Visa inlägg taggade med 'tips'
Mat och pengar
Varje januari tänker jag väldigt mycket på våra matkostnader. Jag upplever inte att januari är en särskilt ansträngd månad ur en ekonomisk synvinkel (även om det kanske inte är så fiffigt att årets största försäkringsräkning alltid kommer i december), men jag tror att det är julen och julmaten som gör det. För i december handlar vi massa saker som vi vanligtvis inte handlar: vispgrädde, julmust, specialingredienser till julgodis och sånt som gör att månadens matkonto är högre än vanligt. Dessutom slänger vi alltid mer mat kring jul jämfört med vanliga dagar. Så varje januari säger jag att vi ska försöka skärpa till oss med mathandlandet, äta rester och överlag vara mer ekonomiska kring maten.
Så precis som vanligt tänker jag lite extra kring mat nu i början av det nya året och håller lite hårdare i plånboken. Hittills har vi shoppat för cirka 150 euro och två tredjedelar av månaden har gått. Då har jag handlat både tvättmedel och olika hygienprodukter för över femtio euro och varit till McDonalds med fyraåringen. Och alla har ätit sig mätta varje dag, jag har (smyg)köpt kex och kylskåpet är fullt av mat. Men så har vi också haft en hel del mat i skafferiet, varit bortbjudna och fyraåringen har ätit frukost-lunch-mellis på dagis några dagar i veckan osv.
Det bästa man kan göra för sin matbudget är att börja hålla koll på hur mycket pengar man lägger på mat varje månad. Då märker man plötsligt att man kanske lägger stora summor på småköp varje månad (fredagens vinflaska! chokladstången när man tankar!). Jag summerar alla utgifter varje månad och tycker att vi har överlag en ganska okej matbudget. Jag har försökt googla men hittar ingen information om hur mycket en genomsnittlig finländsk familj lägger på mat varje månad, men jag inbillar mig i alla fall att vi lägger mindre pengar än genomsnittet. Ifjol la vi 420 euro per månad på mat och hygienartiklar (hit räknas allt vi handlar i mataffären: mat, diskmedel, schampoo och blöjor, men också bl.a. blommor, barnkläder, presenter och köksredskap) och 60 euro per månad på utemat. 2018 var summan 480 euro respektive 70 euro. Just nu har vi en fyraåring som äter tre mål mat per dag, tre dagar i veckan på dagis och den arbetande vuxna äter inte lunch hemma på dagarna. Men istället har jag ammat i över ett halvt år och innan dess varit gravid (och vi vet väl alla att man ska äta för två då... eller åtminstone äta lite extra).
Så här brukar jag tänka kring mat (vilket ofta leder till att maten både är relativt billig och miljövänlig):
- Storhandla.
- Skriv handelslista. Som bonus kan du skriva handelslistan utgående från hur varorna är placerade i affären.
- Handla inte hungrig. Eller törstig (minns en gång när jag var supertörstig och kom ut ur affären med kassarna fullproppade med massa spännande juicer, saftkoncentrat och annat drickbart).
- Ta alltid med egna påsar att packa i. Tygpåsar är toppen, och affärernas stora kesto-kassar är kanske livets uppfinning.
- Jämföra priser. Jag orkar inte leta efter erbjudanden i reklamblad eller köra till olika affärer för att få den billigaste mjölklitern, men jag jämför alltid t.ex. kg-pris när jag handlar. Ett billigt pris på en vara betyder ju inte alltid att kilopriset är lägst, det kan vara förpackningens storlek som är mycket mindre jämfört med andra varor.
- Storkok. Det finns ingen chans att jag skulle göra en maträtt som bara skulle räcka till middag åt tre personer. Vad vi än gör för mat så räcker det alltid till åtminstone några luncher till. Soppor, grytor, pastagratänger osv är ju lika enkelt att göra stora mängder av som små.
- Gröt, ägg, pannkaka osv är billig middag som går fort att laga när inspirationen tryter.
