Visa inlägg taggade med 'vardag'
Mamma-son-helg i Helsingfors
Förra helgen var det ingen vanlig helg, utan det var helgen som jag planerat i en evighet: jag och Johannes skulle resa till Helsingfors. Helt själva! Ingen pappa eller fyraårig lillasyster fick komma med.
Jag lyckades hålla tyst om resplanerna fram till en vecka innan avfärd. Sen kunde jag inte hålla mig längre. Och tur var väl det, för då hann Johannes skriva ner de här raderna i sitt häfte som annars mest är fyllt med namn på olika fotbollsspelare och fotbollslag.
Fredag morgon åkte vi till Bennäs tågstation. Varsin rullväska i handen och varsin Kånken-väska på ryggen. Det enda som saknades i matchningen var att jag också skulle ha haft Converse på fötterna. Det får bli nästa gång!
Vi bodde ju i Åbo när Johannes föddes så han har som nyfödd åkt tåg några gånger men det minns han ju inget av. Så det här blev det första ordentliga tågåket. Och godkänt fick det. Vi hann både se Kovjoki station och en älg i skogen utanför Jeppo, och när vi närmade oss Helsingfors flög ett flygplan jämsides med tåget, på väg mot flygplatsen.
Tågläsningen var förutom två fotbollsböcker givetvis Ronja rövardotter för vi skulle gå på teater på kvällen och se just den pjäsen på Svenska teatern. Så jag tänkte att det var lika bra att vi läste lite om vildvittror och Helvetesgapet för att friska upp minnet om vad som faktiskt kommer att hända på teaterscenen.
Men innan teatern steg vi av vid centralstationen, åt hamburgare på McDonalds, åkte buss ut till Johannes fasters studielägenhet som vi fick låna och letade oss sedan tillbaka in till centrum igen.
Medan jag studerade litteraturvetenskap var vi och såg Körsbärsträdgården på Svenska teatern men jag hade nog helt glömt bort hur pampigt och fint det är. Johannes kanske inte förstod när jag stod och oooh:ade mig över taket och balkongerna men nog höll han med om att det var ett häftigt hus.
Pjäsen då: det var en av de bästa teaterföreställningarna jag sett på länge (kanske någonsin?!). Otroligt skickliga skådespelare och fantastiskt snygg scenografi. I föreställningen vävdes det också in några element som skulle ha kunnat bli pajiga eller för barnsliga (för den vuxna publiken), till exempel är rumpnissarna dockor, men det fungerade väldigt bra.
Nu när jag som vuxen har läst om Ronja rövardotter har jag insett hur mycket av berättelsen som inte handlar om farliga figurer i skogen och föräldra-barn-relationen när ett barn växer upp utan om ambivalenta känslor. Om hur Ronja om och om igen känner sig både lycklig och ledsen på samma gång. Det här skrivs ut i boken men att få det att synas på en scen är ju inte lika lätt, men att förmedla Ronjas känslor tyckte jag Antonia Atarah gjorde väldigt skickligt.
Det har ju varit diskussioner kring att Ronja har en åldersrekommendationen på tio år (här på Svenska Yle finns det en artikel om ämnet). Vi har både läst boken och sett filmen tidigare och diskuterade innan en hel del om teater men ändå var det tyvärr inte en lika fin upplevelse för mitt barn som det var för mig. Det märktes att han inte trivdes med den mörka scenografin och att vildvittrorna var otäcka, inte minst när en stod på balkongen och bredde ut sina vingar. Åldersrekommendationen är som sagt från tio år men i publiken fanns det nog barn som var flera år yngre än Johannes också, men hur de upplevde föreställningen vet jag ju inte. Men jag skulle nog själv rekommendera pjäsen för tonåringar och vuxna, och de kanske har vett att uppskatta det fina taket också.
När jag var liten så var jag och såg Ronja rövardotter på Vridin i Närpes och enligt mina föräldrar blev jag livrädd för vildvittrorna som sprang upp på läktaren (jag har själva förträngt hela händelsen). Nu har jag tydligen gett vidare det här vildvitter-traumat till mitt eget barn. Men efter teatern köpte vi godis, åkte metro och sedan när vi kom tillbaka till studielägenheten bad Johannes att jag skulle läsa ett kapitel ur Ronja så åtminstone blev det inget Ronja-trauma.
Lördagen blev den stora shoppingdagen. Vi åkte ut till Mall of Tripla i Böle och jag lät Johannes bestämma vilka butiker vi skulle gå in i. Det var en succe. Och efter åt vi hamburgare på Hesburger innan vi gick till leksaksbutiken på Stockmanns sjätte våning och gick genom alla legförpackningar som Johannes ville ha (läs: nästan alla).
Elvira hade önskat sig ett unicorn-gosedjur som present så det lyckades vi hitta i leksaksaffären. Japp, det heter numera inte enhörning, den korrekta termen är tydligen unicorn också på svenska.
Men lite fick jag också se på saker som intresserade mig. På Mall of Tripla fick jag gå ett varv på Söstrene Grene och titta på alla blommiga förvaringslådor (tyvärr var det ingen som fick komma hem med oss). Och så gick vi genom Stockmanns damkläder-våning eftersom jag var på jakt efter en klänning.
