Visa alla inlägg skrivna april 2020
Femåringens rum
Imorse skjutsade jag femåringen till sin farfar för fågelholksbygge och när jag kom hem tog jag ett djupt andetag, öppnade dörren till barnrumskaoset och sedan tömde jag rummet på alla leksaker och möbler (förutom sängen och klädskåpet, jag är ju faktiskt inte Hulken).
Plötsligt kändes rummet ganska stort och trevligt. Sedan sorterade jag de olika leksakshögarna, rev fantasilegobyggen, vek kläder i klädskåpet, slängde bort söndriga pärlplattefigurer och rensade ut bilderböcker vi inte läst på ett tag.
Tada! Färdigt!
Ja, eller nästan färdigt. Den här åbäkiga högen vet jag inte var de ska förvaras. Bruder-traktorer och kärror tar så ofantligt mycket rum?! Och snart ska tydligen samlingen utökas med en pisskärra för femåringen har spanat in en sån på Ostrocenter och nu samlar han pengar i en tupperwareburk.
Lyfte tillbaks samma möbler, men snart ska Elvira få ärva den öppna förvaringshyllan eftersom den är perfekt för bebisar. Och så tänker jag att en byrå med dörrar ska få flytta in i Johannes rum. Jag är inne på Findit och Tori varje dag men än så länge har jag inte hittat något passande trots att jag är redo att slipa, måla och byta beslag. Eller ja, jag hittade ett superfint linneskåp i Jyväskylä, men trots att bensinen är svinbillig just nu så känns det kanske lite onödigt att åka så långt för ett gammalt skåp. Så letandet fortsätter och Elvira får fortsätta att ha sina bebisleksaker i en plastlåda.
Update från lilla köksplanteringen
Sjunde april planterade jag och femåringen olika fröer. Och vet ni, nu tjugo dagar senare, har allt växt!
Så här såg det ut då.
Ser ni att det grönskar i mjölkburkarna?! Allt fick en ganska långsam start eftersom det var en hel del mulna dagar, men på senaste tid har det faktiskt hänt något på köksbänken (där alla burkar står det mesta av tiden).
Ärtskotten äter vi av dagligen som sallad och som extra färgklick på frukostsmörgåsen så de har strykande åtgång. Ärterna var också den mest tacksamma grejen att plantera med ett barn: jag la torkade ärter i kallt vatten i cirka en timme. Johannes fyllde en avklippt mjölkburk till hälften med jord och sedan öste han på ärter så att de täckte hela botten. Klart.
Luktärterna har blivit långa de senaste dagarna så snart har de väl växt oss ur huset. Måste snart börja fundera på var jag kan plantera ut dem när det har blivit varmare nätter. Idag ska jag plantera resten av luktärtsfröna. Hoppas på åtminstone en jättestor luktärtsbukett i sommar.
Tomaterna var ett test, men tydligen ett lyckat test! Ser ni hur många plantor och hur trångt det är?! Trodde verkligen att tomatskivorna skulle mögla och att hela köket skulle lukta äckligt. Istället blev det massa plantor av en och en halv körsbärstomat. Jag köpte körsbärstomater som var goda, ekologiska och inhemska och skivade dem. Jag la tomatskivorna på jorden och så strödde vi över lite jord samtidigt som femåringen fnissade över hur knasigt det var. Tomatkrukorna täckte jag med plastfolie för att få lite växthuseffekt. Nu har vi inget växthus eller ens något passande husvägg att lägga tomatplantorna vid så jag antar att ingen planta kommer att hinna ge oss någon skörd. Men det var ett roligt test, och så vet jag ju nu hur man ska göra sen när vi har ett gulligt växthus.
Vårens första middagsutflykt
Jag försöker desperat komma på lite roliga vardagsäventyr för femåringen eftersom varje dag hemma ser typ likadan ut. Det är Lego-bygge, Värsta bästa barnvakterna på tv, fotbollsspelande och att jag hela tiden säger att han måste vara tyst för att jag ammar lillasyster. Han verkar inte vantrivas direkt utan är nöjd och glad, men hur kul kan det egentligen vara att vara hemma med sina tråkföräldrar hela tiden?
Jag försöker vara lite kreativ och hitta på lite knasiga saker som han uppskattar. Som igår kväll när jag middagstid sa åt alla att klä på sig utekläderna och så åkte vi iväg med bilen på hemlig resa. Jag körde ner till havet och så serverades dagens middag på en träbänk.
