Visa alla inlägg skrivna juli 2021
Loppisrace på Källbacken i Nykarleby
Snart smäller det: imorgon är det loppisrace på Källbacken i Nykarleby (söndag 1.8.2021 kl 10-16). Loppisracet ordnas vart annat år och det brukar vara mitt i sommaren och väderleken är alltid strålande solsken. I år är det lite senare på sommaren och dessutom verkar väderprognosen lova mulet väder. Men det gör ju inget.
För fyra år sedan hade vi ännu inte fått tillträde till vårt hus och för två år sedan kom jag hem från BB med Elvira dagen innan så i år är första gången vi deltar. Vi är nummer 30 på kartan så varmt välkomna till oss! Johannes har skrivit skyltar och jag har plockat ihop nästan fyrahundra föremål. Hos oss hittar ni mässingsljusstakar, handplockad vintage (t.ex. retrosaftglas, snäckformade skålar, inredningsföremål), tavlor och ramar, taklampor, böcker m.m.
Många föremål från Arabia, Iiittala och andra finska glasbruk finns också till salu. En del är riktiga rariteter och de har jag förstås prissatt lite högre än vanliga loppispris. Men på gårdsloppisar hör det ju till att pruta, och det ska nog gå bra, speciellt om man köper mer än en sak.
På loppisrace brukar nästan alla sälja urväxta barnkläder och olika bebistillbehör så jag har försökt vara sparsam med de sakerna just hos oss. Sånt hittar ni säkert vid andra punkter också. Men en Ikea-påse har jag plockat ihop med barnkläder (1-6 år) i fint skick, några oanvända barnskor och en del leksaker.
Två klädställningar är fyllda vintagekläder i stl XS-XL, framför allt finsktillverkade klänningar (de flesta i stl S-L). Många plagg fungerar fint att använda till vardags och fest, medan en del saker passar perfekt när det vankas maskerad. Vintagekläderna ligger de flesta inom prisgaffeln 4-15 €, med några fina undantag. Har bl.a. några ljuvliga långkjolar från Merryfinn som kostar runt 40-lappen.
Hoppas vi ses imorgon! Med tanke på corona-läget så lägger jag ut saker på flera "stationer" i trädgården så att det inte ska bli så trångt bland borden och så tar vi gärna emot betalning via Mobilepay.
Tumisresa till Uleåborg
I måndags hände något som jag har längtat efter i två år: vi fick barnvakt åt båda barnen (över natten!!!! (det har aldrig hänt förr så det kräver så där många utropstecken)) vilket betydde att jag och min man kunde åka på resa tillsammans. Vi packade in barnen i mina föräldrars Volvo och medan de åkte mot Bergö så åkte vi norrut till Uleåborg. Och i två hela dygn var det bara han och jag.
Vi gifte ju oss ifjol men vi var inte på någon bröllopsresa då, inte ens en gullig hotellövernattning efter vigseln hade vi möjlighet till. Efter Magistratsbesöket var det bara att åka tillbaka till Nykarleby för den vanliga vardagsrumban. Så sedan dess har vi drömt om att vi två ska åka nånstans tillsammans utan barnen. Vi hade först planer om att åka till Koli nationalpark och vandra men sist och slutligen blev det Uleåborg istället. Jag är av åsikten att det inte är en bröllopsresa att sitta tre timmar i en trång bil och sen vara två dygn i en finsk stad, speciellt inte nästan ett år efter att man gift sig. Så jag är skeptisk till om det här var en bröllopsresa, men en resa var det i alla fall.
Om jag skulle välja ingredienserna till den ultimata resan så skulle den innehålla godis, några bra böcker och massa sömn. Min man är mer upptäckar- och sporttypen så det blev en resa med båda delarna, men nog mycket mer sightseing och cykling än godisbitar och boksidor. Tur att man kan läsa böcker och äta godis hemma också.
På cykel i Björköby
Förra veckan var vi på en dagsutflykt: hela vägen till Björkö. Barnen fick båda vara hos barnvakt i Vasa och vi lånade en terrängcykel till så att vi hade varsin. Sen åkte vi ut till Björkö.
Sist jag var här var väl på postroddsdansen 2009. Sjöbodarna var sig lika, men utkikstornet var nytt. Parkeringsplatsen vid Svedjehamnen var proppfull av bilar så vi var inte de enda som hade haft siktet inställt på Björkö den dagen. Flera turister stod med picknickkorgarna redo och såg sig förvirrat om efter någonstans att sitta. Vi satte oss på en brygga och åt mellanmålet vi handlat i Sale-butiken i Replot och hoppades att vi inte skulle förarga någon bryggägare.
