Visa inlägg taggade med 'trädgård'
Öppna gårdar i Skata
Idag, i samband med Jakobs dagar i Jakobstad, ordnar Skata rf öppna gårdar vid det gamla trähusområdet Skata i Jakobstad. Rör ni er nära Jakobstad idag så rekommenderar jag verkligen en eftermiddag i Skata.
Öppna gårdar hålls alltså idag (torsdag 22.7.2021) kl 14-18.
Vi besökte öppna gårdar år 2019 (observera att kartan är från det året). Det var en av de vackraste sommardagarna det året. Solen sken, det var vindstilla och alla trädgårdar i Skata visade sig från sin bästa sida med prunkande rabatter och blommande träd.
Det här var på tiden före jag bloggade och bilderna i min telefonkamera är få och inte tagna med ett blogginlägg i bakhuvudet. Men jag minns ännu hur mysigt det var. En del trädgårdar bestod av raka linjer medan andra var lummiga och lite mer vildvuxna. Gårdarna som hade gårdsloppis var en salig blandning av antika saker i unkna källare och leksaker som husets barn vuxit ur. Ett av husen var till salu och de hade öppet hus så man fick möjlighet att kika in hur det såg ut i en riktig Skata-gård.
Johannes var fyra år så han hade med sig sin sparkcykel så att han skulle orka ta sig mellan gårdarna. Avstånden är inte superlånga men för en fyraåring krävdes det nog både en trip-muta och en cykel för att han skulle orka. Vägarna i Skata är ganska smala så bilen får man lämna utanför området (t.ex. Citymarkets parkering ligger nära).
Elvira var inte ens en månad gammal så hon låg mest i vagnen i bara blöja och sov i värmen. Och jag drack massa vatten (ni kan ju räkna hur många vattenflaskor ni ser på bilden).
Skata är Finlands största enhetliga trähusområde (fakta som jag lånade direkt från Jakobstad stads hemsida). Området är fullt av gulliga gamla trähus och små och stora gårdsbyggnader. Trädgårdarna är överlag ganska små men mysiga.
Vi avslutade rundturen med glass på Skorpan (såklart!) Jag åt havtornsglass. Och sedan gick vi tillbaka till bilen och åt en till glass vid McDonalds för man kan ju inte äta för mycket glass en varm sommardag.
Önskar att vi kunde åka i år igen men resten av familjen har andra planer idag. Men nästa år, då kommer jag igen Skata!
Du gillar kanske också…
♥ Gårdsloppis i Neristan
♥ Hemester: Nanoq i Jakobstad
Uppdatering från trädgården
Senast ni såg vår trädgård hade gräsfröna inte börjat gro. Så idag blir det en riktig genomgång på vad som har hänt den senaste månaden i trädgården. Inget är färdigt men vi är närmare klart än vad vi varit tidigare. 
I början av juni tog jag den här kvällsbilden. Gräsmattan hade precis fått några gröna fläckar och körsbärsträdet lutade mer en vanligt. Vi hade gått över uteplatsen med en markvibrator så nu väntade den på ett lager finare grus och sedan uteplattor.
I början av månaden kom en lastbil och kippade av stenen från flaket. Det gick bra och stenen landade nästan där vi hade tänkt. Den är passligt platt på ovansidan så den är en perfekt klättersten till barnen och jag har redan planerat minst en sommarlovsfika på den. Vi planterade två björnbärsbuskar framför den och hoppas att stenen ska fungera lite som ett värmebatteri i sensommar så att vi också får en björnbärsskörd fastän vi bor här uppe i norr.
Minikiwibuskarna har fått ett armeringsjärn som klätterstöd och jag ska snart rota fram en målpensel och måla träklossorna bakom växtstödet faluröda. 
Det rostiga armeringsjärnet matchar med plåtkanten vi lagt mellan grusgången och gräsmattan. Just nu är plåtkanten silverfärgad men på sikt ska den rosta.
Förra helgen la min man och hans pappa plattorna på uteplatsen. Jag stod mest på franska balkongen och kikade på arbetet och mådde dåligt av min medicin.
På söndagskvällen sopade jag över alla plattorna med fint grus så att gruset skulle landa i springorna mellan plattorna. När de är grusdammiga ser plattorna ut så här. Men när det regnat på dem sköljdes grusdammet bort och massa vita avlagringar (kalk?) syns på plattorna. Inte så konstigt kanske när plattorna förvarats utomhus i ur och skur på lastpallar de senaste sex åren innan vi fick dem. Jag gissar att det kommer att försvinna successivt de närmaste åren men jag vill ju att de ska vara fina nu genast. Har googlat mig fram till att citronsyra eller saltsyra i kombination med en högtryckstvätt kanske skulle hjälpa. Men är noll procent inspirerad att spruta runt massa saltsyra (speciellt när jag har tänkt plantera smultron nära uteplatsen). Ska försöka testa ättika på en platta men det känns ju inte heller riktigt hejsan att sedan skölja ut i gräsmattan.
