Visa alla inlägg skrivna 2021
En blå snygging och augustis sista hamburgare
Jag skulle egentligen blogga om något helt annat idag men bilduppladdningen krånglade imorse och nu har jag inte riktigt tid att sätta mig ner en längre stund. Så vi får ta det någon annan gång.
Istället kan jag ju visa en snygg urna i porslin som jag köpte från Lundagård i Jakobstad tidigare i veckan:
Toppenfin ju! Stämpeln i botten säger Bavaria, Tyskland.
Om vi skulle haft fönsterbrädor (eller djupa fönstersmygar (önskar verkligen att vi hade det!!)) så skulle den absolut få bo nere i vardagsrummet. Kanske bredvid några ljusstakar i mässing och någon udda lego-bit. Men nu blir det väl vitrinskåpet eller någon bokhylla istället. Där på nattduksbordet kan den i alla fall inte stå för då kommer den gå i tusen bitar någon mörk natt när jag trevar efter telefonen.
Sexåringen har varit hemma från förskolan i fyra av fem dagar den här veckan så vi behövde verkligen göra något annat än att snyta näsor, se på Karlsson på taket och äta låtsasglass i barnens kombinerade pizzeria-affär-glasskiosk som dagtid huserar i sexåringens säng. Så ikväll satte vi oss i bilen och körde till Österö. Jag har tänkt hela sommaren att vi ska besöka kiosken vid Stråkaviken och äta hamburgare och nu blev det lite bråttom eftersom de har öppet de sista dagarna den här helgen (imorgon lördag är sista dagen de har öppet). Så det blev varsin hamburgare i bilen till fredagsmiddag. Den var riktigt god.
Senaste veckornas loppisfynd
De senaste veckorna har jag besökt så många loppisar i trakten. Jag har varit på jakt efter utekläder till sexåringen, men som ni vet när man verkligen behöver något på loppis så hittar man det aldrig. Som tur var fick jag köpa ett Reima-set från en granne så det löste sig i sista minuten. Men trots att jag inte lyckades hitta några utebyxor på loppisarna så har det inte hindrat mig från att fylla köpkorgen med andra snygga saker.
Jag har bland annat köpt det här: höstiga kostymbyxor från H&M, ett litet grönt fat, en mässingslampett, en servettställning formad som en snäcka, en hängare med tre matrjosjkor och smutsiga gummistövlar till Elvira. Just den här skörden kommer från Fyndis i Smedsby, Folkhälsans loppis & retro bazar i Smedsby, Comboliina i Vasa och Missionsloppiset i Nykarleby. Elviras favorit blev självklart stövlarna som har varit i flitig användning den här veckan.
View this post on Instagram
På Missionsstugan i Jakobstad köpte jag förra måndagen livets vackraste mässingsfat.
Fatet gör sig inte riktigt rättvisa på bild. Men ni ser ju handtagen som ska likna kvistar och de vackra blommorna som är så snyggt gjorda. Och så är det nån sorts trädnymf som balanserar på en trädgren i mitten. Jag har aldrig sett något liknande så det var jag snabb att nappa åt mig. Vi nappade åt oss utöver mässingsfatet en förpackning med Paw patrol-hamapärlor till sexåringen och några småsaker. (Det går ju aldrig att gå till Missionsstugan och komma därifrån tomhänt!)
En del loppisfynd som jag köper hem hittar inte alltid sin plats hos oss och då får de resa vidare. Jag driver ett litet instagramkonto där jag säljer handplockad vintage. @ilonavintageshopfin heter det om ni är intresserade. Ganska skönt att ha lite "jobb" ibland med att fotografera varor, skriva texter och packa och posta sålda varor.
På min instagramloppis finns saker som jag tycker är vackra: mässingsljusstakar, blåvittporslin, små förvaringsaskar, gamla tavlor m.m. Och ibland dyker det upp en del föremål som kanske bryter av flödet lite som rosa bordslampor från 80-talet, porslinsskålar formade som grönsaker och gulliga porslinsdjur.
