blogghedaear

Nutid, framtid och tid.

Skrivet av Caroline Eriksson 18.01.2021 | 3 kommentar(er)

139788128 1299616597091797 4151320095175612463 n

139750092 2523257361132235 4934588071547289191 n

 

Här är jag, och mitt hjärta. Varje dag är jag så tacksam att jag får vara mamma till henne. Nova Liv. Hon som är meningen med livet. Allt.⁣



Varje dag försöker jag vara i nuet, och känner att dagarna är meningsfulla. ⁣
Ändå finner jag mig själv nu som då i framtiden. Och jag känner oro och en sorg. ⁣

Det börjar så småningom bli dags att söka plats till dagis. Och det är här det blir jobbigt för mig. ⁣
Jag vill inte. ⁣

Som det ser ut nu kommer Nova vara 22 månader (jag som aldrig skulle bli den som nämnde barns ålder i månader efter 1-års dagen) när hon börjar dagis. Hon kommer ha roligt och vara redo. Hon hade varit redo redan nu. ⁣
Men jag kommer nog inte komma till frid med tanken att någon annan ska ha ansvar över mitt barn om dagen. ⁣

Hur ska jag kunna andas, om jag inte andas samma luft som henne? ⁣


Som alltid så är förändringar svåra för mig. Till en början, speciellt innan ens en förändring fått start. ⁣
Sen går det ju bra, som det alltid gör. Man hittar nya sätt att leva på, och man gör det bästa av det man har. Men jag behöver tydligen tid. ⁣

Tid att få bearbeta. Tid att få känna alla känslor. Tid att anpassa mig. ⁣

Och framför allt är jag tacksam att jag fortfarande har mycket tid med mitt barn, innan det blir någon dagisstart för oss. ⁣

 


Så. Nu har jag fått skriva av mig. Nu kanske jag kan släppa framtiden, och vara extra mer i nuet. Få kramas och pussas med mitt barn, och ba va. ⁣


Helt underbar konst (och instagramtävling)

Skrivet av Caroline Eriksson 16.01.2021

Det är snart tre år sen på dagen vi flyttade in i vårt hus, och efter 30 år på denna jord, så kände jag att det var dags för att få upp riktig konst på väggarna. ⁣
För om det är något, eller någon, jag vill vara så är det den som fyller sitt hem med vackra ting. Sånt som ger en glädje, och som får en att le varje gång man går förbi. Och väggar fyllda av konst är kanske inte en dröm man skulle tro jag har, om man sett på vår inredning. Men det som tagit mest emot att skaffa konst är att våga.⁣


Våga spika i en orörd vägg. Våga bestämma sig och äga ett konstverk som betyder mycket för en.⁣
Men nu är jag äntligen här.⁣


Även om det alltid varit viktigt att stödja lokala företagare och konstnärer, så är det extra viktigt nu. Martina Uthardt bor i grannbyn, och är en otroligt duktig fotograf. Men det är inte bara människor som hon lyckas fånga på bild, utan hon skapar även vacker konst. Och nu hänger hennes tavla på vår vägg i vardagsrummet. Där man alltid ser den. Och varje gång jag går förbi så lägger jag märke till hur jag omedvetet ler.⁣

Caroline Martina Uthardt Painting 1


När jag skulle välja ut tavla så följde jag helt och hållet min magkänsla, och föll för denna. En pigg, men fortfarande lugn tavla. Precis som jag vill ha det. Pigg, glad och lugn. När även Nova fick se den, sa hon ”Ooooooj” (så som hon låter bara när hon tycker om något riktigt mycket), och kramade om den. ⁣


Så, där är den. Det första konstverket uppe på våra väggar. "Blooming garden". Så fin.⁣



Och du! För tillfället har jag en tävling på gång på mitt instagram (carloine heter jag där), där du har chansen att vinna din egen tavla.

Delta gärna för chans till vinst. 


De 10 första dagarna av 2021

Skrivet av Caroline Eriksson 11.01.2021

Så blev det ett nytt år, med nya möjligheter. Eller samma gamla rutiner att hålla fast vid. Hur du nu vill se det. 

Tänkte att jag kan inte låta bloggen stå orörd längre. Ju längre jag låter dagarna gå mellan inlägg, desto svårare blir det för mig att komma mig för att blogga. För att mjukstarta så tänkte jag dela med mig av några bilder från årets 10 första dagar.

 

30.12.2020

 

Nyåret firade vi med våra vänner. Åt god mat, pratade om allt mellan himmel och jord, tände tomtebloss och var hemma vid 20:00 på kvällen. Alla sov vid tolvslaget, och det blev ett nytt år. Jag har inte gjort några nyårslöften, men än ett löfte till mig själv att fokusera på hälsa, min fysiska och psykiska hälsa, och att försöka chilla mer. 

 

Tar annars 2021 en dag i taget. Hoppas dock på att man får träffa vänner mer detta år, än vad man gjorde 2020.

 

138302858 1500975946767251 701765509163874327 n

 

Har gått ut dagligen, och ibland flera gånger om dagen (enligt väder, vind och dagsljus), med barnet. Ibland får jag springa runt halva huset för att få på barnet kläderna, och ibland är det så enkelt att barnet ligger stilla medan jag klär på henne och mig själv.

Det här var en stund på dagen när barnet var "pepp" på att gå ut.

 

137513152 750155362284527 8066870482491087479 n137634209 157128076212475 4299329140581328956 n

 

Städade ut julen ganska snabbt efter att det blev ett nytt år. Sambon jobbade kväll, och jag hade ingen lust på att vänta på en ledig dag för honom (så vi kunde städa ut julen tillsammans), så en kväll bytte jag gardiner i huset, kastade ut julgranen och alla jultomtar. Ser nu att vi har en ensam och bortglömd jultomte som vaktar framdörren. Får ta bort honom snart.

 

138128401 132856948572221 7438028884408090503 n

 

På en av årets hittills kallaste dagar vågade jag och barnet oss ut på en förmiddagspromenad. Ljudet av hur snön knastrade under ens fötter, och att varje andetag lämnade efter sig ett litet moln som minne. 

Är så glad att jag för första gången på flera år kan uppskatta vintern. Det blir lite lättare att vara då. Så länge det är lite behagligare temperatur (men riktigt nöjd är man väl aldrig).

 

138200192 235873081332803 4265615573315691673 n

 

Men hon som gör livet verkligen lätt att glädjas och vara tacksam för, är Nova. Så busig, glad och alltid redo för äventyr. Älskar henne så mycket. 

 

Vi fick ta och köpa en ny pulka åt henne, trots att jag hade trott att hon kunde klara sig med babypulkan hela denna vinter. Men var bara att inse att hon nog vuxit ur den innan hon ens hann använda den.

Den nya pulkan får i alla fall vara med ett tag, och oj så roligt det är för både henne och föräldrar. Pulka är så bra färdmedel.

 

137563113 411888740038704 5417298635892709206 n

 

På nyåret fick surhönan ägg att ruva på, och samtidigt gick hon från att vara en surhöna till att vara en ruvhöna. Tyvärr visade det sig att det inte lyckades med de ägg vi fått. Lyste dem efter en vecka, och det fanns inget liv i dem. Lyckligtvis fanns det en vänlig själ i byn med Tyrnävä-höns (finsk lantras) och en blandras i grönt ägg, och nu har ruvhönan fått ruva på de äggen istället.

OCH DET FINNS LIV. 

 

Nu håller jag tummarna att det ska gå vägen, och att vi får kycklingar till det beräknade datumet: 28 januari.

 

137634358 478624220192118 3144514332210642675 n

 

Försöker vara ute så mycket som möjligt, för tänker att det kanske gör att man (jag) är gladare och sover bättre. Att även om det är mörkt försöka sig ut en liten stund.

 

Som tur har vi gatubelysning vägen bredvid den vi bor ("ba" 250 meter att gå utan belysning), så helt i mörker behöver man inte vandra. Och det finns ju lampor att ta till. Vår barnvagn är utrustad med ordentliga bak- och framlys, och när vi åker pulka med barnet så får hon ha en pannlampa på sig.

 

Drömmer ändå om att få belysning till vår väg (trots att det inte bor många människor här, dock flera barn!), och att det skulle bli byggd gångbana ner till byn.

 

137613096 743700382916460 3154406395438367154 n

 

Jag har skottat snö på vår gård.

Det har under nattens lopp fallit mycket snö, så istället för att bara leka utomhus på förmiddagen, så skottade vi snö. Nova kastade sig i snödrivor, jag drog henne på snöskyffeln och precis så som det är nu utomhus, så får det gärna vara ända tills våren.

 

137636736 843908076184308 981250139910896436 n

 

Jag har stickat. Massor. Strumpor till mig, vantar i merinoull åt Nova och så har jag börjat på med något restgarnsprojekt åt mig. Det är så avkopplande att handarbeta.

 

 

137568237 398512528076615 4381615652010595107 n

 

Den här bilden är från idag. Ute och leker i snön, med katten Leila. 