Ansträngde mig inte direkt med maten utan slängde ner alla rester jag kunde hitta (lite pasta, lite pesto, en kall tonfiskröra, kokt ägg och tomatbitar) i glasslådor. Varsin gaffel och varsin vattenflaska och så var picknicken klar. Det behöver ju inte vara svårare än så och femåringens ögon glittrade när han förstod att vi skulle äta mat utomhus.
Det var igår. Nu är det ny dag och jag ska väl snart starta Värsta bästa barnvakterna igen.
Nya buskstöd till vinbärsbuskarna
I helgen har vi arbetat ilag! Ni kanske minns att jag ojade mig över vinbärsbuskarnas ledsna stöd för några inlägg sedan? Efter att ha googlat och kommit fram till att det är bäst att vänta till hösten så att buskarna efter sensommarens skörd kan beskäras rejält och så att man inte råkar förstöra varken knoppar eller rötter i samband med att man bygger stöden så bestämde vi oss för att bygga stöd genast istället. Ja ja, buskarna är väldigt vildvuxna och ger en riklig skörd, så fastän vi eventuellt förstört några grenar så kommer vi ändå få alldeles för mycket vinbär.
I lördags åkte vi till skogs och hämtade en hel hop med granstammar. Jag gjorde inte så mycket nytta i skogen, förutom att ha ansvar för att vi fick med oss tillräckligt med material hem. Det lyckades inte, två avundsjuka och ledsna buskar har i skrivande stund de gamla ruttna stöden kvar.
Eftersom jag har pratat om att buskstöden skulle vara ett gemensamt projekt så innebar det tydligen att alla skulle göra alla delmoment. Till och med att jag skulle spetsa till hälften av stolparna med en yxa (ni skulle bara veta hur mycket träningsvärk jag har just nu i den där muskeln i högra armen som alla bröliga tonårspojkar i högstadiet pratade om). Vi slog ner fyra spetsiga stolpar runt varje buske. Här är ett järnspett och en ordentlig slägga två bra hjälpmedel. Jag hade tänkt bränna den delen som skulle finnas under marken (så brukar man göra med gärdsgårdar har jag googlat mig till), men eftersom staden antagligen inte blir förtjusta i att man gör upp en eld mitt i centrum så fick det vara. Hoppas de inte ruttnar genast. Cirka 40 centimeter av stolpen slog vi ner i marken. Stolparna var ungefär 160 cm höga.
Sen sågade vi till de vågräta delarna av lite tunnare stammar och borrade fast dem i stolparna. Här nånstans suckade han jag bor med över att jag inte kunde använda en borrmaskin, så då hade vi en liten borrmaskins-skola. När alla buskarna fått stöd så blev det dags för finliret: vi sågade av stolparna så att alla blev lika höga.
Och det viktigaste av allt: knyta lite snören så att skruvhuvudena inte syntes. Jag var till vår lokala järnaffär och köpte både ett rep och vanligt jutesnöre, men efter många olika testknytningar kom vi fram till att vanligt jutesnöre var bättre med tanke på att det inte fyllde någon annan funktion än den estetiska.
Så här blev slutresultatet på vår lutande och väldigt löviga gräsmatta. Det blev kanske inte superhäftigt och det finns ju ingen som nånsin tänker på hur någon annans buskstöd ser ut. Men vinbärsbuskarna är glada och jag är glad, inte minst eftersom det var kul att få göra något tillsammans! Nu ska vi se om han jag bor med vill starta upp ett till projekt. Kanske kan vi bygga ett växthus tillsammans..? Jag kan ju faktiskt använda borrmaskinen nuförtiden.
Vårens bästa tv-program
Vårens bästa tv-program måste ju vara Hjälp, vi har köpt en bondgård! som man kan se på SvtPlay (trots att man bor i Finland!). Någon annan som har tittat? Jag har till och med fått min tv-hatande sambo att se alla avsnitt med mig.
Brita Zackari och Kalle Zackari Wahlström (kända från att varje år ha ett Svt-program där de testar på olika sorters liv eller motionerar svinmycket) har köpt en bondgård. Så i vårens program lajvar (eller snarare blir) de bönder. De skaffar höns, odlar grönsaker och tar hand om sin skog. Och mest hela tiden är det väldigt hög mysfaktor.