Sen spände vi loss cyklarna från cykelställningen bakpå bilen och cyklade runt i Björköby. Vi var till nya fiskehamnen, cyklade förbi en övergiven byskola och spanade in snygga hus. Jag och min man är ju lite olika så han tyckte mest om att vi cyklade, jag försökte dra igång en diskussion om varför en del vägnamn slutade på ändelsen "-ted" och om det finns någon liknande i andra dialekter, på Bergö har vi ju "tået".
Vi stannade också till vid kyrkan som är byggd 1859 och döpt efter den dåvarande tsarens fru Maria. Det är ju något speciellt med skärgårdskyrkor.
När vi kom tillbaka till Svedjehamnen gick vi till utkikstornet Saltkaret. Vägen från parkeringen till utkikstornet var knappt en kilometer lång och bred och snygg. Förstås var själva tornet inte gjort för rullstolsburna eller barnvagnar men till tornet kom man smidigt. Här finns också en vandringsled på 4 km (Bodvattnet runt), skulle vi haft mer tid och vi inte var så försiktiga med mina knän så skulle vi absolut gått den också.
Utkikstornet är 20 meter högt, vilket motsvarar landhöjningen sedan vår tideräkning började.
Jag spanade mot svenska kusten och började nästan förstå politikerna som mumlar om en bro över till Sverigesidan, plötsligt kändes Umeå inte så långt bort. 
Vid replotbron stannade vi vid Bernys och åt middag. Jag drack deras havtornslemonad som Tervjärv läskedrycksfabrik gör till Bernys, den smakade precis som en riktigt god havtornskräm.
Sen åkte vi tillbaka till barnen och avslutade utflyktsdagen med att bränna 200 euro på en gersåg.
Öppna gårdar i Skata
Idag, i samband med Jakobs dagar i Jakobstad, ordnar Skata rf öppna gårdar vid det gamla trähusområdet Skata i Jakobstad. Rör ni er nära Jakobstad idag så rekommenderar jag verkligen en eftermiddag i Skata.
Öppna gårdar hålls alltså idag (torsdag 22.7.2021) kl 14-18.
Vi besökte öppna gårdar år 2019 (observera att kartan är från det året). Det var en av de vackraste sommardagarna det året. Solen sken, det var vindstilla och alla trädgårdar i Skata visade sig från sin bästa sida med prunkande rabatter och blommande träd.
Det här var på tiden före jag bloggade och bilderna i min telefonkamera är få och inte tagna med ett blogginlägg i bakhuvudet. Men jag minns ännu hur mysigt det var. En del trädgårdar bestod av raka linjer medan andra var lummiga och lite mer vildvuxna. Gårdarna som hade gårdsloppis var en salig blandning av antika saker i unkna källare och leksaker som husets barn vuxit ur. Ett av husen var till salu och de hade öppet hus så man fick möjlighet att kika in hur det såg ut i en riktig Skata-gård.
Johannes var fyra år så han hade med sig sin sparkcykel så att han skulle orka ta sig mellan gårdarna. Avstånden är inte superlånga men för en fyraåring krävdes det nog både en trip-muta och en cykel för att han skulle orka. Vägarna i Skata är ganska smala så bilen får man lämna utanför området (t.ex. Citymarkets parkering ligger nära).
Elvira var inte ens en månad gammal så hon låg mest i vagnen i bara blöja och sov i värmen. Och jag drack massa vatten (ni kan ju räkna hur många vattenflaskor ni ser på bilden).
Skata är Finlands största enhetliga trähusområde (fakta som jag lånade direkt från Jakobstad stads hemsida). Området är fullt av gulliga gamla trähus och små och stora gårdsbyggnader. Trädgårdarna är överlag ganska små men mysiga.
Vi avslutade rundturen med glass på Skorpan (såklart!) Jag åt havtornsglass. Och sedan gick vi tillbaka till bilen och åt en till glass vid McDonalds för man kan ju inte äta för mycket glass en varm sommardag.
Önskar att vi kunde åka i år igen men resten av familjen har andra planer idag. Men nästa år, då kommer jag igen Skata!
Du gillar kanske också…
♥ Gårdsloppis i Neristan
♥ Hemester: Nanoq i Jakobstad
Sommarens goda glassar (och några besvikelser)
I sommar har jag gått utanför min komfortzon och ätit glassnyheter. Jag brukar nästan alltid köpa gamla beprövade sorter eftersom man ju då vet vad man får (och SOM jag gillar att veta vad man får, då slipper man risken för att bli besviken). Men den här sommaren kommer gå till historien som sommaren när jag var alldeles wild n crazy när jag skulle köpa glass.
