Visa alla inlägg skrivna december 2017

onsdag 27 december 2017 - 10:00

Snart nyår - då tänker jag på Japan

resizedimage8001200 fullsizeoutput 9129 

Varför det?
Jo för att Nyårshelgen är den absolut viktigaste högtiden på hela året i Japan - och idag (28 december) är traditionellt den bästa dagen för att rigga upp nyårsdekorationerna i ett japanskt hem. Eftersom jag har samlat på mej en del typiskt japanskt så ska jag göra detsamma - fast kanske lite mer på mitt eget sätt.
Vi har bott i Japan under rätt så många år. -Jag brukar till och med säga att jag egentligen blev "riktigt vuxen" där, eftersom jag kom dit som 25 årig, ung mamma och flyttade bort först när jag närmade mej fyrtio. Jag älskade att upptäcka mystiken bakom japanska traditioner - och som den inredningsnörd jag är, föll jag dessutom pladask för enkelheten i japansk interiördesign. -Jag antar därför att det kommer att bli både ett och annat blogginlägg i framtiden, som handlar om just sånt.
I Japansk hemdekor tar man hänsyn till årstid och särskilda högtider, så det är ingen risk att man tröttnar på den samma gamla tavlan som hänger där dag ut och dag in, år ut och år in. Man byter frekvent både väggprydnad och interiört "skådebröd" .
Det brukar finnas en speciell plats; en slags inbyggd alkov där man placerar blomsterarrangemang och/ eller dekorationer som associerar till en årlig festival eller årstid. Den här platsen kallas Tokonoma.
Så här kunde vår Tokonoma se ut i Japan:

resizedimage254403 fullsizeoutput 2 

 

Allt sedan dess har jag drömt om att nångång kunna fixa till vår egen Tokonoma, i ett alldeles eget hus, här i Norden ... och nu har det äntligen blivit tid och rum för det. Så klart är den lite "Westernized", eftersom jag flyttat upp ytan avsedd att dekoreras från direkt golvnivå (vi sitter ju inte på knä framför tokonoma så som man gör ifall rummet är inrett med tatami, dvs. japanska stråmattor) . Istället fungerar två små japanska tansu (byråar) med minst hundra år på nacken som en focal point i vår japanska alkov.

 

resizedimage415657 fullsizeoutput 3

 

 Som jag redan skrev i början av inlägget, så är 28 december den bästa dagen att dekorera inför det japanska nyåret (siffran 8 är ett turnummer).  Däremot låter siffran nio (kyu) som  ordet "lida" på japanska, och siffran tjugonio  (nijukyu)  som "dubbel börda" - och det vill man ju inte ha under hela det kommande året, eller hur?  Inte heller är det ok att vara ute i sista minuten och förbereda nyåret den 31 december - för det anses också bringa otur . Man kallar det "ichiya kazari"  och menar då att man pyntar bara för syns skull och inte har ägnat tillräcklig möda för att förbereda högtiden så att det tillfreddställer shinto -gudarna.  

Så... ikväll ska jag ta fram och damma av mina japanska nyårsdekorationer - och hoppas kunna visa dem här inför nyårshelgen.   Kram och ha en fin fortsättning på mellandagarna så länge.

 

resizedimage365486 IMG 3183

måndag 25 december 2017 - 00:00

När juldagsmorgon glimmar...

resizedimage323431 fullsizeoutput 90ca3 

Julaftonen kom och gick. Med tända ljus i alla fönster, god mat, festfint hus med ett omslutande men vänligt mörker utanför, stämningsfull julkyrka och framför allt en dag när familjen hade tid att vara tillsammans. Tårarna triillade ett par gånger under julbönen i Brändö kyrka.Det var så längesen vi kunde gå till julkyrkan. Jag kände mej helt enkelt så tacksam över att vi får den här tiden på året för att ha det fint ihop. Och jag blev rörd av en del av det vi påmindes om.  -Att det finns människor som sitter ensamma jul efter jul efter jul...  Att det finns männsikor som har det så svårt av olika anledningar, så att they couldn´t care less ifall det är juletid eller ej...  Att det är viktigt att ta vara på varenda skön minut i livet just då när vi fångar den.  -Och naturligtvis var det de härliga gamla  julsångerna som fick mej att gråta litegrann... av glädje. Mina söner ser på varandra och himlar med ögonen men ler samtidigt, då de vet att deras mamma ofta lipar fastän hon inte är ledsen.  Och jag säger bara... att det är skönt och hälsosamt  att våga vara i kontakt med sina känslor.  Mindfulness- träningen fungerar bra också då det gäller den biten. Man lär sej att bli medveten om och iakta sina känslor i nuet och låta dem vara som de är utan att vara dömmande och analyserande eller försöka förtränga eller reglera dem alltför mycket. Man förtjänar att vara lite snäll och förstående mot sej själv också.

 

 

 

resizedimage721541 fullsizeoutput 2

 

 En annan sak som gjorde mej rörd och SÅ glad igår...  var ett enkelt och gammaldags julkort med anknytning till trakten. Det hade lagts i vår postlåda, och förmedlade en önskan om en härlig första jul i Vikinga. Avsändaren var familjen som ägde huset före oss. De bor fortfarande här i stan och jag gissar att de med visst intresse på avstånd har följt med de förändringar som gjorts här på gården under det senaste året.  Härligt att veta att det finns så omtänksamma och goa människor i vår ny-gamla hemstad. -Man får verkligen lust att bjuda in dem på glögg någondera dagen.  

 

resizedimage847510 fullsizeoutput 911b

 

 

 

 

lördag 23 december 2017 - 10:05

Äntligen jul !

 

Och SOM vi har längtat...  

Det var SÅ länge sen vi firade jul i Finland.  Och det ska erkännas att jag har längtat efter möjligheten att som omväxling  få tända en härligt sprakande brasa och kanske  kura under en skön filt på julaftonskvällen, istället för att -som tidigare år-  ta mej ett kvällsdopp i + 30 celcius grader, ofta med de galet falska tonerna från ett traditionellt indonesiskt bröllop skallande mellan husväggarna hemma i Jakarta,  eller på nån solvarm strand på Bali.  Det  är inget fel med en sådan set up  heller, men julstämningen blir nog inte densamma. Vad som skapar stämning har ju med tidigare erfarenheter och förväntningar att göra.

För mej sitter vissa minnen av jular från förr som berget i i hjärteroten.  Det är julaftonens tidiga morgontimmar då man tassade upp i mörkret i bara nattlinnet, för att se om där fanns en liten morgongåva under den glittrande granen, så som det brukade vara varje år. (Min kloka mor förstod sej verkligen på hur man byggde upp julens förväntan stegvis.)  Det är stämningen man kände när vi sjöng julsångerna i kyrkan, då spänningen steg till en närmast fysisk förnimmelse i magtrakten när man tänkte på vad jultomten skulle ha med sej i sin säck senare på kvällen (OM han skulle komma vill säga?!?).  Det är julmiddagen så som mamma gjorde den, där ALLT som både stora och små tyckte om fanns med. Det är glögg med mandel tillsammans med Kalle Anka på tv medan vi väntade på maten.  Det är julfint,  pyntat och sjuttiotalets klassiker;  änglaspelet i mässing tinge-lingar allt högre tills pappa får nog av det frenetiska plingandet och släcker ljusen.   Det är den sena kvällen när man  tar en promenad för att smälta julmaten och samtidigt beundra andra människors julfina fönster som lyser upp decembermörkret. 

resizedimage440330 fullsizeoutput 90d0

resizedimage301401 fullsizeoutput 90e0

Nybyggnadsprojektet blev klart i sista minuten, precis samma kväll som äldre sonen; P. kom hem från sin studiestad i Nederländerna.  Att få ha honom hemma ett litet tag och att dessutom slippa gå i byggrtankar, är det i särklass bästa med  den här julen. 

 

 - Nu städar och pyntar vi som bara den här i Vikinga. Pepparkakshuset som sönerna dekorerade tillsammans i går kväll står på hedersplats på piedestalen mitt i vardagsrummet.  Skinkan är klar för ugnen och Jansssons frestelesen med.  Laxen är gravad och sillen färdigt inlagd.  

 

resizedimage8001066 fullsizeoutput 910e 

 

En nyhet för i år är lackandet av paket.  Det ska vi göra ikväll samtidigt som vi skriver julrimmen.  Rim på klapparna är en tradition som barnens pappa fört med sej in i familjen.  Det är alltid lika roligt både att rimma och gissa. Ju sämre rim man levererar, ju roligare tycks det vara för alla de övriga .   Önskar er alla en underbart stämningsfull Dagen före Dopparedagen!

 

resizedimage8001066 fullsizeoutput 911d

söndag 17 december 2017 - 00:00

Byggstress & julstök

 resizedimage266260 fullsizeoutput 90ab

 

I god tid (tyckte vi) före Finlands-flytten hade vi hittat ett hus som kändes rätt.

Rätt plats, rätt trädgård, rätt känsla ( ni vet ... feelizen som bara kommer över en redan när man står innanför dörren).

Och det var inte heller svårt att föreställa sej vad man kunde förändra för att skapa en alldeles ny helhet som skulle passa just oss.

Vi behövde naturligtvis hjälp med vissa saker - men det fanns ändå en hel del som vi kunde fixa till själva. -Det tycker jag är viktigt för att hemmet ska få en personlig prägel, men det har också att göra med känslan av att man själv tar huset i besittning och gör det till sitt eget. Det gula skulle bli vitt. Sällskapsytorna skulle bli större och framför allt skulle huset bli mera praktiskt och funktionellt. 

 

 resizedimage238178 IMG 2397

 

Tanken var alltså att de saker som skulle utföras utav proffs skulle vara klara under våren 2017, i rätt god tid före nytt jobb, ny skola och en helt ny miljö skulle kräva sitt, i form av fokus och energi.
Jag såg ändå fram emot att kunna fortsätta med de DIY - projekt som påbörjades redan hösten 2015 när vi köpte huset. -I lagom doser.

Som många andra med erfarenhet av husbyggande också vittnar om, blev ingenting riktigt som vi tänkt oss. Det blev en total bygg-och renoverings-sommar (OCH höst) både för oss själva och för proffsen som nu i skrivande stund har haft ett år och sju månader på sej att göra klart. Senaste deadline var i början av december - men vi är inte riktigt i mål än.

Alla förseningar har väl egentligen varit både på gott och ont. -Jag har nämligen lärt mej massor i processen ... rappat, målat, borrat, sågat spikat, tapetserat, gjort trädgårdsplanering, grävt ner dränering, burit sten och planterat träd...
Jag är glad över att ständigt få vara kreativ, och kanske har allt fokus på att få hemmet i ordning också hjälpt mej att skingra en viss oro för en del annat som kan dyka upp när man flyttar familjen från ena sidan jordklotet till den andra?

Men just idag är jag bara så oändligt trött på all frustration, besvikelse väntan och otålighet. -Vi har ju sett fram emot att äntligen , äntligen kunna fira den "perfekta finlandssvenska julen" igen. Den med rätt ute-temperatur, rätt gran, rätt mat och i rätt stämning. Den utan tropisk hetta, utan IKEA-skinka och utan paraplydrink (för vad är glögg?!?) serverad av solkyssta tomtenissor i djup urringning, på Bali.

Och nu ...är vi är närapå där...
Världen är gnistrande vit och bara man hinner byggstäda i den nya gillestugan ,flytta in möbler, fixa julmat, baka, lyssna på julsånger, dekorera pepparkakshus, tvätta fönster,köpa julklappar, klä granen...  

 

 

resizedimage280210 fullsizeoutput 9066 

 

 

Jag övar på min Mindfulness och inser att det inte är läge för att fortsätta med att göra listor. Det är som det är -här och nu. För den yngre sonen är det viktigt med granen just idag -så vi tar bara den... Lägger på en spellista med julmusik, gör en kopp varm glögg och bestämmer oss för att 2017 ska granen kläs i guld, svart och rosa. Svart är stiligt, guld är festligt och rosa får stå för kärlek. Det är inte så trendigt i år - men vem bryr sej egentligen?  

 resizedimage800536 fullsizeoutput 9097