Mycket stickade tröjor, vildvuxna får och hur-svårt-kan-det-vara-mentalitet. Blandat med lite barnfödsel, läckande tak och väldigt bra bakgrundmusik. Den som har valt musiken är ett geni.
Bäst av allt är inredningsbitarna. Till exempel det här gröna köket som Brita har ritat själv. Perfektion. Jag vill också ha ett sånt här kök. Och en kompis som är snickare som bara magiskt snickrar ihop köket såklart.
Alltså. Visst gillar vi?! Och det där bruna skåpet. Jag tänker inte avslöja hur mycket jag har letat efter ett litet antikt skåp att hänga på väggen. Det är stört omöjligt.
Mest älskar jag när Brita står och målar lite här och lite där och sist och slutligen väljer att måla om det enda rummet som redan har målats en gång och är helt färdigt. Mvh känns som jag med min nyansångest kring vår husfasad. Jag känner på mig att hur mycket vi än funderar och väljer nyans i år och målar hela huset så kommer jag säkert att välja en tredje nyans nästa vår och måla om allt igen. Hoppas det inte blir så. Men blir det så så kan jag trösta mig med att jag tydligen inte är ensam. Hoppas han jag bor med då ger mig samma milda blick som Kalle gav Brita.
Det är mysigt att se när någon annan grejar med saker (t.ex. målar rutmönster på golvet i linoljefärg eller byter glasruta på en söndrig dörr), men som tur är skiner det också igenom att det är jobbigt att ha en bondgård. Så åtminstone jag kommer nog hållas kvar i stan och vänta på att det dyker upp en ny säsong så får jag min bondgårdsdos från tv-soffan istället.
Nytt badrumsskåp och andra halvfärdiga projekt
Ni skulle bara veta hur många olika planer och idéer jag haft när det gäller vårt hus och trädgård de senaste veckorna. Jag tror inte att det är en effekt av isoleringen, snarare är det en effekt av att vi bott i huset i några år och jag börjar alltmer tillåta mig själv att göra förändringar (ville bo in mig lite förrän vi började ändra alltför mycket) och så blir man ju sugen på förändring när det äntligen börjar bli ljusare på kvällarna, eller hur?! Men den här isoleringen gör att ingenting händer. Ingenting! Jag har inte ens lust att starta projektet läsa-en-bok eftersom jag vet att jag kommer att bli avbruten efter tre sidor av att någon vill ha lekhjälp eller så vill någon veta vad det ska bli för lunch.
Köpte en ljusblågrå kommod på en Facebookloppisgrupp som ska skrapas, målas och kanske sågas sönder lite. Har tänkt ha den som badrumsmöbel i vår minsta, och fulaste, toalett. Men jag lyfte in det kommande projektet i vedlidret i väntan på soligare väder så jag kan vädra den ordentligt och skrapa bort färgen utomhus. Och när jag var in i vedlidret konstaterade jag att jag borde städa upp det. Och när jag gick ut ur vedlidret konstaterade jag att vi ska flytta delar av staketet. Och när jag planerade staketflytt så började jag fundera på hur grusgångarna ska gå i trädgården. OCH SÅ DÄR HÅLLER DET PÅ tills jag har tusen projekt som jag borde (och vill) göra, samtidigt som en femåring kommer springade, hänger mig i benet och frågar när han får äta sitt Kinderägg.
Jag har tänkt att jag ska sluta planera nya projekt nu och istället försöka beta av av alla de redan planerade projekten ett i gången. I helgen var vi till skogs och hämtade material till nya vinbärsbuskstöd. Tre av buskarna har nya stöd nu, men materialet räckte inte till alla sex. Men projektet är åtminstone inte bara i planeringsstadiet utan halvvägs.
Och mutar jag femåringen med Kinderägget idag så kanske jag hinner läsa tio sidor i en bok. Hoppas!
Risgrynsgröt i ugn
Visst är det ok att äta risgrynsgröt fastän det inte är adventstider? I vårt hus är det i alla fall okej. Tidigare brukade det väldigt sällan stå tomtegröt på menyn eftersom jag hatar att stå framför spisen och röra i kastrullen en timme i streck. Och jag vägrar köpa en självrörande-slev-grej som bara fyller en funktion och mest skulle ta upp onödig plats i köksskåpen. Någon gång har jag testat att göra risgrynsgröt i en ugnsform, men jag blev aldrig helt nöjd med slutresultatet. Men nu har jag experimenterat mig fram till det ultimata risgrynsgröt-i-ugn-receptet som innebär minimalt med tid stå vid spisen-tid.