Häng med på en glassprovarrunda:
Magnum Double Gold Caramel Billionare 3 / 5
Med ett så långt namn så borde ju Magnums glassnyhet för i år vara god. Och den är helt okej, speciellt för de som gillar ett tjockt krokantchokladskal som ska efterlikna guld, kinuskisås och massa socker. För oj vad den här glassen är söt och sliskig. Glassen är 85 ml och den känns liten (som jämförelse är en klassisk Magnum 8 gram tyngre och 25 ml större) men den räcker bra till på grund av ovannämnda orsak. Väljer nog alltid en klassisk Magnum före den här varianten, och fortsätter att dagdrömma om min favorit-Magnum: double caramel som jag inte har sett i någon glassdisk i år.
Mintchoklad (Sia) 4+ / 5
Eftersom jag är uppvuxen med glasskiosker som sålde Ingman-glass så känns alltid Sia-glass lite extra lyxigt. Mintchoklad är en ny smak för Sia i år och den här glassen åt jag när Johannes fick sommarlov på torget i Nykarleby. Glassen smakar mint och har två sorters chokladbitar i sig (chokladbitar och chokladmintcrisp). Riktigt god och mintsmaken gör att den känns fräsch i sommarvärmen. Extra plus för att våffelstruten var god.
Pehmis (Ikea) 5 / 5
I Ikea i Raisio åt jag sommarens hittills enda mjukglass men den var också så god! Det kan ha att göra med att man fick göra glassen själv. Vi köpte varsin strut från kassan och sedan la man bara ner struten i glassmaskinens hållare och tryckte på en knapp. Ut kom exakt lika mycket glass i alla strutar men maskinen hade lyckats fylla struten med glass också så fast portionen såg liten ut var det massa glass. Och det var så bra glasskvalitet: bra densitet, bra mjukhet och bra vaniljsmak. Skulle vi bo lite närmare Ikea så skulle jag köra dit bara för glassens skull.
Marabou Apelsinkrokant (Ingman) 2+ / 5
En av Ingmans glassnyheter i år är Marabou apelsinkrokant. Glassen smakar vattnig apelsin och chokladbitarna smakar Marabou chokladkrokant om man biter i dem. Men jag hatar att tugga glass så då smakar de mest chokladbitar med en lite konstig hinna. Köper aldrig igen. Sexåringens Spice Ice-glass där i bakgrunden fick dock ungefär tusen poäng på en femgradig skala.
Ben & Jerry's Cookie Dough Peace Pop 2+ / 5
Det bästa med den här glassen var chokladöverdraget som smakade choklad (fast tyvärr inte så god choklad). Vaniljglassen har chokladbitar i sig som inte smakar så mycket och det går en fyllning kakdeg genom glassen format som ett fredstecken. Ingen höjdare och definitivt inte värt det dyra priset (2,55 € på Sale).
Jorgdubbssorbet (Pavis) 5 / 5
På dessertmenyn vid Pavis stod det "husets glass och sorbet" så man kan ju alltid hoppas att de gör egen glass och sorbet på plats. Men tyvärr är glassen säkert fabriksgjord och de med husets menar att de valt ut några specifika sorter. Oavsett så var jordgubbssorbeten så god! Jag har nästan aldrig ätit sorbet eftersom glass gjord på grädde ju alltid är hundra gånger godare så valet har varit enkelt. Men jag har blivit tvungen att omvärdera sorbet på gamla dagar och den här jordgubbssorbeten skulle jag kunna äta varje dag resten av sommaren (och kanske resten av mitt liv)!
Du gillar kanske också…
♥ Sommarlovsglassen
♥ Tvåårskalas i trädgården
Måndagstankar och planer för vecka 28
Alltid när jag skriver en veckosiffra i en blogginläggsrubrik känns det som om jag bloggar om dagsläget i min eventuella graviditet. Men det finns ju ingen chans att jag efter två stycken barn skulle lyckas gömma undan en vecka 28-mage så det är nog bara vecka 28 det här året. Visst känns det som om halva sommaren är över nu? Det blir mörkare på kvällarna och nästan alla dikesblommor har blommat över eller kapats av någon dikesklippare. Jag har börjat tänka tankar som "Sen i höst..." och "När Johannes börjar förskolan så...". Men ännu är det ju full sommar och dessutom tropiska nätter här i Österbotten så ännu är det en rejäl bit tills sommaren är över.