 

Tips annars till föräldrar till barn med kalla händer. Merinoull närmast kroppen! Även på fötterna och händerna. För oss har det hjälpt bra nu de kallaste dagarna att ha vantar av 100% merinoull, och sen bra vantar med ullfoder. 

På bilden har barnet på sig merinoullvantarna, innanför skinnhandskarna med ullfoder (fyndat begagnade i gott skick). Händerna är så varma och sköna när man kommer in.

 

Även underställ i 100% merinoull (även det fyndade jag på facebook loppis, typ i nyskick!) håller barnet varmt. 

Flera har frågat mig (på instagram) hur jag klär Nova, när vi ändå är ute så mycket, och det jag kan säga är: lager på lager på lager, och merinoull närmast kroppen. 

 

137366467 2674080226237784 6560913340298111907 n

 

Så, denna bild får avsluta året första blogginlägg. Jag och mitt hjärta.

 

Hoppas att du har fått en fin start på året, och en god fortsättning.

 

 

Följ mig på instagram, carloine heter jag där.

För en daglig uppdatering.


Ett sista blogginlägg för i år

Skrivet av Caroline Eriksson 30.12.2020

En sista hälsning,

för detta år i alla fall.

 

Har inte hjärta att låta det här året ta slut, utan att ta avslut här på bloggen. Från tidigare år, då jag haft tid och ork med att recensera hela året och vända och vrida på varje månad och känsla, så nöjer jag mig med att sammanfatta att det här året kanske inte blev vad någon trodde att det skulle vara, men det var ett fint år ändå.

Jag tar i alla fall med mig det fina, och tacksamheten att vi fått vara friska och tillsammans som familj. Det är för övrigt massor som går att vara tacksam över, men det viktigaste av allt är nog familjen.

 

Köpte häromdagen en ny telefon åt mig, för det tyckte jag att jag behövde. Är så nöjd med den, och här ska du nu få se fem bilder jag fotograferat med den, med en bildtext. Så här passligt avslutande blogginlägg för detta år.

 

Obs, innan vi fortsätter. Om du vill ha daglig uppdatering av mig, så rekommenderar jag att följa mig på instagram. Carloine heter jag där.

 

133975215 2532093490427037 6325826845801241947 n

 

Den första selfien jag fotograferade med min nya telefon. Även om jag inte tänker göra några nyårslöften för nästa år, så tänker jag att jag kanske börjar fotografera mig själv och andra mer 2021. 

 

134164775 208104040956771 3052284867515910418 n

 

Här är sex av våra nio höns. En av våra silkeshöns har lagt sig för att sura IGEN. Tänkte först att det är helt fel tid att skaffa kycklingar, tills jag insåg att det är det väl inte alls. Vi har stort och bra boende för våra höns, med värme. Så plats för kycklingar och fler höns har vi. Om vi får kycklingar nu (eller i mitten / slutet av januari) så är kycklingarna tillräckligt stora sen när det blir vår att gå ut med resten av gänget, utan att vi behöver ha dörren på vid gavel (de kan istället använda samma lucka och stege som resten av hönsen).

Dessutom börjar de då värpa när våra andra tar paus, och ja. Jag kände att jag behöver inte har fler orsaker att övertala mig själv.

 

Har efterlyst befruktade ägg av sultanhöns eller friserade höns (ras ingen skillnad), och tänker att om det är meningen att Beige ska få bli hönsmamma nu, så är det. Hon är ändå den som surat mest, så hennes längtan är stor.

 

Om det blir kycklingar så kommer jag nog att uppdatera mest om dem på instagram. Lättast så.

 

134251101 220227496300219 4647817164123957986 n

 

Igår testade vi för första gången (giftfri) fingerfärg, och det var hur kul som helst tyckte Nova Liv. Lite smaka på, för att få det ur världen, hann vi också med. Jag är så tacksam att få vara hemma med henne. Vi har så roligt om dagarna, och trots att vi har fasta rutiner och gör ungefär samma saker om dagarna (leker och promenerar utomhus, ritar / målar, sjunger och dansar, äter, sover, badar och så vidare), så är ändå ingen dag den andra lik, och vi har så roligt. 

Hon är ett riktigt guldhjärta och helt otroligt härlig att vara med.

 

134374866 3374558092654421 6141730689512306887 n

 

Det här var väl den första bilden jag fotograferade med min nya telefon. Nyvaken och glad tjej, trött tant-katt. Så glad att Nova kommer ha möjligheten att växa upp med stor och fin gård, massor av djur och frihet. Hon är så snäll och försiktig med alla djur, och märks att hon är en riktig djurvän.