Och titta vad de hade på samma våning som damkläderna: relove! relove säljer begagnade märkeskläder och är på samma gång ett café. Vi hade bestämt att vi inte skulle gå på loppis, men Johannes var helt nöjd med att sätta sig ner en stund i en mjuk fåtölj och vila benen efter all shopping och jag bläddrade snabbt genom klädstängerna.
Tyvärr var det en väldigt ledsam färgskala eftersom jag skulle ha en klänning för en sorglig grej. Jag köpte en svart klänning och den där blå Tiger of Sweden-klänningen vars axel kikar fram.
Efteråt gick vi till det nya biblioteket Oodi (som heter Ode på svenska). Och vilken upplevelse det var! Är ni påväg till Helsingfors med barn (eller utan barn) rekommenderar jag starkt ett besök dit. Egentligen finns det inte så mycket böcker där, utan det känns mer som en plats som är gjord för att vistas i, och inte för att låna hem en bok eller sju. Första våningen har lunchrestaurang och utrymme för olika evenemang, andra våningen är gjord för att arbeta och ha mindre möten i och tredje våningen är våningen med böcker, ett café och flera utrymmen för barn. Det är fönster längs med hela byggnaden så utsikten från tredje våningen är riktigt fin. Jag och Johannes vistades länge på lekparks-området och satt i en soffa och läste några böcker.
P.s. Ja, jag tvingade mitt barn att ta den här bilden av mig.
På biblioteket fick vi också spana in roboten Veera när hon transporterade en plastback med böcker genom biblioteket. Det var häftigt! På första våningen där man lämnar in böcker så är själva inlämningsområdet inglasat så lyckas man gå förbi när någon returnerar sina böcker får man se hur böckerna transporteras vidare på ett rullande band.
Bredvid biblioteket finns en lekpark med en stor och rejäl klätterställning. Så där passade vi på att leka av oss en stund. Eller ja, en av oss lekte, den andra tog bilder på biblioteket.
Det blev inte så mycket sightseing i Helsingfors. Jag skulle gärna ha åkt ut till Högholmen och kanske gått på något museum eller Heureka men tiden räcker ju som vanligt inte till för allt vad man vill göra. Vi hann ju åtminstone se de tre smederna och på lördag kväll åkte vi spårvagn och det är väl de två turistigaste sakerna man kan göra i Helsingfors.
Vi avslutade resan med glass på Hesburger. Ni kanske kan gissa er till vem som fått välja restauranger? Muttrade till Jimmy på skoj när vi kom hem att vi lika bra skulle ha kunnat åka till Jakobstad över helgen, där har de ju också McDonalds och Hesburger.
Är så glad att vi gjorde den här resan tillsammans och fick hänga med bara varandra i två dygn. Och till Helsingfors vill jag återvända snart igen, men då kanske helst med någon som kan tänka sig att gå på en riktig restaurang (t.ex. Yes yes yes som jag hört så mycket gott om från flera håll).
Magisk pannkaka
Kvällsmåls-inspirationen är som vanligt låg hemma hos oss. Men det finns ju en gräns för hur ofta man kan ge sina barn yoghurt och russin till kvällsmat innan de börjar protestera högljutt och det växer ut vindruvsgrenar ur öronen på dem. Så i tisdags gjorde jag magisk pannkaka till kvällis och det blev en succé.
Så hör gör du magisk pannkaka till dina barn (eller till dig själv):
Vispa 4 äggvitor med 0,5 tsk vitvinsvinäger till hårt skum i en bunke. I en annan bunke: vispa samman 4 äggulor och 2,5 dl florsocker. Vispa ner 100 g avsvalnat smält smör, 1 tsk vaniljsocker och 2 dl vetemjöl. Häll 5 dl rumsvarmt mjölk i en tunn stråle i smeten under sakta omrörning. Vänd ner äggviteskummet i smeten. Smeten lämnar lite klumpig men det gör inget. Häll smeten i en ugnsform med bakplåtspapper i, min form är ca 33 x 20 cm. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 35-45 minuter, 175 grader. Låt pannkakan svalna innan ni hugger in.
Det magiska är att pannkaks-smeten delar sig i flera olika lager i ugnen när den gräddas. Fluffigt rakt under ytan och med en puddingsliknande konsistens i botten. Magiskt gott enligt barnen. Servera helst med en hög bär till så barnen får någon form av vitaminer och inte bara smör, mjöl och socker.
Juthbackamarknaden 2023
Idag var det första dagen av Juthbackamarknaden och jag gjorde i år som proffsen och besökte marknaden dagtid. För några år sedan var den officella öppningen för försäljning först sent på fredagseftermiddagen men numera är försäljning tillåtet redan från morgonen. Men nog var det trångt i gångarna redan när jag var där så jag var inte den enda med den strålande idéen om att besöka marknaden under dagen.
Det är väl obligatoriskt att ta en bild när man går över Juthbackabron på väg till marknadsområdet?!
