Oreange testheader ps2

Jämställt föräldraskap

Skrivet av Eivor Bäck 20.03.2020

Kategorier:
Taggar:

Sevendays har temavecka kring Föräldraskap och barn den här veckan och vad passar inte bättre än att jag skriver ett blogginlägg kring föräldraskap och jämställdhet. Ett ämne som jag tänker på ganska ofta. 

Utan att ens behöva lägga till ett "men" efteråt så kallar jag mig feminist. Jag är för jämställdhet, jämlikhet och allas lika värde. Det är helt självklart för mig att alla (oavsett kön, ålder, tro, sexualitet osv) ska ha samma möjligheter i livet, och om det behövs är jag för att myndigheter stiftar lagar och bestämmelser som leder till ett mer jämställt och jämlikt samhälle. Jag stödjer till exempel att familjeledigheten ska förnyas där fler föräldraledighetsdagar öronmärks till barnets pappa.

dop familj familjebild

Men att leva jämställt, vad svårt det är! Speciellt nu när jag är föräldraledig om dagarna så faller en stor del av det dagliga hushållsjobbet på mig och eftersom jag fortfarande ammar är det jag som är mer bunden till hemmet och bebisen. Jag försöker trösta mig med att leva jämställt nog för mig egentligen inte betyder millimetersnoggrannhet kring hushållsysslor. Snarare handlar det för mig om att båda föräldrarna kan, och gör ibland, alla saker kring hem, hushåll och barn. Genom att ibland göra den andras sysslor så ökar det respekten kring vad den andra gör för hemmet och barnen. 

Något som jag försöker sträva efter är att vi inte i vår familj ska reproducera de traditionella könsrollerna allt för mycket. Det ska inte vara mamman som gör all mat och pappan som alltid klipper gräset. Men det är så lätt att fastna i traditionella hjulspår hur mycket man än spjärnar emot?! Hur gör ni till exempel? Jag vet hur man tömmer askan ur spisen, men jag gör det typ aldrig fast jag nog är prick lika bra på att trycka igång askdammsugarens knapp. Och han jag bor med vet hur man tittar på kläders tvättrådslappar, men han gör det typ aldrig även om hans ögon ser tvättsymboler lika tydligt som mina ögon. Jag vet att jag redan när Johannes var nyfödd mumlade något om att båda föräldrarna ska kunna göra allt och att jag skulle lära mig byta däck på bilen. Men det har gått typ fem år och hur många sommar-/vinterdäcksbyten som helst, men jag har ännu inte ens rört varken domkraft eller hjulbultar (eller vad det nu heter). Ja ja, det får väl bli vårens mål: att röra en domkraft och en hjulbult (eller vad det nu heter). 

Men sen finns det en annan del i föräldraskapet och i att dela liv och hem med någon som är svårmätt eftersom det inte handlar om antal nattningar, antal serverade portioner, antal föräldradagar och antal skruvade hjulbultar: att vara en närvarande, snäll och omtänksam förälder. Ingen har väl missat undersökningen som den svenska tidningen Kamratposten gjorde för några år sedan när de frågade barn vem de helst vände sig till om de var ledsna. 46 % av de tillfrågade svarade mamma, 22 % kompis, 17 % ingen alls och på fjärde plats (7% av de tillfrågade) pappa. Jag kan inte se något sorgligare än att mina barn hellre lämnar ledsamheten inom sig än vänder sig till sin pappa?! Därför är det ju svinviktigt att pappan är närvarande: läser sagor, torkar snoriga näsor, kokar makaroner, kramar, packar dagisväskan, lyssnar noggrannt på historier vid matbordet, bygger lego osv osv. 

Efter att ha läst många historier på instagramkontot @mansbebisar där svenska kvinnor vittnar om att de inte vill/kan/vågar lämna sina män eftersom de inte vill att barnen ska bli vanvårdade varannan vecka (de veckorna de är hos sin pappa) så är jag ännu mer inställd på att båda föräldrarna ska kunna göra allt. Jag har inga planer på att varken skiljas eller dö, men om något skulle hända mig så vill jag att mina barn ska bo i ett hem där de får rena kläder, hälsosam mat och kramar. Det betyder att båda föräldrarna ska veta hur tvättmaskinen, stekpannan och ömhet fungerar och kan använda det i praktiken.  


