Visa inlägg taggade med 'inredning'
Julkrans i oktober
Jag vet att det är över två månader till jul, men idag åkte första julkransen upp. Eller, tills det blir december tänker jag kalla det för höstkrans, men vi vet ju alla vad det är egentligen.
Kransen kommer från årets IKEA-julkollektion och heter Vinterfest. Led-ljuset fungerar med timer och lyser sex timmar varje dygn. På nära håll ser givetvis fake-eucalyptuskvistarna plastiga ut. Men på större avstånd ser det riktigt bra ut . Jag skulle helst vilja ha två stycken och hänga dem ute på våra pardörrar. Men dörrarna är alltför nya och fina för att jag ska våga spika i dem (undrar om jag någonsin kommer våga?).
Spetsgardinen kommer också den från Ikea (Ingelinn), gardinomtaget i mässing är köpt second hand, balkongdörren är gjord av ett lokalt snickeri och min absoluta favorittapet heter Hudiksvalls teater och kommer från kollektionen Gammalsvenska tapeter av Duro (bilden gör verkligen inte den gröna färgen rättvisa - så här blir det när man fotar klockan fyra en hösteftermiddag).
Loppishaul
Ni kommer inte få se så många hauls i denna blogg, men här kommer i alla fall en riktig loppishaul från veckans loppisrunda i Kokkola:
Saldot blev en praktisk skärbräda i trä (2 euro), ett par lampetter (10 euro för paret), några tavlor som jag köpte mest för ramarnas skull (3 euro styck) och en påse med plastbokstäver (1,50 euro). När jag skulle ta bilden så fick jag låna plastbokstäverna av fyraåringen med villkoret att han skulle få placera ut bokstäverna precis som han ville. Utöver det som fastnade på bild köpte jag också en svartvit Marimekko-klänning som jag inte riktigt vet om jag ska behålla. Den var för fin för att lämna kvar tyckte jag men fyraåringen ropade "jättefult" så det ekade på hela loppiset när jag provade den...
Och så spontanshoppade vi en stor röd ullmatta. Jag har letat efter en matta att ha i biblioteket (sen när jag äntligen får ett bibliotek...) så nu är mattan fixad, och bara alla bokhyllor och tapeter återstår.
Knyt en svinenkel väggbonad
I måndags var vi till fysioterapeuten på förmiddagen. Elvira passade på och blev blyg för första gången i sitt liv och grät sig genom besöket. Så hon var lagom trött efteråt och somnade jättegott i vagnen. Så medan hon sov knöt jag ihop en svinenkel väggbonad.
Du behöver ett (eller två) garnnystan och en pinne. Pinnen hade fyraåringen hittat för länge sedan och då bara måste han ha den med sig hem. Sedan dess har pinnen legat i ett hörn tills jag blev pysselsugen. Jag hade egentligen tänkt köpa ett nystan vitt garn, men eftersom jag hittade två senapsgula nystan på loppis så blev det gult den här gången.
Jag provade mig fram och bestämde mig för att trådarna skulle vara lika långa som mitt köksbord var brett. Cirka åttio cm. Sen klippte jag en hög med lika långa trådar.
Jag la trådarna dubbelt, gjorde en ögla och drog trådarna genom öglan. Svinenkelt. Hur många trådar man tar per knippe får man själv välja, mitt garn var ganska tjockt så efter lite olika tester kom jag fram till att tre trådar var passligt.
Sen är det bara att knyta på tills man känner sig färdig. Eller ja, knyta och knyta. Dra garntrådar genom en ögla.
Efter att jag knutit fast alla garntrådar så flätade jag en fläta som skulle bli upphängningen. För att få testarna att sitta fast i varandra drog jag loss en tunn tråd från garnet och sydde ihop flättestarna i båda ändarna.
På samma sätt med en tunn garntråd sydde jag ihop flätan runt pinnen. Det går också bra att knyta fast flätan om man är nöjd med en lite tjockare knut på pinnändarna.
Sen gick jag in i vardagsrummet och hängde upp väggbonaden på en spik som tidigare husägare har spikat upp. Vill man så kan man frisera sin väggbonad. Min får hänga på väggen ett tag och vara lite trasslig tills jag har bestämt mig om den ska få rakare kanter eller inte.
Inspiration till väggbonaden fick jag från diyinredning.
Snyggvasen från Marimekko (sommarens loppisfynd)
Inlägget innehåller reklamlänkar.
Förra veckan var jag till Marimekko och köpte en inflyttningspresent till min lillasyster. Och när jag var inne i butiken passade jag på att kika på randiga små bodysar och snyggporslin. Fyraåringen var mest nyfiken på en trollhasselkvist som de hade i en vas, han tyckte nog att det skulle vara mer korrekt med en blomma eller två istället för en knotig gren. När jag gick runt i affären påmindes jag om ett av sommarens bästa loppisfynd så när jag kom hem plockade jag fram det ur vitrinskåpet.