Jag har under åren hittat den ultimata rutten som gör att man går genom hela marknadsområdet utan att behöva gå förbi samma platser flera gånger. Jag börjar alltid med att gå genom de försäljningsplatser som finns mellan Juthbacka restaurang och ån. Där finns det mest bildelar och annat fordons-relaterat som inte intresserar mig så det brukar alltid gå snabbt och smidigt.
Precis som tidigare år finns det en hel del proffsigare försäljare som säljer finländskt porslin och glas för marknadsvärde (eller över marknadsvärde). Är man ute efter en viss Arabia-serie från 1960-talet så är det ju nog på Juthbackamarknaden vid dessa försäljningsplatser som man hittar minst tre delar. På det här bordet var det såklart solflaskan i brunt från Riihimäki lasi som jag spanade på.
Man ser ju överlag det man själv snöat in sig i på så jag upplevde att jag såg mycket mer Kastehelmi-delar i grönt och brunt än tidigare. Men däremot tyckte jag att Muminmuggs-mängden minskat markant.
Vid några försäljningsplatser fanns det så vackra allmoge-möbler. Vågade inte ens titta närmare på dem eftersom jag var rädd för att bli kär i nån, "råka" köpa den och sedan få släpa hem den.
Blev tvungen att känna hur tung marmor-lampan var. Den var tung. Men häftig. Men nog förblir jag mer en kristall-lampa-människa än en marmor-lampa-människa.
Eftersom jag gick själv på marknaden så blev det inte några stopp vid de bord med leksaker. Inte en enda gång behövde jag säga åt barnen att leksaken de spanat in är både söndrig och dyr och att det kanske är en bra idé att spara pengarna och köpa en hel sak istället. Så skönt! De två Pippi-muggarna fastnade dock på bild. De var ju himla söta.
Jag minns när jag var barn och det alltid såldes buketter och kransar med eterneller på Bergö skärgårdsmarknad. Vid Juthbacka i år fanns det två platser som sålde olika eternell-arrangemang. Och nu är jag tydligen så pass gammal att jag tycker att de är superfina och jag vill ha minst en krans hemma på väggen.
Jag kom inte hem med den här uppstoppade fågeln men jag hade laddat upp med både marknadskorg och Kånken-ryggsäck (och en Marimekko-påse i ryggsäcken) så jag var verkligen förberedd på att handla mycket. Jag köpte flera mässingsljusstakar så nu ska de få provbo med mina andra mässingsljusstakar ett tag och så ska jag se om jag sedan lyckas rensa bort lika många som jag köpte (knappast).
Och så köpte jag två vaser! Den bruna glasvasen måste ju vara från Österrikiska Oberglas. Den betalade jag ganska mycket för och ångrade nästan. Men sen diskade jag vasen så att den bruna färgen syntes ordentligt och då var jag nöjd igen. Förra året köpte jag en annan Oberglas-vas i brunt , och året innan dess köpte jag en ögon-vas i brunt vid Fyndis så nu har jag helt klart en samling. I en fyndlåda för en euro plockade jag den ryska vasen i porslin. Den har en nagg (därav priset). Men jag tycker inte att sånt är hela världen. Den fyller sin funktion ändå och är fin ändå.
Jag köpte också en ljussläckare från svenska Skultuna. Vi har en klassisk ljussläckare med lång pinne som sitter fast i "släck"-klockan men den här modellen har jag inte sett tidigare. Storgillade!
Jag plockade fram ett loppisbord vid vårt grindhål nu under marknadsdagarna (tips tips! osv) och det har sålts riktigt bra under dagen och många saker har fått nya hem. Så då känns det också mer okej med att komma hem med en marknadskorg full med nygamla saker.
Sommaren del 2
Hej och hå, nu blir det del två! (Tänk vilken tur att det rimmade den här gången!)
Medan jag ännu jobbade och de andra hade ledigt från dagis, skola och jobb så påbörjade de projektet att flytta in Elvira i Johannes gamla rum och Johannes i det f.d. gästrummet (som ju inte har haft gäster sedan typ innan coronan). Allt är fortfarande lite på hälft och jag ska ännu köpa en stor garderob till Johannes rum, men en dag fixade Elvira åtminstone sina gosedjur snyggt i sitt skåp.
Bästa sortens sommarjobb: rensa jordgubbar! Tidigare år har vi lyxat till det med att köpa en låda med 5 kg jordgubbar vartannat år. Men nu heltidsjobbar vi ju två stycken så hädanefter blir det nog minst en låda varje år. I år köpte vi till och med 5 kg blåbär.
Bästa sortens gåbort-bukett: två pioner och ett jutesnöre knutet runt stammarna.
Sarah Bernard-pionerna var många i år och många blommade på en gång så självklart blev det en bild. Tänkte inte få de att stå snyggt i vasen men sen kom jag på att jag ju har en flowerfrog i klarglas och den passade perfekt med Urna-vasen. 
I mitten av juli kom min mamma körande norrut och med sig hade hon en påse kanelbullar från Aroma. Mums! Vi tog bullpåsen och mina barn i handen och så åkte vi iväg på en båttur!