Vi kom hem från mina föräldrar igår kväll så nu går tvättmaskinen varm och jag försöker packa upp de sista väskorna. I början av juni såg jag framför mig hur sommaren skulle bli en lång period då jag och barnen mest skulle stanna hemma och äta glass i hängmattan eftersom min man började nytt jobb och skulle ta vår enda bil med sig till jobb varje dag hela sommaren. Tur för oss så fick han fem veckor ledigt så vi har ju faktiskt kunnat röra oss en hel del bort från vår egen trädgård. Efter Muminvärlden och innan vi åkte till Bergö hann jag till och med få ett eget dygn vid min mans föräldrars villa. Jag åkte till Supermarket (utan handelslista!) och handlade allt som såg gott ut och som krävde noll matlagning som äpplen, färdiga sallader och godis och sen åkte jag till villan och badade, åt upp allt godis och läste tre böcker.
Hann äta två såna här tonfisk-sallader från Fresh på ett dygn vid villan. Flera gånger tänkte jag på att sen i höst så ska jag äta det här till lunch nästan varje dag. Då blir det förstås en fattigmansvariant där man själv hackar salladen, kokar ägget och öppnar tonfiskkonservburken men i alla fall. Måste försöka hitta vita balsamicodressing i någon matbutik.
Men nu blir det några välbehövliga innedagar. Innan Elvira, när vi alla var på jobb och dagis på vardagarna, så var det bästa med det att ingen hann stöka till hemma. Var det städat på kvällen så var det städat när man kom hem nästa dag klockan fem. Och man hann ju inte riktigt stöka till så mycket när alla var trötta efter långa dagar. Men på något sätt stämmer det inte nu fastän vi knappt har varit inomhus. Jag har några vaga och tråkiga planer de kommande dagarna om att städa, tvätta genom alla jackor och sängtäcken nu när det är torkväder och rensa bland leksaker. I trädgården väntar en stor hög grus på oss som ska läggas ut i grusgången. Och så ska vi bygga eller köpa ett utebord till uteplatsen.
Sist och slutligen valde vi naturgrus (8-12) från R&R Frostdahl som vi ska ha i grusgångarna och runt huset. Bara den grushögen är utplacerad så blir det dags att beställa ännu mera grus, då blir det krossad natursten 0-8 till parkeringen och framför uthuset.
Muminvärlden: tips inför besöket
Muminvärlden, vårt stora resmål i sommar, var en riktigt stor hit både bland stora och små. Sexåringen var det av våra två barn som tyckte att besöket var mest magiskt men vi vuxna uppskattade också vår resa. Eftersom Muminvärlden brukar vara ett populärt resmål här i Finland tänkte jag idag delade med mig av några tips och saker som kan vara bra att tänka på.
I början och slutet av sommaren är Muminvärlden öppen varje dag mellan kl 11-17 medan den under högsäsongen (1.7-8.8.) har öppet dagligen kl 10-17.30. Vi var nästan fem timmar i Muminvärlden och skulle nog egentligen bra kunnat vara där hela tiden de hade öppet, så ett av de viktigaste tipsen är att ta det lugnt och spana in allt på området i lugn och ro, och att inte boka in så mycket annat program under Muminvärlds-dagen.
Porten och sedan bryggan som leder till Muminvärlden.
Biljetter
Inträdesbiljetter kan förhandsköpas på Muminvärldens hemsida, då är de några euro billigare än vid biljettkassan framför huvudingången. Barn under två år är gratis, men för både barn och vuxna är det samma pris som gäller. År 2021 låg biljettpriset på 31 € per knopp. Åtminstone i år så har de valt att begränsa antalet besökare per dag (på grund av covid) så för att säkert slippa in till Muminvärlden är det bäst att köpa biljetter på förhand. Då köper man till en viss dag, men det går att omboka biljetterna vid behov.
Biljettarmbanden innehåller en QR-kod och man kan ladda ner en app till mobilen som man kan använda under vistelsen. På vissa platser i Muminvärlden finns det vita fyrkanter (ca 30 x 30 cm) med en blå snäcka på, när man rör sitt armband mot snäckan så börjar magiska saker hända. Till exempel inne i Muminhuset i köket så gjorde armbandet att en slev började röra om i grytan.
Den här bilden är tagen inne i Muminhuset. Sekunden efter att bilden togs började visarna i golvuret snurra runt tack vare att sexåringen la sitt armband mot den blå snäckan.
Parkering
I samband med biljettbokningen kan man också köpa parkering för 10 euro. Då ingår parkering vid Muminparkeringen och bussresa till och från Muminvärldens bro. Jag ville inte trängas i en buss (covid...) så vi hittade en gratis parkering vid Kalevanniemen koulu som ligger drygt en kilometer från Muminvärlden och så gick vi. På vägen mot Muminvärlden såg vi några tomma gratis parkeringsplatser vid hamnarna, men de blir säkert snabbt upptagna om det är mycket folk i rörelse. Här finns en karta från 2019 över Nådendals parkeringsplatser och den borde fortfarande vara aktuell.
