Visa alla inlägg skrivna 2020
Vår vigsel och bröllopsmiddag
Idag är det prick tre veckor sedan vi gifte oss. Vad passar då inte bättre än en liten tillbakablick? Så här gick det till när vi gifte oss:
Fredag 18 september: Alarmklockan ringer ganska tidigt och jag dukar frukostbordet och plockar fram morgongåvan jag köpt. Vi väcker barnen och äter frukost. Vid frukosten berättar vi för femåringen att vi ska åka till Vasa idag för att vi ska gifta oss. Ettåringen sitter bredvid och äter gröt och bryr sig inte ett dugg, och femåringen bryr sig inte så mycket heller. Jag kontrollerar packningen typ fem gånger så att jag säkert har med mig ringarna. Innan vi lämnar Nykarleby kör vi via floristen för att hämta min brudbuketten och sedan styr vi bilen mot Vasa.
Vi parkerar på Brändö, utanför ett fyrkantigt högt myndighetshus. Där väntar min syster och Jimmys kompis på oss eftersom man ska ha två vittnen med sig när man gifter sig. Hela processsen med att alla ska tvätta händerna (pga coronarisk) och hänga av sig jackorna tar längre tid än vad det tar att gifta sig. En ung tjej är förrättare och själva ceremonin tar kanske fem minuter. Johannes håller i ringasken och pratar med Jimmys kompis om Super Mario Lego och min syster tar några bilder. Elvira försöker plocka orangea små bär ur min brudbukett. Och sen är vi gifta!
Efter vigseln tar vi några bilder nedanför myndighetshuset. Sedan åker vi in till centrum för att äta lunch tillsammans med vittnena på Niska. Elvira äter spagetti och klottar ner hela sin klänning. Johannes pillar bort all ruccola från sin pizza och lägger den på en hög på salladsassietten. Jag glömmer nästan min brudbukett när vi ska gå. Sen är det bara tillbaka till Nykarleby och jag sminkar av mig, försöker fläckbehandla Elviras finklänning och sedan står jag resten av dagen i köket.
Lördag 19 september: Första morgonen som gift vaknar jag tidigt och ägnar dagen åt att fixa med mat och dekorationer. Klockan halv tre åker vi till Kuddnäs och medan Jimmy och barnen åker till Jakobstad för att hämta varmrätten så dukar jag och ställer i ordning.
Vi hyrde "caféhuset" på Kuddnäs område och åt middag i gula salen. Vi var inte så många, bara fjorton stycken, så jag dukade som en hästsko. Och jag och Jimmy satt i en brudsoffa även om han hade det som ett typexempel på saker han hatar med bröllop. Som tur var klingade ingen i glasen.
Jag dekorerade borden med syrenkvistar och rönnbär. Jag band ihop några kala körsbärskvistar och stack ner bär och blad där det passade. Med tanke på att jag gjorde det på fem minuter så är jag nöjd haha.
Vi hade bjudit våra närmaste familjer på "sextioårsmiddag" klockan fyra hemma hos oss. Gästerna möts av en låst ytterdörren och en skylt där det står att vi har flyttat. Vartefter droppar de in vid Kuddnäs och vi berättar att vi gift oss och så äter vi en trerättersmiddag. Eftersom Jimmy hade en uppgift under dagen (eller nåja två): att hjälpa mig och ha ansvar för underhållningen fanns det exakt noll underhållning. Och inga bröllopselement heller, förutom att vi skar den första biten tårta tillsammans.
Gästerna möttes av en låtsas-svart tavla hemma på vår gård.
Och vid Kuddnäs fanns nästa tavla. Och en femåring med spring i benen.
Till förrätt åt vi laxröra på malaxlimpa och grönsallad. Till varmrätt nötstek, potatisgratäng, rostade rotsaker och pepparsås. Och till efterrätt bjöd vi på tårta. Tårtan bestod av kladdkaksbotten, apelsinmousse och vitchokladmousse. För att vara mitt livs första moussetårtor blev de helt okej. Jag borde ju baka några och skicka med till Jimmys jobb men är nervös för att jag bara hade nybörjartur så har inte vågat bakat dem igen.
He va he. Ganska långt ifrån hur mitt ultimata bröllop skulle se ut, men också bra.
