Nya buskstöd till vinbärsbuskarna
I helgen har vi arbetat ilag! Ni kanske minns att jag ojade mig över vinbärsbuskarnas ledsna stöd för några inlägg sedan? Efter att ha googlat och kommit fram till att det är bäst att vänta till hösten så att buskarna efter sensommarens skörd kan beskäras rejält och så att man inte råkar förstöra varken knoppar eller rötter i samband med att man bygger stöden så bestämde vi oss för att bygga stöd genast istället. Ja ja, buskarna är väldigt vildvuxna och ger en riklig skörd, så fastän vi eventuellt förstört några grenar så kommer vi ändå få alldeles för mycket vinbär.
I lördags åkte vi till skogs och hämtade en hel hop med granstammar. Jag gjorde inte så mycket nytta i skogen, förutom att ha ansvar för att vi fick med oss tillräckligt med material hem. Det lyckades inte, två avundsjuka och ledsna buskar har i skrivande stund de gamla ruttna stöden kvar.
Eftersom jag har pratat om att buskstöden skulle vara ett gemensamt projekt så innebar det tydligen att alla skulle göra alla delmoment. Till och med att jag skulle spetsa till hälften av stolparna med en yxa (ni skulle bara veta hur mycket träningsvärk jag har just nu i den där muskeln i högra armen som alla bröliga tonårspojkar i högstadiet pratade om). Vi slog ner fyra spetsiga stolpar runt varje buske. Här är ett järnspett och en ordentlig slägga två bra hjälpmedel. Jag hade tänkt bränna den delen som skulle finnas under marken (så brukar man göra med gärdsgårdar har jag googlat mig till), men eftersom staden antagligen inte blir förtjusta i att man gör upp en eld mitt i centrum så fick det vara. Hoppas de inte ruttnar genast. Cirka 40 centimeter av stolpen slog vi ner i marken. Stolparna var ungefär 160 cm höga.
Sen sågade vi till de vågräta delarna av lite tunnare stammar och borrade fast dem i stolparna. Här nånstans suckade han jag bor med över att jag inte kunde använda en borrmaskin, så då hade vi en liten borrmaskins-skola. När alla buskarna fått stöd så blev det dags för finliret: vi sågade av stolparna så att alla blev lika höga.
Och det viktigaste av allt: knyta lite snören så att skruvhuvudena inte syntes. Jag var till vår lokala järnaffär och köpte både ett rep och vanligt jutesnöre, men efter många olika testknytningar kom vi fram till att vanligt jutesnöre var bättre med tanke på att det inte fyllde någon annan funktion än den estetiska.
Så här blev slutresultatet på vår lutande och väldigt löviga gräsmatta. Det blev kanske inte superhäftigt och det finns ju ingen som nånsin tänker på hur någon annans buskstöd ser ut. Men vinbärsbuskarna är glada och jag är glad, inte minst eftersom det var kul att få göra något tillsammans! Nu ska vi se om han jag bor med vill starta upp ett till projekt. Kanske kan vi bygga ett växthus tillsammans..? Jag kan ju faktiskt använda borrmaskinen nuförtiden.
Ett trädgårdsinlägg fullt med frågor
Varning! Det här inlägget innehåller deprimerande bilder på risiga träd och buskar. (Jag lovar att alla mår väldigt bra, det är bara så här all växtlighet ser ut i Finland i slutet av mars.)
Eftersom vi köpte ett hus som stått på samma ställe i över hundrafemtio år så fick vi även en trädgård på köpet. Det måste ju vara en av de största och bästa fördelarna med att köpa ett redan existerande hus: de redan existerande buskarna, träden och blommorna?! Vi har liksom inte behövt plantera två ekar och vänta i åttio år på att de ska vara högre än huset, de är redan nu stora och fina. Vi har inte behövt stå och vänta i tre år på att vinbärsbuskarna ska ge sin första skörd, en månad efter att vi hade flyttat in så dignade alla bärbuskar av mogna bär och så vidare och så vidare. Successivt har vi grävt bort någon buske här och där, till exempel när en grävmaskin behövde ha svängrum i samband med att vi byggde en ny farstukvist och dränerade runt huset. Men det mesta av trädgården har lämnat orört och jag har alltid tänkt "nästa sommar" och "nästa sommar", men nu tror jag att den första sommaren när det faktiskt ska hända något med trädgården är snart här?!
Idag inledde vi trädgårdsfixandet med att beskära en av de tre syrenhäckarna vi har. Femåringen var en utmärkt trädgårdsassistent och hanterade sekatören som ett proffs. Stort tips till alla föräldrar som inte vet vad de ska göra med sina barn nu när man ska ha social distancing: ge dem en sekatör och en buske.
Sen stod jag och tittade på våra söndriga vinbärsställningar läääänge. Tidigare ägare har gjort ordentliga ställningar som nu tyvärr murknat, och så finns det lite hemmabyggsfix i buskarna: ett söndrigt cykelhjul och rep i olika färger som hållit upp vinbärsgrenar. Jag har spanat in svindyra buskställningar på nätet som bestod av åtta pinnar. Och jag inbillar mig att jag skulle kunna göra något liknande själv? Men jag vet som inte alls hur jag ska göra? Jag tror att impregnerat virke är en dålig idé att sticka ner i jorden nära buskar? Vad ska man ha istället? Vanliga bräder man tjärar? Jag skulle vilja ha rundstavar i ramen runt buskarna eftersom jag tänker att vatten rinner bättre av träet och inte lämnar kvar på ytan? Funkar det med vanliga kvastskaft? Sen borde jag ju beskära vinbärsbuskarna och jag har youtubat mig fram till att jag ska beskära dem på hösten. Men sen fattar jag ingenting? Vissa youtubare beskär ju hur som helst? Andra har massa regler kring var man får använda sekatören? Och borde man smeta något på snittytan så att busken inte blir dålig?
När jag inte orkade tänka längre på vinbärsställningar så gick jag och femåringen och sopade bort vinterns grus från trottaren. Sen stod jag och tittade på den av våra syrenhäckar som står längst ner på min topplista. Jag skulle vilja gräva bort häcken och trädgårdsgallret och ersätta det med en stenmur och en grind. Skulle vi bo nära mina föräldrar vet jag hur jag skulle gå till väga: jag skulle ringa min pappa och han skulle komma med en grävmaskin och stenar och bara magiskt fixa en stenmur. Nu bor jag inte nära mina föräldrar så istället har jag massor med frågor. Var får man tag på stora stenar? Hur stora stenar orkar man själv lyfta? Ska man hyra en markvibrator för att få en bra grund att placera stenarna på? Hur hög ska en stenmur vara?
Och så har jag givetvis tänkt på snygga grusgångar. Vad är passlig storlek på grus? Kan man få hälsa på hos någon grusfirma och provgå på olika sorters grus för att ta reda på vilken sort som känns bäst? De där skitsnygga rabattkanterna av cortenstål, är de bra? Kommer mina barn ramla på dem och skära upp sina knän?
Vilken tur att det antagligen kommer snöa de kommande dagarna så att jag inte kan fortsätta gå runt i trädgården och fantisera ihop nya projekt som jag inte har någon aning om hur de ska genomföras.