Bomullsbröllop
I lördags firade vi ett år som gifta. Varje bröllopsårsdag har ju ett namn utifrån ett ämne eller material, när man varit gift ett år är det bomull.
På lördagseftermiddagen sminkade jag mig medan Jimmy förde barnen till barnvakt. Jag var så snabb så jag hann till och med ta några bilder med självutlösaren på gården. Ni flitiga bloggläsare minns ju att jag för några veckor sedan var sugen på att shoppa höstkläder från Monki, men jag hann aldrig göra en beställning för några dagar senare var jag på premiärbesök till nya Aikakone-loppiset i Kokkola och hittade där två sprillans nya Monki-klänningar med lapparna kvar. Så den ena fick bli bröllopsdagsmiddagsklänning i lördags.
Mitt i självutlösar-fotograferandet kom min man hem så då bar det iväg till Jakobstad och Station 23. Vi har inte varit dit tidigare men jag har hört mycket gott om restaurangen och det var riktigt mysigt.
Jag åt blomkålssoppa till förrätt och den var så god! Jimmys förrätt, rostbiff, var till och med snäppet bättre hur nu det var möjligt.
En höstig svamprisotto valde jag till varmrätt. Också den var riktigt bra. Vi skippade efterrätten men svängde istället via McDonalds på vägen hem för varsin glass. Kontrasterna. Först fin restaurang med snygg inredning och sen glass på Prismas parkering.
Jag köpte ingen bröllopsdagspresent förutom de här två bomullsblommorna (bomullsbröllop ni vet). Hade noll framförhållning så det här var det bästa jag kom på när jag inte ville köpa sängkläder, underkläder eller pyjamas (som väl är standardpresenterna inom bomulls-katergorin). Nästa år är det pappersbröllop, ska börja spåna på present redan nu så det blir en riktigt bra pappers-present.
Du gillar kanske också…
♥ Bröllopsinspiration och vår bröllopsplanering
♥ Vår vigsel och bröllopsmiddag
Bröllopsfrågestund: morgongåva, en till bröllopsfest och bröllopslöften
Ute regnar och blåser det. De sista löven på våra ekar håller sig envist kvar på grenarna men jag tror att de snart kommer singla ner mot marken. Men nu tänker jag glömma höstvädret och istället tänka tillbaka på vårt bröllop. Här kommer några till svar på bröllopsfrågestunden!
Min man skulle också ha glömt morgongåva men jag påminde om den traditionen. Pratade ni om morgongåva innan? Vad gav du honom?
Under planeringen av bröllopet kom morgongåva på tal flera gånger, inte minst försäljaren vid guldsmedsaffären pratade om det flera gånger. Hon hoppades säkert på lite merförsäljning haha. Men vi bestämde aldrig om vi skulle ge varandra något på bröllopsmorgonen så jag skulle ha blivit väldigt förvånad om jag hade fått någon morgongåva. Men eftersom min man gav mig (eller nåja, vi köpte gemensamt för våra gemensamma pengar) en dyr ring till mig så tyckte jag att han också kan ha ett materiellt minne av vårt bröllop. Så jag köpte en smartwatch från Huawei (reklamlänk). Skillnaden mellan våra två materiella minnen är väl att jag förhoppningsvis kommer att bära ringen resten av livet och hans smartwatch blir väl omodern om typ två år.
Det här är min enda bild på min dyra ring just nu. Tur att bröllopsfotografen tog några, förhoppningsvis lite skarpare, bilder av den också.
Varför ge morgongåva över huvud taget?
Jag tycker morgongåva är en fin tradition. Men så gillar jag ju alla traditioner: allt från mistel på julafton (okej, det har vi aldrig haft, men jag tycker om tanken) till att man ska ha något blått på sig när man gifter sig. Och så tycker jag om presenter. Min man är helt tvärtom och tycker att presenter bara för att det är tradition är superonödigt. Tur att man får tycka olika!
Vi kommer ordna ett stort bröllop nu (där jag har bröllopsklänning osv.. hela faderullan). Har ni planer på att ordna en bröllopsfest? Tänker speciellt när du berättat om hur ditt drömbröllop ser ut!