- Baka och fixa eget. Egengjort bröd, granola, tacokrydda osv är oftast billigare och framför allt vet man vad maten innehåller.
- Med det sagt så är det dyrt att köpa massa fina frön, torkade superbär och nötter till t.ex. granolan. Egengjort är inte alltid billigare.
- Jag handlar alltid finländsk kött (undantag är en del halvfabrikat där köttets ursprungsland varierar). Men jag köper framförallt kött från billigare sidan av matbutiken: malet kött, kycklingstrimlor, korv osv. Antalet gånger vi köper pepparbiff är alltså inte så många. Vi har tur och får älgmaletkött, det använder jag till babymat.
- Och på tal om babymat, jag gör det mesta av maten som Elvira äter själv.
- Handla varor med röda lappar. När vi är två heltidsarbetande vuxna finns det ingen chans att vi lägger tid och energi på att handla nedsatt mat som snart ska ätas. Nu försöker jag timea in någon handelsrunda då och då till S-butikerna timmen före stängning (då -30%-rabattlapparna förvandlas till -60%).
- Äta enligt säsong. Det blir ju fler tomater på sommaren än på vintern om vi säger så.
- Plocka extra frukt och bär på sommaren och frys ner. Hittade t.ex. jordgubbar, rabarbersaft, hallon och äppelmos i frysen sist jag tittade i den. Guld!
- Frosta ur frysen och gå genom skafferiet. Ät upp rester, baka med olika mjölslattar och med lite tur hittar man en undangömd chokladbit i något hörn.
- Gå genom kylskåpets innehåll nu som då och placera sånt som bör ätas snart på en egen hylla.
- Bäst före-datum är en rekommendation, jag försöker att inte slänga mat fastän bäst före-datumet var igår utan jag luktar och smakar och använder maten i alla fall.
Nästa steg i den här spara på matpengar-ivern är väl att börja fiska, skaffa tygblöjor och typ dumpstra. Men tror det tar ett bra tag innan jag är där. mvh är värdelös på att filea fisk, för lat för att tvätta blöjor hela tiden och för feg för att klättra i affärers soptunnor.
Havregrynsgröt och frysta blåbär man plockat själv - gott (och billigt och bra för miljön).
Bästa böckerna 2019
År 2019 är slut och jag har kikat på vilka böcker jag läste under året. Jag inledde året med att vara gravid och trött och jag läste väldigt lite det första halvåret och de böcker jag läste var korta och halvdåliga. På sommaren läste jag mer och läste bland annat alla Kristina Appelqvists deckare. På hösten gick jag med i en bokcirkel, vilket innebar att jag läste några böcker som jag nog annars aldrig skulle ha läst. Vilket ju är superbra, har ju bara läst böcker som jag själv valt ända sedan jag avslutade mina litteraturvetenskapsstudier. Sist och slutligen har jag bara läst 65 böcker vilket antagligen är det sämsta resultatet sedan jag lärde mig läsa. Som vanligt har jag läst framförallt "vanliga" böcker (typ romaner och deckare), men också bland annat poesi och ya. Förstås också massa bilderböcker men de för jag ingen lista över eftersom vi läser minst en bilderbok per dag.
De här böckerna tyckte jag mest om (utan inbördes ordning):
- Johanna Frid: Nora eller brinn Oslo brinn
- Linda Skugge: Ett tal till min systers bröllop
- Mats Strandberg: Slutet
- Sarah Walters: Livstråden
- Liane Moriarty: Andras vänner
- Karin Smirnoff: Jag for ner till bror
- Karin Smirnoff: Vi for upp med mor
- Amanda Svensson: Ett system så magnifikt att det bländar (läste inte klart den p.g.a småbebis och bibliotekslån som gick ut men tror att den är bra, ska ge den en ny chans i år)
Jag har läst väldigt mycket svenskt i år. Blev förvånad själv när jag läste genom listan och hittade bara några få engelska titlar. Men det beror säkert på att jag nästan enbart har läst biblioteksböcker i år och av gammal vana besöker samma avdelningar på bibban.
Har sett att massa människor lyft upp Smirnoffs böcker som år 2019 bästa läsupplevelse och jag sällar mig till kören. Bloggade om de två böckerna i november (länk).
Läste ni några bra böcker ifjol?
Mellandagsläsning
Under mellandagarna har jag ätit chokladpraliner och läst en av böckerna jag fick redan på min födelsedag för två månader sen.
Monika Fagerholms senaste roman Vem dödade bambi? har fått så fina recensioner i de sverigesvenska tidningarna så gissa om jag längtat efter en lugn stund så att jag kan läsa. Jag tycker om att läsa Fagerholm och har läst hela hennes produktion. Men jag vet att folk har lite delade åsikter kring hennes berättarteknik och att många kan uppleva hennes böcker lite tunga eftersom romanerna ofta behandlar flera olika tidsplan på samma gång. Men jag gillar!
Vem dödade bambi? utspelar sig i förorten villastan som är belägen en bit utanför huvudstaden. Gusten Grippe, tjugosex år och framgångsrik mäklare, bor inte längre kvar på orten. Men han rör sig fortfarande på stadens trottoarer och stigar när han tränar inför triathlon, eller snarare stalkar sin exflickvän Emmy. Mycket av berättelsen kretsar kring och fokuserar på gruppvåldtäkten som skedde när Gusten gick sista året på gymnasiet.
Vad har ni läst i mellandagarna? Jag har förutom Fagerholm också läst Karolina Ramqvists Björnkvinnan och Alexander Karims Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulsson plötsliga död. Båda var riktigt bra böcker som passade bra att läsa de här lata dagarna mellan jul och nyår.
Marimekko till jul
Det är väl helt omöjligt att ogilla Marimekko när man bor i Finland? Det känns som att alla har åtminstone någon Marimekko-detalj i sitt hem, allt från mönstrade muggar och blommiga gardiner till randiga handdukar och en klassisk Jokapoika-skjorta. Vill därför passa på att tipsa att Marimekko brukar vara ett säkert kort om man har en släkting eller vän som man ännu inte hittat en julklapp åt.
Vi har Marimekko-påslakan och jag tokgillar dem, de är perfekt prassliga och lite skarpa. Rekommenderas starkt! Och porslinsserien i vit botten med svarta bollar har jag köpt delar av till min syster när det har vankats konfirmation, födelsedagar, jular och så vidare. Svart och vitt är ju en färgkombination som fungerar med typ all inredning.
Såg förresten att Finnish Design Shop (dit länkarna går) har gratis frakt 9-18 december om man handlar för femtio euro.
Granstjärna
I veckan gjorde jag en enkel stjärna av granris att hänga på dörren till vedboden. Jag var på gång att hänga upp pappersstjärnorna i fönstren inomhus, bara för att inse att två av sladdarna behövde byta stickkontakt (och efter att ha gått en runda till alla affärer i Nykarleby och bara hittat en kontakt) blev det uppskjutet. Och de tre stjärnorna jag skulle hänga i vardagsrummet hade för korta sladdar, så är livet när man bor i ett hus med högt i tak (och uttag nere vid golvlisten). Så istället gjorde jag en stjärna av granris. 
Allt man behöver är fyra granriskvistar, en sax och ett snöre.
Jag började med att hämta några kvistar från en sned gran (onödigt att frisera sönder en snygg gran). Här rekommenderas att man hämtar materialet i egen skog, eller som i mitt fall: i mina föräldrars skog på Bergö. Man vill ju inte fastna på någon viltkamera när man stjäl av andra.
Inomhus friserade jag kvistarna. Jag använde en vanlig kökssax och klippte bort kvistar som växte ensamma och ungefär vartannat kvistpar. Jag försökte få alla fyra kvistar att se ungefär likadana ut. (Bättre att lämna lite för många kvistar kvar, så kan man fixa till den lite mera när den är färdigbunden.)