Äppelpaj med knäcktäcke
Nu är verkligen äppelpajerna i säsong och min favorit är en äppelpaj som har ett saltigt knäcktäcke. Jag bakade den i fjol när Elvira döptes och då hade jag bakat den en vecka på förhand, fryst ner och sedan värmde jag den i ugnen precis innan dopkaffet. För något av det viktigaste med en äppelpaj är ju att den är serveras varm (och med vaniljsås såklart).
Du behöver:
- 5 äpplen
- kanel
- kardemumma
- 150 gram smör
- 1/2 dl vispgrädde
- 1/2 dl ljus sirap
- 2 dl strösocker
- 3 dl havregryn
- 1,5 dl vetemjöl
- 0,5 tsk bakpulver
- flingsalt (typ en ordentlig nypa)
Skiva äpplena. Rör ihop kanel och kardemumma (mer kanel än kardemumma) och blanda det med äppelskivorna. Lägg äppelskivorna i en smord pajform. Smält smöret i en kastrull, rör ner vispgrädde, sirap och strösocker. Låt koka upp under omrörning. Blanda de torra ingredienserna i en skål och vänd ner mjölblandningen i kastrullen. Rör om ordentligt. Häll smeten över äppelbitarna, grädda pajen i mitten av ugnen i 175 grader i cirka 25-30 minuter (tills knäcktäcket blir brunt).
Servera pajen varm med vaniljglass, vaniljsås eller lättvispad grädde.
Receptet kommer från Yayanaomi (länk). Fina Christina tipsade mig om att pajen är enkel att förvandla till en glutenfri variant: byt ut havregrynen till glutenfria havregryn och vetemjölet mot sempers finmix. Älskar när "vanliga" recept smidigt kan göras glutenfria!
Helgen i fem bilder
Nu kommer en kort tillbakablick på helgen ur min kamerarulle.
I mitten av veckan var vi förkylda och alla var hemma i en evighet. Mest frustrerande var det säkert för femåringen som var tvungen att vara hemma nästan alla dagisdagar föregående vecka för att en i familjen hade förkylningssymptom (falskt alarm) och sen igen veckan därpå (rätt alarm). Men på fredagen var vi typ friska och åt halloumicarbonara. Det var riktigt gott! Vill ni ha receptet? Femåringen hade dukat fint med marimekkoservetter, servettringar och tända ljus fastän klockan var fem och det var hur mycket dagsljus som helst.
På lördagen var det fint väder och jag räfsade trottoaren för andra gången den här hösten. Med tanke på lövmängden som fortfarande finns kvar i ekarna känns det som om jag kommer att göra det tusen gånger till i höst.
Jag läste böcker med Elvira på trappen. Hon fullkomligt älskar Pino-böckerna. 
Vi fyllde två släpkärror med löv (och några kvistar från körsbärsträdet som jag har försökt beskära). Så som belöning blev det pizza på kvällen.
På söndagen var jag och Elvira på lekdejt och jag blev bjuden på äppelsmulpaj. Och medan vi var borta så hade min man och Johannes bakat en äppelpaj med knäcktäcke. Två äppelpajer på en och samma dag! Vilken tur jag har! Äppelpajsreceptet finns på min Instagram (länk), men jag ska lägga upp receptet på bloggen också. Kommer senare i veckan!
Bröllopsinspiration och vår bröllopsplanering
Idag tänkte jag ge er en inblick i vår bröllopsplanering. Det finns ju en miljontals olika sätt att gifta sig på och minst lika många sätt att dekorera en bröllopsplats. Om jag skulle beskriva hur mitt ultimata bröllop skulle se ut så skulle det vara bohemiskt, intimt, avslappnat, strösslat med en drös vintagedetaljer, men också innehålla några traditionella element som en fin vit långklänning, kyrklig vigsel (helst vid "min" kyrka), bröllopsvals till levande musik och en skicklig toastmaster som styr bröllopsfesten.
Efter att jag slutade med mina fnysningar och höjda ögonbryn i slutet av augusti och gick med på att vi skulle gifta oss så bestämde vi på samma gång att det skulle ske så snabbt som möjligt. Så det fanns inte riktigt någon tid för save the date-kort, alkoholhandlar-resor till Tallinn eller brudklänningsprovningar vid någon fin brudklänningsaffär. Utan vi snarare satte oss ner och försökte komma fram till hur mycket vi ville fira och vilka element i samband med ett bröllop som är viktigast för oss.
Min partners största mardröm är ett sånt där stort bröllop där bröllopsparet sitter längst fram vid ett eget bord och ska pussas varje gång någon klirrar med glasen. Så jag kokade ner mina viktigaste önskningar kring bröllopet till två: att vi skulle ta bröllopsporträtt med en riktig fotograf och att jag ville ha en ring. Alla andra önskningar strök jag. Och så övertalade jag min partner att vi skulle fira så pass mycket att vi bjöd våra närmaste familjer på mat så att vi kunde berätta för alla på samma gång att vi gift oss.
Eftersom det inte skulle bli någon stor fest så försvann såklart massor av momenten på en bröllopsplanering. Vi fyllde i hindersprövningen och bokade tid för vigsel vid Magistraten. Vi besökte alla Jakobstads guldsmedsaffärer på jakt efter en ring. Ringde runt till närmaste släkten och bjöd dem på middag. Beställde en brudbukett. Jag provbakade bröllopstårtan och i sista minuten bestämde vi oss för att ha en cateringfirma att sköta huvudrätten. Handlade alkoholfri skumpa vid Prisma. Och så beställde jag hem en stor påse med klänningar från Bubbleroom och även om jag hade en hellång vit klänning bland alla alternativ så valde jag en mer praktisk knälång klänning i en grönblå nyans.
Mina bröllopsinspirationsbilder finns sparade på min Pinterest. Det är också därifrån skärmdumparna i det här blogginlägget kommer.
Vegetarisk lasagne med röda linser
Förra fredagens middag blev lasagne på röda linser. Jag gör några vegetariska storkok i månaden och försöker hela tiden hitta nya go to-rätter. Den här lasagnen kommer nog dyka upp fler gånger på vårt middagsbord!
Så här gjorde jag:
Jag la ugnen på 225 grader.
Jag hackade 2 små gula lökar. Lökhacket stekte jag mjukt i olja i en kastrull. Jag sköljde 2,5 dl röda torkade linser i kallt vatten (använde en finmaskig sil) och la linserna i kastrullen tillsammans med 2 förpackningar krossade tomater (jag använde krossade tomater med örtkryddning, 370 gram per tetraförpackning) och 3 dl vatten. Jag skalade 2 stora morötter och rev dem på rivjärn. Morotsrivet, 1 grönsaksbuljong och lite tomatpure (2 msk kanske?) rörde jag ner i kastrullen. Såsen fick sedan puttra i cirka 10 minuter och jag rörde om då och då. När såsen hade kokat färdigt kryddade jag den med svartpeppar och oregano. Eftersom min ettåring också åt av maten kryddade jag inte med salt.
Ursprungsreceptet gjorde en snabb ostsås genom att blanda 2,5 dl creme fraiche med 1 dl riven ost i en kastrull och värma tills osten smält (såsen ska inte koka) och sedan krydda med salt och peppar. Jag hittade en halv burk matlagningsgrädde i kylskåpet så jag minskade på creme fraiche-mängden och rörde ner matlagningsgrädde. Det gick också bra!
Sedan byggde jag ihop lasagnen på klassiskt vis: längst ner i smord ugnsform kommer ett lager sås, sedan lasagneplattor, sås och ostsås i några varv och sista varvet avslutas med ett lager ostsås och lite riven ost överst.
Lasagnen gräddas i mitten av ugnen i cirka 20 minuter.
Ursprungsreceptet kommer från Portionen under tian, men jag ändrade receptet litet som jag tydligen alltid gör när jag lagar mat. Portionen under tian är en receptsajt med billig vegetariska recept där tanken är att portionspriset ska ligga under tio kronor. Jag har faktiskt aldrig lagat ett enda recept från sidan tidigare, men i fredags var det tydligen dags.
När han friade
Först av allt: Tack så jättemycket för alla gratulationer vi har fått den senaste veckan. Så roligt att så många är glada för vår skull! Jag tänkte dela med mig av lite detaljer från vår bröllopsplanering och bröllopsdag i några inlägg den kommande tiden. Hoppas att ni kommer tycka att det är lika roligt som jag tycker!