Nej, det blir nog ingen bröllopsfest. Vi gifte oss enkelt eftersom ingen av oss var jättesugna på att vara festens mittpunkt, och speciellt en var mycket mindre sugen än den andra. Även om jag har massa tankar och idéer kring hur mitt ultimata bröllop skulle se ut så skulle det kännas hemskt att tvinga på min partner massa festelement som han skulle avsky. Nu blev det en kompromiss som vi båda var nöjda med.
Kompromissen.
Skrev ni egna bröllopslöften? Varför/varför inte?
Jag skulle ha älskat egna bröllopslöften även om jag inte tror att jag skulle ha lyckats förmedla allt jag känner. Däremot tror jag att min partner skulle ha varit fantastisk på att skriva löften. Egna löften är inget som ingår i standardvigseln vid magistraten och vi tänkte inte ens på att lägga in något sådant. Däremot tänkte jag skriva ett långt brev och ge det till honom med morgongåvan men det blev inte av... Det var liksom så mycket extra hela bröllopsveckan, allt från provbakning av bröllopstårtorna till stress över om ringen skulle hinna från juveleraren (det hann den, med en dags marginal, puh!) så jag glömde helt bort att sätta mig ner och skriva.
Du gillar kanske också…
♥ Bröllopsfrågestund: vigsel vid magistraten
♥ Bröllopsinspiration och vår bröllopsplanering
Bröllopsfrågestund: vigsel vid magistraten
Förra veckan ställde ni frågor via bloggen och Instagram kring vårt bröllop. Tänkte beta av några av frågorna ikväll!
Grattis Måste man ha vittnen med till magistraten? Tänk om man inte har det/ kommer från annan ort och inte har någon passande på plats... Kostar det?
Tack så mycket! En vigsel vid magistraten (heter idag egentligen Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata) är avgiftsfri om man gifter sig vid servicestället en vanlig vardag under kontorstid. Däremot kostar det om man vill ha en vigsel utanför tjänsteplatsen och/eller tjänstetiden. Man måste boka tid cirka en vecka på förhand och åtminstone när vi skulle boka tid fanns det bara vigseltider på fredagar vid serviceställena i Vasa och Jakobstad.
När man gifter sig behövs det två vittnen som är över femton år gamla. Det här var faktiskt ett stort problem för oss. Det skulle ha varit mycket smidigare att ha vigseln i Jakobstad men vi kände ingen som kunde ställa upp som vittnen en vanlig fredag. Ibland kan personal på magistraten fungera som bröllopsvittnen men eftersom det är coronatider och många ur personalen jobbar hemifrån så fanns inte den möjligheten. Därför gifte vi oss i Vasa eftersom både Jimmys kompis och min syster studerar och råkade ha ledig fredagförmiddag.
Andra Coronarelaterade problem med vigsel vid magistraten är att man egentligen får ta med sig så många gäster som helst men nu rekommenderades det så få deltagare som möjligt (sex personer läste jag någonstans även om det säkert varierar från plats till plats beroende på vigsellokalens storlek). Eftersom vi redan var fyra personer utan vittnen (jag, Jimmy och våra två barn) så var det t.ex. inte möjligt att ha med våra familjer.
Nygifta! Bilden är tagen vid vattnet nedanför Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas serviceställe i Vasa.
Hur fungerar det rent praktiskt att viga sig vid magistraten? Har läst lite om det, men inte satt mig in i det dessto mer. Hur upplevde ni det? Hade ni velat ha något extra tänker musik, textläsning?
Rent praktiskt så fyller man i hindersprövningen, bokar vigsel elektroniskt och dyker upp på utsatt tid. Klart! De som gifter sig ska ha med identitetsbevis, körkort fungerar fint. Och två vittnen. Jag tyckte att vigseln var otroligt kort och gick så snabbt. Vi hade med kamera och stativ och hade tänkt filma vigseln, men det glömdes bort. Och den filmen skulle väl ha varit typ två minuter lång varav majoriteten skulle ha varit när Johannes räckte över ringasken. Jag skulle gärna ha haft en kyrklig vigsel med ingångsmusik, egna löften och kanske en duktig solist som skulle sjunga en fin akustisk version av någon poplåt. Men ett snabbt och smidigt sätt att gifta sig på var det absolut! Inte så högtidligt dock.
Skärmklipp från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas hemsida. Det här var alltså hela ceremonin. Sen var vi gifta. Tyckte förresten att sista stycket (efter att man bytt ringar) kändes väldigt modernt och vettigt.