Vaggan

Skrivet av Eivor Bäck 29.02.2020 | 2 kommentar(er)

Någon gång i slutet av åttiotalet byggde min morfar en vagga till sina barnbarn. Jag vet inte när han gjorde den, men jag vet att första barnbarnet som sov i vaggan är född i februari 1990. Jag föreställer mig att morfar tillbringade mörka novemberkvällar år 1989 med att svarva knoppar, borra hål i medarna och sandpappra kanterna. Han åt säkert mormors mat, jag föreställer mig att det var saltfiskan å pärona, och efter en kopp kaffe efter maten gick han ut till hobbyrummet. Det där rummet som man måste gå ut genom ytterdörren och sedan runt stugknuten innan man kommer till trappen som leder in. Det där rummet som alltid luktar lite målfärg och motorolja. Kanske drog morfar det sista lagret lack över vaggan långt innan barnbarnet var född, kanske var han en obotlig tidoptimist som överräckte en vagga som fortfarande luktade starkt av lack och var lite klibbig i ytan. 

Hur det än gick till egentligen så har morfars barnbarn sovit i vaggan. Skivan som fungerar som sängbotten är full av namn. De första skrivna i stora blåa bokstäver av min mormor (hon var kanske osäker på om det skulle bli så många barnbarn så det var bäst att använda stor stil), resten med varierande handstilar i svart tusch. När Johannes föddes kom mina föräldrar körande med vaggan i bilbaksätet till Åbo. Och strax innan Elvira föddes stod vaggan färdigbäddad i vårt sovrum. 

trä vagga baby

När Elvira var nyfödd sov hon mest mellan oss i sängen. Så den här bilden är ytterst stagead. Dels bar jag ut vaggan i vårt allrum och dels var det en av få gånger hon som nyfödd låg i vaggan. Men ganska snart började hon sova allt mer i vaggan och de senaste månaderna har hon sovit både eftermiddagstuppluren och hela nätter i vaggan. Och så gott som hon har sovit! Jag tänker mig att morfar från himlen vaggar sängen ibland och det gör att hon sover så bra. Önskar att morfar hade fått träffa mina barn, önskar att jag kom ihåg min morfar så att jag inte måste gissa mig till om han drack kaffe eller om han kunde svarva sängknoppar. 

trä vagga baby barn

Igår släpade jag ut vaggan ur sovrummet igen och tog en bild (eller nåja, kanske fyrtio). Även om det ibland kanske inte märks från dag till dag att mitt barn förändras kan vi alla konstatera att på åtta månader har det hänt en hel del. Även om hon hade mer hår på huvudet som nyfödd än som åttamånaders. Nu ska vaggan få flytta tillbaka till mormors vind i väntan på en ny användare, och morfars andra barnbarnsbarn ska börja sova i en större säng. 


Bebisvänligt bröd

Skrivet av Eivor Bäck 09.02.2020

Jag bloggade för några dagar sedan om Elviras mat och igår introducerade vi en ny grej till henne: bröd. Hittills är hon skeptisk men jag är jättenöjd över att jag lyckades hitta receptet på det babyvänliga bröd som jag gjorde till Johannes. Brödet blir svampaktigt och ganska smaklöst, men funkar perfekt att skära stavar av som små babyfingrar kan kladda med och även tandlösa barnmunnar kan dela sönder det hur enkelt som helst.
bröd bebis recept enkelt

Jag värmde 5 dl vatten fingervarmt och smulade ner 25 gram jäst. När jästen blandats helt med vattnet tillsatte jag ca 12 dl ekologiskt vetemjöl och 2 msk rapsolja. Jag knådade degen några minuter för hand och om degen känns för lös och kladdig lägger jag till lite mer mjöl. Degen ska sedan jäsa i en timme. Jag delade degen i två bitar och la degen i varsin limpform som jag smort med lite rapsolja. Degen jäste en timme till i limpformarna och sedan gräddade jag bröden i 200 grader i mitten av ugnen i lite mindre än en halvtimme.  

bröd bebis recept skivor sju månader

Jag skivar och fryser ner brödet. Sen tar jag upp en eller två brödskivor i taget som tinar snabbt i rumstemperatur. Jag brukar servera brödet som stavar eller i bitar och ibland med lite osaltat smör på. Skorpan på brödet är ganska hårt så det brukar jag skära bort innan servering. 