Så här gör jag:
Jag kokar upp 4 dl grötris, 8 dl vatten, 1 msk strösocker, 2 tsk salt och 2 tsk kanel i en stor ugnsfast gryta på en spisplatta. Vi har en gjutjärnsgryta från Hackman som är 4,5 liter stor. När gröten har kokat upp sänker jag värmen och låter det sjuda under lock i cirka 10 minuter och rör om ibland.
Sedan lägger jag på ugnen, 125 grader. Jag häller 14 dl mjölk i grytan (jag brukar köra på 1 liter fet mjölk (röd) och 4 dl blå mjölk), och sedan låter jag det koka upp medan jag rör om under tiden. När gröten kokat upp lägger jag på locket och lyfter in grytan i ugnen på nedersta falsen. Sen får gröten stå i ugnen i cirka en och en halv timme. Jag brukar lyfta ur kastrullen kanske två gånger under den här tiden, röra om och vid behov spilla i lite mera mjölk.
På samma sätt brukar jag göra skolmatsklassikern korngrynsgröt, men där utgick jag från förpackningens recept, så jag troooor att jag hade mindre korngryn och skippade kanelen.
Sen toppar man med blåbär, jordgubbssylt eller annat gott som man hittar i frysens bärhylla. Eller klassikern stort smöröga och kanelochsocker! Plommonkräm som tillbehör blir det bara när det är jul, någon måtta får det vara.
Läste någonstans att risgrynsgröten blir ännu krämigare om man vispar vispgrädde och vänder ner det när gröten kokat färdigt. Men så lyxigt brukar inte vi ha det. Men vispad grädde + kall risgrynsgröt blir säkert den ultimata hemgjorda risifruttin i picknick-korgen i sommar.
Långfredag och påsklördag
Glad påsk! När jag skriver det här så snöar det IGEN utanför fönstret, så det känns lite fel att skriva om påsk nu? Känns ju snarare som att det är adventstider nu igen. Men i början av den här påskledigheten var det åtminstone strålande solsken, så tycker att vi tittar på lite bilder därifrån och ignorerar dagens snökaos.
Vi inledde påskledigheten med en skogspromenad i Fäbodaskogarna. Tur att vi har en Emmaljunga som kan skumpa omkring på skogsvägar.
Viktigast av allt var ju såklart fikapausen. När jag packade picknick-korgen så insåg jag att vi inte hade några vettiga muggar att ta med till eftermiddagsteet, så jag lindade in två muminmuggar i en kökshandduk. Valde av de jag tycker är fulast (och inte så värdefulla) så är det ingen stor förlust om de råkar gå sönder hehe. Den här gången klarade de sig!
Tvingade han jag bor med att ta några bilder på mig med mina barn. Eftersom det bara är jag som fotograferar vardagshändelser i familjen så är jag lite rädd för att jag ska dö och mina barn helt ska dels glömma bort hur jag såg ut och dels glömma att jag faktiskt också var med när det va utflykter/sagostunder/födelsedagskalas osv. Men nu har de bildbevis från den här skogsturen och så dendär solros-bilden vi tog i höstas till bloggen. Så nu kan jag dö.
En av topp-händelserna i påsk var när jag fick smyga ner på lördagsmorgonen och ställa iordning frukosten. De kokta äggen fick gnuggtatueringar i form av ansikten och femåringen älskade det. Har på känn att vi kommer att stå många morgnar och gnugga frenetiskt ett blött papper mot äggen hädanefter. Femåringen fick gnuggisarna av mina föräldrar i påskpresent, och de hade köpt dem i den lokala mataffären (Bergö Andelshandel), men misstänker att de finns i andra affärer också!
Det verkar som att alla andra hade ordnat avancerade äggjakter till sina barn när de inte fick gå påskhäxa. Jag gömde en pysseltidning och lite choklad i ugnen och ljög ihop att jag hade hittat massa smutsiga kaninspår på hela köksgolvet på lördagsmorgonen. Men att jag hade städat bort dem före jag gjorde frukosten. Vips så letade femåringen genom alla köksskåp och hittade påskpresenten i ugnen.