Du gillar kanske också…
♥ Sneek peak på våra bröllopsporträtt
♥ Vår vigsel och bröllopsmiddag
Frågestund bröllopsedition
De senaste veckorna har jag skrivit några blogginlägg om vårt bröllop men det finns såklart massa saker kvar jag kan skriva om. Så jag tänkte att vi tar en liten bröllopsrelaterad frågestund på bloggen och så dyker svaren upp i ett senare blogginlägg.
Så passa på att ställa alla era bröllopsfrågor! Vad kostade vårt bröllop? Hur kändes det att jag gav min man en jättefin morgongåva och han hade "glömt" att morgongåvor existerar? Vilka cateringbolag rekommenderar jag? Vad hade barnen för kläder på sig? Ska vi åka på någon bröllopsresa? Eller om ni undrar något helt annat, bara att fråga på.
Du gillar kanske också…
♥ Det hände en grej...
♥ Frågestund!
Sneak peek på våra bröllopsporträtt
Idag har vi varit gifta i tjugofem dagar. Och jag har fortfarande inte övat på min nya autograf eller skapat en ny mejladress. Men det var inte det jag tänkte blogga om ikväll, utan våra bröllopsporträtt.
Som jag redan har nämnt så fanns det två saker jag verkligen inte ville kompromissa bort när det kom till vårt bröllop: det första var en fin ring och det andra var ordentliga porträttbilder. Vi har typ inga bilder av oss två tillsammans, inte ens någon grynig puss-selfiebild från när vi var nykära tjugotreåringar. Och är det någon gång man ska passa på att ta bilder tillsammans så är det väl när man gifter sig!
Min syster tog några foton av oss efter vigseln och svärmor knäppte några bilder när vi skar bröllopstårtan, men jag ville också ha en professionell fotograf. Jag kontaktade Josefin som driver Josefin Westin photo och fastän jag inte direkt hade bra framförhållning (inget med vårt bröllop hade bra framförhållning haha) så hittade vi ett datum som passade oss båda.
Så den sista måndagen i september, drygt en vecka efter att vi hade gift oss, körde vi ut till Storsand i Monäs och träffade Josefin. Dagen innan hade varit mulen och grå men på måndagen sken solen och ljuset var så fint. Vi började med att fotografera i skogen runt Storsand och efteråt fick jag plocka drösvis med älgflugor ur håret. Men vad gör man inte för att få fina bilder?! Sedan körde vi mot Monäs och fotograferade vid vattnet (nedanför huset där Jimmy vistades massor när han växte upp). Och så avslutade vi på en (tröskad) åker precis när solen försvann bakom trädtopparna och dimman dansade över åkrarna.
Bild tagen av Josefin Westin photo
Dagen efter fick jag ett mejl med sneak peek-bilder från Josefin. Och om några veckor kommer de färdigredigerade bilderna, då ska jag välja ut en att framkalla och hänga på väggen. Jag kan redan nu gissa att det kommer att bli svårt att välja en, så risken finns att vårt hus snart är tapetserat av olika bilder när Jimmy pussar på mig haha.
Bild tagen av Josefin Westin photo
Jag förstod på Josefin att nästan alla som gifter sig vill ta sina bröllopsporträtt på bröllopsdagen (då kan man ju ta first look-bilder och brudkamningen är i skick) men vi var riktigt nöjda med att ta våra bilder en annan dag. Barnen hade barnvakt och vi hade inget annat vi borde tänka på. Det fanns inget stressigt tidsschema att förhålla sig till, vi kunde köra till den bästa fotograferingsplatsen utan att vara oroliga över hur vi skulle hinna tillbaka till bröllopsmiddagen och så behövde vi inte vara rädda för att smutsa ner finkläderna. Dessutom vet vi ju alla att de bästa bröllopsfotograferna blir bokade långt på förhand, så om man har noll framförhållning så kan man istället boka dem till en måndag.