Mat
Som barnfamilj är det ju viktigt att veta hur läget är med maten. Det går att förhandsköpa lunchbuffé hos restaurang Mammans kök (prisexempel: kostar 16,20 € / vuxen på plats) och utöver det finns det också matställen som serverar pasta, pizza, hamburgare, våfflor och vid Snorkens potatisfabrik finns olika sorters potatisar. Ett ganska brett men nog ganska snabbmatsinriktat utbud alltså. Vi gjorde istället så att vi hade med oss fyllda baguetter, smoothies, frukt och müslistänger och satte oss ner och fikade på gräsmattan bredvid Muminhuset. På väg till Nådendal kör man förbi både ett K-Supermarket och en Lidl som har bra picknickmat. Skulle vi haft bara sexåringen med oss så skulle ett restaurangbesök nog ha fungerat finfint men med en tvååring i vagn så kändes mellanmåls-varianten som ett smidigare alternativ för oss. Tar man med en picknickfilt är gräsmattan en bra plats att slå sig ner (det är nog det också utan filt, men det finns ganska mycket gåsspillning i gräset), men det finns också parkbänkar runt om i området att sätta sig ner på.
Vagn
På tal om barnvagn. Vi hade med oss en sittkärra till Elvira som hon satt i nästan hela tiden och nöjt tittade runt sig och sedan sov en stund i också. Elvira slapp nästan överallt i vagnen, undantaget var egentligen bara Muminhuset som består av fyra våningar och trappor mellan varje och sedan en spiraltrappa ner till syltkällaren. Vid sagostigen slapp man inte över hängbron över Ödsliga bergen med vagn, men då hade de såklart en väg bredvid som passade för vagnar och rullstolar. Om man inte har med egen vagn så kan man hyra en på plats, bredvid huvudingången vid Filifjonkans våffla finns det sittvagnar och dragkärror att hyra för några euron per dag (+ pant).
Området och husen
Muminvärlden, både området och husen, var så fina! Till exempel Muminhuset hade fått en rejäl inredningsförändring sedan jag var där senast. Istället för de röda banden som avskärmade inredningen så att man kunde gå runt och titta var den nya inredningen mer lekfull och avskärmningen var ett minne blott. Nu kändes Muminhuset mer som ett lekhus än som ett museum.
Aktiviteter och simstrand
Framför Muminhuset har Lilla My varje morgon gympastund som alla får vara med i, vid Teater Emma går en teaterföreställning flera gånger per dag, vid Viloparken kan man lägga sig ner och lyssna på en saga m.m. Det finns alltså en hel del aktiviteter utöver att titta på Muminfigurerna och besöka de olika husen. Bredvid ingången finns broschyrer på finska, engelska och svenska som består av en karta och så står sommarprogrammet och tidpunkter uppräknat. Dessutom finns det en simstrand så det är en bra idé att ta med simkläder och badhandduk.
Muminsouvenirer
Både i Muminvärlden och i gamla stan inne i Nådendal finns Muminaffärer där man kan köpa Muminsouvenirer. Jag hade på förhand peppat mig själv att vi skulle låta barnen helt fritt få välja varsin leksak utan att komma med ett enda dömande ljud även om det var snordyrt. Jag hade redan sett framför mig hur vi skulle komma hemsläpande med varsitt litet Mumingosedjur för nästan tjugofem euro per barn som sedan skulle lämna längst ner i någon leksakskorg. Istället slutade det med att de köpte varsin snöande glob med Muminhuset. Och när man väljer så billiga souvenirer så då får man till och med varsin liten muminballong också! (Elvira tyckte mest om den vita plastpinnen ballongen satt fast på, såklart.)
Nya favoriter.
Svenskan
Muminvärlden är trespråkigt med all information på finska, engelska och svenska. Men det märktes bra att det (kanske på grund av läget just nu) är mest finskspråkiga finländare som besöker Muminvärlden. Under vårt besök hann vi prata lite med Råddjuret, Filifjonkan, Snusmumriken och Alissa. Alla pratade svenska, en del lite bättre än andra men det var tydligt att svenska inte var de flestas modersmål. Och alla vi pratade med (de som tog emot biljetterna, Muminfigurerna osv) sa glatt "Glad Mumindag" när vi skildes åt. Vi gick på Snusmumrikens svenskspråkiga sagostund och det var bara vi och en annan familj som satt runt lägerelden och lyssnade på Snusmumrikens fiskeberättelser. I år finns det en svenskspråkig teaterföreställning vid Teater Emma varje dag (den går kl 15.00 under perioden 1.7-8.8. och kl 14.30 under perioden 9-22.8) och en svenskspråkig sagostund vid Snusmumrikens läger per dag (kl 13.30 1.7-22.8.). Och när vi skulle köpa Muminvykort hade de finaste vykorten med många Muminfigurer samlade på ett kort enbart text tryckt på finska.