När barnet är lite större går det fint att modifiera receptet: istället för 5 dl vatten kan man använda hälften vatten och hälften mjölk, någon riven morot passar bra att röra ner i degen och förutom vetemjöl kan man använda andra mjölsorter. Jag skulle dock undvika salt, honung och olika fröer. 


Enkel babymat

Skrivet av Eivor Bäck 03.02.2020 | 1 kommentar(er)

Jag fick en fråga om hurudan mat jag brukar ge till Elvira (nu sju månader gammal) så jag tänkte ge er ett helt blogginlägg om ämnet. Jag kan ju börja med att påpeka att jag inte är någon dietist, kostrådgivare eller ens intresserad av mat. Jag är bara en mamma som läst några broschyrer och som tycker att barnmatsburkarna känns lite väl dyra. Från barnrådgivningen får man bra information kring hur man ska tänka kring kombinationen baby och mat. Jag rekommenderar också Helsingfors stads hemsidor kring barn och mat, där finns bl.a. en jättebra pdf som innehåller ett schema kring när man ska introducera olika livsmedelsgrupper och en A4 fylld med de livsmedel som man ska undvika att ge till bebisar. 

Grönsaker och frukt

Vi började ge Elvira smakportioner vid fem månaders ålder på inrådan av rådgivningen, annars kan det hända att jag hade fortsatt helamma för alltid. Vi började med att ge henne små portioner av kokta och mixade rotsaker: potatis, morot, batat osv. I början blandade vi ut rotsaksmoset med bröstmjölk, nu använder jag bara kokvattnet när jag mixar rotsakerna. Förutom rotsaker började vi introducera frukter och bär (ofta gillar bebisar frukter och bär bättre än grönsaker eftersom frukter och bär smakar sött, precis som bröstmjölken också gör). Förutom bland annat banan och blåbär köper vi en del fruktpuréburkar (päron är en storfavorit!). Jag har introducerat en smak i taget (utan kryddning) för att Elvira ska vänja sig vid smaken och för att vi enkelt ska kunna räkna ut vad hon inte tål ifall hennes mage skulle reagera efter någon måltid.   

barnmat recept rotsaker grönsaker

Förra veckan gjorde jag en stor batch barnmat av de rotsaker jag hade hemma. Jag skalade och skar batat, morot, potatis och broccoli i bitar. Kokade i kastrull tills grönsakerna blev mjuka, hällde bort det mesta av kokvattnet och sedan mixade jag det slätt. Och så klickade jag i en stor klick osaltat smör för lite extra fett (rybsolja går också bra!). Vill man så kan man krydda med vad man nu än hittar i kryddhyllan, men färska örter, salt och kryddblandningar (innehåller ofta salt) ska man undvika. 

Zucchinin fick vara med på bild, det var en ny bekantskap för Elvira så jag kokade den i en egen kastrull och mixade den. Elvira hatade smaken. 

Bär brukar jag koka kräm av. En burk frusna bär (hallon, blåbär osv), kokar jag med lite vatten tills bären är mjuka. Sedan rör jag ner några teskedar potatismjöl i en liten mugg med kallt vatten och vispar ner i den kokande krämen. 

Gröt 

Vi introducerade kvällsgröt vid ett halvt år och det ledde till att Elvira blev så pass mätt att hon började sova hela nätter igen (succé!). Vi använder än så länge de svinenkla pulvergrötarna som man bara blandar ut med vatten. Med Johannes minns jag att vi efter ett tag började lägga till en del vanliga havregryn (som vi mixat) och efter ett tag helt gå över till vanlig havregrynsgröt. Jag har förstått det som att pulvergrötarna är berikade med en hel del nyttigheter som inte vanliga havregryn innehåller.  Jag har också förstått det som att det inte är hjärnkirurgi att blanda ihop egen nyttig bebisgröt (ni som kan får gärna informera i kommentarsfältet!). 