Jag går ganska ofta på loppis och vanligtvis blir det barnkläder och pocketböcker som slinker ner i handelskorgen, men ibland hittar jag annat (typ inredning och vintageklänningar). I början av juli när Elvira var knappt två veckor fyndade jag den här Marimekkovasen för åtta euro (om min amningshjärna kommer ihåg rätt). Man kan fortfarande köpa sprillans nya i butik, men nu fick jag den lite billigare.
Kärleksörtskvisten fick jag av svärmor igår. Klarglas + lilaröd blomma = finfin höstkombination.
Sist och slutligen hamnade vasen på en (också loppisfyndad) guldbricka. Ibland låter jag fyraåringen bestämma vad vi ska köpa när vi går på loppis. Den superkitchiga porslinshunden med två tillhörande valpar som är gjord i Taiwan är ett exempel på vad en fyraåring tycker är superfint.
Vår (fulsnygga) kakelugn
Nu ska ni få se husets hjärta, vår kakelugn som jag tror härstammar från 1920-talet.
När vi var på visning var jag inte så förtjust i färgen, och ärligt talat tycker jag inte den är supersnygg ännu. Den där glansiga bruna färgen gör det svårt att välja en snygg mönstrad tapet tycker jag. Helst skulle jag ha en vit (rund) kakelugn, och till den kan man ju välja vilken tapet som helst utan att det skär sig. Men har man en kakelugn som funnits i huset i generationer så kan man ju inte riva ner den bara för att den inte riktigt passar ens estetiska öga. Och jag börjar faktiskt vänja mig vid den. Jag hörde av husets tidigare ägare att det finns en till likadan kakelugn i Nykarleby, nedersta raden kakelplattor är högre på den, men det beror nog på att golvet i vårt hus har höjts någon gång så att inte hela kakelugnen syns.
Om ni inte såg det på håll så ser ni här att dekorationerna liknar förvånansvärt mycket på Edvard Munch tavla "Skriet". Får se om de kommer ge våra barn mardrömmar i framtiden.
Ett stort tips för nördiga byggsvårdare som är intresserade av kakelugnar är att gräva ner sig i det finländska Nationalbibliotekets samlingar. Via denna länk hittar man t.ex. inskannade broschyrer från Åbo Kakelfabrik (Turun kaakelitehdas) och tror ni inte att jag hittade en bild på en nästan exakt likadan kakelugn som den vi har? Själva luckan sitter lite annorlunda placerat och Skriet-figurerna ser lite annorlunda ut i skissen, men annars är de lika likadana som enäggstvillingar.
Enligt de inskannade broschyrerna så kostade kakelugnen strax över 2000 fmk på 1920-talet. Tack Nationalbiblioteket att ni ger mig information om vår kakelugn (eller åtminstone en kakelugn som är väldigt lik).
Fyraåringens rum
Vi flyttade in augusti 2017 och något jag verkligen längtade efter var att inreda ett barnrum till Johannes. Medan vi bodde i lägenhet så hade han inget eget rum, utan leksakerna fanns i korgar i vardagsrummet och han sov med oss i sovrummet. I början när vi flyttade till hus fortsatte han sova i vårt sovrum, så att det inte skulle bli alltför många omställningar på en gång. Men nu har han bott i ett och ett halvt år i sitt rum och han älskar det (nästan lika mycket som jag).
När jag började planera barnrummets inredning var det två saker jag var säker på: jag vill ha ett färgglatt rum som gärna är lite retroinspirerat. Dessutom ville jag att möblerna skulle inbjuda till lek för ett barn som är så pass ung att hen inte kan t.ex. använda sig av byrålådor utan att klämma fingrar. 
Tapeten såg jag för många år sedan och redan då visste jag att det var den ultimata barnrumstapeten. Tapeteten kommer från Ferm living och heter Dotty. Den klargula retrolampan fick jag köpa av en kollega. Boklådan är ursprungligen en blombänk som jag köpt på loppis i Sverige. Perfekt för barnet att bläddra bland böckerna när det är dags att välja godnattsaga. 
Sängen är släktgods, sambons farmor födde två av sina tre barn i denna säng och den kan dras ut till full längd och är dessutom så pass bred att man har rum att sova bredvid fyraåringen när det är någon orolig natt. Målfärgen på sängen börjar bli lite sliten men jag har svårt att komma mig till att måla den. Den är trots allt lite charmig med nötningarna där man ser var man klättrat ur sängen. Pärtkorgen är också den arvegods och den färgglada leksaksförvaringen är från Lidl.
För några veckor sedan tog jag min favoritbild från rummet. Titta hur fint mina två barn leker!
Mot en av väggarna har vi ställt ett loppisfyndat blombord från 70-talet. I själva baljan finns alla legobitar och bordsskivan fungerar som byggplats och utställningsområde för de olika byggalstren. Har man lust kan man limma fast legoplattor på bordsskivan, men det fungerar minst lika bra utan legoplattor.
Så här ser rummet ut nästan alla gånger jag öppnar dörren. Jag antar att jag inte är den enda som har det så här hemma?