Dags för svenskspråkig sagostund med Snusmumriken!
Gratis blöja
En sak som jag reagerade väldigt positivt var när jag tog med Elvira in på ett av skötrummen. Förutom att de givetvis hade alla olika pottor och skötbäddar med muminfigurer på så hade de extra muminblöjor ifall man hade glömt att ta med. Älskar sådana små detaljer som ju gör en känsla av att området inte snålar. Plötsligt kändes varken inträdesbiljetten på 31 euro eller fisket på 4,50 euro per gång dyrt. Vi fick ju en gratis blöja! (Eller okej, jag tog en extra, så två!)
Och när vi nu ändå pratar om blöjor så kan vi ju fortsätta med att prata om en annan småbarns-attiralj, nämligen tuttar. Bredvid köket i Muminhuset så fanns Mamman tuttikattila redo att ta emot alla nappar som barnen ville ge bort.
Coviden då?
Det går väl inte att nämna ett resmål i år utan att nämna hur det fungerar med coronarestriktionerna. Vid porten fanns en skylt om att man skulle använda munskydd och vi hade såklart med varsitt i fickan, redo att lägga på när vi hamnade i kön till ingången. Men ingen använde munskydd! Och då föll vi också för grupptrycket, det var varmt, vi var mesta dels utomhus och vi försökte hålla avstånd. Några enstaka gäster såg jag med munskydd och en del arbetstagare i Muminvärlden, t.ex. häxans barnbarn Alissa (som inte hade någon dräkt över ansiktet) hade visir. Det fanns handsprit, folk försökte hålla avstånd och jag hoppas att alla som kände sig det minsta förkylda hade bokat om sina biljetter. Men t.ex. vid Muminhuset så flockades människor runt Muminfigurerna (såklart!) så där var det absolut inga två meters avstånd och ganska trångt när man skulle gå förbi. Alla barn som ville fick krama och high five:a Muminfigurerna. Man kan säkert diskutera hur bra det egentligen är ur smittspridningssynpunkt, men självklart skulle en viktig del av magin försvinna om man bara kunde hälsa genom vinkningar på två meters avstånd. Men vår sexåring har aldrig varit så mycket för att kramas så vi betraktade dem mest på avstånd.
Har ni något mer ni undrar om Muminvärlden så är det bara att skriva en kommentar så svarar jag i kommentarsfältet! Och Glad Mumindag till er som är på väg till Muminvärlden!
Du gillar kanske också…
♥ Vår sommarresa till Muminvärlden
Stranddagar
Även om jag hade packat ner allas simkläder och handdukar i en egen väska och lagt dem överst i bilens bagageutrymme så att vi snabbt och smidigt skulle kunna bada under vår resa förra veckan så lämnade alla badkläder torra och alla handdukar oanvända. Vi lovade den besvikna sexåringen att resan fick fortsätta ännu på fredagsmorgonen så då åkte vi ner till Andra sjön och badade bort resdammet.
Och på både lördagen och måndagen var vi också vid havet. Då var vi vid min mans föräldrars villa och solade och badade. Jag lyckades bränna ovansidan av fötterna eftersom de hittills i sommar mest varit instängda i sockor och jomppaskor när vi hållit på i trädgården och nu var de tydligen helt ovana med solens varma strålar.
Med till havet och på picknickar vid stranden har jag numera en ny följeslagare, en ny frysväska! Jag brukar aldrig vinna någon sociala medier-tävling, jag brukar faktiskt knappt orka delta eftersom jag aldrig har tur med mig. Men tidigare i sommar vann jag en frysväska från Polarbox, i storlek 20 liter (reklamlänk). Jag gillar verkligen de retroinspirerade färgkombinationerna (finns flera olika modeller) och det bruna handtaget, och den är typ tusen gånger finare än den lilla röda mjuka frysväskan som jag fått på köpet nångång när jag köpt flera glassförpackningar. Åtminstone tidigare i år fanns de här frysväskorna också till salu på El-affären här i Nykarleby.
Vi har ätit plättar stekta på Muurikka, de var så varma att grädden genast smälte.
Och så har jag läst några noveller ur Joyce Carol Oates novellsamling Vackra dagar.
Men viktigast av allt: på lördagen när det var över 30 grader i luften och 27 grader i vattnet så simmade sexåringen (med simpuffar) hur långt och länge som helst. Vi använder Polkupeds Cherekringar som sexåringen fick för flera julaftnar sedan (tack tomten!) men med tanke på hur Elvira tittade längtansfullt på puffarna så måste han snart lära sig simma utan dem eller så får vi köpa ett par till henne också.
