Människor i Berlin

En av mina favoritgrejer att göra när jag reser är att fota människor jag stöter på på vägen. Tycker det är så fint och levande minne man får med sig hem när man fotar stadens människor istället för stadens arkitektur. Jag brukar oftast fota så att människorna vid något tillfälle ser mig och har en chans att visa vad de tycker om fotandet, men förstås är vissa bilder tagna så i farten att man inte hunnit få nån kontakt alls. Det är en fin balans för man vill ju också vara lite osynlig för att få genuina foton utan att människorna börjar posera.
Människor i München

I slutet på februari var jag iväg på en resa till München och Innsbruck med Anna o Kenneth. Efter en månad fylld med resande var det här den sista resan på ett tag och jag var taggad på att bara vara mera hemma några veckor, och inte flänga runt. Min lilla resepaus blev ju nu lite längre än jag hade tänkt. Trist. Jag saknar verkligen München just nu. Den dagen vi var där fotade jag en hel massa människor och det var verkligen superroligt.
Balkonghistorier

Mitt fotoprojekt om människor i karantän på sina balkonger/fönstergluggar fortsätter och det känns roligt, som alltid, att ha en tydlig riktning. Älskar att vara fokuserad på en grej. Jag har hållit på med fotografering så pass många år nu att fotopromenader där jag fotar "lite allt möjligt" tråkar ut mig och gör mig oinspirerad. Jag behöver lite utmaning, begränsning, riktning för att genuint njuta av det. Idag hann jag bara med en halvtimmes session, och tog då bilderna i det här inlägget.
Att fota främlingar just nu

Ett säkert tecken på att jag glömt bort mig själv lite i karantän var när jag insåg att min kamera hade stått på hyllan många dagar i rad utan att jag tänkt på det. Det händer inte mig. Jag glömmer inte att fota. Det är vad jag gör. Det är det mitt liv snurrar kring. Jag hade varit orolig i kroppen och sovit dåligt nån vecka, var helt snurrig i huvudet. Jag gick ut på en promenad med kameran, och kunde direkt andas bättre. Det är den bästa distraktionen som finns.
Märkliga porträtt

Nedan ser ni bilder jag tog förra veckan i källaren. Alla skolfotoprojekt jag gör under den här perioden kommer förmodligen ha en lite märklig underton, men jag är ganska nöjd med det. Knasigt och märkligt, kanske till och med lite mörkt, är bra - för det är oftast mer intressant.
Mysig monochrome måndagsmorgon i Mülln
Måste nog börja detta inlägg med att skriva tack!...för responsen på mitt förra inlägg. Era fina kommentarer och uppmärksamheten lindar in mig, får mig gå runt och småle nöjt. Det får mig också att vilja skriva mera inlägg inriktade på fotografi, faktiskt leva upp till namnet jag gett den här bloggen.
15 enkla fotoprojekt för att väcka kreativiteten

Det senaste halvåret har jag fördjupat mig mycket i foto-serier och projekt, också försökt göra egna, och det är väldigt kul. Ibland kan det vara svårt att hitta motivation och veta vad man vill fota, och då är begränsning och riktning en bra grej.