Den svarta pantern var också med och spanade på havet och fick saltstänk i ansiktet.
Vår destination var Tankar! Jag kommer nog inte kunna låta bli att blogga mer om det senare så jag får möjligheten att visa upp alla femhundra bilder jag har av fyren i olika vinklar. Vi åkte dit på en onsdag och då var fyren öppen så vi var också upp i fyren.
Efter Tankar-äventyret åkte barnen till Bergö några dagar och vi hade först tänkt åka på en resa medan de var borta, men vi lämnade hemma. Istället gick jag på shoppingtur i Nykarleby och köpte bland annat den här fina planschen hos Wargendahl.
När vi hämtade barnen från Bergö åkte vi via Lidl och de hade tydligen spansk mat-vecka. Jag köpte tre sorters spanska efterrätter och sedan hade vi provsmakning och poängsättning en kväll. Vann gjorde den chokladfyllda churrosen om man doppade dem i chokladpuddingen.
En torsdag åkte jag själv till Vasa för jag behövde ett par jeans eller två. Gjorde ett första stopp vid Fyndis i Smedsby (det var ju på vägen!) och köpte bland annat den här kjol från finländska märket Aarrelabel i tjock ekologisk bomull för fem euro. Och ser ni den röda, engelska porslinstallriken i korgen!!!!! Och den leopardmönstrade plagget är en klänning från Myrfolk till Elvira som jag inte minns pris på längre, men billigt var det.
Försöker ju handla second hand i första hand så efter Fyndis så åkte jag till Röda korsets loppis på jakt efter jeans med en plan om att därefter åka till typ Lindex. Gick genom alla kläder i butiken (och det var många), provade en hel del och kom därifrån med en hel påse med kläder till mig själv, bland annat tre par jeans (alla jeans kostade 1 euro styck!!) och så behövde jag inte åka till någon mer klädaffär den dagen. Mission accomplished!
Jag och en kompis var på sommarteater och såg Pedersöre teaters uppsättning av Masjävlar. Så bra det var!
Och väldigt bra fika i pausen! Sånt är ju också viktigt.
I början av juni trodde vi att våra smultronplantor kastat in handduken efter två år. De hade gröna blad men inte en enda smultronblomma. Men sedan började de plötsligt blomma och hoppsan vad mycket smultron vi fick i år igen. Jag har plockat liter efter liter och nu i augusti så har jag minst en gång per dag ätit en skål med turkisk yoghurt och smultron direkt plockade från rabatten.
Till Bergö hann vi vara två gånger. Första gången såg vi mest på den nya färjan och andra gången såg vi mest på mina kusinbarn som var på besök från Sverige.
Andra gången vi var på Bergö var Jimmy kvar i Nykarleby och höll på med ett byggprojekt i uthuset. Kanske jag borde åka bort varje helg?!
Några dagar innan Elviras dagis började igen var vi med kompisar till Pensala och gick en del av Köurosrundan och Kjellsdotterstigen. Det var ganska mycket mygg och våra två fyraåringar orkade inte gå hela tiden. Men det var mysigt att vara i skogen och gott med matsäck.
Elvira fick hålla i hunden Claras koppel och pratar om det minst en gång om dagen.
Jag har nästan bott i den här Marimekko-t-skjortan. Det här var nog sommarens vanligaste outfit.
Sen började jag jobba igen och fick packa undan shortsen och leta fram ett par av 1 euros-jeansen jag hade köpt vid Röda korset.
Samma vecka som jag började jobba klämde vi också in Källbackens loppisrace. Vi var med i år igen och det var riktigt roligt. Tack alla som kom! Johannes satt som vanligt bakom kassan hela dagen. Sen var det lika jobbigt som vanligt att börja packa ihop det som lämnat osålt. Så jag bestämde mig för att om vädret blir fint Juthbacka-helgen så lyfter vi ut ett bord vid grinden och så får det bli ett självbetjäningsloppis, ni som är påväg till Juthbacka och tycker om mässingsljusstakar, blått porslin, servettringar och handplockad vintage kan ju lägga det bakom örat.
Och det var den sommaren! Fyra veckor semester, en hel del glassar, några riktigt fina loppisfynd, en stor studsmatta och mycket härligt kompishäng.
Sommaren del 1
Hej och hå, välkommen till vår sommar tjugotjugotre. (Önskar att det var sommaren tjugotjugotvå så att det skulle rimma. Men nu blev det så här). 
Jag inledde juni med att köpa den här lådan med sandwich-glassar från Lidl. Mycket goda, 4/5. Det blev en hel del såna här förpackningar ätna i sommar. Som ni ser har jag sporttights och en lång stickad kofta på mig, det var inte direkt sommarvärme där i början av juni.
Vi vuxna jobbade och Elvira var på dagis och så försökte vi pussla så bra vi kunde med Johannes. Svårt det där när det inte finns någon verksamhet för skolbarn under sommarloven och de är ändå så pass små att man inte riktigt vill lämna dem hemma själva en hel arbetsdag. Som tur var så kunde både jag och Jimmy jobba en del på distans, Jimmys föräldrar hjälpte till och så ordnades det både läger av staden och fotbollsläger av fotbollsklubben så då fick vi några veckor av sommarlovet att gå åt. Och som ni ser var det långbyxor och stickad tröja också för treåringen som gällde i början av juni.
Men just den här dagen var det finare väder och jag hade på mig en vintage-klänning och åkte iväg på....
... Frukostflickornas trädgårdsevent vid Garden Flora.
Vid Garden Flora fanns det här fina tulpanhavet. Så många gånger jag muttrat för mig själv om hur avundsjuk jag är på Sverige där det verkar finnas självplock av blommor överallt. Klipp till att det tydligen också finns här, i Bennäs! Först är det självplock av tulpaner och senare på sommaren kan man plocka dahlior. Underbart!
Hem kom jag med några blommor att plantera och en goodiebag. Och det var så fint väder att jag kunde låta jeansjackan ligga kvar hela kvällen i väskan. Minns jag rätt så var det här första kvällen jag tänkte att Nu, nu är det sommar.
När det blev varmare väder så tvingade jag alla i familjen att äta utomhus så mycket som möjligt. Just den här dagen blev det livets enklaste sommarmat: gurkstavar i en skål och på en ugnsplåt en påse pommes frites, en påse ugnsgrönsaker och ovanpå en förpackning köttbullar och så skjuts in i ugnen.
Syrenerna blommade! Varje sommars höjdpunkt.
Vid midsommar gjorde jag en citrontiramisu. Har tänkt dela med mig av receptet men hyllorna med lemon curd har gapat tomma hela sommaren, så kanske alla i hela världen har ägnat sommaren åt att baka just citrontiramisu?
Midsommar firade vi hos Jimmys föräldrar med både mat och tipsrunda.
Barnen fick äta på restaurang som belöning för att de ställt sig så bra på morgnarna under läsåret. Jag har inte ställt mig bra, men fick ändå också äta på restaurang. Hurra! Åt gjorde vi vid den där pizzabuffén vid Prisma Liselund. Smidigt och bra och glass till efterrätt.
Sedan fyllde Elvira fyra år. Tänk! Mitt lilla barn! Fyra år redan! En presentpåse fylld med loppade Paw Patrol-figurer och fartyg fick hon. (Och en loppad läderjacka och två dvd-filmer som jag panikloppade dagen innan när jag konstaterade att hon nog behövde få fler paket på sin födelsedagsmorgon.)
En av de sista arbetsdagarna innan semestern åkte jag och mina kollegor ner till Andra sjön och åt lunch vid Tullmagasinet.
Lilla huset såg ut som det brukar göra i slutet av juni. Den stora nyheten i trädgården i år är den blåa gungan som skymtar till vänster i bild. Det är en spindelgunga vi hängt upp i en tjock ekgren. (Igår vågade jag sitta i den och grenen brast inte, och det var tusen gånger mysigare än vad jag hade trott så nu kanske jag kommer börja sitta i den och läsa hela tiden. Eller åtminstone tills Jimmy tar ner den i höst.)
Sen fick jag semester och då blev det dags för Elviras födelsedagskalas. Hon var glad och fick en studsmatta i present. Vi gjorde som vi gjort en gång tidigare när Johannes behövde en ny cykel: flera av oss köpte presenten gemensamt. Bästa med studsmattan var 1) att Elvira fick presenten på kalaset så alla hjälptes åt att montera ihop den (förutom jag, jag var upptagen med att springa runt och ta bilder och säga "det här kommer inte på nätet men vi vill ju ha det i fotoalbumet, som miiiinnneeeeeh") och 2) att Jimmy, som var den som var och köpte studsmattan, valde en med svart kant och inte en såndär klarblå.
Bästa kalasresterna: ett gäng bruna glasflaskor med blommor. En del gamla (loppade) flaskor, en del nya (den till höger är t.ex. en urdiskad flytande barn-Burana).
Nu blir det här inlägget ju jättelångt och vi är bara i början av juli. Vi tar väl en del två när vi ändå håller på? Visst?
Ett lyckat besök till Kuddnäs museum
På Kristi himmelsfärdsdag gjorde jag och barnen något jag pratat om i flera år: vi besökte Kuddnäs. Kuddnäs museum invigdes 1934 och har innan dess haft en hel del uppgifter och människor boende i sig, men mest känt är det för att Zacharias Topelius föddes och växte upp i huset. Kuddnäs finns ett (medellångt) stenkast från oss så det är riktigt pinsamt att erkänna att jag senast var inne i muséet för nio år sedan. Ni som läst bloggen ett tag vet att vi har som tradition att varje sensommar cykla till caféet och äta glass, men att äta glass och sedan cykla hem är inte riktigt samma sak som att besöka ett museum.
Kuddnäs har öppet sommartid varje dag i juni och juli kl 10-17 (förutom midsommarafton och midsommardagen då det är stängt), och varje dag i augusti kl 12-17.
Det är alltid lite spännande att ta med sig barn till museum med gamla saker. Men det gick bra! I uthuset fanns bland annat en häftig gammal brandvagn att spana på, men att det rejäla bakbordet i bagarstugan användes för både bakande och obduktioner eftersom Zacharias pappa var provinsialläkare höll jag tyst om.
