Visa inlägg taggade med 'pengar'
Att leva på hemvårdsstöd - några spartips
Elvira är nu äldre än nio månader och min enda inkomst är hemvårdsstödet. Till skillnad från vanlig lön som kanske är hemlig (?!) och föräldrapenning som baserar sig på den hemliga lönen så är hemvårdsstödet väldigt ohemligt eftersom alla kan googla fram eurosumman. Om man är hemma med ett barn under tre år får man år 2020 341,69 euro per månad från FPA (före skatt, förskottsinnehållningen ligger på 25 %), så på kontot landar ca 256 euro i månaden. Du blir inte superrik på att vara hemma med barn alltså. Med tanke på alla permitteringar och grejs i landet så kanske det också finns någon annan som inte känner sig superrik just nu.
Så här kommer lite spartips från yours truly:
- Gå genom alla kontoutdrag från flera år tillbaka och sortera upp utgifterna och inkomsterna. Jag gör varje januari en budget över varje månad, och baserar siffrorna på tidigare års ekonomi-excelfiler. Att det dyker upp både en stor elräkning och försäkringsräkning i december är alltså aldrig en "spännande" överraskning eftersom jag redan i januari lagt in det i decembers budget. Det kanske inte sparar in massa pengar, men du slipper bli förvånad när räkningarna kommer. Och har du en budget som du följer så vet du också hur mycket pengar som det är okej att använda när du ska köpa en ny vinterjacka.
- Börja planera och spara långt på förhand. Det var ju ingen överraskning för oss att min inkomst skulle vara pissliten. Så vi har redan sparat varje månad i över ett år.
- Och hur sparar man då? Genom att t.ex. välja bort onödiga utgifter. Typiskt onödiga grejer att lägga pengar på, men som jag JÄTTE-gärna skulle lägga pengar på om jag hade är: HBO-abonnemang, frisörbesök, gymkort, snygga kläder, Bugaboo-barnvagn, blommor, fredagsbiff, fredagsvin, kaffemaskin, grön sammetssoffa, växthus, torktumlare. Nu får jag klara mig utan alla de här sakerna, och jag överlever.
Lyxig lunch som man inte äter när man är vårdledig (om det inte är jullunch som ens snälla arbetsplats bjuder på förstås. Då äter man glatt (och fotograferar till bloggen)).
- En av våra stora utgifter varje månad, som också är relativt enkel att påverka, är matkostnader. Här har jag skrivit ett långt blogginlägg om matkostnader.
- Typ alla familjer där ena partnern är på hemvårdsstöd jag någonsin pratat med har sagt att de valt att amortera mindre på bostadslånet, alternativt bara betala lånets ränta.
- Kolla upp med FPA om du har rätt till andra förmåner än hemvårdsstödet. Förra gången jag fick hemvårdsstöd bodde vi i hyreslägenhet och den andra föräldern studerade: vi hade rätt till vårdtillägg och bostadsbidrag. Den här gången har vi rätt till några euro i vårdtillägg och så har jag sagt upp femåringens dagisplats som vi inte använder nu p.g.a regeringens rekommendationer (femtio euro netto till i vårdpenning i månaden).
- Typiskt Lyxfällan-tips är väl att man ska sälja bort allt man äger. Jag är väl kanske inte så extrem i mitt tips eftersom det ju är trevligt att ha en soffa att sitta i och en tv att titta på. Men urväxta barnkläder, lästa böcker och köksredskap man aldrig använder kan med fördel säljas på loppis. Jag brukar ha en burk jag lägger alla årets loppisförsäljning i, det brukar bli några hundralappar varje år.
Börja med att samla ihop det du tänker sälja och fundera på om det är bättre att sälja via t.ex. en lokal Facebookloppisgrupp, en säljsajt på nätet eller ett båsloppis. Båsloppis tycker jag alltid är smidigare eftersom man slipper fotografera allt och stämma träff med potentiella köpare. MEN båsloppis har ju alltid en hyra, och det är trist om man i slutändan säljer för så liten summa att hyran översstiger försäljningen.