Vi kan börja med att spola tillbaka till februari 2017. Jag hade varit till Helsingfors i några dagar för att läsa material till min pro gradu-avhandling. Och när jag kom hem så bestämde vi oss för att förlova oss. Jag har aldrig varit ett stort fan av att vara förlovad i en evighet utan vi förlovade oss med en tanke om att gifta oss ganska snart. Men min partner var inte så sugen på äktenskap och så har vi en nära släkting på hans sida som har förbjudit oss att gifta oss. Så eventuella giftermålstankar placerades långt ner i en låda och jag började allt mer acceptera att jag skulle bli en av de där som "bara" är förlovade för alltid. Mest tråkigt med det tyckte jag ärligt talat var att jag aldrig skulle ha samma efternamn som mina barn.
13 augusti i år hade jag varit tre dagar själv på mina svärföräldrars villa för att plocka blåbär och få vara i fred. Precis som förra gången jag lämnade min partner ensam med våra barn så verkar han uppskatta mig mest när jag inte är närvarande för när de kom och hämtade mig hade de med sig en hembakad chokladkaka och så friade han. Det tog kanske fem dagar innan jag gav honom något annat svar än en fnysning och höjda ögonbryn. 
Typiskt nog har jag inga andra bilder på min kamerarulle från den dagen än massa bilder på Elvira när hon kröp runt på villans verandagolv med sin farbrors Kilimanjaro-hatt på huvudet.
Det hände en grej...
Vi gifte oss i fredags!
Lördagens släktmiddag var egentligen en överraskningsbröllopsmiddag för våra familjer. Jag kommer blogga mer om allt kring bröllopet senare, men nu är jag väldigt upptagen med att titta på min nya ring och äta kalasrester. Vi hörs!
Fiskargubben är installerad!
Ni som har hängt här i sommar vet att jag a) har byggt en tavelvägg och b) lämnat plats på sagda vägg för en klassisk fiskargubbetavla. Vi var till Alajärvi och köpte två halvfula fiskartavlor på ett smutsigt loppis.
MEN! Sen fick han jag bor med en supersnygg fiskargubbetavla av sin faster i trettioårspresent. Och ingen var lyckligare än jag.
Det tomma området i vänstra hörnet visade sig vara perfekt för tavlan. Imponerad av mig själv som lyckades planera så bra utan att ha nån aning om fiskargubbens storlek.
Så nu sitter jag med två extra fiskargubbetavlor. Risken är stor att mina väggar ser ut så här om några år:
Fast det gör kanske inte så mycket, det är ju ganska snyggt med massa rökande gubbar. Känner man sig riktigt nyfiken på fiskargubbetavlan, som ursprungligen är en målning av tyska konstnären Harry Haerendel och heter "Der alte Seebär", så finns det en kvart lång podcast från Sveriges radio om ämnet.
Vecka 38: innebandy, babypoesi och släktmiddag
Har ni märkt att det är höst riktigt på riktigt nu? I veckan som kommer ska jag embracea hösten och plocka fram alla stickade tröjor och städa undan alla sommarklänningar. Och så ska jag äta massa moussaka och dricka baljor med te. Men det är inte veckans enda program. Ska vi ta en titt vad vi har på gång? På samma gång får ni en inblick i vad en småbarnsfamilj tydligen sysslar med.
När det fortfarande var somrigt ute. Bilden har duktiga Bildström fotograferat när de var hemma hos oss och fotade och filmade. Ni kommer få höra mer om det senare!
Måndag: Äntligen måndag! Jag och Elvira ska skrota hemma hela dagen, kanske tar vi en promenad men det är väl allt vi gör. Förra veckan fotade jag äntligen lite lampor och småmöbler och la upp på en loppisgrupp så om jag har lust fortsätter jag med det projektet när Elvira sover. När dagisbarnet kommer hem är det fort dags för middag innan han har innebandyträning för femåringar. De är hemskt gulliga de där femåringarna när de spelar match och ingen bryr sig om vilket lag de tillhör utan alla kastar sig mot bollen, ja, förutom de som står på andra sidan plan och pratar om något helt annat än innebandy. Och min femåring som hittills mest suttit på scenkanten i gymnastiksalen och sett på vad de andra sysslar med.
