Flakabrä, skidtävling och sportlovsplaner
Var ska man börja? Det är krig i Europa och ändå fortsätter ens liv som vanligt. Så knäppt. Jag försöker att inte maniskt gå in på nyhetssidor utan begränsa det till några gånger per dag. Barnen har inte förstått läget ännu, men jag funderar en hel del på vad jag ska säga när frågvisa sexåringen snappar upp läget.
Och förutom kriget var det den där pandemin. Vi hade ju corona i början av månaden. Alla återhämtade sig på några dagar, men det var såklart jag som blev sjukast. Var helt utan energi där ett tag och så var jag med om en bisarr grej medan jag var sjuk som gjorde mig riktigt ledsen och sen fick jag som sista corona-symptom en spännande mellanblödning och nu har jag fortfarande ingen ork eller energi.
Vet själv att en hel del också beror på att jag snart varit hemma på heltid i tre år, träffat minimalt med vuxna under tiden och blivit lite knäpp av att bara vistas hemma hela tiden. Ett litet barn är givetvis ett mysigt sällskap men nog kan vi ju alla vara överens om att man också mår bra av att få träffa andra sorter än de som häller ut alla hamapärlor på golvet och springer efter en och skriker "mammamammamamma". Längtar till att jag ska börja jobba så att jag dels får träffa kollegor och dels har en ekonomi när man faktiskt kan göra något på fritiden. Dagdrömmer om att ha råd med barnvakt så att jag och Jimmy äntligen kan göra något tillsammans bara han och jag en vanlig vardagskväll utan att barnen ska med i släptåg.
Och på tal om Jimmy: har ni sett vilket otroligt fint flakabrä som han fick av sin farmor i födelsedagspresent?! Jag har inte hittat rätt plats åt det ännu, men just nu hänger det där bredvid vitrinskåpet. Tur att jag hade en grön och en sandfärgad glasvas där i skåpet som matchade.
Igår var vi i alla fall på skidtävling här i Nykarleby. Så skönt att en del saker kan återgå till det mer normala nu, och att t.ex. Onnirundan kan ordnas efter två års paus. Det var sexåringens första skidtävling och så bra det gick! Tvååringen skulle ha kunnat ställa upp i det lilla loppet för de minsta barnen men i lördags när vi försökte skida med henne vägrade hon skidor överhuvudtaget och gick bara stavgång bredvid spåret så vi bestämde oss för att vänta ett år till. Hon var jättelycklig i alla fall för hon fick träffa igelkotten och äta varm grillkorv.
Nu har vi sportlov, jag, sexåringen och tvååringen. Jag och tvååringen har förstås alltid lov, men det ska bli skönt att ha en tredje person hemma. Nu t.ex. äter de frukost tillsammans och gosar under en filt och tittar på film medan jag kan skriva det här. Skönt att slippa att ha en tvååring klängades på mig som tjatar hål i huvudet. Vet inte hur sportigt sportlovet kommer att bli, men imorgon ska vi åtminstone äta fastlagsbullar och i mitten av veckan ska vi åka till Bergö och hälsa på barnens morföräldrar, ska bli underbart att få lite miljöombyte i några dagar och förhoppningsvis försvinner en del av min lappsjuka då haha.
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar