6613Bonus: En katt i gamla stan. Det blir ju så mycket hundar eftersom de är del av stadsbilden och finns överallt. Hade folk gått ut och gå med katter hade jag ju kunnat fokusera mer på dem. Lättare ute på landet, som i Golling där vi bodde ett tag, där man ser mer av katterna.DSC4116 2


Fotopromenad i Mülln 24.1

Skrivet av Anna Betlehem 26.01.2020

DSC0798Spenderar största delen av tiden i Österrike med att jobba med bilder. Skapar serier, fotar, testar, redigerar, läser artiklar, söker upp och analyserar andras fotoserier. När jag ska sova tar det alltid en stund innan fotografierna slutar snurra framför ögonen. Har fördjupat min relation till fotografi mycket på kort tid och fått helt nya perspektiv, synsätt, helt annan inställning kring mitt eget och andras fotograferande. Det handlar om så mycket annat än det tidigare gjort, plötsligt. Det är tur att jag är så outtröttlig när det kommer till det här. Faktiskt förvånad att drivet är lika starkt ännu efter tio år av ihärdigt fotograferande, det bara ändrar form, breddas. Bådar gott.

Ibland går jag ut på promenader för att fota lite avslappnat och kravlöst. Det behövs också. Går runt i en halvtimme, genom några kvarter, och bara fotar det som ser intressant ut. Just nu handlar det mycket om färger, former, linjer och detaljer. Då blir det automatiskt mycket arkitektur - även fast det är människorna, djuren och allt runt omkring som är mer intressant - men jag är ännu lite blyg när det kommer till att fota tysktalande främlingar, hus är lättare. Här nedan är bilder från en fotopromenad i fredags.

Den här gången ska jag försöka motstå frestelsen att lägga till bildtexter bredvid bilderna. Det är av gammal bloggvana tror jag. Bilderna ska vara så pass bra att de ska kunna tala för sig själva. Tittaren ska få chans att ha sina egna tankar kring bilderna utan att fotografen hela tiden ska förklara vad som menas, och vad man ska fokusera på. Så nu skriver jag ingenting och ger er chans att bygga er egna uppfattning. Bilderna här nedan är i exakt den ordning de är tagna. Så, så där ser det ut när man går från vårt hem till floden och tillbaka. DSC0806DSC0808DSC0811 2DSC0815DSC0816DSC0822DSC0823DSC0824DSC0826DSC0828DSC830collagedsdDSC0836DSC0818

DSC0840DSC0842DSC0845DSC851collageddsDSC0850DSC0851DSC854collagdsdeDSC0854DSC0879DSC883collagesdsDSC0885DSC0888DSC0889DSC0893DSC0898DSC0904DSC0905DSC0907DSC0910DSC0913DSC919DSC0927


Sista dygnet i Helsingfors

Skrivet av Anna Betlehem 25.10.2019

Jag skrev ju i mitt längre inlägg som var blandat med bilder från senaste månaderna att jag skulle gå närmare in på alla händelser, så börjar i rätt ordning nu med det som är längst tid sen. Sista dagen i Helsingfors alltså. Hoppas att jag inte upprepar mig för mycket nu med tanke på att jag skrivit lite om allt redan tidigare.DSC0493De sista veckorna i Helsingfors var det en grej jag ofta tänkte på när jag gick någonstans, "Det här kanske är sista gången jag går här". Är otroligt sentimental och då håller man så hårt vid saker, och förändringar tar mycket energi och tankekraft. Mvh. hspDSC0499Så när det verkligen var sista gången jag gick genom centrum kunde jag inte riktigt tro på det eftersom jag redan tänkt att det var sista gången så många gånger. Men dessa bilder är från den riktiga sista gången. Det var så synd att Lasse var sjuk sista dagarna vi var här, för han orkade inte vara med ute på stan och promenixa. Det som vi hade gjort så mycket. Det var bara jag. Men jag mötte upp Kenneth och vi åkte upp i SOKOS huset och kikade på Helsingfors ovanifrån. Som för att faktiskt se på vad man lämnar. DSC0523Kikade på spårvagnarna. Dom som är så stor del av ens vardag där. Tänk vad mycket olika känslor och tillstånd och tankar man burit med sig på de där spårvagnarna, i två år. Främlingar man suttit bredvid på morgnarna, betraktat. Poddarna och Spotify-listorna man lyssnat på. Stressen man burit eller mysig lördagskänsla på väg någonstans. Mindfulness andning. Ångestpåslag och försöka andas. Skratt man försökt hejda när man lyssnat på någonting roligt. Svetten som runnit längs ryggen när man just och just hunnit med, bärandes på kappsäckar och tunga fjällräven väskor.DSC0529 Eller de där allra första turerna. När man åkte åt fel riktning och inte förstod sig på systemet ännu. När det kändes så spännande. Första skoldagen. Eller bara vanliga sketna novembermorgnar när man lutat kinden mot rutan och slumrat ända till Arabia. Eller på väg hem slutkörd efter filminspelningar. Frusen efter ljussättningar. Glad efter Yle-dagar. Huvudvärkig men energisk efter uppträdanden och uppvisningar. Det där första halvåret när vi flyttade mellan två lägenheter hela tiden. Drog kappsäckar och slarvigt packade väskor på spårvagnarna mörka söndagskvällar. Tänk att vi gjorde det. DSC0535Svårt att ta in allt. Spårvagnarna bär så mycket minnen. Så mycket liv. Tyngd.DSC0541En sväng till salutorget hann vi med också, den här dagen. En sväng via Sofiagatan.DSC0609DSC0607Åt på en italiensk restaurang och det kändes som att jag var turist i Helsingfors. Så obekant. Inom ett dygn skulle jag inte ens ha en lägenhet där. Vem är jag utan en lägenhet i Helsingfors? tja. Nu när jag skriver det här från Salzburg känns det ju inte så konstigt. Men då, den där dagen, kändes det läskigt. DSC0568DSC0579Köpte lite bär vid salutorget. Och foton av Helsingfors på 60-talet. Att hänga upp i nästa, Österrikiska, lägenhet. Nu vet jag inte ens vart jag lagt de där korten. Ärligt talat var jag helt förberedd på att Helsingfors-saknaden skulle hugga hårt. Jag förberedde mig så mycket inför det. Tog alla dessa "sista" foton och gick på alla dessa "sista" promenader. Men alltså nä. Det känns inte så mycket faktiskt. Inte just nu.DSC0591 Sista tiden i Helsingfors, sommaren, var inte en jättejättebra tid. Det var en konstig tid. Kanske lite för att vi var på väg någon annanstans. Svårt att leva i nuet på samma sätt. Jag förknippar allt det lite, känslorna, med Helsingfors nu och saknar därför inte det så mycket. Skulle inte vilja vara där nu och njuter av distansen och att vara på ett nytt ställe. Njuter av att uppskatta Helsingfors från distans. Den här flytten kom verkligen så lägligt. Hade jag varit i Helsingfors nu hade jag nog kanske inte uppskattat staden alls som förut, den här pausen därifrån möjliggör dock att jag kan älska staden på ett nytt sätt igen den dagen jag kommer tillbaka dit. DSC0587Mina närmaste vänner och sammanhangen, hemmafesterna, alla bekanta. Hela det sociala nätverk vi byggt upp som nu är lite på paus. Det är klart man saknar det. Känns konstigt att vara i från det. Jag upplever att man tappar bort sig själv lite när en inte omger sig själv med samma typer man är van med. Man glömmer. Men det behöver ju inte bara vara negativt. Det är ju en chans för en att upptäcka nya sidor hos sig själv. På samma gång försöker jag njuta av var jag är nu. Människorna och sammanhangen här. För de är betydligt mer flyktiga. Människor från en massa olika länder, grupper som bara är grupper nu, som sen kommer splittras och möjligtvis aldrig vara alla på samma plats samtidigt igenDSC0628Men Okej. Tillbaka till sista dagen i Helsingfors. Hejdå Marimekko. Hejdå alla svinbra loppisar jag hängt så mycket på. Shoppat väldigt lite de senaste veckorna för är så vilsen utan mina standard loppisar. Man får bli mer kreativ med det man har i skåpet. Hitta på nya kombinationer och outfits av sina gamla tråkiga tröjor.

Vi började bege oss hemåt till mitt. För att se hur Lars mådde. Och säga hejdå åt Kenneth.DSC0620DSC0631DSC0644Lars packade ihop sina grejer. Städade ur sina lådor. Vek ihop kläderna. Plockade i sina prylar. De mesta av mina saker var ju redan hemma i Bäckin eftersom mam o pap hade varit där med keikka-kärran någon vecka tidigare. Men nu var Palms med oss och vi skulle frakta hem det sista till Österbotten. Riva ner planscherna från väggarna. Flytta ut Betlehem Palm hushållet helt och hållet från rosa huset. DSC0649DSC0656Sängstommen hade åkt redan tidigare så vi sov på golvet en hel del nätter. Mysigt. Påminde om tiden när vi flyttade in och inte hade börjat flytta så mycket grejer dit ännu. Tomt och skönt. Man ska inte ha så mycket grejer. Insett det också i Salzburg. Vad skönt det är när man har lite saker. DSC0661Frukost, lunch, middags-utsikten. Älskade den. Suttit och kikat ut  på det här huset så mycket. Nu har vi utsikt över en stor park i höstskrud fylld med hysteriskt skrikande små barn som leker där oändligt många timmar i sträck. Det är inte så tokigt heller. DSC0664DSC0665Och min skrivbordsutsikt. Åh. Det där trähuset kommer jag sakna. Första nätterna vi bodde där hade de upp fönstret och lyssnade på samma 80-tals musik som jag. Och på vintern hade de ljusstakar i fönsterna. Precis som jag. DSC0675Lars som städar.DSC0668Lars som packar. Borde ha fotat innehållet i vår garderob så man nu skulle minnas vad man lämnade hemma. Allt gick så fort där innan vi skulle resa så packade ganska stressat. Haft klädkris ända sedan vi kom till Salzburg, och skulle gärna veta nu vad jag valde bort. Se om det är något familjen borde ta med sig när de hälsar på. Ska nog schemalägga en genomgång av min garderob via Facetime med mamma någon dag.DSC0681Hejdå våra växter. Som hunnit växa mycket sen vi planterade dem. Och min äckliga vattenväxt som blev så ful, som vi slängde till slut.DSC0684Alla dessa bilder är alltså tagna på fredagen. Vår sista fredag. Med andra ord vår sista fredagspizza och vårt sista fredagsvin här. Och här var vi mitt i Breaking bad-tittande och det var ett fin sista fredag i hemmet där vi firat så många fredagar. Sett så många serier och filmer.DSC0688DSC0690Morgonen efter packade vi ihop allt och körde till Österbotten. Men mera om det i ett annat flytt-relaterat inlägg!