Vi har ännu inga rabatter (snyft!) men vi har börjat skruva ihop lite olika inredningsgrejer till trädgården. I veckan skruvade jag tillsammans med barnen ihop två växtstöd från Lidl. Och vid lilla ingången har vi nu en rosenbåge som vi köpte från Rusta. Det tog kanske tre veckor att få ihop rosenbågen för när vi var nästan färdiga så visade det sig att en pinne saknade skruvhål. Och alla som bor på landet vet ju att det inte är bara att genast hoppa på spårvagnen och åka för att reklamera.
Nu är det slutspurten kvar. Snygg-grus på grusgångarna och på parkeringen, bygga ett matbord, handla en grill och gräva rabatter som ska fyllas med pioner. Sen är vi klara för i år!
Du gillar kanske också…
♥ Godlunch och stora förändringar i trädgården
♥ Tegelstensrabatt och minikiwi
Syrenerna
Vi har syrenbuskar längs med tomtgränsen (tack tidigare ägare för detta genidrag!) och i år är utan tvivel den syrenblomsterrikaste sommaren sedan vi flyttade in. För bara två veckor sedan kollade jag på knopparna och tänkte att det skulle ta flera veckor innan de skulle börja blomma. Men värmen gjorde att syrenerna började blomma snabbare än jag trott och nu är de snart överblommade för i år.
Jag plockade in ett stort fång nästan överblommade syrener imorse, men de luktade så sockersött att de förvisades ner till köket efter en stund. Vasen är Marimekkos urna (reklamlänk). Spegeln har jag köpt på Lundagård i Jakobstad och verktygsbacken köpte jag för typ en femma på Juthbacka marknaden för några år sedan.
Och vasen, jag förstår att ni har undrat. Lägligt nog så gick det inte att byta ut den i webbutiken jag handlat från eftersom den tog slut i deras lager så enda alternativet var att få pengarna tillbaka. Så jag lämnade med den (efter att jag fått ett prisavdrag från kundservice).
Om vi återgår till syrenerna så filmade vi en snutt på fredagsmorgonen. Är själv så dålig på rörligt material (jag vet vad jag vill ha, men har ingen aning om hur man ska gå till väga), men min man har både teknisk utrustning och kan använda videoredigeringsprogram så tillsammans fick vi ihopknåpat en film med mig och snart tvååringen.
View this post on Instagram
Du gillar kanske också…
♥ Snygga pioner och en Marimekko-besvikelse
Gräsmattan regnar bort
Alltså vilket tråkigt och regnigt väder vi har haft de senaste veckorna. Vi sådde ju gräsmatta för en och en halv vecka sedan och då såg väderprognosen hyfsad ut men sedan dess har det varit regn, regn och regn med några få somriga undantag. Det känns som att alla gräsfrön har spolats bort eller drunknat och de få frön som har klarat sig så har en sädesärla målmedvetet ätit upp. Varje gång jag har tittat på gräsmattan (eller ja, lerpölen) har jag sett en silvrig sädesärla spatsera runt och för varje dag bli tjockare och tjockare. Nu är hen rund som en fotboll.
Vi har fortfarande lite krossgrus kvar att skyffla ut innan vi kan beställa in det snyggare gruset till grusgångarna och parkeringen. Men det blöta vädret gör ju ingen sugen på att gå ut och jobba i trädgården. Hoppas verkligen på bättre väder snart även om väderprognosen verkar lova annat.
Men lite soligt och varmt har det varit ibland. I tisdags torkade jag bort allt grus- och jorddamm från ytterdörren och sedan fick Elvira leka med torkvattnet i två timmar. Hela hon var genomblöt och överlycklig. Ytterdörren har vi beställt från Furmarc snickeri i Kovjoki och speglarnas utseende är likadana som ytterdörrarna vid Gula huset vid Kuddnäs. Ytterkrukan är ett nyköp. Jag skulle såklart vilja ha gjutjärnsurnor i trädgården (det vill väl alla ha?!), men de här i plast från Rusta fungerade minst lika bra och dessutom är de mycket lättare att bära runt på en järnkrukor.
Du gillar kanske också…
♥ Senaste shoppingen till trädgården
♥ Godlunch och stora förändringar i trädgården
Godlunch och stora förändringar i trädgården
Igår var en så härlig dag! Den första riktigt varma vårdagen och dessutom fick jag och Elvira åka på yoga. Yogan har ju varit pausad i några månader på grund av covid-restriktionerna, men nu när restriktionerna lättats lite så har vi yoga en gång i veckan i maj. Så skönt att ha lite rutiner och någonstans man ska vara på torsdagar! Eller ja, den här veckan blev det yoga på onsdag på grund av Kristi himmelsfärdsdag på torsdag men i alla fall.