Du gillar kanske också…
♥ Bröllopsinspiration och vår bröllopsplanering
♥ Vår vigsel och bröllopsmiddag
Vår vigsel och bröllopsmiddag
Idag är det prick tre veckor sedan vi gifte oss. Vad passar då inte bättre än en liten tillbakablick? Så här gick det till när vi gifte oss:
Fredag 18 september: Alarmklockan ringer ganska tidigt och jag dukar frukostbordet och plockar fram morgongåvan jag köpt. Vi väcker barnen och äter frukost. Vid frukosten berättar vi för femåringen att vi ska åka till Vasa idag för att vi ska gifta oss. Ettåringen sitter bredvid och äter gröt och bryr sig inte ett dugg, och femåringen bryr sig inte så mycket heller. Jag kontrollerar packningen typ fem gånger så att jag säkert har med mig ringarna. Innan vi lämnar Nykarleby kör vi via floristen för att hämta min brudbuketten och sedan styr vi bilen mot Vasa.
Vi parkerar på Brändö, utanför ett fyrkantigt högt myndighetshus. Där väntar min syster och Jimmys kompis på oss eftersom man ska ha två vittnen med sig när man gifter sig. Hela processsen med att alla ska tvätta händerna (pga coronarisk) och hänga av sig jackorna tar längre tid än vad det tar att gifta sig. En ung tjej är förrättare och själva ceremonin tar kanske fem minuter. Johannes håller i ringasken och pratar med Jimmys kompis om Super Mario Lego och min syster tar några bilder. Elvira försöker plocka orangea små bär ur min brudbukett. Och sen är vi gifta!
Efter vigseln tar vi några bilder nedanför myndighetshuset. Sedan åker vi in till centrum för att äta lunch tillsammans med vittnena på Niska. Elvira äter spagetti och klottar ner hela sin klänning. Johannes pillar bort all ruccola från sin pizza och lägger den på en hög på salladsassietten. Jag glömmer nästan min brudbukett när vi ska gå. Sen är det bara tillbaka till Nykarleby och jag sminkar av mig, försöker fläckbehandla Elviras finklänning och sedan står jag resten av dagen i köket.
Lördag 19 september: Första morgonen som gift vaknar jag tidigt och ägnar dagen åt att fixa med mat och dekorationer. Klockan halv tre åker vi till Kuddnäs och medan Jimmy och barnen åker till Jakobstad för att hämta varmrätten så dukar jag och ställer i ordning.
Vi hyrde "caféhuset" på Kuddnäs område och åt middag i gula salen. Vi var inte så många, bara fjorton stycken, så jag dukade som en hästsko. Och jag och Jimmy satt i en brudsoffa även om han hade det som ett typexempel på saker han hatar med bröllop. Som tur var klingade ingen i glasen.
Jag dekorerade borden med syrenkvistar och rönnbär. Jag band ihop några kala körsbärskvistar och stack ner bär och blad där det passade. Med tanke på att jag gjorde det på fem minuter så är jag nöjd haha.
Vi hade bjudit våra närmaste familjer på "sextioårsmiddag" klockan fyra hemma hos oss. Gästerna möts av en låst ytterdörren och en skylt där det står att vi har flyttat. Vartefter droppar de in vid Kuddnäs och vi berättar att vi gift oss och så äter vi en trerättersmiddag. Eftersom Jimmy hade en uppgift under dagen (eller nåja två): att hjälpa mig och ha ansvar för underhållningen fanns det exakt noll underhållning. Och inga bröllopselement heller, förutom att vi skar den första biten tårta tillsammans.
Gästerna möttes av en låtsas-svart tavla hemma på vår gård.
Och vid Kuddnäs fanns nästa tavla. Och en femåring med spring i benen.
Till förrätt åt vi laxröra på malaxlimpa och grönsallad. Till varmrätt nötstek, potatisgratäng, rostade rotsaker och pepparsås. Och till efterrätt bjöd vi på tårta. Tårtan bestod av kladdkaksbotten, apelsinmousse och vitchokladmousse. För att vara mitt livs första moussetårtor blev de helt okej. Jag borde ju baka några och skicka med till Jimmys jobb men är nervös för att jag bara hade nybörjartur så har inte vågat bakat dem igen.
He va he. Ganska långt ifrån hur mitt ultimata bröllop skulle se ut, men också bra.
Bröllopsinspiration och vår bröllopsplanering
Idag tänkte jag ge er en inblick i vår bröllopsplanering. Det finns ju en miljontals olika sätt att gifta sig på och minst lika många sätt att dekorera en bröllopsplats. Om jag skulle beskriva hur mitt ultimata bröllop skulle se ut så skulle det vara bohemiskt, intimt, avslappnat, strösslat med en drös vintagedetaljer, men också innehålla några traditionella element som en fin vit långklänning, kyrklig vigsel (helst vid "min" kyrka), bröllopsvals till levande musik och en skicklig toastmaster som styr bröllopsfesten.
