Fasadmålning, sommarbad och första cykelturen
Sex vardagsbilder på vad vi sysslat med de senaste dagarna:
Hej från skyliften! Vi hyrde en skylift på tisdag för att enklare kunna måla de högsta punkterna på fasaden. Jag var kanske inte den bästa i världshistorien på att styra en skylifte (krockade med väggen två gånger haha) men jag var tydligen den morgonpiggaste i världshistorien eftersom jag började måla halv sju på morgonen.
Tidigare under veckan hade jag målat från marknivå så långt jag nådde och på tisdagen målade vi övre våningen. Så nu har vi en hel del omålade partier i mittemellannivå som man kan nå med stege. Jag och svärmor gjorde ett hästjobb och stod i skyliften till halv nio på kvällen då äntligen alla fönster på övre våningen var målade. Och sedan dess har jag vägrat att titta på en målarpensel, kanske efter midsommar orkar jag igen.
Och så har jag släpat ut vårt lilla plastbadkar från Ikea och fyllt det med vatten. Som Elvira njöt av att sitta utomhus och skvätta vatten runt sig! Hon är kanske den som lider mest av sommarvärmen så det var skönt att se att det gick att göra henne nöjd och glad och sval.
I onsdags stekte jag spenatplättar enligt Hannas recept. Jag är verkligen ingen plättstekare så blev tvungen att ta bild när jag faktiskt fick en plätt att se ut som den ska.
Spenatplättar till lunch tänker ni, då blev det säkert något nyttigare till middag. Pyttsan heller. Jag var och midsommarhandlade på eftermiddagen så jag hade verkligen noll matinspiration när jag kom hem. Så istället packade jag en korg med smörgåsar, kvarg, rabarbersaft och bullar och så åkte vi ner till stranden och åt middag på rutig picknickfilt. Elvira fick två klämmisar fyllda med blåbär, banan, piimä och lite grötpulver. Eftersom hon inte fick någon bulle till efterrätt så passade hon på och fyllde munnen med sand istället.
Men det viktigaste av allt! Femåringen har lärt sig att cykla! Eftersom han har kunnat hantera sin sparkcykel i flera år så är jag säker att han egentligen kunde cykla hur bra som helst redan ifjol men nu var han mogen att våga. Hela släkten köpte cykeln (en grön Puky-cykel från Polkuped) som en gemensam födelsedagspresent i mars och i måndags åkte vi till grusplanen, lastade cykeln ur bilen och så släppte jag nästan genast taget om styrpinnen. Och då cyklade han. Själv. Som om han aldrig har gjort annat.
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar