Visa inlägg taggade med 'dop'
Namn på barn
Snygga barnnamn är ju hur enkelt som helst att komma på. Jag kan rabbla upp säkert tio stycken som är fina, men sen när man ska bestämma namn till sitt barn blir huvudet helt tomt. Det är ju inte bara det att namnet ska vara fint, det ska ju passa den skrynkliga krabaten också. Så här bestämde vi namnen på våra barn:
2015 - Vi väntar vårt första barn och vi tar inte reda på könet. Vi går på flera extra ultraljud men ärligt talat så är det svårt för en förstagångsförälder att tolka de svartvita flimriga bilderna. Dessutom är alla ultraljudssköterskor och -läkare finskspråkiga så de pratar konsekvent om fostret som "hän" och vi har ingen aning om det är en han eller hon de pratar om. Vi går på känsla och känner på oss att det är en tjej i magen. Det finns många fina flicknamn och jag vill helst att hon ska hetta Hanne (norska eller namn med norsk känsla är ju så fint!) medan han jag bor med tycker mest om namnet Elvira. Pojknamn tänker vi inte på eftersom 1) pojknamn överlag är tråkigare och fulare och 2) det är ju en flicka vi väntar. I förlossningspappren vi lämnar in till TYKS måste vi skriva upp två namn ifall det blir nöddop och vi väljer Erik och Victoria (eftersom de två namnen har burits i tre rakt nedåtstigande led på varsin sida av släkten) och vi är säkra på att de kommer bli andranamn. Det blir mars och Johannes föds. Vi har inga pojknamn på någon lista. I familjerummet på TYKS bollar vi namn. Vi är överens om att namnet ska fungera i flera länder på flera språk (alltså inte innehålla t.ex. å, ä eller ö eller stavas på ett sådant sätt att finskspråkiga och svenskspråkiga uttalar det olika). Jag föreslår Adrian som jag läser i en roman på BB men sist och slutligen bestämmer vi oss för Johannes. Det uppfyller alla våra kriterier, och är ju ursprunget till namnet Hanne som jag länge pratade om. Namnet kanske känns lite nittiotaligt ibland, men framförallt början av 1900-talet när Johannes var det vanligaste pojknamnet i Finland i flera decennier. Det här innebär att vi har många Johannes längre bak i släkten (som vi inte ens var medvetna om när vi valde namn). Den enda som reagerar lite negativt är min mormor som utbrister att vi valt ett "gubb-namn" och det har hon ju rätt i, för hennes generation är namnet Johannes ett namn som gubbar har.
2019 - Vi väntar vårt andra barn och vi tar inte reda på könet. Jag stänger ögonen nästan helt när läkaren vid ultraljudsundersökningarna undersöker fostrets urinblåsa ifall jag råkat lära mig tyda ultraljudsflimmer sedan förra graviditeten. Men vi känner på oss att det är en pojke. Jag mår ungefär lika dåligt som jag gjorde senaste graviditeten, går upp lika mycket i vikt och hjärtslagen är ungefär lika snabba. I anteckningarna på telefonen har jag skrivit en lång lista med pojknamn som passar ihop med namnet Johannes. För det är ju ett nytt kriterie när det är dags för andra barnet: de två namnen ska passa ihop. Jag googlar populära namn på 1920-talet och läser en lång lista på alla Astrid Lindgrens figurer. Mitt absoluta favoritnamn är Nils men där har svärmor sagt veto. I förlossningspappren till MÖCS skriver vi Henry och Victoria eftersom vi är säkra på att det är andranamnen. När Elvira lyfts upp på mitt bröst så ser jag att det är en tjej men måste fråga förlossningspersonalen som svarar "Jag vet inte, jag kollade inte". Sen när de kollar visar det sig att jag såg rätt och jag får skrota hela listan jag har på telefonen och börja tänka på flicknamn igen. Vi pratade om Elvira fem år tidigare och redan på BB-avdelningen är vi ganska säkra. På fotograferingsstället vid sjukhuset finns en namntavla och vi skriver dit Elvira Victoria när vi tar bild på henne. Men vi känner efter i nästan två veckor, diskuterar namnförslag ibland och sedan bestämmer vi oss. Elvira är precis som Johannes ett namn som var populärt (populärare) vid början av 1900-talet och jag har en släkting några generationer bak som bar det namnet. Den som reagerade negativt denna gång var Jimmys gammelfaster som tydligen har dåliga minnen av en Elvira.
Johannes och Elvira.
Eftersom vi inte ska ha fler barn (sånt man är bombsäker på någon månad efter förlossning) så bjuder jag på mina favoritnamn som aldrig blev använda (och som fungerar bra tillsammans med namnet Johannes): Nils, Zacharias, Frans, Sigrid, Rut, Ingrid och Alva.
Doppresenter
Jag lovade er ett inlägg om doppresenter så här kommer det. Köper man present till en nyfödd eller hens familj så kan det löna sig att kolla upp om det finns något speciellt som saknas så att inte alla råkar ge samma sak. Till en nyfödd är ju små gulliga Newbie-kläder en klassiker, likaså något mjukt gosedjur. Men när det kommer till dop, eller namngivningsfest för den delen, vill man kanske ge något mer bestående än gulliga kläder som kommer att bli för små alldeles för fort.
Jag gjorde ett kollage med saker som passar perfekt som doppresent (reklamlänkar):
- Porslin och bestick är ju en klassiker som alltid fungerar eftersom barnet snart ska börja få sina första smakportioner och då kommer en egen tallrik och bestick till användning. Både Elvira och Johannes har fått mumin-matsetet från Arabia när de döptes.
- Ett gosigt mjukisdjur eller en speldosa behöver varje barn. Tror man att kvoten mjukisdjur redan är fylld så passar t.ex. Kay Bojesens nalle superbra, även om det kanske är ett saftigt alternativ för plånboken.
- Jag rekommenderar inte att något spädbarn ska leka med knivar men en fickkniv (som får användas om tio år) är en lite annorlunda, men rolig present.
- Designklassiker är kanske lite tråkigt men förhoppningsvis uppskattat i framtiden. Jag la in en Nappula-ljusstake i kollaget, men också t.ex. Festivo-ljusstakarna och ett smycke från Kalevala fyller denna funktion.
- Inredning som kan användas i flera år. Förvaringskorgen från Ferm Living och ekorr-planschen är två exempel på inredning som kan finnas i ett barnrum i många år.
Här är Elviras doppresenter. Hon fick porslin, ljusstakar, två halsband, gosedjur, tavla för gipsavtryck m.m. Det bruna röret innehåller en personlig födelsetavla. Storebror fick också presenter efter dopet: en bok och några leksaker - väldigt uppskattat! Det märktes att han blev lite sotis på sin lillasyster som fick så många presenter. Som tur är var en av presenterna inlindade i bubbelplast så han fick plastet, för bubbelplast är en av hans favoritleksaker.
När Johannes döptes fick han porslin och bestick, fotoalbum, spargris, speldosa, doptavla med mera. Han fick också pengagåvor och en del av dem användes när vi köpte en matstol och en del lades in på hans sparkonto.
Figurerna från Willow Tree tycker jag är perfekta doppresenter. Johannes fick en skyddsängel som doppresent och jag köpte en likadan till min guddotter. Elvira fick denna fina ängel i doppresent. Willow Tree-figurerna finns i många olika former, så jag rekommenderar att gå till en fysisk affär så man kan klämma lite på dem innan man bestämmer sig för vilken figur som är den rätta. Här i nejden finns figurerna bl.a. på Herlers bokhandel i Nykarleby, More than coffee i Vasa och Petterssons trädgård i Esse.
Det maffiga dopinlägget
I söndags döptes vår Elvira Victoria och nu kommer världens kanske maffigaste inlägg om dop. Är ni redo?
Projektledaren i familjen, aka jag, visade vilken kamera vi skulle titta in i efter dopet. Det är också denna projektledare som har styrt projektet dop. Så nu känns det ganska skönt att barnet är döpt och festen är över (och att kylen är full av kalasrester).
Dop eller namngivningsfest?
För oss kändes det självklart med dop. Jag döper gärna mina barn eftersom jag tycker kyrkan gör mycket fint och jag har inget emot att mina barn genom dopet blir en del av den kristna gemenskapen. Är det så att barnen i framtiden väljer att gå ur kyrkan så får det vara så, men medan de är små så är det dethär beslutet som vi har fattat åt dem. Skulle vi valt att ha en namngivningsfest skulle den festen sett nästan exakt likadan ut, men med kanske lite mindre sjungande. För let's face it, det var framför allt prästen som sjöng.
När jag var gravid med ett bf runt midsommar var jag inställd på att ha ett tidigt dop i juli så att vi kunde utnyttja sommarvädret och ha dopet i vår trädgård och sedan äta tårta utomhus. Mitt enda krav var att jag ville att husfasaden skulle vara målad innan festen. Men eftersom vi ägnade hela sommaren åt att diskutera färgnyanser och provmåla bräder utan att lyckas fatta ett beslut så är husfasaden fortfarande omålad och det blev inget utomhusdop. Istället blev det ett riktigt klassiskt upplägg: dop i församlingshemmet och kaffe hemma hos oss. Församlingshemmet finns förresten bara ett stenkast från vårt hus så vi la på dopklänningen hemma, virade in Elvira i en filt och gick dit i duggregnet. Smidigt.
Inbjudningskort
Inbjudningskorten blev riktigt vanliga, gjorda i Paint och framkallade vid en fotofirma. Jag brukar alltid göra några extra inbjudningskort, julkort osv för att spara i barnens minneslådor. Johannes fick också ett inbjudningskort som han blev väldigt glad över för då "kunde han titta på det när han flyttar till Jeppo, så att han inte glömmer hur Elvira ser ut".
Traditioner under dopceremonin
Vi valde att ha flera element i dopet som var på pricken likadant i Elviras dop, som vid Johannes, så nu har vi tydligen doptraditioner hemma hos familjen Bäck-Nymark. Båda gångerna sjöng vi psalmerna Det finns en plats (psalm 188) och Tryggare kan ingen vara (psalm 390), prästen torkade av vattnet med samma näsduk som vid Johannes dop och precis som förra gången höll pappan i barnet under dopet och jag hade en rosa kavaj. Vi döpte dock barnen i olika församlingar och med olika präster, vilket märktes eftersom jag tyckte att de två dopen skillde sig lite åt.
Dopklänning
Elvira döptes i den jättefina virkade dopklänningen som min sambo, hans syskon och Johannes har döpts i. När Johannes döptes hade vi gröna sidenband men denna gång köpte jag mörklila sidenband som jag tyckte var riktigt fina, och som passade perfekt med det lite ruggiga höstvädret vi hade.
Efter själva dopceremonin bytte vi om från dopklänningen till en blommig klänning från Newbie som hon fått i present av mina gudföräldrar.
Dekorationer
Och på tal om mörklila. Jag köpte stearinljus i samma lila nyans som sidenbandet. Och så plockade jag fram några av mina mässingsljusstakar och loppisfyndade massa kaffekoppar med gulddekor. Dagen före dopet åkte jag till svärmor och länsade hennes rabatter på bland annat kinesisk kärleksört och gullregn, och så plockade jag lite blommor och vass längs med dikeskanterna. Jag kommer aldrig bli någon florist men att lägga en kvist kärleksört i varje glasvas klarade jag galant. Och att binda ihop en höstig dopbukett gick över förväntan.
Mat och kaffe
Som den gamla servitris jag är så rullade jag bestick inför matserveringen som vi hade hemma hos oss. Jag byggde även upp bufféer på förhand, på Högforsspisen gjorde jag en dryckesbuffé och på köksbänken dukade jag upp en matbuffé.
Vid Johannes dop beställde jag smörgåstårtor av hans gudmor för jag kan inte göra smörgåstårtor. I år skippade vi denna festklassiker och istället körde vi på lite matigare alternativ: första serveringen bestod av bakad potatis, skinkröra, sallad och nygräddat bröd. Efter att jag dekorerat tårtorna och tagit en amningspaus så blev det dags för den andra dukningen. Choklad, vindruvor, kex, kokostoscarutor, äppelpaj och bokstavstårtor bestod den sötare delen av. Också här byggde jag en buffé och gästerna fick gå till köket för att ta åt sig. Att ha massor med kakfat på bordet tar ju mycket plats.
Jag inventerade köksskåpen på förhand och planerade dukning, vilket var välbehövligt. Vi var inte så många gäster, men vi har t.ex. bara ett dussin uppsättning bestick och inga stora fyrkantiga serveringsfat, så i början av veckan räknade jag tallrikar, planerade och ringde runt för att låna det som fattades av tjocka släkten. Jag passade också på att köpa mer av Iittala-glasen på bilden. Vi har haft hur många olika modeller på dricksglas som helst, så nu tog jag dopet som en anledning till att köpa fler glas, så nu har vi sjutton stycken av samma modell.