Du gillar kanske också…
♥ Sommarvasa, nutellakaka och Mini Rodini
♥ Loppisrunda i Jakobstad
Föröka svärmorstunga
En gång för länge sen (mars 2021) lekte barnen sönder ett stort blad på min svärmorstunga. Jag tror det var en fotboll som var boven i dramat och som knäckte sönder bladet. Jag hade först tänkt bara skära loss det hängande bladet och slänga det men sen började jag tänka på att en hel del växter kan ju förökas genom att ett enskilt blad planteras skillt.
Jag skar sönder bladet i sex bitar och planterade bitarna i krukor. Den delen av bladet som hade varit neråt satte jag fortsättningsvis neråt. Sedan vattnade jag. Och väntade. Vattnade. Och väntade. Ni fattar.
En av bladbitarna skrumpnade bort efter några veckor men de andra fortsatte vara gröna. Men det hände ingenting. I början av sommaren fick jag nog och grävde upp två av bladbitarna. Jag räknade med att bara hitta ruttna delar, men det visade sig att båda bladbitarna hade en mängd korta vita rötter. Så jag planterade dem igen. Och väntade. Vattnade. Och väntade.
För några veckor sedan dök det äntligen upp nya svärmorstungesticklingar bredvid två av bladbitarna. Är fortfarande i chock över att det faktiskt fungerade. Även om väntetiden var extremt lång. Men vad gör nu det, jag har ju räddat ett fotbollsskadat blad och fått flera nya grönväxter på köpet! Dessutom är svärmorstunga en av mina favoritgrönväxter så att få ha plantor i flera rum är också fint.
Förskolestart och höstregn
Idag är den stora skolstartsdagen i Nykarleby och vädret har aldrig någonsin varit så skolstartigt tidigare. Det brukar ju fortfarande vara sommarsol och blå himmel de första skoldagarna men imorse var det bara att rota fram regnkläder, stövlar och regnskydd till Elviras vagn. Medan jag småsprang bredvid Johannes som cyklade så tänkte jag för mig själv att det kanske var lika bra att det mesta av programmet på Nykarlebyveckan och Juthbackamarknaden blev inställd om det ska envisas att regna så här resten av veckan.
Johannes började alltså i förskolan idag. Jag fick inte ens följa honom till skoldörren för när vi stod på skolgården så såg han en av sina pedagoger och då gav han mig en snabb kram och försvann iväg med henne. Jag och Elvira lämnade kvar och stod och såg på när han gick in genom dörren och Elvira ropade "åsså komma med!". Får se hur det kommer att gå att hålla henne hemma nästan ett år till innan hon för chans att gå på dagis. För jag och Elvira ska ju vara kvar hemma det här läsåret. Jag räknar helt kallt med att det kommer att dyka upp coronabegränsningar igen i vinter så jag antar att det inte kommer bli så många äventyr och spännande program för mig och Elvira. Men i höst ska vi leka, jag ska måla några möbler och så funderar jag på om jag skulle hitta någon universitetskurs på distans. Men trots höstregnet idag så är jag fortfarande inställd på sommarmode så jag är inte riktigt ännu redo för att spika fast några konkreta höstplaner. Kanske om någon vecka till.
Johannes har fått en eftisplats från september så vi är i valet och kvalet hur vi ska göra. Jag tror att han själv skulle må väldigt bra av att få leka och vara social några timmar i veckan och jag och Elvira skulle förstås också få bättre rutiner om inte vi skulle behöva hämta från förskolan mitt i Elviras vila. Och då skulle jag ha möjlighet att jobba eller studera lite när E vilar och J är på eftis. Men sen är det ju också en kostnadsfråga, eftis är ju inte direkt gratis. Men de första veckorna ska vi i alla fall stå på skolgården när klockan är halv ett och förskolan slutar. Förhoppningsvis behöver vi inte regnkläder varje dag.
Drop in-vaccinering, wienerbröd och betala-vad-du-vill-loppis
I onsdags fick jag äntligen min första vaccin-spruta! De hade drop in-vaccinering vid hvc här i Nykarleby och jag kan väl säga så mycket utan att bryta mot någons personliga integritet att det var mycket folk. Jag kom strax efter att de öppnat vaccineringen och jag fick sitta länge i väntrummet innan det var min tur, trots att de hade flera vaccineringsrum som pickade på löpande band.