Du gillar kanske också…
♥ Vår sommarresa till Muminvärlden
♥ Pedersöre - Jakobstad - Kantlax
Loppisguide: Kankaanpää
När vi körde ner till Raisio och Nådendal i tisdags körde vi inåt landet och tog resans mellanmålsstopp i Kankaanpää. Kankaanpää var en helt ny bekantskap för mig.
Torget i Kankaanpää var en stor parkeringsplats, precis som vi är vana med här hemma, och bredvid torget stod några fårstatyer som barnen spanade in. Det kändes som en liten mysig sommarstad med en koncentrerad centrumkärna, och vi såg till om med ett Halpa-Halli en kilometer från torget.
Medan resten av familjen åt varsin banan och sträckte på benen så snabbgick jag en loppisrunda. Inom en radie på cirka hundra meter finns tre lopptorg.
Myyntitalo Jera. Torikatu 7. Mån-fre 10-17.30, lör 10-14.
Myyntitalo Jera är en affär med bl.a. loppisverksamhet. Loppiset är ett båsloppis och befinner sig i källarvåningen på det här tegelhuset. 
De flesta båsen hade en låg prisnivå och här såldes framför allt kläder. Jag köpte nästan ett par Reima-utebyxor i nyskick för fyra euro och ett Marimekko-bäddset för barn som fortfarande låg i originalförpackning för tretton euro.
Kundvagnen fylldes med tre saker: en Marimekko-pyjamas, en igelkottsklänning från Blaa och ett våningskakfat från Fyrklövern till svärmor, om hon nu inte redan råkar ha det här fatet. 8 euro blev totalpriset.
Kankaanpään helluntaiseurantakunta, kirpputori. Torikatu 7. Tis-tors 10-17.
Pingstförsamlingens loppis i Kankaanpää är ett donationsloppis där allt från kläder till mattallrikar finns. Tyvärr fanns inte en enda prislapp! En del välgörenhetsloppisar brukar ju ha en prislista de följer, men jag såg inte en sådan heller. Jag hade läst på internet innan att loppisets prisnivå är "nästan gratis" men jag hade varken tid eller lust att börja fråga han i kassan om vad saker kostade.
Ungefär så här såg det ut överallt i loppiset. Stor fyndchans om man skulle orka rota (och om priserna faktiskt visar sig vara låga).
Wanhan kirpputori. Torikatu 6. Mån-fre 10-17, lör 10-14.
Wanhan kirpputori är precis som Jera ett båsloppis och här hade jag stora förväntningar. Men när jag kom fram till dörren så fanns där en handskriven lapp om att loppiset var tillfälligt stängt på tisdagen. Nästan så att man kan tro att min man ringt och bett dem att lägga upp en lapp så att vi snabbare skulle kunna åka vidare. Så då gick jag och tittade på fårstatyerna och en parkerad polisbil med våra barn innan vi åkte vidare.
Du gillar kanske också…
♥ Loppisguide: Smedsby
♥ Loppis i Alavus, Tuuri och Seinäjoki
Vår sommarresa till Muminvärlden
På tisdagsmorgonen packade vi i bilen och styrde bilens nos mot Raisio. Vi körde inåt landet till Seinäjoki innan vi svängde söderut.
Det första stoppet blev Kankaanpää. Medan barnen och min man åt varsin banan och sedan gick en stund på torget för att sträcka på benen och titta på fårstatyerna gick jag en snabb loppisrunda. Handla ett kakfat till svärmor och några barnklädesplagg. En loppisguide om Kankaanpää kommer senare på bloggen, för där har väl alla vägarna förbi?!
Sedan körde vi raka spåret ner till Raisio (förutom en kiss-paus vid ett ABC nånstans på vägen. Säga vad man vill om att en bensinstationskedja har brett ut sig över hela landet och nästan alla privatägda bensinstationer är ett minne blott men nog är det ju skönt att veta att man med en timmes mellanrum kan stanna vid ett ABC och få tillgång till fräscha toaletter och pottor.
Vid Ikea blev det äntligen dags för lunch. Sexåringen var så fascinerad över hur vi kunde luncha så sent som klockan tre "så sent har vi nog aldrig ätit lunch tidigare". Jag testade Ikeas nya köttfria bullar och de var så goda. Lite torrt eftersom portionen helt saknade sås, men som tur var finns det ju ketchup.
När vi en gång var i Raisio så gick vi ett varv på Ikea, åt mjukglass, besökte lager 157 som nyss har slagit upp sina dörrar i Finland och hämtade ut nån ny kamera min man köpt från Verkkokauppa.
