Ny medicin och en eftermiddag i sängen
Hej från en suddig hiss-selfie från sjukhuset. Jag och mitt svullna knä åkte hiss upp till inremedicinska polikliniken idag. Min mamma sa att hon hoppades att det inte var nåt fel, men jag hoppades att de skulle hitta nåt fel. Var så rädd att jag var inbillningssjuk och bara förstorade min känsla av att knäet var inflammerat. Crp låg dessutom på 2. Men läkaren tappade ut fyra sprutor med vätska, la i kortison och skrev ut medicin till mig. Jag har varit medicinfri sedan 2017 men nu var det tydligen dags för ett nytt reumaskov. Trist med reuma, kul att bli tagen på allvar av vården. (Förresten, har ni tänkt på hur coviden gjort att man nästan aldrig längre åker rulltrappor eller tar en hiss nånstans? Kan räkna på ena handens fingrar hur många gånger jag åkt rulltrappor de senaste två åren. (En gång upp, och en gång ner, vid Halpa-Halli i Jeppis).)
Fick läkarorder om att ta det lugnt så jag plockade ihop massa saker och gick upp och tillbringade eftermiddagen i sängen.
Choklad med russin, en syrenkvist och två bra böcker, vad mer kan man behöva? Mats Strandbergs Konferensen både påbörjade och avslutade jag idag. Den var riktigt bra, även om det kanske skulle passa ännu bättre att läsa den en mörk septemberkväll samtidigt som regnet smattrar ner på plåttaket. Strandberg är ju ungefär som Sveriges svar på Stephen King utan konstiga övernaturliga element. Bechi av Koko Hubara tänker jag läsa imorgon, för jag tror att det blir en lugn dag för knäet imorgon också.
Du gillar kanske också…
♥ No more reuma
♥ Sovrumsförvandlingen
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar