Första och sista natten vid havet

Skrivet av Eivor Bäck 07.08.2020 | 0 Kommentarer

Jag har tjatat i fem år om vi skulle kunna sova en natt på mina svärföräldrars villa. De har en så fin villa ungefär ett kort stenkast från havet. Och vet ni? Tjat lönar sig tydligen. För i onsdags när vi stod och tvättade mattor (eller jag tvättade, mina barn satt i bilen och min sambo stod och tittade på eftersom det behövdes fyra armar när mattorna ska hängas upp på tork pga stora yllemattor) så föreslog han att vi skulle åka till havet. Gissa vem som tvättade supersnabbt?!

Så vi packade hela bilen proppfull med barnvagnsliggdel och sängkläder i sopsäck och typisk finsk sommarmat (grillkorv, potatissallad och en chokladplatta Fazers blå) och åkte till villan. Jag plockade blåbär med femåringen till eftermiddagsfika, vi spelade Gammelgäddan, ettåringen gick barfota på de varma klipporna (jag höll såklart i henne, vårt barn går inte själv ännu), jag hann läsa en halv bok och när barnen somnat på loftet på kvällen spelade vi klöver åtta och åt chips.  

Vi vaknade till duggregn på plåttaket och utsikten var ganska grå när vi tittade ut. Men det gjorde ju inget såklart. Vi åt plättar med nyplockade blåbär till lunch och sedan packade vi hela bilen proppfull igen. Nu ska jag bara fundera på vad jag vill göra om fem år så att jag kan börja tjata.