Och när det var svårt för treåriga ben att stiga över tröskeln ner till stentrappan så höll storebror fint i handen.
Japp, där hänger han: sagofarbrorn, även känd som Zacharias Topelius. Tavlan är en kopia av Albert Edfelts målning som ingår i Helsingfors universitets samling.
Och där hänger bandet som jag har cirka tio närbilder på i telefonen. För de som inte genast förstår vad det är för ett band så är det ett broderat spjällband som hänger från spjället på kakelugnen. Spjällband är något som jag har länge haft på min lista över saker jag vill hitta på loppis men hittills har jakten varit fruktlös. Det här bandet måste ju ha livets vackraste hänge?!
Vi kan ju fortsätta på temat inredningsdetaljer-jag-såg-i-Kuddnäs-som-jag-vill-ha-i-mitt-eget-hem: ett sånt där litet metallställ att ställa i hörnet som eldgaffeln kan stå på. Praktiskt och snyggt.
Kuddnäs är inrett som ett borgarhem från 1800-talets första hälft, och det känns ju inte orimligt att också vårt hus (byggt 1863, bebott de första åren av en överstinna, placerat cirka trehundra meter fågelvägen från Kuddnäs) skulle ha kunnat ha sådana här inredningsdetaljer. Jag inreder ju inte vårt hem med enbart 1800-tals grejer men jag tycker om tanken att ha saker som som speglar de tidsåldrar vårt hus har funnits.
Den där gulliga tavlan! Skulle inte ha något emot att ha den hemma heller.
I sovrummet står en säng som det sägs att tsar Alexander I sov i när han besökte Nykarleby år 1819. (Han övernattade inte vid Kuddnäs utan vid ett hus vid torget, men sängen flyttades senare till Kuddnäs.)
Stänkmålade väggar. Så snyggt.
Kuddnäs genomgick en omfattande renovering för några år sedan och det märks t.ex. på att tillgängligheten är förbättrad inne i muséet så att man kan ta sig genom rummen på nedre våningen med rullstol. Utseendemässigt har muséet dock inte ändrats (om jag nu kommer ihåg rätt).
I köket stannade vi till länge och såg på de olika köksredskapen och funderade på vad de skulle användas till. Jag försökte få barnen fascinerade över att sockertoppen var över åttio år gammal, men barn och tidsuppfattning är ju lite sisådär som ni vet. De har en gammelfarmor som är långt över nittio, så hur skulle nu en så pass ung sockertopp intressera ens lite.
Här och där i muséet gömde sig myror, som till exempel här i stockväggen på väg uppför vindstrappan. Jakten på myrorna var så omtyckt av barnen! I nästan varje rum fanns det en myra på ett mer eller mindre tydligt gömställe och det gjorde förstås att orken bibehölls längre medan jag beundrade spjällband och sänghimmeln över tsar-sängen.
När man besöker Kuddnäs ska man inte missa trädgården. Lusthuset, där familjen sommartid firade alla namnsdagar, kan man kika in i genom glaset i ytterdörren. Och bakom boningshuset finns välkrattade grusgångar och flera blomsterrabatter. Och mellan trädgården på baksidan och åbranten finns en rejäl gräsplätt som lämpar sig fint för barn som har lite extra spring i benen som behöver springas ut.
Det var fortfarande vår i luften och tulpanstjälkarna bar endast på stängda knoppar. Nu har de säkert hunnit slå ut.
Står man vid lusthuset ser Kuddnäs ut så här. Så fint med den vita rappade fasaden, de mörka fönsterspröjsen och pelargoner på varje fönsterbräda.
Sen gick vi till det gula huset där sommarcaféet Café Emelie finns (det måste ju vara döpt efter Zacharias Topelius fru Emelie?!) och avslutade besöket med varsin glass. Såklart.
I café-byggnaden säljer Nykarleby hemslöjd sina produkter, vilket är allt mellan himmel och jord, eller som i det här fallet mellan örhängen och stickasockor. Elviras favorithund köpte vi därifrån för några år sedan.
Ett riktigt toppenbesök, rekommenderar er alla att besöka Kuddnäs i sommar.
Loppisköpta smycken till morsdagspresent
Strax innan morsdag såg jag ett kort videoklipp över att mammor inte vill ha blommor eller smycken till morsdagspresent. De vill hellre ha en städerska som sköter städandet i en vecka, någon som tar fotografier när mammorna umgås med sina barn eller en natt ensam vid ett lokalt hotell (bästa presenten!). Jag skulle ju inte tacka nej till en städerska, men inte tackar jag nej till smycken heller. Och det var tur det, för gissa vem som fick smycken i morsdagspresent (som hon valt ut själv)? Japp, denna mamma.
I morsdagspaketet i söndags gömde sig ett armband och ett halsband i brons från Kalevala. De som kan sin Kalevala-katalog ser att det här är en gammal kollektion. Så ja, jag har tvingat min man att köpa smycken åt mig från loppis haha.
Vi backar bandet lite. För några veckor sedan var jag till loppiset Fyndis i Smedsby. Bakom kassan fanns en repig Kalevala-ask. Jag min nöt tittade på asken, tog en bild och la tillbaka den utan att ens öppna det. Vem gör så?! Tydligen jag. Det är ju aldrig en garanti att ett smycke i en Kalevala-ask är ett Kalevala-smycke, men jag har ett Kalevala-halsband (med lapsikoru-berlocken) som har likadan kedja i silver så jag var ju ganska säker på att det var the real deal.
Eftersom jag inte ens öppnat asken och inte hade någon aning om hur de såg ut så googlade jag när jag kom hem. Och ångrade mig genast eftersom de ju verkligen är min typ av smycken. Sedan ångrade jag mig i fyra dagar och sedan berättade min man att han skulle till Vasa på något ärende och då gav jag honom grundliga instruktioner om vad jag önskade mig i morsdagspresent, vad Fyndis har för adress och för säkerhetsskull skickade jag bilden till honom så han nu säkert skulle hitta rätt. Och sen höll jag tummarna för att ingen annan hade hunnit köpa dem.
Tur för mig så lyckades min man både hitta till Fyndis och lokalisera Kalevala-asken.
Halsbandet är namnlöst men armbandet heter Aurinkoleijona.
Japp, det är mitt nya favorithalsband. Såklart. Jag börjar ha min beskärda del av Kalevala-halsband, men de känns klassiska och jag tycker om att bära finländsk design.
p.s. ingen får kommentera om att eventuella bad vibes från föregånde ägare kan sitta fast i smyckena. Jag tror inte på sånt. Dessutom måste man ju per automatik bara ha good vibes om man har matchande hals- och armband?! d.s.
Frukost vid Marimekko
I lördags var vi Sevendays-bloggare inbjudna till Marimekko i Vasa för ett mysigt frukostevent. Frukost och finsk design, är det kanske mina två favoritord som börjar på f? Ja, jag tror det. 
Linda på Marimekko började med att presentera min favoritdel av Marimekkos sortiment: de nya hållbara produkterna för hemmet som går under namnet Marimade. Marimades produktsortiment består bland annat av take away-muggar och matlådor gjorda i sulapac, tygpåsar sydda av överblivna tygbitar, och de där ytterst fotogeniska glasflaskorna med marimekkomönstrad sleeve i kork som väl alla har sett.
Och på tal om hållbarhet så kan jag ju på samma gång tipsa om Marimekkos preloved-hemsida där man kan både köpa och sälja Marimekko-produkter (om man bor i Finland). Förlåt alla er som följer mig på både bloggen och instagram, jag vet att jag tjatat om den här satsningen tidigare men jag gillar verkligen det här, helt rätt väg att gå.
En del av vårens och sommarens textilnyheter. På väsksidan fanns det nya Gratha-varianter och dessutom en mindre Gratha modell som heter Baby Gratha.
Jag använder ju min Marimekko-logokasse med mörkgrönt tryck varje dag men skulle inte tacka nej till att ha en orange unikko-väska som variation nu i sommar.
Det fanns en hel del färgglada kläder i sortimentet, men jag fastnade förstås framför de här klänningarna i mörkblått. Ska vi prova? Jamen det gör vi väl!
Det blev ju bra!
Som alla 90-talister när jag provar något a-linjeformat så tänker jag "fint, men det skulle vara bättre med ett bälte". Tur den här klänningen hade ett bälte. Och fickor! Den här modellen heter Iissat unikko. Materialet var riktigt mjukt och följsamt (60 % cupro (görs av rester från bomullsplanta) och 40 % viskos). Kändes som att den här klänningen skulle passa lika bra på ett bröllop som en vanlig dag på kontoret.
Jag kom inte hem med någon klänning men jag köpte däremot nyckelringen som jag spanat på i en evighet. Trots att jag samlade på nyckelringar när jag var liten och borde ha hur många som helst att välja på så har husnyckeln växelvis bott i plånbokens myntfack och en begagnad liten Marimekko kukkaro de senaste tre åren. Fördelen med att bo i ett hus med endast en ytterdörr och att Jimmy alltid är den som kör är att man (jag) enbart behöver en nyckel, nackdelen är att man (jag) aldrig vet var man (jag) lagt nyckeln eftersom den är så liten att den alltid försvinner. Nu ska jag lägga fast nyckeln i nyckelringen och kan med gott samvete slänga ner den i vilken väska som helst, för nu borde jag väl kunna hitta den igen.
Marimekko i Vasa hälsar att de ger 20 % rabatt på valfri normalprissatt produkt i Vasa-butiken om man nämner "Sevendays20" i kassan. Gäller fram till 13 maj.
Chicken tikka masala
Förra lördagens storkok hos oss blev en stor gryta med chicken tikka masala som räckte hela veckan. Ni vet ju att jag tycker om mat som är enkel att göra och som leder till att kylskåpet är fullt av rester så att man inte behöver börja tänka på vad man ska laga för mat varje vardag klockan halv fem. Den här rätten tycker jag extra mycket om för jag har aldrig gjort den i hela mitt liv, jag muttrar bara till Jimmy att jag är sugen på något med kyckling. Och så fattar han alltid vinken och gör det här åt mig. Älskar det.