Efter yogan gick vi in till centrum och lunchade på Niska med min svägerska. Räkrisotto och en stor bit lax var dagens lunch. Och mums så gott det var!
Sedan körde jag och Elvira till loppis och packade upp ett loppisbord. Jag vill bara ha dyra saker till min trädgård (dyrt grus, dyra rabattkanter osv) så jag tänkte ha loppisbord några veckor så får vi förhoppningsvis in några extra slantar till trädgården.
Medan jag var i Vasa och levde lyxliv med yoga och lunch på stan (vilken hemmafru jag är!!!) var min man tjänsteledig från sitt vanliga jobb och fick leka spadakarl för en dag. Min pappa jobbar ju bland annat med sånt här men han bor långt bort och att hyra en grävmaskin kändes lite väl krångligt. Så istället hade vi en firma från Nykarleby (NY-tjänst) som kom och hjälpte oss med trädgården. Väl värt pengarna! För det hände sååå mycket på en dag!
I tisdagskväll såg det ut så här. När vi flyttade in gick en stengång (stora stenplattor) upp till farstukvisten (placerad på samma ställe som farstun vi har nu) och det fanns gräsmatta och buskar på båda sidorna. Men efter att vi byggde farstun och dränerade runt huset så har ju vi knappt haft en gräsmatta framför huset utan det har bara känts som en gropig mark med några gräsplättar här och där.
I onsdagskväll såg det ut så här. Nu ska vi alltså bli med en grusgång fram till huset och gräsmattor!
Grävmaskinen fyllde en hel del jord på tomten som har varit rätt låg. Lokalpatriotiska som vi är så köpte vi matjorden från Nymans gräv i Kantlax. Vi la jord mellan ekarna också men såg till att jordnivån inte steg vid stammarna (är livrädd för att jag ska ha ihjäl våra gamla ekar). Sedan grävdes det en uteplats och Johannes älskade grushög försvann och lades i uteplats-gropen.
Bakom mig på bilden finns vårt uthus och grävmaskinen skalade av några centimeter jordblandat grus framför uthuset och tog bort en rektangel gräsmatta bredvid uthuset. Tanken är att det ska bli en bilparkering. Min man och sexåringen hann så gräs redan igår och imorse var jag ute med barnen och försökte göra lite finlir (med två barn gick det sådär) och vattnade. Det var kanske inte ultimat att vattna klockan 10 på förmiddagen men barnen älskade det. De sprang runt med små vattenkannor och speciellt ettåringen vattnade mest sina fötter och grävde gropar överallt på gräsmattan. Sen fick båda saft och Mariekex på trappan som tack för stjälpen.
Du gillar kanske också…
♥ Jag har fixat vår stenfot!
♥ Det stora blogginlägget om vår fasadfärg
DIY spetsvimplar
Länge har jag drömt om några bohemiska vimplar som fladdrar mellan träden i trädgården. Vi har två stora ekar bredvid huset som är perfekta för att ha vimplar mellan. Jag har övervägt att sy egna av spetsdukar, göra vimplar i färgglad vaxduk eller helt enkelt ge upp och betala massa euron för att köpa fabriksgjorda vimplar. Till slut bestämde jag mig för att göra vimplar i spetsvaxduk (det var därför vi var tvungna att åka på road trip till Kauhava för några dagar sedan).
Jag köpte några förpackningar rund spetsduk (diameter 137 centimeter) och en duk räckte till 60 stycken trianglar när jag klippte eftertänksamt och noggrannt, trianglarnas bas var ca 17 centimeter och 21 centimeter från bas till höjd). Annars finns det spetsvaxduk på metervara i lite olika affärer här och där har jag märkt.
Det bästa med att göra vimplar i vaxduk är att kanterna inte fransar sig så man slipper hålla på att fålla runt kanterna. Gör man vimplar av vanlig vaxduk har den oftast en helvit baksida så då kan man överväga att klippa ut en större bit (format som typ en romb där man viker mitten över snöret) så får man samma färg på båda sidorna. Spetsvaxduken såg nästan likadan ut på både rät och avig sida så vi har baksidan mot trottoaren men den ser lika fin ut som framsidan.
Jag vek basen över natursnöre och limmade fast den med limpistol. Och så klämde jag fast den limmade kanten med klädnypor medan limmet torkade. Jag är lite skeptisk att limmet kommer att hålla hur länge som helst i regn och blåst, så ganska snabbt kommer antagligen trianglarna lossna. Jag övervägde att stansa fast trianglarna på snöret men antar att stiften då kommer att rosta (?!). Bäst är säkert att sy en kanal i vaxduken men jag hade noll lust att ta fram symaskinen och googla fram hurudan symaskinsnål man ska ha när man syr i vaxduk.