När det öppnades för vaccinering av min åldersgrupp i våras så hade jag inte så bråttom med sprutan eftersom jag tänkte att jag som hemmaförälder har få kontakter och att de finns de som har större behov av vaccinet än jag. Sen dess har jag börjat höra till riskgrupp, men jag har också börjat äta stark medicin så i sommar har jag velat vänja kroppen vid medicinen innan vaccineringen så att jag kan skilja åt eventuella biverkningar från vaccinet och medicinen. Sist och slutligen verkade mina enda biverkningar på första dosen bli ömt i armen och lite stegring så det var inte så farligt.
Igår kom min syster på besök och vi firade med wienerbröd och grodor från Lillkungs.
Ser ni nån som släktas på sin mor?
Och imorse bar jag och barnen ut en hög med loppissaker till vårt grindhål. Det lämnade ju en hel del saker från loppisracet men jag konstaterade att jag inte orkar ha loppisbord just nu och att jag inte heller vill packa ner allt i ett av förråden i kattvinden. Så nu blev det fredagsloppis i vårt grindhål. Vi la en kassaburk bredvid och skrev upp Mobilepay-numret och så får man betala det man tycker passar. Hoppas bara ingen stjäl kassan.
Uleåborg
Vi backar bandet två veckor till en varm sommarmåndag i slutet på juli. Min mamma kom körande till Nykarleby för att hämta barnen och mina svärföräldrar kom körande till Nykarleby för att låna oss två cyklar. Efter en del packande för att få cyklarna att ha rum i vår Mazda 3 så åkte jag och Jimmy norrut, till Uleåborg.
Vi körde raka spåret till Ideapark för att luncha. Jag var sugen på en sallad till lunch men fick en hel salladsskål. Som jag fnissade åt min glasskål och som jag blev mätt.
Vi bodde på Lapland Hotels inne i centrum. Jag tycker om restauranger och hotell som går all in i sitt tema, och här var det verkligen hundra procent Lappland med guldmålade renhorn ovanför varje hotellsäng och fotokonst från norra Finland i alla allmänna utrymmen.
Så fort vi hade checkat in återvände vi till bilen, krånglade ut cyklarna och åkte ut på en eftermiddagstur. Vi började med att cykla ut till Toppilansaari och till sandstranden Nallekaari och sedan cyklade vi till Pateniemi där vi spanade in några gamla hus runt sågverket och massa nybyggda hus längs med strandkanten.
Jag vill påpeka att bilden på våra cyklar har min man tagit för jag uppför mig inte som en artonåring som nyss köpt min första BMW och åker ner till stranden för att ta bilder av den i solnedgång. Men tydligen har min man några sådana rester kvar i sig fast han passerat trettio-strecket. Jag står nånstans utanför bild och äter lösgodis som vi köpte i en K-supermarket på vägen.
Cykelvägarna i Uleåborg är i fint skick och cykel känns verkligen som uleåborgarnas färdmedel nummer ett. Överallt vimlade det av cyklar, en del var elcyklar med turister som trampade sakta och tittade sig kring, resten med uleåborgare som mer målmedvetet trampade hemåt eller var på väg någonstans. Det finns också många cykelrutter som är bra utmärkta och på nätet hittar man många förslag på hur man kan cykla i Uleåborg med omnejd. Vi cyklade drygt trettio kilometer och det kändes ingenstans eftersom det fanns mycket att se på och det var en fin kväll. 
Det är svårt att få en snygg bild på hotellfrukost, inte minst när äggröran mest blir en ljusgul klump. Men vilken hotellfrukost det var! Restaurangen som gjorde hotellfrukosten hade fortsatt med Lapplandstemat genom att servera bl.a. blodkorv, granskottspulver, fisk, en egen alkoholfri skumpa som smakade barrträd osv.
På förmiddagen gick vi på sightseing inne i stadskärnan. Vi besökte Uleåborgs slottsruin, sneddade över torget och tittade på alla marknadsstånd, besökte saluhallen och kollade på gamla trähus.
Och på eftermiddagen var det dags för cykelutfärd igen. Min man hade hittat någon inofficiell cykelrutt längs med ån som vi tog sikte på. Det var en av sommarens varmaste dagar och hur fint som helst men jag hade mens (såklart!) så de första tio kilometer hade jag så ont att kallsvetten rann längs med ryggen och jag ville mest lägga mig ner och dö.
Den inofficiella cykelrutten var ganska tråkig, för den gick nästan hela tiden en bit från ån så man såg inget av vattnet och det var en hel del cyklande bredvid hårt trafikerade vägar. Så cykelturen dagen innan fick ungefär hundra poäng mer från min sida.
Jag fick en hamburgare på kvällen i alla fall! Vi åt på hotellets restaurang och jag tog en basic hamburgare med nötkött medan min man var lite mer vågad och åt en burgare med renkött. Riktigt gott var bådas och även om min favorithamburgare i sommar fortfarande är den jag åt på Räfsö så tog renköttsburgaren förstaplaceringen på min mans hamburgerlista. Såklart vi har en hamburgerlista, det har väl alla?!
Vi gick ut på stan efteråt. Alla uteserveringar var fullproppade men vi köpte varsin glass från en glasskiosk och när den var uppäten hade jag min man att ta en turistig bild av mig tillsammans med Toripoliisi. I infobroschyren om Uleåborg stod det att man inte har varit till Uleåborg på riktigt om man inte tagit en bild med Toripoliisi.
Vi hade betalt extra för att få ett hotellrum med badkar så på onsdagsmorgonen direkt efter hotellfrukosten var jag ju tvungen att bada. Skulle ju ha varit slöseri med pengar om jag inte hade använt badkaret haha. Jag läste lite i en bok och dagdrömde om att ha ett eget badkar hemma.
På vägen hem stannade vi till i Brahestad. Vi åkte till gamla delen av staden och gick längs med de smala gatorna och kollade på gamla hus. Jag fascinerades som vanligt av sjömanshundarna och skvallerspeglarna. Varje gång vi är en i äldre trähusstadsdel så säger jag alltid att jag vill ha en skvallerspegel. Jag har aldrig sett någon i någon loppis- eller antikaffär men jag fortsätter att hålla ögonen öppna. Gamla stadsdelen i Brahestad var fin och jag skulle gärna ha stannat längre, fikat på något mysigt café och så vidare men det var så hett den dagen och barnen skulle dessutom hämtas på kvällen så det var bara att sätta sig i bilen igen. Men till Brahestad vill jag absolut återvända. Jag har googlat mig fram till ett mysigt boutique-hotell som heter Langin kauppahuone där jag redan har bestämt att jag ska övernatta.
Sedan släppte jag av Jimmy och cyklarna i Nykarleby innan jag körde till Vasa för att hämta barnen. De hade haft det superbra hos barnvakterna och Elvira grät och skrek när hon blev tvungen att lämna mommos bil och sätta sig i bilstolen i vår bil. Det om något är väl ett bra betyg. Och jag hade inte saknat barnen ett dugg och skulle gärna ha stannat i Uleåborg en vecka till. Det är ju också ett bra betyg.
Min nya besatthet
Jag har fått en ny besatthet: att läsa och lyssna på böcker via * Nextory (reklamlänk) i telefonen. Det är så smidigt att när bokhögen är utläst så är en ny bok bara några knapptryck bort. Ni vet ju att Elvira fortfarande sover i vårt sovrum så det är omöjligt att läsa i fysiska böcker på kvällarna eftersom jag inte kan ha någon lampa tänd. Jag har därför det senaste året börjat läsa allt mer på telefonen kvällstid, jag drar ner ljuset på telefonen och ändrar färgen så att bakgrunden är svart och texten vit för då upplever jag att det inte påverkar insomningen.
* Via min länk här (reklamlänk) eller med koden bogdanoffs får nya Nextory-användare möjlighet att testa tjänsten kostnadsfritt i 45 dagar istället för de vanliga 30 dagarna. Det finns tre olika nivåer på abonnemang: brons, guld och familj. Jag använder själv bronsnivån som kostar 9,99 € per månad och innebär 20 timmar läs- eller lyssnatid per månad. Skulle jag ha obegränsat med tid på appen skulle jag inte göra annat än läsa och lyssna på böcker så det är säkrast att jag håller mig till bronsnivån. Som prenumerant på Nextory kan man när som helst säga upp tjänsten.
Jag växlar mellan poddar och böcker när jag gör hemmasysslor. I vinbärsbuskarna igår lyssnade jag t.ex. på Camilla Läckbergs Gå i fängelse. I våras började jag använda sladdlösa hörlurar (jag har ett par mörkgröna från * Sudio (reklamlänk)) så ni kan ju gissa hur modern jag känner mig som lyssnar på ljudbok, använder bluetooth och har i mina sladdlösa hörlurar när jag plockar vinbär. Väldigt modern alltså. Bara träningskläder i beigea färger som saknas.
Även om appen är finskspråkig när man är bosatt i Finland så finns det ett stort utbud med svensk- och engelskspråkiga böcker och man kan enkelt filtrera bort de finskspråkiga böckerna i sökfunktionen om man som jag sällan läser på finska. Ronja Rövardotter uppläst av Astrid Lindgren lyssnar jag och Johannes på tillsammans.
Tidigare i sommar har jag läst Emily Henrys roman Sommarmöten, en riktig sommarläsningsbok. Ni vet, en sån som passar på stranden eller i hängmattan. Nu på läslistan finns bland annat Karin Smirnoffs Sockerormen, Lydia Sandgrens Samlade verk och Jeanine Cummins Amerikansk jord. Vad läser ni?
Du gillar kanske också…
♥ Bokens och rosens dag
♥ Bästa böckerna 2020
Slutet på sommaren och söndagens loppisrace
Även om det är nästan en månad kvar av sommaren så känns det redan som sensommar, inte minst efter gårdagens jämngråa väder. Den andra föräldern började jobba igår så nu är jag hemma i två veckor med båda barnen innan Johannes börjar i förskolan. Det känns som att vi är i ett mellanskede just nu, det är inte riktigt semester och sommarlovskänslor längre, men inte känns det riktigt heller som om det ännu är dags för höstrutinerna med tidig väckning och långbyxor. Igår satt jag och gick genom höstens budget, så lite allvar och höstrutiner är på gång i alla fall.
I söndags hade vi loppisrace i Nykarleby. Jag kollade in väderprognoserna in i det sista och de lovade alla ett riktigt ostadigt väder. Redan klockan nio började bilar cirkulera runt området, säkert med tanke på att vara först på plats och då lyckas norpa de bästa fynden. Men jag var envis och plockade ut först till klockan tio när loppisets officiella starttid var. Klockan tio kom också de allra första regndropparna men som tur var var det bara några få.
Jag hann varken ta så många bilder eller blåsa upp ballongerna som jag hade tänkt knyta fast i staketet. För redan från klockan tio var det full fart i trädgården. Och det var så roligt att träffa er alla! När jag flyttade till Nykarleby kände jag ingen och den känslan har jag nog fortfarande. Jag har ingen koppling till staden, Johannes var redan född när vi flyttade hit så jag hade ingen mammagrupp, coronapandemin har gjort att folk endast väljer att träffa sina närmaste och inte heller är jag ju den mest kontaktsökanden typen. Men i söndags insåg jag att jag ju faktiskt känner hur många som helst! Efteråt rabblade jag upp för Jimmy alla jag hade träffat och han försökte kväva gäspningarna medan jag pratade haha. Jag blev också så glad att få höra från er som läser bloggen, och att få ansikten på er som är mottagare till texterna jag skriver. Tack!
Efter halva loppisracet kom regnet och det var mindre kul. Johannes kiosk regnade bort. Borden med saker och porslin hade jag lagt under ekarna som fungerade som ett paraply men det var bara att dra en presenning över klädställningarna och bordet med böcker och barnkläder. Försäljningen och besöksmängden sjönk såklart drastiskt ju fler regndroppar som dök upp så vi började i sakta mak plocka undan redan före den riktiga stängningstiden.
Efter att de saker som lämnade kvar blivit inplockade och Johannes hade räknat kassan så åkte vi till Tullmagasinet vid Andra sjön för att äta varsin välförtjänad glass. Så god den var, speciellt för mig som tydligen hade glömt att äta lunch.
Eftersom allt från loppisracet var lite fuktigt så har det stått inne för att torka och jag började igår på med det tidsdryga arbetet att gå genom, packa ner och sortera ut vad som ska slängas. En i hushållet tycker förstås att allt ska till Ekorosk men som vårdledig (ni vet ju vad det innebär i månadslön) så tycker jag att det känns harmt att slänga saker som faktiskt kan generera en euro eller fem. Men inte vet jag heller om jag vill packa ner allt och stuva in det i ett förråd till år 2023 när det är väl blir dags för loppisrace nästa gång. Får väl röjk å funder.
