Hej augusti och vardagsliv

Skrivet av Eivor Bäck 20.08.2022 | 0 Kommentarer

Tjugonde augusti och det är första gången i augusti som jag känner att jag faktiskt har rejält med tid att sätta mig ner och blogga om att vardagslivet har startat med rivstart hemma hos oss. Sista veckan i juli började jag jobba (för första gången på över tre år, hjälp!). Jag återgick till mitt arbete som jag hade innan föräldraledigheten, som löneräknare på en stor bokföringsbyrå. Det är fantastiskt med kaffepauser, kollegor och arbetsuppgifter och dessutom underbart att få åka hemifrån varje dag utan att varken packa en extraväska till barnen eller ens behöva ta i beaktande någon annans toa- och lunchbehov. 

Där stod de, jobbväskorna, i en hög på trappen och väntade på att få komma med till arbetet. 

Veckan efter, alltså den första dagen i augusti, började dagis, sommareftisverksamhet och jobb för resten av familjen. Jimmy fick sköta inskolningen på dagis och jag var nog ärligt talat lite fundersam kring hur det skulle gå. Treåringen är ju trots allt ett corona-barn som har träffat andra barn i sin egen ålder väldigt sporadiskt och dessutom blir det långa dagisdagar när vi båda föräldrar jobbar kontorstider i Jakobstad och pendlar. Lyckligtvis verkar det hittills (ta i trä) gå fantastiskt. Treåringen trivs, och trots de långa dagarna ägnar hon kvällarna åt att sjunga och leka, medan de resterande 75 procenten av familjen mest sitter i soffan och stirrar rakt fram och längtar tills man får gå och sova. 

Jag hann ta några bilder till det privata fotoalbumet av den nyblivna dagisungen innan handen kom fram och hon tyckte att jag tog för många bilder. 

Lite jobbigt tycker jag att det är att Elvira nästan alltid har varit sist kvar på dagis (av alla barn på dagisets alla (!) avdelningar) när vi kurvat in på parkeringen halv fem på eftermiddagarna. Jag tycker själv inte att det är extremt sent men alla andra verkar ha något magiskt arbete där de lyckas pussla så att barnen kan hämtas tidigare än så. Nu är det ju förstås fortfarande lite semester- och sommarlovstider för barnen så förhoppningsvis är hon inte ensam kvar varje gång. Hon tar ju såklart inte skada av det (det är säkert mysigt att få vara sist kvar med en pedagog och få hjälpa till med att plocka in uteleksakerna i förrådet), men det känns ju nog lite jobbigt att dagis måste ha öppet "bara för oss". Nåja, tanken är att jag ska jobba 80% i höst (partiellt vårdledig för att Johannes börjar ettan), så förutom att han får en skoldag utan föris- och eftisverksamhet tänker vi att Elvira samma dag får en helt dagisfri dag.  

Rivstarten med dagsprogram för hela familjen kröntes med att vi förra helgen klämde in ett försenat trettioårsfirande vid Glasbruket för Jimmys kompis, sjuåringen hade sin första fotbollscup i Jakobstad lördag och söndag och så var jag hela söndagen på en baby shower (mitt livs första!). Jamen ni hör ju, helt logiskt att blogg-tiden inte riktigt har funnits där. 

Och nu i tisdags nådde vi ju dessutom milstolpen att sjuåringen hade sin första skoldag. Det var nog en större grej för mamman än för honom, han hade ju redan varit i sommareftisverksamhet några veckor och förskolan finns i samma byggnad som lågstadiet, så egentligen var nästan ingenting nytt för honom. Värre är det för mamman som nu ska försöka rota fram sina inplastningsskills från tiden när jag plastade in några av mina gymnasieböcker (för 10+ år sen!). 

Så nu är det fullt fokus på att vänja sig vid att vi alla har riktiga jobb/dagsprogram och att jag måste ställa alarmklockan på telefonen inför varje morgon. Tänkte också skriva att jag måste vänja mig vid att ha mascara, men ärligt talat så tror jag att jag redan den fjärde arbetsdagen glömde att sminka mig. Tur en bara sitter framför datorskärmen dagarna i ända.