Kött, ägg och fisk

Och så var det det där med kött. Älgmaletkött och kycklingfiléer är vad som har bjudits på hittills. Jag kokar köttet, ev kryddar (t.ex. timjan, organo, peppar), häller av det mesta av kokvattnet (sparar lite för det gör att konsistensen blir bättre) och sedan mixar jag det slätt. Det mixade köttet brukar jag klicka ut på smörpapper, lägga i frysen så att det stelnar och sedan plocka köttklumparna i en glasburk jag förvarar i frysen och så tar jag upp en bit kött innan det är lunchdags. Ägg äter vi också ibland! Då kokar jag ägg, mosar det och serverar genast. 

babymat kyckling morötter recept

Gjorde nyligen ett storkok med kyckling. Jag skar 200 gram av kycklingfiléerna i mindre bitar och kokade köttet i en kastrull. I en annan kastrull kokade jag morots- och batatbitar mjuka. Sedan hällde jag av kokspadet från kycklingkastrullen och rotsakskastrullen blandade allt med en tetra tomatkross, kryddade med lite peppar och oregano och lät koka en stund till innan jag mixade maten. Jag skulle helst velat ha ekologiskt osaltat kycklingkött men hittade inte och man kan inte vara hur nitisk som helst. 

Måltidsdryck

Med Johannes var vi jätterestriktiva med att dricka vatten (ett barn får all vätska hen behöver från amningen), så jag ammade efter varje måltid och vi gav honom inget vatten/måltidsdricka före han var runt tio månader och började dricka surmjölk (piimä) med måltiderna. Med Elvira har vi gett lite vatten vid varje måltid i över en månad. Båda sätten har fungerat bra. Typiskt exempel på att det inte finns något rätt eller fel. 

Förvaring

Alla barnmatssidor rekommenderar att man fryser ner små smakportioner i isbitslådor för att enkelt få en passlig portion när babyn är i smakportions-åldern. Jag är inte så förtjust i plast så jag förvarar maten i glasburkar. Jag steriliserar glasburkarna genom att ha dem i ugnen i en kvart i strax över hundra grader. Och beroende på åldern på babyn så fyller jag glasburken med så pass mycket mat så att det räcker en-två måltider. 

förvara barnmat glasburk

Jag köper inte så jättemycket burkmat, men t.ex. fruktpuréernas glasburkar är jättebra att spara och kan användas hur många gånger som helst. Dessa glasburkar innehåller morot+potatis, ärter och blomkål. Mitt enda (och bästa) babymattips är att koka mycket den dagen man orkar och sen förvara i frysen. För det finns ungefär fem av sju dagar man inte orkar koka specialmat och då är det enkelt att bara ta upp en burk ur frysen. 

Plockmat

Elvira har precis börjat skrika om hon inte får mat när vi äter. Och tar hennes mat slut medan vi fortfarande äter så ropar hon också. Vi har därför börjat ge henne lite mat hon får plocka med så att hon ska få öva på finmotoriken: hittills har vi serverat kokta broccolibuketter, bananbitar och mjuka avokadobitar. Det mesta landar på golvet. När Johannes var liten bakade jag eget babyvänligt bröd, och det börjar bli dags att rota fram receptet igen. Mjuka brödbitsstavar är perfekt att plocka med. 


Donera bröstmjölk

Skrivet av Eivor Bäck 06.01.2020 | 3 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Annandag jul blev mitt barn ett halvt år gammal och det innebar samtidigt att jag avslutade min karriär som modersmjölksdonator. Jag googlade kring hur donation av bröstmjölk gick till när jag var höggravid men tyckte inte att jag blev så mycket klokare eftersom jag främst hittade sverigesvenska webbsidor med information som gäller Sverige. Så här kommer ett maffigt inlägg kring ämnet så hittar jag något att läsa när jag googlar nästa gång. 

Jag födde barn i Kokkola (Möcs) men ingen informerade mig under förlossningsvistelsen om möjlighet att donera mjölk. Så när vi for hem med tvådagarsbebisen frågade jag sjuksköterskorna och fick mjölkkökets kontaktuppgifter. I Finland får man donera mjölk från och med två veckor efter förlossningen fram tills barnet är sex månader. Jag började donera när Elvira var lite över en månad gammal. 