Nu ska jag fortsätta försöka lura i barnen frukost. Det går lite trögt idag eftersom de får se på Saltkråkan-filmen med Ruskprick och Knorrhane och de är upptagna med att skrika "Faster Greeeeta" så ofta att de inte hinner äta upp sin yoghurt.
Loppisrace på Källbacken i Nykarleby
Snart smäller det: imorgon är det loppisrace på Källbacken i Nykarleby (söndag 1.8.2021 kl 10-16). Loppisracet ordnas vart annat år och det brukar vara mitt i sommaren och väderleken är alltid strålande solsken. I år är det lite senare på sommaren och dessutom verkar väderprognosen lova mulet väder. Men det gör ju inget.
För fyra år sedan hade vi ännu inte fått tillträde till vårt hus och för två år sedan kom jag hem från BB med Elvira dagen innan så i år är första gången vi deltar. Vi är nummer 30 på kartan så varmt välkomna till oss! Johannes har skrivit skyltar och jag har plockat ihop nästan fyrahundra föremål. Hos oss hittar ni mässingsljusstakar, handplockad vintage (t.ex. retrosaftglas, snäckformade skålar, inredningsföremål), tavlor och ramar, taklampor, böcker m.m.
Många föremål från Arabia, Iiittala och andra finska glasbruk finns också till salu. En del är riktiga rariteter och de har jag förstås prissatt lite högre än vanliga loppispris. Men på gårdsloppisar hör det ju till att pruta, och det ska nog gå bra, speciellt om man köper mer än en sak.
På loppisrace brukar nästan alla sälja urväxta barnkläder och olika bebistillbehör så jag har försökt vara sparsam med de sakerna just hos oss. Sånt hittar ni säkert vid andra punkter också. Men en Ikea-påse har jag plockat ihop med barnkläder (1-6 år) i fint skick, några oanvända barnskor och en del leksaker.
Två klädställningar är fyllda vintagekläder i stl XS-XL, framför allt finsktillverkade klänningar (de flesta i stl S-L). Många plagg fungerar fint att använda till vardags och fest, medan en del saker passar perfekt när det vankas maskerad. Vintagekläderna ligger de flesta inom prisgaffeln 4-15 €, med några fina undantag. Har bl.a. några ljuvliga långkjolar från Merryfinn som kostar runt 40-lappen.
Hoppas vi ses imorgon! Med tanke på corona-läget så lägger jag ut saker på flera "stationer" i trädgården så att det inte ska bli så trångt bland borden och så tar vi gärna emot betalning via Mobilepay.
Tumisresa till Uleåborg
I måndags hände något som jag har längtat efter i två år: vi fick barnvakt åt båda barnen (över natten!!!! (det har aldrig hänt förr så det kräver så där många utropstecken)) vilket betydde att jag och min man kunde åka på resa tillsammans. Vi packade in barnen i mina föräldrars Volvo och medan de åkte mot Bergö så åkte vi norrut till Uleåborg. Och i två hela dygn var det bara han och jag.
Vi gifte ju oss ifjol men vi var inte på någon bröllopsresa då, inte ens en gullig hotellövernattning efter vigseln hade vi möjlighet till. Efter Magistratsbesöket var det bara att åka tillbaka till Nykarleby för den vanliga vardagsrumban. Så sedan dess har vi drömt om att vi två ska åka nånstans tillsammans utan barnen. Vi hade först planer om att åka till Koli nationalpark och vandra men sist och slutligen blev det Uleåborg istället. Jag är av åsikten att det inte är en bröllopsresa att sitta tre timmar i en trång bil och sen vara två dygn i en finsk stad, speciellt inte nästan ett år efter att man gift sig. Så jag är skeptisk till om det här var en bröllopsresa, men en resa var det i alla fall.
Om jag skulle välja ingredienserna till den ultimata resan så skulle den innehålla godis, några bra böcker och massa sömn. Min man är mer upptäckar- och sporttypen så det blev en resa med båda delarna, men nog mycket mer sightseing och cykling än godisbitar och boksidor. Tur att man kan läsa böcker och äta godis hemma också.