- Öka inkomsterna. Tänk efter vad du kan och gör pengar på det. Är du bra på att baka tårtor - gör en business av det. Det här tycker jag själv är svårt, jag kan ingenting och dessutom orkar jag inte lägga tid och energi på Skatteförvaltningens regler kring hur man ska betala skatt vid hobbyverksamhet. Men överväger att öka antalet blogginlägg och då och då skriva ett adlink-blogginlägg. Tänker att det kanske inte stör er läsning så mycket, ni kan ju hoppa över inlägget om det inte alls passar er (?).
- Handla begagnat. Man ska ju inte bara sälja på loppis, utan också försöka fynda. Typisk grej som man kan köpa billigt är barnkläder.
I höstas gick jag genom årets innedagisgarderob. Nästan alla dagiskläder kom raka spåret från loppis, förutom en del av byxorna och tightsen. Byxor utan hål på knäna är typ omöjligt att hitta second hand. Vi kan utgå från att alla tights och t-skjortor kostar 5 euro styck i affär, och alla långärmade, collegetröjor och byxor har ett snittpris i affären på 15 €. En ny dagisgarderob skulle alltså kosta tvåhundra euro, jag har snarare betalt typ en femtiolapp. Och don't even get me started på barnytterkläder. Köper du i fel säsong kan du fynda fina vinterhalare, oanvända fotbollsskor osv för ett bra pris.
- Sist men absolut inte minst: ha ett ordentligt samtal med partnern kring ekonomi. Har man t.ex. en separat ekonomi där båda betalar lika mycket i månaden till hushållskassan så kanske hemvårds-föräldern blir tvungen att ta av sina sparade pengar för att kunna betala sin del varje månad. Och det är faktiskt inte okej. Vet inte hur mycket han jag bor med tycker om att jag fläker ut vår privatekonomi på bL0gGeN (jag har försökt vara ganska allmän hittills), men vi har ett system med gemensam ekonomi och egna fickpengar. Så trots att jag nu har en liten inkomst har jag fortfarande en egen summa så att jag även i fortsättningen har möjlighet att köpa nya skor, luncha ute och göra roliga saker. Det blir väldigt skevt om bara partnern med lönearbete har råd att göra roliga saker.
Har ni något bra spartips när man är vårdledig? Dela gärna med er i kommentarsfältet! Man måste fylla i en mejladress för att kommentaren ska skickas, men ni kan ju hitta på en mejladress om ni vill vara anonyma.
Mat och pengar
Varje januari tänker jag väldigt mycket på våra matkostnader. Jag upplever inte att januari är en särskilt ansträngd månad ur en ekonomisk synvinkel (även om det kanske inte är så fiffigt att årets största försäkringsräkning alltid kommer i december), men jag tror att det är julen och julmaten som gör det. För i december handlar vi massa saker som vi vanligtvis inte handlar: vispgrädde, julmust, specialingredienser till julgodis och sånt som gör att månadens matkonto är högre än vanligt. Dessutom slänger vi alltid mer mat kring jul jämfört med vanliga dagar. Så varje januari säger jag att vi ska försöka skärpa till oss med mathandlandet, äta rester och överlag vara mer ekonomiska kring maten.
Så precis som vanligt tänker jag lite extra kring mat nu i början av det nya året och håller lite hårdare i plånboken. Hittills har vi shoppat för cirka 150 euro och två tredjedelar av månaden har gått. Då har jag handlat både tvättmedel och olika hygienprodukter för över femtio euro och varit till McDonalds med fyraåringen. Och alla har ätit sig mätta varje dag, jag har (smyg)köpt kex och kylskåpet är fullt av mat. Men så har vi också haft en hel del mat i skafferiet, varit bortbjudna och fyraåringen har ätit frukost-lunch-mellis på dagis några dagar i veckan osv.