Sen klädde vi ut barnen till påskhäxor, bröt vår självvalda isolering och åkte och firade påsk i liten skala hos mina svärföräldrar. Vi åt mat, gick en skogspromenad och åt denhär citronmoussetårtan som jag hade bakat. Receptet kommer från Sofias blogg och jag tror inte att jag var den enda som åt denhär tårtan i påsk. Mascarponeosten som var en av ingredienserna i fyllningen var slut i flera affärer när jag skulle baka, så jag tar det som ett tecken på att alla andra också bakade citronmoussetårta till påskkaffet.
Att leva på hemvårdsstöd - några spartips
Elvira är nu äldre än nio månader och min enda inkomst är hemvårdsstödet. Till skillnad från vanlig lön som kanske är hemlig (?!) och föräldrapenning som baserar sig på den hemliga lönen så är hemvårdsstödet väldigt ohemligt eftersom alla kan googla fram eurosumman. Om man är hemma med ett barn under tre år får man år 2020 341,69 euro per månad från FPA (före skatt, förskottsinnehållningen ligger på 25 %), så på kontot landar ca 256 euro i månaden. Du blir inte superrik på att vara hemma med barn alltså. Med tanke på alla permitteringar och grejs i landet så kanske det också finns någon annan som inte känner sig superrik just nu.
Så här kommer lite spartips från yours truly:
- Gå genom alla kontoutdrag från flera år tillbaka och sortera upp utgifterna och inkomsterna. Jag gör varje januari en budget över varje månad, och baserar siffrorna på tidigare års ekonomi-excelfiler. Att det dyker upp både en stor elräkning och försäkringsräkning i december är alltså aldrig en "spännande" överraskning eftersom jag redan i januari lagt in det i decembers budget. Det kanske inte sparar in massa pengar, men du slipper bli förvånad när räkningarna kommer. Och har du en budget som du följer så vet du också hur mycket pengar som det är okej att använda när du ska köpa en ny vinterjacka.
- Börja planera och spara långt på förhand. Det var ju ingen överraskning för oss att min inkomst skulle vara pissliten. Så vi har redan sparat varje månad i över ett år.
- Och hur sparar man då? Genom att t.ex. välja bort onödiga utgifter. Typiskt onödiga grejer att lägga pengar på, men som jag JÄTTE-gärna skulle lägga pengar på om jag hade är: HBO-abonnemang, frisörbesök, gymkort, snygga kläder, Bugaboo-barnvagn, blommor, fredagsbiff, fredagsvin, kaffemaskin, grön sammetssoffa, växthus, torktumlare. Nu får jag klara mig utan alla de här sakerna, och jag överlever.
Lyxig lunch som man inte äter när man är vårdledig (om det inte är jullunch som ens snälla arbetsplats bjuder på förstås. Då äter man glatt (och fotograferar till bloggen)).
- En av våra stora utgifter varje månad, som också är relativt enkel att påverka, är matkostnader. Här har jag skrivit ett långt blogginlägg om matkostnader.
- Typ alla familjer där ena partnern är på hemvårdsstöd jag någonsin pratat med har sagt att de valt att amortera mindre på bostadslånet, alternativt bara betala lånets ränta.
- Kolla upp med FPA om du har rätt till andra förmåner än hemvårdsstödet. Förra gången jag fick hemvårdsstöd bodde vi i hyreslägenhet och den andra föräldern studerade: vi hade rätt till vårdtillägg och bostadsbidrag. Den här gången har vi rätt till några euro i vårdtillägg och så har jag sagt upp femåringens dagisplats som vi inte använder nu p.g.a regeringens rekommendationer (femtio euro netto till i vårdpenning i månaden).
- Typiskt Lyxfällan-tips är väl att man ska sälja bort allt man äger. Jag är väl kanske inte så extrem i mitt tips eftersom det ju är trevligt att ha en soffa att sitta i och en tv att titta på. Men urväxta barnkläder, lästa böcker och köksredskap man aldrig använder kan med fördel säljas på loppis. Jag brukar ha en burk jag lägger alla årets loppisförsäljning i, det brukar bli några hundralappar varje år.
Börja med att samla ihop det du tänker sälja och fundera på om det är bättre att sälja via t.ex. en lokal Facebookloppisgrupp, en säljsajt på nätet eller ett båsloppis. Båsloppis tycker jag alltid är smidigare eftersom man slipper fotografera allt och stämma träff med potentiella köpare. MEN båsloppis har ju alltid en hyra, och det är trist om man i slutändan säljer för så liten summa att hyran översstiger försäljningen.