Skär 900 gram kycklingfilé i bitar (eller köp sån där färdigtärnad kycklingfile om du är riktigt smart). Blanda ihop 1,5 dl turkisk yoghurt med 1 msk garam masala, 1 tsk svartpeppar, 1 tsk korianderpulver, 1 tsk chilipulver och 1 tsk salt i en stor glasskål. Vänd ner kycklingen i yoghurtröran. Täck skålen med plast och låt stå minst två timmar i kylskåpet.
Hacka 1 gul lök och stek lökhacket i smör eller olja i en gryta. Tillsätt 2 vitlöksklyftor (pressade eller finhackade), 1 msk färsk riven ingefära, 2 tsk spiskummin, 1 tsk senapsfrö och 1/2 tsk gurkmeja. Fräs allting under omrörning i ca 1 min. Tillsätt 4 msk tomatpuré och fräs lite till. Vänd ner kycklingen och all yoghurtröra. Stek under omrörning tills kycklingen inte längre är rå. Blanda i 1 förpackning krossad tomat, 3 dl matlagningsgrädde, salt och svartpeppar enligt eget tycke, och låt koka upp. Sänk värmen och låt allting sjuda långsamt under lock i ca 20 min. Rör om i grytan med jämna mellanrum.
Jimmy hälsar att han den här gången dubblade receptet så att vi nu helt säkert inte skulle bli tvungna att koka en enda vardagskväll den här veckan. Jimmy hälsar också att receptet kommer härifrån.
Ja, det är hopplöst att ta en bild på vitt ris och brun sås. Allt ser äckligt ut. Att jag i desperation hackade lite sallad och slängde över för att få åtminstone en liiite bättre bild var genialt.
Ett försiktigt hej
Här kommer jag intassande med ett försiktigt "hej". Minns ni mig ens längre? Hon som skrev småsarkastiska blogginlägg om vardagsliv med småbarn, loppisfynd köpta i lokaler med söndrigt betonggolv och visade orimligt många bilder på sitt hus.
Jag bloggade tydligen senast i slutet av oktober och vad en lång tystnad på sociala medier innebär vet vi ju alla. Nu borde jag plötsligt skriva det där stora överentusiastiska överraskningsinlägget och berätta att jag flyttat till en ny kommun, att jag har hittat livets kärlek ("jag visste inte att man kunde känna så här") och att jag, hoppsan, är trettioåtta veckor gravid ("när det är rätt så går det fort"). Synd för er att jag har noll smaskigt att berätta. Här är jag, med samma hus och samma familj och lika många hjärtan i min kropp som senast jag bloggade (ett).
Inte ens mitt hår har jag klippt under tiden jag har varit borta (det borde jag ha gjort).
Vad har hänt då?
Det har snöat. Vinterns första snö och vårens sista snö, och rätt så mycket snö däremellan också. Där under snötäcket någonstans ligger en grusgång och en gräsmatta som vi nästan hann räfsa klart innan snön började falla igen.
Det har ätits hamburgare. Såklart. Inte så många som man har kunnat tro, men den här jag åt förra fredagen var den bästa. Jimmy tog med mig på lunchdejt till Jeppis och vi var via Angelica's efter mat och satte oss på en bänk vid Gamla hamn och såg på isen. Jag hade jeansjacka!!! Och cokis!!! Kul med fredag!!!
Det har varit påsk. Och innan dess jul, nyår, åttaårskalas och alla andra högtider som inträffar under vintern och våren. I år plockade jag inte fram ett enda påskpynt och vi var hos mina föräldrar över påsken så jag tyckte att det inte kanske gjorde så mycket. Elvira hade som ni ser hem påskgräs från dagis som de fiffigt hade planterat i kaffekoppar så det måste ju ha varit helt tillräckligt?! Ja, jag försökte ta en sociala medier-anpassad bild där man inte ser hennes ansikte. Hon vägrade och såg på mig som att jag var helt dum i huvudet. Såklart hon ska vara med på bild och visa upp den blommiga koppen och det icke matchande blommiga fatet som hon själv hade valt ut.
Sen har det varit havregrynsgröt och vardag. Mycket havregrynsgröt och mycket vardag. Men här toppad med massor med svärmors jordgubbar så inte är det alltför fattigt och bedrövligt hos oss. Men ja, mycket vardag. Jag gick upp i arbetstid för ett tag sedan så nu jobbar jag heltid och barnen är heltid på dagis och för- och eftermiddagsverksamhet vid skolan. Det går bra, för oss alla. Jag saknar förstås att hänga i vårt hus, men jag försöker få in eller två distansdagar i veckan för då får jag ju vara i vårt hus helt själv på dagen och se hur vårsolens strålar skiner in genom fönstret och visar exakt hur smutsiga fönster vi har.
Nu tassar jag försiktigt härifrån och går ner till köket för att se om det finns glass i frysen. Vi hörs!