 

134405284 220769889601624 971178371722751069 n

 

Och sist, men inte minst. Den här bilden är från idag, och vår pulkapromenad. Vi hade köpt en begagnad babypulka åt Nova, som nog börjar vara för liten, men tänker att den får fungera bra i år. Kanske jultomten kommer med en ny större pulka nästa år. 

Jepp, du läste rätt. Jag har tydligen blivit den som tänker på att köpa födelsedagspresenter och julklappar, redan ett år innan det är dags att ge dem. Det positiva är ju att man kan fynda presenter när de är till fina kampanjpriser. Det negativa är väl att man kanske hinner glömma bort vad man handlat.

 

Hur som helst. För första gången i mitt vuxna liv så önskar jag mig en vinter med snö (så länge vägarna hålls bra i skick), så jag kan vara ute och leka om dagarna med Nova. 

Det nya fårskinnet i pulkan värmer bra och är skön att sitta på, och ja.. hela vintern blir så mycket roligare på nytt när man har barn.

 

Så, nu tar jag och loggar ut från bloggen för detta år. Tack till alla snälla som tryckt på hjärtat, kommenterat och varit en god läsare. Jag önskar dig allt gott, och hoppas att du får en fin start på det nya året.

 

Följ mig på instagram, carloine heter jag där. Puss och kram.

 

 

 

 


Det vackraste jag broderat | Babyfötter

Skrivet av Caroline Eriksson 21.12.2020 | 2 kommentar(er)

Det tog sju veckor och en dag innan vi tog hand- och fotavtryck av Nova Liv. Vi var väl i vår babybubbla före. Men mest ba rädd att hon skulle gå sönder.⁣



Men de där avtrycken är så värdefulla. Så fina. Och nu har jag förevigat dem på fler sätt än med vattenfärg. ⁣


Med mall från de där sju veckors fötterna, har jag nu broderat av den gulligaste foten. Nu har jag ju inte broderat mycket (alls), men det här är det finaste jag broderat.⁣


13 rosor, för det datum hon föddes på.

 

embroidery brodera baby bebis feet fotter caroline 1embroidery brodera baby bebis feet fotter caroline 2embroidery brodera baby bebis feet fotter caroline 4


Det senaste jag har broderat, så fint!

Skrivet av Caroline Eriksson 17.12.2020 | 1 kommentar(er)

Här står jag och är stolt över vad jag broderat. Hädanefter kommer jag nog att brodera mer, för det är ju så otroligt roligt. Avkopplande, framförallt. ⁣

Inspiration hittade jag på Instagram, men det var en så fin bild och hjälpte mig verkligen att utvecklas i mitt broderi, då jag fick öva, öva och öva lite till på alla stygn och tekniker att brodera på.⁣



Dessutom är det så fin bild. Det är ju så där jag håller om Nova Liv. Så nära, så älskad. Alltid.

 

Caroline Brodera embroidery mom and child 1Caroline Brodera embroidery mom and child 2


Livets första julkort.

Skrivet av Caroline Eriksson 15.12.2020

I morse föll snön ner och gjorde världen så ljus och fin, och på veckans agenda stod "fota julkort". Okej okej, som vårdledig är det inte så mycket man har inplanerat, men snön föll riktigt passligt, och vi passade på att fotografera livets första julkort med vårt barn.

 

GodJul 2020

 

Med sin tomteluva log hon, skrattade och sprang runt i snön som vi fick i morse. ⁣
Så otroligt gullig.  

 

Som vanligt skickar vi inte julkort per post, inte i år heller, men över internet kan man ju önska alla en fridfull jul. Och det önskar jag även dig! God jul!

 

"The best way to spread Christmas cheer is singing loud for all to hear."⁣

- Will Ferrell, Elf.⁣


De vackraste vantarna jag har | Brodera rosor

Skrivet av Caroline Eriksson 14.12.2020 | 1 kommentar(er)

"Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag helt säkert". Det var det jag upprepade för mig själv som ett mantra, när jag igår köpte nål och tråd, och började brodera. 

 

I snart två år har jag velat lära mig brodera, och vet ärligt inte vad som har tagit emot att börja, men bättre sent än aldrig.⁣
Dessa röda rosor har jag broderat, på frihand utan mönster eller så, på mina helt vanliga fingervantar.⁣

 

embroidery mittens brodera vantar

Nu blev de så fina att jag typ vill gå runt med vantar dygnet runt, och fortsätta brodera på alla kläder jag äger och har. Kanske är det en 30 års kris. Kanske är det en ny hobby. ⁣


Att brodera hade jag aldrig provat förut, men det klarade jag (och tyckte det var hur kul som helst!).⁣

 

Har du lärt dig någon ny och rolig hobby i vuxen ålder? 

 


Mina nya strumpor och hälsan.

Skrivet av Caroline Eriksson 08.12.2020 | 2 kommentar(er)

Nu är mina stickade strumpor, med fuskflätorna, färdiga. Och jag är utan att sticka. Men inte att göra. (obs! Här börjar jag tala om min fysiska hälsa.) ⁣

 

Har börjat läsa Martina Johanssons bok "Hormonstark", och som den anatominörd jag är så tycker jag den är så spännande.⁣

 

stickade strumpor fuskflata caroline 3

Fick diagnosen hypotyreos i lågstadiet, och i över 18 år har jag nu dagligen ätit thyroxin för min underfunktion i sköldkörteln.⁣
När jag var gravid fick jag så usla värden, "rent åt skogen" (för att citera läkaren när jag blev inlagd på dropp pga hyperemesis), att jag fick äta så hög dos medicin att de inte sett liknande på apoteket.⁣

Jag hade sån ångest, och kunde andas ut först när Nova föddes. 10 tår, 10 fingrar. Hon hade tagit allt hon behövde av mig. Hon var frisk. ⁣



Efter förlossningen återgick jag till min gamla dos medicin, och till en början gick det bra. Men den senaste tiden har jag inte mått så bra, och om du googlar alla symptom på hypotyreos så är det mig de beskriver.⁣

 

stickade strumpor fuskflata caroline 2

 

Eftersom jag har haft hypotyreos i princip hela mitt liv, så kände jag på mig att det kanske inte var så bra med mina sköldkörtelvärden, och så rätt jag hade.⁣
Min kropp har gått på sparlåga, så inte undra på jag mått piss. ⁣


I en vecka nu har jag ätit nästan lika hög dos thyroxin som jag gjorde som gravid. Jag hoppas på att de ska släcka och lugna de största bränderna som pågår i min kropp nu, men jag vet ju att det behövs så mycket mer än så.⁣

Därför tänker jag nu ta mig tid att läsa boken "Hormonstark" i lugn och ro, och se till att prioritera mig själv och hälsan. Jag vill ju orka, inte bara för min egen skull, utan för barnets.⁣



2021 och hormonoptimering, jag är så redo!⁣

 

stickade strumpor fuskflata caroline 1


Världens finaste 1 års fotografering.

Skrivet av Caroline Eriksson 07.12.2020

När jag var gravid så fick jag föreviga graviditeten på bild, och känna mig vackrast under hela graviditeten, tack vare att jag hade Cecilia Calrén att fotografera mig. Om det är något jag skulle rekommendera gravida kvinnor så är det att se till att unna sig en gravidfotografering. Trots att jag inte mådde så bra då, så har jag idag vackra bilder att minnas tillbaka till. Jag kände mig trots allt relativt bekväm i min gravida kropp, och jag älskade att känna Novas sparkar, och det är det jag tänker tillbaka till idag när jag ser tillbaka på mina gravidbilder. Längtan och kärleken för det ofödda barnet.

 

Gravidfotografering 1

Gravidfotografering 2

 

När Nova var nio dagar ung så fick vi hembesök av Cecilia, och vi hade en nyföddfotografering här hemma. Som de nyfödda föräldrar vi var, trötta (är förvisso det än, hehe) och nya på allt, så fick hon oss att känna oss trygga med fotograferingen. 

Novas bilder från nyföddfotograferingen är så värdefulla, och än idag ser jag tillbaka till dem med värme i hjärta. 

Så tacksam även att Cecilia fick oss att ta ett familjefoto, för trots att jag då hade hög feber och livmoderinfektion (upptäcktes senare samma kväll), så är den bilden så fin och varm.

 

Nyföddfotografering Nova Liv

 

För att sluta cirkeln, så att säga, så var det en självklarhet att Cecilia skulle fotografera Novas 1 års bilder. Hon fotograferade mig som gravid, Nova som nyfödd, såklart hon skulle fota ettårsbilderna då. 

Förutom att jag gillar stilen på Cecilias bilder, så är hon även så duktig med att få både barn och vuxna att känna sig trygga, och det syns på bilderna.

 

För ett par veckor sen besökte vi hennes studio i hjärtat av Jakobstad, och resultatet blev så många fina bilder av vår älskade Nova Liv. Här är några av alla bilder. Jag är så oerhört tacksam och glad för alla bilder.

 

DSC3416webb

DSC3346webbDSC3356webbDSC3384webb