Presenter
Elvira fick så många fina presenter, vilken tur hon har som har så många omtänksamma personer runt sig! Jag ska föra in presenterna i ett Excel-dokument så att vi också i framtiden minns vem som gav vad. Vi gjorde samma sak åt Johannes vilket var tur för i och med det här dopet har han velat veta alla detaljer om sitt dop, inklusive (eller kanske framförallt...) vem han fick vilka presenter av. Johannes hjälpte mig att öppna presenterna efter kaffet, innan dess fanns presenterna på ett presentbord. Att ha ett presentbord är ett jättebra tips, gästerna vill lägga presenterna någonstans när de kommer och att ha allt samlat på ett och samma ställe är toppen.
Doppresenter är annars något som tydligen inte är hur enkelt som helst efter att flera i släkten på förhand frågat om presentråd (eller så tror de att jag är kräsnare än vad jag är?). Jag tänkte tipsa om lite doppresenter, men jag tror det får bli i ett senare blogginlägg så inte det här blir alltför långt.
Det blir inte som planerat
Det mesta kan man ju planera. Jag gjorde listor, bakade det mesta på förhand och frös ner, tvingade alla i familjen att prova sina festkläder flera dagar i förväg så att det inte skulle dyka upp en oväntad klädkatastrof en halvtimme före dopet och så vidare. Men sen blir ju inte allt som man har tänkt sig ändå. Johannes fick ögoninflammation, jag orkade inte leta fram mina tunna finskedar så vi använde vanliga teskedar och bokstavstårtorna var helt okej - men inte supergoda vilket man ju helst vill att allt man bakar ska vara. Men dagen var ändå väldigt lyckad, och jag är glad över alla som ville fira vår dotters dop med oss.
Nu är hon döpt
Idag, 29 september på Mickelsmäss, blev Elvira döpt. Nu känns det som om det är på riktigt att hon heter Elvira, även om vi har haft det här namnet på gång sedan år 2015. Det känns som att jag har femtioelva olika möjliga blogginlägg om dopet (vilka namn som stod högst på listan över namnförslag innan hon föddes, att vi inte bjöd på den traditionella smörgåstårtan utan istället hade bakad potatis och skinkröra på menyn, den ursnygga virkade dopklänningen hon döptes i, alla fina doppresenter, mina små loppisfyndade kaffekoppar som jag tvingade alla att dricka ur och som han jag bor med tyckte var alldeles för lull-lull och inte minst mitt försök att baka en sån där modern bokstavstårta..). Men nu ska jag gå ner till köket och äta tårtrester och fylla i diskmaskinen. Lull-lull-kaffekopparna måste dock diskas för hand så det skjuter jag på tills imorgon.
Dopklänningen fick hänga på väggen efter dopet. Istället för de mer traditionella ljusblåa och rosa tonerna så har vi valt lite andra färger. När Johannes döptes en solig lördag i maj var sidenbanden gröna, och denna gång valde jag mörklila band och så råkade jag hitta stearinljus i exakt samma nyans.
Dopveckan
Denna vecka är ingen vanlig vecka för det är dopvecka! Konceptet födelsedagsvecka är väl ganska välkänt (man firar hela veckan att man blir ett år äldre), men under dopveckan så är det minimalt med firande och maximalt med städande och bakande på gång. På söndag döps Elvira i församlingshemmet och efteråt blir det kaffebjudning hemma hos oss. Vi blir inte så många gäster och alla hör till den närmaste släkten så jag tänker inte ta så stor stress med iordningställandet. Högsta prio denna vecka är att jag ska dammsuga, baka, inventera besticken och försöka fundera ut hur vi ska möblera så att alla gäster får en egen sittplats.
När Johannes döptes i maj för fyra år sedan hade vi jättefina blombuketter på kaffeborden som innehöll vita pioner och mycket grönt. Denna gång blir det lite höstigare dekoration av obvious reason, så i slutet av veckan tänkte jag se om jag hittar några fina rönnbärskvistar och lite vass.
Något annat jag har tänkt på ganska mycket på senaste tid är utebelysning runt trappan. När jag tröttnar på att baka så ska jag skriva lite om belysning. För jag har hittat så många fina lampmodeller när jag dammsugit internet efter de perfekta lamporna som ska hänga bredvid vår ytterdörr.