När man donerar bröstmjölk måste man vara frisk och det tas blodprov innan man börjar donera för att säkerställa att man är frisk. Även mjölken testas och klassificeras enligt vilken kvalitet den har. Precis som när man ammar rekommenderas det att man äter mångsidig kost och så ska man undvika t.ex alkohol och tobak. Är någon familjemedlem sjuk, man själv äter värkmedicin osv så ska man pausa att donera bröstmjölk. Jag fick ett kompendie från mjölkköket med information, till exempel får man bara använda vissa preventivmedel när man donerar bröstmjölk vilket är bra att känna till eftersom man på eftergranskningen brukar diskutera just p-medel. 

donera bröstmjölk pump meleda

Från Möcs får man låna en elektrisk pump, steriliserade pumpset och engångsflaskor (varierar säkert från sjukhus till sjukhus). Så smidigt! Skulle aldrig orka pumpa och hålla på om det också skulle innebära jättemycket disk, sterilisering osv. Pumpseten kan man använda under ett dygn, men man ska förstås tvätta dem mellan användning. Och efter det får man slänga bort plastdelarna i roskis (förslagsvis i plastinsamlingscontainern). 

Jämfört med vanlig amning har jag varit noggrannare med t.ex. handhygien när jag pumpat. Har också tänkt på att det framförallt är små gulliga minibebisar som dricker min mjölk så i somras undvek jag helt nypotatis och sånt som bebisar kan få ont i magen av. 

donera bröstmjölk flaskor

Mjölken pumpas direkt ner i 130 ml flaskor som man skriver sitt namn och datum på och flaskorna förvaras sedan nedfrysta. När man behöver fler pumpset och flaskor och frysen börjar bli full kan man föra mjölken till mjölkköket (som finns två våningar rakt under förlossningen  och BB-avdelningen på Möcs). Eller så gör man som jag gjorde och har kontakt med mjölkköket som i sin tur har kontakt med hemsjukvården som kommer och hämtar mjölken (varierar säkert från sjukhus till sjukhus om de erbjuder sig att hämta mjölken). Igår var det sista gången hemsjukvården kom på besök och förutom sex liter bröstmjölk tog hon också med sig pumpen så den får göra nytta hos någon annan. 

Under de nästan fem månaderna som har gått har jag donerat kanske tjugofem liter mjölk som ges till bebisar som fötts för tidigt och eller är sjuka. Literpriset har legat på 20 euro litern så man blir ju inte rik, men jag tänker att de flesta nog inte gör det för pengar? Bröstmjölk är förresten en av de få sakerna i Finland som är skattefria. 


Snälla barn får många julklappar, eller?

Skrivet av Eivor Bäck 21.12.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

"Finns det några snälla barn?" frågar Tomten och alla barn som varit snälla får julklappar, så brukar det ju vara. Jag märker själv att jag nästan säger de hemska orden "Man ska vara snäll, annars kommer inte Tomten med några paket" till min fyraåring när det närmar sig jul. Varje gång biter jag mig själv i tungan för att stoppa orden. För det är ju inte ett barns snällhet som avgör huruvida barnet får julklappar eller inte, det är familjens ekonomiska situation och hur många givmilda släktingar man har i sin närhet. 

Det är några dagar kvar till jul och jag paketerade in de sista julklapparna igår. Som vanligt när det närmar sig jul (efter att jag fått barn) tänker jag oroväckande mycket på julklappsmängden barn får. Under december månad har en svensk influencer jag följer filmat leksakerna som hon ska paketera och ge till sina barn. Det är otroliga mängder fina nyproducerade leksaker som mottagarna säkert älskar av hela sitt hjärta. Men det är något som skaver hos mig. För även om du har råd att lägga hundrals euro på leksaker så har antagligen inte alla barnets kompisar den möjligheten. Jag vet inte hur det var förr i tiden men jag som 90-talist minns i alla fall att man räknade antalet julklappar och jämförde med sina kompisar. Den med flest paket vann förstås. Johannes är ju bara fyra år men jag märker tendenser redan av att de diskuterar leksaker och jämför sinsemellan. En dag kom han hem från dagis och berättade imponerat att en kompis storebror har en Legoförpackning som kostade hundra euro. Än så länge var han mest imponerad, men det känns som om det inte kommer att ta länge innan han förutom att vara imponerad även kommer att ifrågasätta varför inte han också har lika häftiga och dyra leksaker. 

IMG 20181224 160142 Snäll treåring som fick massa paket förra året. Gravid vuxen som också varit snäll.  

Jag vill såklart ge mina barn allt i hela världen. Jag skulle vilja köpa alla Legoförpackningar som finns på Johannes önskelista och se hur hans ansikte lyser upp på julaftonen när han öppnar paket efter paket och hur glad han blir när han inser att han fått allt han önskat sig. Och ja, jag skulle säkert också ha råd med det. Men jag försöker dämpa mitt eget köpsug med att tänka praktiskt: var ska vi förvara alla leksaker? Och framför allt: är det faktiskt vettigt att ett barn får allt hen pekar på? Speciellt när det finns barn, antagligen redan i hans dagisgrupp, vars föräldrar och släkt inte har råd att köpa många och/eller dyra julklappar.     

Johannes var nio månader sin första jul och minns jag rätt så köpte vi ingenting till honom den julen. Året därpå fick han en tågbana i trä, och ifjol fick han en begagnad cykel. Hans julklappsbudget har alltså varierat mellan 0 och 50 euro de senaste fyra åren. Men vi som föräldrar kan aktivt välja att köpa mindre antal julklappar eftersom vi vet att han har många släktingar i sin närhet som väldigt gärna köper julklappar. Julklappssäcken kommer ändå vara proppfull trots att vi inte bidrar så mycket till den om vi säger så. I år blir det inga häftiga julklappar från oss, i paketen finns en Bamsebok (köpt second hand), Spidermancollegebyxor, en doktorväska och hamapärlor+pärlplattor (köpt second hand). Elvira får en pipmugg och ett pussel (och en sovfläta om jag orkar sy en). När jag skrev ut julklapparna i text började det plötsligt kännas som hur mycket som helst i alla fall, kanske den där svenska influencern har gjort mig helt konsumtionsblind. 

Hur tänker ni kring julklappar? 


Behind the scenes (julkortsfotografering)

Skrivet av Eivor Bäck 02.12.2019

De flesta år sedan Johannes föddes har vi fotat julfotografier som jag sedan pysslat till julkort och skickat till vänner och släkt. Och i år var första året som Elvira fick vara med! Johannes satt med armarna i kors och klagade på att hans tröja stacks och Elvira försökte äta upp ljusslingan. 

julfotografering barn behind the scenes

Viktigt när man ska ta julfoto är att man har en assistent som gör fula miner och rätar upp babyn när hen lyckats dregla ner sig själv och resten av rekvisitan. 

julfotografering barn fem månader baby

Jaja, fyraåringen hade åtminstone en väldigt julig och fin tröja från Gant som jag loppisfyndat. 


12 amningssanningar

Skrivet av Eivor Bäck 26.11.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

För alla er som är nyfikna på hur det verkligen är att amma:

1. Det tar ont. Du kommer att gråta. 

2. Det finns inte ett snyggt litet hål som mjölken kommer ut ur. Dina bröst är numera ett sprinklersystem och du kommer att spraya mjölk i ditt barns ansikte. 

3. När ett barn (vilket som helst) skriker kommer dina bröst göra sig redo för att ge mat. Du ser att det inte är ditt barn som skriker och din hjärna säger att det är någon annan förälders problem. Men bröst har varken ögon eller förstånd. 

4. Ni minns säkert alla insändarna till Fridas kropp & knopp-sida där varannan fråga handlade om att frågeställaren hade lite olika stora bröst och undrade om det var normalt. När du ammar är det är helt normalt att ha en B-kupa och en E-kupa. 

5. Du kommer skälla ut din partner om hen råkar nudda ditt bröst i misstag. Du skäller ut hen om hen gör det med flit också. 

6. Din garderob sjunker drastiskt eftersom alla övredelar ska vara amningsvänliga. Nu är det slut med normala t-skjortor, vanliga tröjor, sexiga spetsBH-ar och klänningar med blixtlås i nacken. 

7. Har du inte det du behöver bredvid dig innan du sätter dig ner och ammar så är det onåbart. Tänk om du blir törstig/hungrig/lässugen/snorig/uttråkad/förkyld medan du ammar. Det är bäst att vara förberedd på alla eventualiteter så snart kommer du sitta i soffan omringad av vattenflaskor, halstabletter, böcker, dator och gummiband (om du plötsligt får lust att lära dig hur man knyter Eiffeltornet med en hand).  

8. Det finns inget värre än att drabbas av en rejäl mjölkstockning. 

9. Det finns ingen mer förnedrande amningsställning än den när du googlat hur man ska få bort mjölkstockning och med fyrtiograders feber står på alla fyra i sängen och försöker amma ditt barn som ska ligga på rygg under dig. 

10. De enda våta fläckarna som kommer finnas i din säng är från när du nattammat och bebisen somnat så att alla mjölk runnit ut ur bebisens mungipa och bildat en stor pöl på lakanet. 

11. Det finns något som heter svamp (googla inte). Bebisen kan få det i munnen. Då får du det på bröstet. Grattis. 

12. När som helst, var som helst ska du vara redo att langa fram ett bröst. Det kanske inte var om ammande mammor scouterna myntade uttrycket "Alltid redo" men det gäller dem också. 

IMG 20191012 140727

Alltid redo att amma. T.ex på en ABC-station i Tammerfors. 

P.s. jag försöker vara lite raljant och rolig. Amning är ju bra. Förutom när det tar ont, ger svamp, stör din nattsömn, förstör dina kläder och begränsar din rörelsefrihet, eller när ditt barn inte får tillräckligt med mat och näring eller ont i magen av mjölken. Jag ammade mitt första barn i ett år (blev tvungen att avbryta amningen efter det p.g.a. att jag behövde stark medicin) och kommer antagligen amma Elvira i minst ett år, men antagligen tre. D.s.

Mina seriösa bästa amningstips är: stå ut, ha en läkare att kolla ditt barns tungband och använd amningsgummi.


Mata bröstmjölk med tesked

Skrivet av Eivor Bäck 11.11.2019 | 4 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Igår försökte vi inleda projektet att få i vår bebis mjölk utan att jag är närvarande. Elvira är fyra och en halv månad och hon har bara ammat i hela sitt liv. Det fungerar helt okej, och är betydligt mindre smärtsamt jämfört med förra gången. Men det finns ju onekligen problem med att jag är Elviras enda källa till mat. Jag har ju inte tänkt dö eller försvinna men allas liv skulle bli betydligt smidigare om jag skulle kunna lämna henne med resten av familjen om jag ska vara borta längre än en timme. (Här började jag skriva en lång förklarande text om att jag bara lämnat Elvira en timme i gången hittills (bokcirkelträffar och en gång när jag var på familjegymnastik med fyraåringen). Men sen raderade jag allt. Mammor får vara borta från sina barn, till och med flera timmar i sträck oavsett anledning! Herregud Elviras pappa var ju borta från henne ett dygn redan när hon var fyra timmar gammal.)

Farsdagen till ära skulle han jag bor med få förstagångsmata Elvira med nappflaska. Det gick absolut inte alls. Vi testade också att fylla en liten medicinspruta med mjölk, mata henne med tesked och ha henne att dricka ur en liten mugg. Allt gick katastrofalt dåligt och kanske en procent mjölk svalde hon medan resten landade på hennes tröja. Idag matade jag henne med en tesked och hon svalde kanske 10 milliliter på lika många minuter. Det fungerade alltså, men det känns ju inte hållbart att börja ge henne en hel måltid på det sättet, hon skulle ju hinna bli hungrig igen innan hon fått i sig hela ransonen. 

Någon som har ett superbra mata bebis-tips? 
IMG 20191109 113942

En fyra månaders bebis som väldigt glatt ammar och väldigt förvånat och kränkt spottar ut all mjölk som inte kommer direkt från ett bröst.
P.s. Mitt favoritplagg från moderskapsförpackningen var denna härliga prickiga body. Tyvärr har den nu en gul fläck som inte går bort i tvätten. R.i.p. snygg-bodyn. 


Namn på barn

Skrivet av Eivor Bäck 03.11.2019 | 3 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Snygga barnnamn är ju hur enkelt som helst att komma på. Jag kan rabbla upp säkert tio stycken som är fina, men sen när man ska bestämma namn till sitt barn blir huvudet helt tomt. Det är ju inte bara det att namnet ska vara fint, det ska ju passa den skrynkliga krabaten också. Så här bestämde vi namnen på våra barn:

2015 - Vi väntar vårt första barn och vi tar inte reda på könet. Vi går på flera extra ultraljud men ärligt talat så är det svårt för en förstagångsförälder att tolka de svartvita flimriga bilderna. Dessutom är alla ultraljudssköterskor och -läkare finskspråkiga så de pratar konsekvent om fostret som "hän" och vi har ingen aning om det är en han eller hon de pratar om. Vi går på känsla och känner på oss att det är en tjej i magen. Det finns många fina flicknamn och jag vill helst att hon ska hetta Hanne (norska eller namn med norsk känsla är ju så fint!) medan han jag bor med tycker mest om namnet Elvira. Pojknamn tänker vi inte på eftersom 1) pojknamn överlag är tråkigare och fulare och 2) det är ju en flicka vi väntar. I förlossningspappren vi lämnar in till TYKS måste vi skriva upp två namn ifall det blir nöddop och vi väljer Erik och Victoria (eftersom de två namnen har burits i tre rakt nedåtstigande led på varsin sida av släkten) och vi är säkra på att de kommer bli andranamn. Det blir mars och Johannes föds. Vi har inga pojknamn på någon lista. I familjerummet på TYKS bollar vi namn. Vi är överens om att namnet ska fungera i flera länder på flera språk (alltså inte innehålla t.ex. å, ä eller ö eller stavas på ett sådant sätt att finskspråkiga och svenskspråkiga uttalar det olika). Jag föreslår Adrian som jag läser i en roman på BB men sist och slutligen bestämmer vi oss för Johannes. Det uppfyller alla våra kriterier, och är ju ursprunget till namnet Hanne som jag länge pratade om. Namnet kanske känns lite nittiotaligt ibland, men framförallt början av 1900-talet när Johannes var det vanligaste pojknamnet i Finland i flera decennier. Det här innebär att vi har många Johannes längre bak i släkten (som vi inte ens var medvetna om när vi valde namn). Den enda som reagerar lite negativt är min mormor som utbrister att vi valt ett "gubb-namn" och det har hon ju rätt i, för hennes generation är namnet Johannes ett namn som gubbar har. 

2019 - Vi väntar vårt andra barn och vi tar inte reda på könet. Jag stänger ögonen nästan helt när läkaren vid ultraljudsundersökningarna undersöker fostrets urinblåsa ifall jag råkat lära mig tyda ultraljudsflimmer sedan förra graviditeten. Men vi känner på oss att det är en pojke. Jag mår ungefär lika dåligt som jag gjorde senaste graviditeten, går upp lika mycket i vikt och hjärtslagen är ungefär lika snabba. I anteckningarna på telefonen har jag skrivit en lång lista med pojknamn som passar ihop med namnet Johannes. För det är ju ett nytt kriterie när det är dags för andra barnet: de två namnen ska passa ihop. Jag googlar populära namn på 1920-talet och läser en lång lista på alla Astrid Lindgrens figurer. Mitt absoluta favoritnamn är Nils men där har svärmor sagt veto. I förlossningspappren till MÖCS skriver vi Henry och Victoria eftersom vi är säkra på att det är andranamnen. När Elvira lyfts upp på mitt bröst så ser jag att det är en tjej men måste fråga förlossningspersonalen som svarar "Jag vet inte, jag kollade inte". Sen när de kollar visar det sig att jag såg rätt och jag får skrota hela listan jag har på telefonen och börja tänka på flicknamn igen. Vi pratade om Elvira fem år tidigare och redan på BB-avdelningen är vi ganska säkra. På fotograferingsstället vid sjukhuset finns en namntavla och vi skriver dit Elvira Victoria när vi tar bild på henne. Men vi känner efter i nästan två veckor, diskuterar namnförslag ibland och sedan bestämmer vi oss. Elvira är precis som Johannes ett namn som var populärt (populärare) vid början av 1900-talet och jag har en släkting några generationer bak som bar det namnet. Den som reagerade negativt denna gång var Jimmys gammelfaster som tydligen har dåliga minnen av en Elvira. 

IMG 20190819 140515 320

Johannes och Elvira. 

Eftersom vi inte ska ha fler barn (sånt man är bombsäker på någon månad efter förlossning) så bjuder jag på mina favoritnamn som aldrig blev använda (och som fungerar bra tillsammans med namnet Johannes): Nils, Zacharias, Frans, Sigrid, Rut, Ingrid och Alva.