Sen åkte vi till vårt hotell, Hotelli Loimu i Raisio. Eftersom vi bokade biljetter ganska sent så var antagligen alla förmånliga familjerum redan bokade i Nådendal med omnejd för t.ex. spahotellet i Nådendal hade bara rum som kostade drygt tusenlappen för två nätter och det var inte så mycket bättre i Åbo centrum. Så när jag hittade Hotelli Loimu som hade ett fyrapersonersrum (med fyra fullt stora sängar), gratis parkering och frukost för 140 euro per natt så bokade vi snabbt som blixten.
Receptionen var obemannad och man får tillgång till hotellrummet genom att få dörrkoden till sin mejl. Men rummen var fräscha, det fanns både mikro (tills kvällsgröten) och kylskåp och hotellfrukosten var god så det fick full pott av oss.
Dessutom gick det att flytta på sängarna så vi knuffade ihop tre av sängarna och Elvira sov mellan oss. Eftersom hon har börjat sova mellan oss hemma också och nästan alltid sover på tvären så var det himmelriket att hon hade fullt stor säng. Fastän hon låg med huvudet mot Jimmy och fötterna mot min rygg så fick vi alla två nätter med ostörd sömn.
På onsdagen var det dags för Muminvärlden! Så roligt! Jag kommer absolut blogga mera om Muminvärlden men jag måste gå genom mina bilder bättre först och kanske beskära en del för det var mycket folk och många barn som råkade springa in i bild vart man än riktade kameran. De bilderna fungerar nog fint i privata fotoalbum i bokhyllan men på sociala medier tycker jag att man kan försöka låta bli att alltför mycket visa upp andras ungar. Min man hade trott att orken skulle ta slut fort men vi gick genom alla hus, satt med på Snusmumrikens sagostund, vågade gå sagostigen där man såg både hattifnattar och häxan och när vi var inne i Muminhuset så fick sexåringen ha med sig sin kamera och jag stod tålmodigt bredvid medan han fotograferade exakt allt. Ett tag somnade Elvira i vagnen av utmattning och när klockan var fyra, efter fem timmar Muminvärld gick vi in till Nådendal. 
Vi shoppade souvenirer i Muminshopen och sedan gick vi en sväng genom gamla stan och beundrade gamla trähus (och t.ex. det här snygga entrétaket) innan vi gick till Hesburger. Jag hade kollat ut en restaurang som hette Hasta la Pasta (den måste ju vara bra med tanke på namnet) men Elvira ropade "hambuuu" (nej, hon åt inget av sin hambuu sen fastän hon absolut skulle ha en) och alla ville bara ha ett snabbt mål mat innan vi åkte till hotellet.
En av de bästa sakerna på resan var att Verkkokauppa hade årets Lego-kataloger. Den vi har hemma är från 2019 och är så sönderläst. Nu fick de varsin och som de läste sina kataloger. Fick barnen tråkigt var det bara att vifta med katalogerna framför deras ansikten och så fick de genast glittrig blick.
På onsdagskvällen hade jag siktet instället mot Mylly och att vi skulle äta finglass på Mbakerys Take the cake. Men såklart godkände inte sexåringen sorterna så vi hamnade på Spice Ice. Jag åt någon Marabou apelsinkrokant-glass. Men sexåringen fick en rävglass. Så nöjd han blev!
På torsdagsmorgonen åt vi hotellfrukost och packade ihop innan min man släppte av mig och Elvira i länsikeskus utanför Åbo. Jimmy och Johannes åkte till Hirvensalos slalombacke och gick uppför den medan vi gick på loppis.
Sen åkte vi norrut igen. Vi åkte via Nystad och väg 196 och 1960 (kul med lite annat än vanliga riksåttan), och sedan vid Björneborg svängde vi mot kusten till Räfsö.
På Räfsö (Reposaari) hade min man googlat sig till en hamburgarrestaurang som hette Turo´s holy smoke. Inredningen i restaurangen var fantastisk. Sån här eklektisk restauranginredning är ju alltid ett tecken på att maten är bra.
Hamburgarna var också fantastiska! Jag valde fel potatistillbehör men jag blev ändå proppmätt. Elvira fick en skål med mac n cheese som var topp tre godaste jag ätit nånsin tror jag. Hon hade inte vett att uppskatta den men jag åt nästan allt. Min man valde en hamburgare med pulled nötbringa och han var också riktigt nöjd.
Räfsö kändes lite som den finska versionen av Kaskö och jag skulle så gärna ha gått ett varv genom byn och tittat på de gamla husen, men det började bli dags att åka hem. Hoppas på ett återbesök någongång.
Du gillar kanske också…
♥ Juniplaner och sommarplaner
♥ Sommarlovsglassen