Jag band ihop kvistarna två och två (la kvistarna lite på varandra). Sedan la jag kvistparen på varandra som ett kors och knöt ihop dem. Det är säkert enklast att använda ståltråd, har man inte det fungerar också t.ex. snöre. Jag använde det som fanns närmast, så jag knöt med ett rött presentsnöre som jag sedan täckte med några små grankvistar och ett jutesnöre. Jag klippte stjärnan lite till så att de kvistar som finns kvar syns tydligt. En yvigare granstjärna blir också fint! Sen hänger man upp den nånstans. Till exempel på dörren till vedboden.
Jag for ner till bror och Vi for upp med mor
Hej och välkomna till bokbloggen! Jag tänkte tipsa om två riktigt bra böcker: Jag for ner till bror och uppföljaren Vi for upp med mor skrivna av Karin Smirnoff.
Smirnoffs debutbok Jag for ner till bror kom ut ifjol och fick finfina recensioner och blev bland annat nominerad till Augustpriset. Uppföljaren kom i år och nästa vår (2020) kommer den tredje boken i serien: Sen for jag hem. Smirnoffs böcker har ett säreget språk. Språket är korthugget, kargt och saknar beskrivningar, men ändå ser man tydligt framför sig det hon berättar. Som österbottning tycker jag att det finns flera element i romanerna som känns välbekanta, dels de ålderdomliga och dialektala orden och dels den övergripande stämningen i boken. Författaren jobbar med språket på ett sätt som känns väldigt nytt och är det som jag tycker är mest fascinerande med romanerna. Jag älskar till exempel greppet att folk heter sina för- och efternamn i ett: huvudpersonen Jana Kippo heter givetvis inte så, hon är janakippo. Precis som att när musikern Evert Taube nämns heter han i boken everttaube och så vidare. Sådär som man ju gör: klumpar ihop för- och efternamn till ett substantiv när man pratar om någon.
I Jag for ner till bror återvänder huvudpersonen Jana Kippo till sin hemby Smalånger efter att ha varit borta i tjugo år. Hennes tvillingbror Bror håller på att supa ihjäl sig, mamman är intagen på hem, någon som heter Maria har hittats död och när Jana återvänder rullas en rå historia upp som innehåller incest, alkoholism och övergrepp, men också kärlek och familjeband. Uppföljaren Vi for upp med mor tar vid nästan ett år efter att Jag for ner till bror har avslutats. Jana och Brors mor har dött och hon vill begravas i sin hemby Kukkojärvi. Jana och Bror åker till, och stannar kvar i, den religiösa byn Kukkojärvi där det viktigaste är gudstron och gemenskapen. En gemenskap som deras mamma blev utesluten ur för femtio år sedan. Mycket av tematiken från den första romanen finns kvar, men i denna roman läggs också stor vikt vid gudstron.
Smirnoffs böcker läser man snabbt. Kapitlen är korta, språket är rappt och man tänker hela tiden "bara lite till", men samtidigt är innehållet ganska rått. Åtminstone jag fick ta några andningspauser ibland och lägga ifrån mig boken och gå och paja på Elvira som låg och sov i vaggan. För det är något speciellt när en tragisk berättelse bara presenteras, utan omskrivningar och försköningar - utan det bara är - som gör att det kryper in under huden och lämnar en olustig känsla.
Hur du viker de populära pappersstjärnorna
Kul att ni gillade gårdagens inlägg om pysseldagen! Idag la jag en rundstav över gardinstångshållarna i matsalen och hängde upp pappersstjärnorna med hjälp av fiskelina. Ja, man kan måla den vita rundstaven i samma färg som väggarna, men det gick ju hur bra som helst att hänga den så här också. 
Jag vek mina stjärnor av papper jag hittade hemma. Det mossgröna pappret är ett presentpapper som fanns runt en förlovningspresent vi fick i somras, det bruna pappret är en vanlig brun papperspåse och de ljusa stjärnora är gjorda av tapetrester. Det lönar sig alltså att vara en sån som sparar på papper.