Det bästa man kan göra för sin matbudget är att börja hålla koll på hur mycket pengar man lägger på mat varje månad. Då märker man plötsligt att man kanske lägger stora summor på småköp varje månad (fredagens vinflaska! chokladstången när man tankar!). Jag summerar alla utgifter varje månad och tycker att vi har överlag en ganska okej matbudget. Jag har försökt googla men hittar ingen information om hur mycket en genomsnittlig finländsk familj lägger på mat varje månad, men jag inbillar mig i alla fall att vi lägger mindre pengar än genomsnittet. Ifjol la vi 420 euro per månad på mat och hygienartiklar (hit räknas allt vi handlar i mataffären: mat, diskmedel, schampoo och blöjor, men också bl.a. blommor, barnkläder, presenter och köksredskap) och 60 euro per månad på utemat. 2018 var summan 480 euro respektive 70 euro. Just nu har vi en fyraåring som äter tre mål mat per dag, tre dagar i veckan på dagis och den arbetande vuxna äter inte lunch hemma på dagarna. Men istället har jag ammat i över ett halvt år och innan dess varit gravid (och vi vet väl alla att man ska äta för två då... eller åtminstone äta lite extra).
Så här brukar jag tänka kring mat (vilket ofta leder till att maten både är relativt billig och miljövänlig):
- Storhandla.
- Skriv handelslista. Som bonus kan du skriva handelslistan utgående från hur varorna är placerade i affären.
- Handla inte hungrig. Eller törstig (minns en gång när jag var supertörstig och kom ut ur affären med kassarna fullproppade med massa spännande juicer, saftkoncentrat och annat drickbart).
- Ta alltid med egna påsar att packa i. Tygpåsar är toppen, och affärernas stora kesto-kassar är kanske livets uppfinning.
- Jämföra priser. Jag orkar inte leta efter erbjudanden i reklamblad eller köra till olika affärer för att få den billigaste mjölklitern, men jag jämför alltid t.ex. kg-pris när jag handlar. Ett billigt pris på en vara betyder ju inte alltid att kilopriset är lägst, det kan vara förpackningens storlek som är mycket mindre jämfört med andra varor.
- Storkok. Det finns ingen chans att jag skulle göra en maträtt som bara skulle räcka till middag åt tre personer. Vad vi än gör för mat så räcker det alltid till åtminstone några luncher till. Soppor, grytor, pastagratänger osv är ju lika enkelt att göra stora mängder av som små.
- Gröt, ägg, pannkaka osv är billig middag som går fort att laga när inspirationen tryter.
- Baka och fixa eget. Egengjort bröd, granola, tacokrydda osv är oftast billigare och framför allt vet man vad maten innehåller.
- Med det sagt så är det dyrt att köpa massa fina frön, torkade superbär och nötter till t.ex. granolan. Egengjort är inte alltid billigare.
- Jag handlar alltid finländsk kött (undantag är en del halvfabrikat där köttets ursprungsland varierar). Men jag köper framförallt kött från billigare sidan av matbutiken: malet kött, kycklingstrimlor, korv osv. Antalet gånger vi köper pepparbiff är alltså inte så många. Vi har tur och får älgmaletkött, det använder jag till babymat.
- Och på tal om babymat, jag gör det mesta av maten som Elvira äter själv.
- Handla varor med röda lappar. När vi är två heltidsarbetande vuxna finns det ingen chans att vi lägger tid och energi på att handla nedsatt mat som snart ska ätas. Nu försöker jag timea in någon handelsrunda då och då till S-butikerna timmen före stängning (då -30%-rabattlapparna förvandlas till -60%).
- Äta enligt säsong. Det blir ju fler tomater på sommaren än på vintern om vi säger så.
- Plocka extra frukt och bär på sommaren och frys ner. Hittade t.ex. jordgubbar, rabarbersaft, hallon och äppelmos i frysen sist jag tittade i den. Guld!
- Frosta ur frysen och gå genom skafferiet. Ät upp rester, baka med olika mjölslattar och med lite tur hittar man en undangömd chokladbit i något hörn.
- Gå genom kylskåpets innehåll nu som då och placera sånt som bör ätas snart på en egen hylla.
- Bäst före-datum är en rekommendation, jag försöker att inte slänga mat fastän bäst före-datumet var igår utan jag luktar och smakar och använder maten i alla fall.
Nästa steg i den här spara på matpengar-ivern är väl att börja fiska, skaffa tygblöjor och typ dumpstra. Men tror det tar ett bra tag innan jag är där. mvh är värdelös på att filea fisk, för lat för att tvätta blöjor hela tiden och för feg för att klättra i affärers soptunnor.
Havregrynsgröt och frysta blåbär man plockat själv - gott (och billigt och bra för miljön).