bloggheader4

Så syns barnvagnen i mörkret!

Skrivet av Caroline Eriksson 23.01.2020

I blogginlägget där jag visade upp vår fina barnvagn, så kunde du även se att vi har belysning på barnvagnen. För att vi ska se i mörkret, och för att andra ska se oss. Nu tänkte jag visa med en lite mer beskrivande bild hur bra vi verkligen syns i mörkret, och samtidigt berätta var du kan hitta din belysning själv till barnvagnen.

 

Den här bilden är fotograferad med telefonen igår, på vår kvällspromenad.

 

82605329 246720479644053 1671050429162586112 nMörkret hindrar inte oss från att ta promenader.

 

Framme vid vagnen har vi "Airam Hugo", som är en cykellampa / cykelstrålkastare som du kan hitta i butiken från allt från 10 euro och uppåt. Vi har två Hugo fastmonterade, och de lyser verkligen upp tillvaron. Tips till dig som har barnvagn eller cyklar runt när det är mörkt!

Baklyset är även där två lampor som lyser rött. Lampan har olika funktioner, så den kan endera endast lysa rött eller så kan man välja att den blinkar i olika mönster. Den hittar du på Biltema för ett par euro.

 

Här är blogginlägget där jag visar upp vår fina vagn (länk).

 


Han överraskade mig totalt!

Skrivet av Caroline Eriksson 22.01.2020

Efter förlossningen grät jag en hel del. Jag grät för att graviditeten var över. Jag grät för att förlossningen inte gick som tänkt, men att det ändå blev så bra. Jag grät för att jag fått uppleva det mäktigaste man kan vara med om, tillsammans med Fredrik. Jag grät för att jag äntligen fick hålla mitt barn i mina famn. Jag grät för att hon var så otroligt söt.

Och alla tårar var av lycka.

 

 
Det var på den tredje dagen, då vi fick åka hem från sjukhuset, som jag grät som mest. Grät av lycka för att barnläkaren sa att Nova var en en pigg, frisk, glad och söt bebis. Grät för att vi skulle få slippa hem. Grät för vi lämnade sjukhuset. Kändes som om en barnmorska skulle springa efter oss och säga att vi inte fick ta hem barnet. Istället sprang bara en barnmorska efter oss för att ge oss en ”luntlapp” från förlossningen, där Novas längd och vikt stod. Tydligen hade vi glömt den efter oss på rummet. Sen grät jag så bilens rutor immade igen, för att allting blev så verkligt. Då fick jag skärpa mig tills vi var hemma igen.

 

Och då, när jag steg innanför hemmets dörrar, grät jag igen för att Fredrik hade överraskat mig totalt.

 

82725746 164192884916598 824298773512454144 nFredrik överraskade mig totalt med en ny säng!

 

Medan jag ännu var gravid så hade Fredrik byggt en sängram, och vi flyttade madrasserna på golvet. Det kan du läsa om här (länk). Det enda jag hade varit orolig för, efter kejsarsnittet, var hur tusan jag skulle komma upp från golvet när vi väl kommit hem.


Men under tiden jag och Nova var på BB så hade Fredrik köpt en ny säng till oss. Tydligen något han planerat i hemlighet, men som föll sig passligt att sängen var redo att hämtas under tiden vi låg på BB.

 

 82846337 611777856302147 1665823462553288704 n83266026 1014495758906372 5997144886460022784 nJag älskar naturmaterialet och de behagliga mönstren i sänggaveln och nattduksborden som Fredrik lagat själv. 

 

Fredrik har ju alltid varit duktig på överraskningar, men den här tog nog priset. Fatta hur skönt det är att få komma hem, nyförlöst och med en bebis, och få sova i en splitterny säng! Jag trodde knappt det var sant.

En säng, som är så stadig och skön, att den rörs inte ens en millimeter, fastän hur man skulle hoppa i sängen (inte för att vi håller på med sånt här i huset).

 


Det är nog inte många nyblivna föräldrar som säger att man sover gott om nätterna, men jag kan med handen på hjärtat säga att den här sängen gör att jag sover som en kunglighet. Här sover vi gott, alla tre.