- Öka inkomsterna. Tänk efter vad du kan och gör pengar på det. Är du bra på att baka tårtor - gör en business av det. Det här tycker jag själv är svårt, jag kan ingenting och dessutom orkar jag inte lägga tid och energi på Skatteförvaltningens regler kring hur man ska betala skatt vid hobbyverksamhet. Men överväger att öka antalet blogginlägg och då och då skriva ett adlink-blogginlägg. Tänker att det kanske inte stör er läsning så mycket, ni kan ju hoppa över inlägget om det inte alls passar er (?).
- Handla begagnat. Man ska ju inte bara sälja på loppis, utan också försöka fynda. Typisk grej som man kan köpa billigt är barnkläder.
I höstas gick jag genom årets innedagisgarderob. Nästan alla dagiskläder kom raka spåret från loppis, förutom en del av byxorna och tightsen. Byxor utan hål på knäna är typ omöjligt att hitta second hand. Vi kan utgå från att alla tights och t-skjortor kostar 5 euro styck i affär, och alla långärmade, collegetröjor och byxor har ett snittpris i affären på 15 €. En ny dagisgarderob skulle alltså kosta tvåhundra euro, jag har snarare betalt typ en femtiolapp. Och don't even get me started på barnytterkläder. Köper du i fel säsong kan du fynda fina vinterhalare, oanvända fotbollsskor osv för ett bra pris.
- Sist men absolut inte minst: ha ett ordentligt samtal med partnern kring ekonomi. Har man t.ex. en separat ekonomi där båda betalar lika mycket i månaden till hushållskassan så kanske hemvårds-föräldern blir tvungen att ta av sina sparade pengar för att kunna betala sin del varje månad. Och det är faktiskt inte okej. Vet inte hur mycket han jag bor med tycker om att jag fläker ut vår privatekonomi på bL0gGeN (jag har försökt vara ganska allmän hittills), men vi har ett system med gemensam ekonomi och egna fickpengar. Så trots att jag nu har en liten inkomst har jag fortfarande en egen summa så att jag även i fortsättningen har möjlighet att köpa nya skor, luncha ute och göra roliga saker. Det blir väldigt skevt om bara partnern med lönearbete har råd att göra roliga saker.
Har ni något bra spartips när man är vårdledig? Dela gärna med er i kommentarsfältet! Man måste fylla i en mejladress för att kommentaren ska skickas, men ni kan ju hitta på en mejladress om ni vill vara anonyma.
Fem snygga hus
Nu hörni ska vi spana in fem fina hus!
I Kokkolas gamla stadsdel Neristan finns det en hel drös med snygga hus. Ärligt talat så är väl alla hus där pangsnygga. Till exempel den här gulliga lilla röda stugan på 80 kvadratmeter med byggåret 1698 (länk).
I samma stadsdel finns också ett stort rosa hus till salu. Lite nyare (byggt på 1800-talet), lite dyrare. Men då ingår också den röda byggnaden till höger i bild (länk).
Det här gula huset i Jakobstad har jag sett någon gång när jag varit ute och kört. Tack vare bostadsannonsen vet jag nu att det är ett parhus, och den tuffare delen av huset (torn-delen) är till salu just nu. Och vem vill inte bo i ett hus med torn liksom?! (länk)
Är man på jakt efter ett stort hus röstar jag på den här prästgården som finns i Nykarleby. Huset är i jugendstil och har en så fin och lummig trädgård. (länk) Hur många personer jag har försökt övertala att köpa det så att jag får gå dit och titta på kakelugnarna? Många! Hur många gånger jag föreslagit att hela släkten ska sälja sina hus och att vi alla ska flytta dit och bo i något form av generationsboende? Många!
Helsingfors-trakten ska ju alltid vara värst när det handlar om snygga hus. Det här gula huset byggt 1917 är svinsnyggt, både på utsida och på insida (förutom kanske köket som är lite för shabby chic/lantligt för min smak). Men är det snyggt så kostar det såklart också, över tre miljoner ligger prislappen på. (länk)
Men! Man får inte bara ett fint gult hus, man får en grindstuga i tegel på köpet! En grindstuga! Älskar det.
Alla bilder i det här inlägget är skärmklipp från Etuovi. Etuovi har gett mig tillåtelse att visa bilder från deras hemsida.