3D-stjärnan med åtta uddar vek jag av en bit tapet och valde att baksidan skulle synas. Det finns instruktioner över allt på internet, jag tyckte att den här instruktionen hos Meillä Kotona är väldigt lätt att följa (finns både video, textinstruktioner och illustrationer så det kan inte gå fel). Det enda som är lite pilligt är när de två stjärndelarna ska limmas ihop utan att man trycker sönder vecken. När jag hängde upp stjärnorna knöt jag fast fiskelinan i en tändsticka och pillade in tändstickan i ett hål mellan stjärnornas uddar.
Dragspelsstjärnorna vek jag tillsammans med fyraåringen. Bästa instruktionerna tyckte jag att Clarashus har på Instagram (sparat i bollen DIY). Fyraåringens stjärna har jag tyvärr inga instruktioner på, han klippte ut spetsiga bitar och tejpade fast dem enligt eget tycke.
Sen finns det också de jättefina snöblommorna som man viker av bakplåtspapper. Jag har ännu inte vikt en egen, men det kliar i fingrarna. Hos Leitntos finns instruktioner hur man gör (bilden ovanför är ett skärmklipp från hennes blogg).
Har ni tråkigt i helgen tycker jag absolut att ni ska vika en stjärna eller tre. Imorgon ska jag gå på jakt efter en billig rulle röd tapet och vika två pappersstjärnor som ska få hänga på pardörrarna in till vardagsrummet.
Svenska dagen
Idag är det sjätte november, vilket betyder att det är svenska dagen. Jag brukar inte fira dagen utan gör sånt som jag alltid gör: pratar svenska i Finland. Men dagen till ära tror jag att godnatt-sagen för fyraåringen blir en bilderbok om Vesta-Linnéa.
Vill ni fira svenska dagen tycker jag att ni ska passa på att läsa en finlandssvensk bok. Förra månaden läste jag Hjärtat av Malin Kivelä (2019) som vann Svenska Yles litteraturpris i år.
29 saker jag lärt mig i mitt liv
Jag kände mig kanske inte full av livsvisdomar igår, men nu som tjugonio år och en dag kände jag mig plötsligt mycket visare och som jag har livet under kontroll (beror säkert på att båda barnen sov hela natten utan en enda amningsstund eller kissolycka). Så här kommer en lista på tjugonio saker jag lärt mig hittills i livet:
1. Chokladbollar är ett måste på kalas, oavsett vilken ålder det är på födelsedagsbarnet.
2. Ekologiska bananer är hundra gånger godare än vanliga, och typ bara 50 cent/kg dyrare.
3. Köp en björndräkt till din nyfödda bebis, det finns inget gulligare än en bebis i fluffig björndräkt med svansstump och två fluffiga björnöron.
4. Var snäll.
5. Ha alltid en tesked i väskan så behöver du bara köpa en yoghurtburk om du får akut mellanmålssug.
6. Är det dammigt hemma, släck taklamporna och tänd några ljus.
7. Tänd ljus även om det är städat, levande ljus är mysigt.
8. Ha ett pågående anteckningsdokument i telefonen där du skriver upp present- och julklappsidéer.
9. Köp julklappar i oktober eller november.
10. Ta alltid någon extra saltpåse från McDonalds (eller annan valfri snabbmatskedja som har portionssalt) och förvara i väskan. Perfekt att langa fram när t.ex. picknickmaten eller snackset i bilen saknar salt.
11. Köp tio par likadana svarta strumpor, livet blir så mycket enklare när man ska para ihop sockor efter tvätten.
12. Frukost till middag är också middag. Smörgåsar, kokta ägg och smoothie gjord på yoghurt och banan är en fullt godkänd middag. Dessutom är det mycket godare än fiskpinnar.
13. Om man lyckas bränna fast något i en kastrull, gnid bort det fastbrända med hjälp av en sockerbit.
14. Chokladkex smakar bättre om de varit i frysen en stund.
15. Det är okej att säga nej.
16. Har du på dig tunna strumpbyxor, lägg en flaska genomskinligt nagellack i handväskan. Blir det en maska på strumpbyxan, lacka vid maskan så blir inte repan längre.