Efter att jag slutade med mina fnysningar och höjda ögonbryn i slutet av augusti och gick med på att vi skulle gifta oss så bestämde vi på samma gång att det skulle ske så snabbt som möjligt. Så det fanns inte riktigt någon tid för save the date-kort, alkoholhandlar-resor till Tallinn eller brudklänningsprovningar vid någon fin brudklänningsaffär. Utan vi snarare satte oss ner och försökte komma fram till hur mycket vi ville fira och vilka element i samband med ett bröllop som är viktigast för oss.
Min partners största mardröm är ett sånt där stort bröllop där bröllopsparet sitter längst fram vid ett eget bord och ska pussas varje gång någon klirrar med glasen. Så jag kokade ner mina viktigaste önskningar kring bröllopet till två: att vi skulle ta bröllopsporträtt med en riktig fotograf och att jag ville ha en ring. Alla andra önskningar strök jag. Och så övertalade jag min partner att vi skulle fira så pass mycket att vi bjöd våra närmaste familjer på mat så att vi kunde berätta för alla på samma gång att vi gift oss.
Eftersom det inte skulle bli någon stor fest så försvann såklart massor av momenten på en bröllopsplanering. Vi fyllde i hindersprövningen och bokade tid för vigsel vid Magistraten. Vi besökte alla Jakobstads guldsmedsaffärer på jakt efter en ring. Ringde runt till närmaste släkten och bjöd dem på middag. Beställde en brudbukett. Jag provbakade bröllopstårtan och i sista minuten bestämde vi oss för att ha en cateringfirma att sköta huvudrätten. Handlade alkoholfri skumpa vid Prisma. Och så beställde jag hem en stor påse med klänningar från Bubbleroom och även om jag hade en hellång vit klänning bland alla alternativ så valde jag en mer praktisk knälång klänning i en grönblå nyans.
Mina bröllopsinspirationsbilder finns sparade på min Pinterest. Det är också därifrån skärmdumparna i det här blogginlägget kommer.
När han friade
Först av allt: Tack så jättemycket för alla gratulationer vi har fått den senaste veckan. Så roligt att så många är glada för vår skull! Jag tänkte dela med mig av lite detaljer från vår bröllopsplanering och bröllopsdag i några inlägg den kommande tiden. Hoppas att ni kommer tycka att det är lika roligt som jag tycker!
Vi kan börja med att spola tillbaka till februari 2017. Jag hade varit till Helsingfors i några dagar för att läsa material till min pro gradu-avhandling. Och när jag kom hem så bestämde vi oss för att förlova oss. Jag har aldrig varit ett stort fan av att vara förlovad i en evighet utan vi förlovade oss med en tanke om att gifta oss ganska snart. Men min partner var inte så sugen på äktenskap och så har vi en nära släkting på hans sida som har förbjudit oss att gifta oss. Så eventuella giftermålstankar placerades långt ner i en låda och jag började allt mer acceptera att jag skulle bli en av de där som "bara" är förlovade för alltid. Mest tråkigt med det tyckte jag ärligt talat var att jag aldrig skulle ha samma efternamn som mina barn.
13 augusti i år hade jag varit tre dagar själv på mina svärföräldrars villa för att plocka blåbär och få vara i fred. Precis som förra gången jag lämnade min partner ensam med våra barn så verkar han uppskatta mig mest när jag inte är närvarande för när de kom och hämtade mig hade de med sig en hembakad chokladkaka och så friade han. Det tog kanske fem dagar innan jag gav honom något annat svar än en fnysning och höjda ögonbryn. 
Typiskt nog har jag inga andra bilder på min kamerarulle från den dagen än massa bilder på Elvira när hon kröp runt på villans verandagolv med sin farbrors Kilimanjaro-hatt på huvudet.
Det hände en grej...
Vi gifte oss i fredags!
Lördagens släktmiddag var egentligen en överraskningsbröllopsmiddag för våra familjer. Jag kommer blogga mer om allt kring bröllopet senare, men nu är jag väldigt upptagen med att titta på min nya ring och äta kalasrester. Vi hörs!