Tisdag: Det verkar bli fint väder och jag har några plåtlister runt fönstren som ska målas. Tänkte att jag skulle måla det sista förra veckan men när jag kommit halvvägs dök det upp ett plötsligt störtregn som inte hade synts på någon vädersajt. Så är vädret bra så ska jag försöka hinna klämma in årets sista måltimmar. Jag har zumba på kvällen. Jag är verkligen ingen dansmänniska men nånting ska man ju göra och alla andra jomppaprogram jag kunde tänka mig gå på krockade med andra familjemedlemmars program. Jag brukar sitta i bilen på parkeringen i en kvart efteråt och scrolla instagram för att slippa nattningsrumban hemma, men ändå kommer jag alltid hem precis när det är dags för grötmatning och tandborstning.
Onsdag: Stadsbiblioteket ordnar i samarbete med Arbis babypoesi på förmiddagen och som den lilla kulturtant jag är är det självklart att jag släpar dit Elvira. Hon är ju ett år och två månader så hon vill inte direkt ligga still på rygg medan man läser ramsor för henne och killar henne under foten som de exemplariska åttamånadersbebisarna. Men hon tycker det är kul ändå. Sambon har träningar på kvällen så jag får det roliga uppdraget att försöka natta båda barnen innan han kommer hem. Vet inte om han också sitter på parkeringen och scrollar instagram, men han kommer alltid hem när båda barnen ligger i sina sängar?!
Torsdag: Jag och Elvira har föräldrabarn-yoga i Vasa. Eftersom det är en finsk klass så är det språkbad för mig. Och eftersom alla andra ett- och tvååringar kan gå är det en se-och-lär-bad för Elvira. Jag räknar kallt med att det här sammanhanget kommer att inspirera henne så mycket att hon kommer att börja gå. Förra torsdagen åkte vi nästan raka spåret hem efter yogan, förutom en halvtimmes loppisshoppande i Smedsby. Så den här veckan kan det bra hända att vi lämnar i Vasa och lunchar och går på stan.
Fredag: Johannes har ledig dag från dagis och vi ska storhandla och syssla med festförberedelser till lördagen (eller ja, fest och fest, släktmiddagsförberedelser). Sambon har träningar på eftermiddagen så jag och Johannes brukar duka fint och ha fredagsmiddagen färdig tills han kommer hem.
Lördag: I år fyller två i hushållet trettio år och vi tänkte egentligen fira noll procent. Men sen kom vi fram till att vi ändå ville samla våra familjer och bjuda på mat och tårta. Och med tanke på att man inte har någon aning om hur coronaläget ser ut när jag fyller i slutet av oktober bestämde vi oss för att det säkert blir bra att samla familjerna redan nu. Jag vet inte riktigt vad jag ska bjuda på men jag har ju hela veckan på mig att bestämma. Jag ska åtminstone baka någon moussetårta som efterrätt.
Söndag: Äta kalasrester.
Tjocka frukostplättar
Jag är ingen plättstekare. Någon gång gör jag spenatplättar, enligt Hannas recept, men oftast blir det våfflor eller ugnspannkaka hemma hos oss. Allt för att jag ska slippa stå och steka plättar. Men nu har jag hittat ett recept som jag orkar stå och steka: tjocka frukostplättar.
Så här gör jag:
Jag smälter ca 30 gram smör och låter det svalna. Jag blandar 2,5 dl vetemjöl med 2 tsk bakpulver, 0,5 krm salt, 2 msk strösocker och 1 tsk vaniljsocker i en skål. Jag rör ner 2,5 dl mjölk, smöret och 1 ägg. Viktigt att inte blanda för mycket. Sedan steker jag plättarna i smör. Och de blir helt okej. Inte så där jättefluffiga som man tänker amerikanska pannkakor är, men nog tjockare än vanliga plättar. Och femåringen äter tills vi säger stopp. En sats räcker perfekt åt tre personer om man har en mysig lördagsfrukost.
Jag hade inte tänkt blogga om det här så den enda bilden jag hade i telefonen såg ut såhär. Nåja, ni kan föreställa er en instagrammig plättbild istället.