17. Om man får blåbärsfläckar på kläder ska man doppa fläcken i ljummen mjölk och sedan tvätta klädplagget i tvättmaskinen som vanligt.
18. En bred gardinlängd eller ett lakan fungerar perfekt som bordsduk.
19. Ingen kommer att tacka dig för att du jobbar så hårt att du blir utbränd.
20. Släng bläckpennor som slutat fungera eller fungerar dåligt.
21. Planera din inköp och följ upp dina ekonomi.
22. Återvinn förutom glas, metall, batterier, kartong och tidskrifter också plast (numera finns det plast-containrar vid de flesta återvinningspunkterna).
23. Skriv en handelslista innan du handlar mat, och skriv sakerna på listan i samma ordning som du går i affären.
24. Läs böcker.
25. Lär ditt barn att snyta sig redan i tidig ålder. Att ha ett barn som kan fräsa redan som tvååring är himmelriket jämfört med att hålla på och torka under snoriga näsa tusenmiljoner gånger.
26. Gå ut i naturen ibland.
27. Skaffa en symaskin och lär dig att använda den. Du behöver inte kunna mycket, men klara av att sy gardiner och sy upp för långa jeansbyxben.
28. Häll kokande vatten på ljusstakar som har intorkat stearin på sig.
29. Bli tillsammans med någon som också skulle kunna vara din bästa vän.
29 år, en för stor Marimekko-klänning och full av livsvisdomar (eller kanske inte..). Har någon ett superlifehack som jag missat? Feel free att dela med dig i kommentarsfältet.
Enkla (och snygga) braständare
Vår huvudsakliga värmekälla på vintern är våra eldstäder så vi eldar nästan dagligen mellan oktober och april. Det är mycket jag kan i livet, men att tända en brasa med hjälp av lite tidningspapper och några vedträn är inte ett av dem. Jag vet inte hur många gånger det har brunnit en liten stund och jag har redan dansat min segerdans, och så slocknar plötsligt elden?! Men nu i höst har jag hittat trixet för hur man ska få en brasa att brinna ordentligt: hemgjorda braständare gjorda av tallkottar!
Jag inledde det här pysslet med att fylla en tiolitershink med tallkottar. Kottarna plockades en solig dag i augusti, vilket innebar att de var torra och redo för att bli tändkottar genast. Plockar man kottar nu så behöver de hällas ut på en plan yta och torka innan man kan pyssla.
Fyraåringen fick vara delaktig i att plocka kottarna och plocka fram allt som behövdes, men sen fick han inte vara med. Flytande stearin och småbarn är kanske inte den bästa kombinationen.
Jag använde ljusstumpar som jag smälte i en konservburk (konservburken var i vattenbad i en kastrull). När allt stearin smält så fiskade jag ut vekarna och sedan doppade jag kottarna i smält stearin. Först höll jag i kottarna med tång men den var klumpig så jag kom fram till att det var mycket enklare att hålla i den lilla taggen som finns längst ner på kottarna (den del som sitter fast i grenen). Jag doppade kottarna snabbt i stearin, lät torka på smörpapper och doppade igen. Jag doppade mina kottar tre gånger, ju fler gånger man doppar desto tjockare lager stearin blir det. Kom ihåg att inte hålla kottarna alltför länge i stearinmassan, då kan tidigare stearinlager smälta och lossna.
Så här blev mina kottar. Jag förvarar dem i en gammal glasburk från Riihimäki och tar en kotte varje gång jag tänder en brasa. Han jag bor med menar att de inte hjälper, men jag har nog märkt att kottmängden har minskat i burken när han gör upp eld numera också.
Tändkottarna blev riktigt fina, speciellt de med mycket stearin på sig. Så i december kommer jag nog låna några kottar och lägga upp på ett fat tillsammans med en ljusslinga och några ljus.