Okej, sorry för bildmängden. Gick kanske lite bananas med nya kameran när jag fotade slutresultatet.
Nu hänger vimplarna uppe och fladdrar i blåsten. Våra ekar står med sex meters mellanrum så jag limmade fast kanske 25 trianglar per snöre med tio centimeters mellanrum och några meter extra snöre per ände så att det fanns knytmån. Jag tänkte låta dem hänga uppe ett tag nu och så får vi se hur det går med limmet. Tror han jag bor med skulle bli knäpp om han i tid och otid skulle bli tvungen att klättra på stegar för att knyta upp och knyta fast vimpelsnörena runt ekarnas grova stammar.
Ett trädgårdsinlägg fullt med frågor
Varning! Det här inlägget innehåller deprimerande bilder på risiga träd och buskar. (Jag lovar att alla mår väldigt bra, det är bara så här all växtlighet ser ut i Finland i slutet av mars.)
Eftersom vi köpte ett hus som stått på samma ställe i över hundrafemtio år så fick vi även en trädgård på köpet. Det måste ju vara en av de största och bästa fördelarna med att köpa ett redan existerande hus: de redan existerande buskarna, träden och blommorna?! Vi har liksom inte behövt plantera två ekar och vänta i åttio år på att de ska vara högre än huset, de är redan nu stora och fina. Vi har inte behövt stå och vänta i tre år på att vinbärsbuskarna ska ge sin första skörd, en månad efter att vi hade flyttat in så dignade alla bärbuskar av mogna bär och så vidare och så vidare. Successivt har vi grävt bort någon buske här och där, till exempel när en grävmaskin behövde ha svängrum i samband med att vi byggde en ny farstukvist och dränerade runt huset. Men det mesta av trädgården har lämnat orört och jag har alltid tänkt "nästa sommar" och "nästa sommar", men nu tror jag att den första sommaren när det faktiskt ska hända något med trädgården är snart här?!
Idag inledde vi trädgårdsfixandet med att beskära en av de tre syrenhäckarna vi har. Femåringen var en utmärkt trädgårdsassistent och hanterade sekatören som ett proffs. Stort tips till alla föräldrar som inte vet vad de ska göra med sina barn nu när man ska ha social distancing: ge dem en sekatör och en buske.
Sen stod jag och tittade på våra söndriga vinbärsställningar läääänge. Tidigare ägare har gjort ordentliga ställningar som nu tyvärr murknat, och så finns det lite hemmabyggsfix i buskarna: ett söndrigt cykelhjul och rep i olika färger som hållit upp vinbärsgrenar. Jag har spanat in svindyra buskställningar på nätet som bestod av åtta pinnar. Och jag inbillar mig att jag skulle kunna göra något liknande själv? Men jag vet som inte alls hur jag ska göra? Jag tror att impregnerat virke är en dålig idé att sticka ner i jorden nära buskar? Vad ska man ha istället? Vanliga bräder man tjärar? Jag skulle vilja ha rundstavar i ramen runt buskarna eftersom jag tänker att vatten rinner bättre av träet och inte lämnar kvar på ytan? Funkar det med vanliga kvastskaft? Sen borde jag ju beskära vinbärsbuskarna och jag har youtubat mig fram till att jag ska beskära dem på hösten. Men sen fattar jag ingenting? Vissa youtubare beskär ju hur som helst? Andra har massa regler kring var man får använda sekatören? Och borde man smeta något på snittytan så att busken inte blir dålig?
När jag inte orkade tänka längre på vinbärsställningar så gick jag och femåringen och sopade bort vinterns grus från trottaren. Sen stod jag och tittade på den av våra syrenhäckar som står längst ner på min topplista. Jag skulle vilja gräva bort häcken och trädgårdsgallret och ersätta det med en stenmur och en grind. Skulle vi bo nära mina föräldrar vet jag hur jag skulle gå till väga: jag skulle ringa min pappa och han skulle komma med en grävmaskin och stenar och bara magiskt fixa en stenmur. Nu bor jag inte nära mina föräldrar så istället har jag massor med frågor. Var får man tag på stora stenar? Hur stora stenar orkar man själv lyfta? Ska man hyra en markvibrator för att få en bra grund att placera stenarna på? Hur hög ska en stenmur vara?
Och så har jag givetvis tänkt på snygga grusgångar. Vad är passlig storlek på grus? Kan man få hälsa på hos någon grusfirma och provgå på olika sorters grus för att ta reda på vilken sort som känns bäst? De där skitsnygga rabattkanterna av cortenstål, är de bra? Kommer mina barn ramla på dem och skära upp sina knän?
Vilken tur att det antagligen kommer snöa de kommande dagarna så att jag inte kan fortsätta gå runt i trädgården och fantisera ihop nya projekt som jag inte har någon aning om hur de ska genomföras.