 

82004498 193292665125900 5532767756786597888 n82613339 940263413036122 5558375154964234240 nI spjälsängen huserar Novas alla kramdjur. Den röda bläckfisken är den enda jag virkat själv till Nova.


Tanken var ju att Nova skulle sova i sin spjälsäng, men ända sedan BB har vi samsovit, och här hemma vägrade hon spjälsängen. Det förstår jag. Har man varit 9 månader i en trygg och varm mage, så vill man och behöver få vara nära på utsidan. Det är trots allt en stor, skrämmande och kall värld, där man behöver få närhet och värme.

 


Hon ligger alltså mellan oss, i sitt neste. Vilket innebär att hon får cirka 140 centimeter att sova på, medan vi får 10 centimeter var, höhö.

 

 

82848894 465445154136449 818403342488174592 nEtt rum för avkoppling.


Och det var historien om det bästa överraskningen jag kunde få. Sovrummet är absolut den plats man kan slappna av och ladda batterierna vid nu.

 

 

 


Pimp my barnvagn.

Skrivet av Caroline Eriksson 21.01.2020 | 4 kommentar(er)

I min tonår så visades "Pimp my ride" på MTV. Helt dödliga människor med helt vanliga bilar, fick en dröm i uppfyllelse då Xzibit knackade på deras dörr, körde iväg med deras bil för att sedan återvända med världens coolaste bil. Vissa fick till och med ett akvarium i sin bil. 

Det närmsta jag kommit att pimpa min lilla röda bil, är klistermärket av Jesus som kramar om en katt, som finns bredvid ratten.

 

Men nu har vi ju en splitterny och fin vagn att pimpa upp, och den röda tråden är belysning. Som jag tidigare nämnt så gäller det ju att synas här på landet, eftersom många kör så fort om en då man promenerar. Så nu ska du få en ordentlig titt på vår barnvagn, samtidigt som det blir en liten recension.

 

crescent comfort caroline 1

 

I djungeln av barnvagnar så valde vi en Crescent comfort, med både sitt- och liggdel, så vi kan ha nytta av vagnen länge. 

 

Några kriterier vi hade för vagnen var:

  • Stora hjul som klarar av terränger som vi har här. Så många vagnar vi såg som hade små hjul framme, eller hjul som var nära varandra fram vid vagnen. Inte något som intresserade oss.
  • Bra gung.
  • Smidig och lättkörd.
  • En vagn vi kan använda i många år.

 

Och det fann vi i denna skönhet.

 

crescent comfort caroline 2

 

Vagnen är bekväm att köra med. Den har bra och mjukt gung i sig, och vi behöver inte gå många metrar innan Nova har somnat tryggt i vagnen. Runt om vårt hus har vi olika terränger (gräsmatta, grus, asfalt och lera) och vagnen har varit smidig att köra i överallt. Ingen skillnad om vi gått på is, lera eller i djupsnö. Fram har vi kommit utan problem.

 

Det enda som jag har att anmärka, är att ena framhjulet fick punka. Vi märkte det vid butiken häromveckan, och det verkar som att det har läckt från ena ventilen. Kan även ha gjort det redan när vi köpte vagnen, men upptäckte det först nu. Men nu har vi köpt ny innerring, så vi kan gå på våra promenader utan problem.

 

crescent comfort caroline 3

 

Något som denna vagn här är en "taklucka", så Nova kan njuta av den vackra himlen, och vi kan se henne utan att störa henne under promenaden.

Vagnens tyg är vattenavstötande, vilket är behändigt.

 

crescent comfort caroline 4crescent comfort caroline 5

 

Nåja, till belysningen. Förutom en fin reflex som Sandra virkat åt Nova till vagnen, så har vi även belysning fram vid vagnen och bak vid vagnen. Så vi verkligen ska synas.

Eftersom vi inte har gatubelysning på vägen vi bor, och det annars är allmänt mörkt största delen av året här i landet, så är det nog bra med rama belysning på vagnen.

 

crescent comfort caroline 6

 

Varje dag så är jag så tacksam och glad för att gå mina promenader med Nova och Fredrik. Speciellt när det kan vara så här vackert.

 

Vad har du för barnvagn,

och vad är det bästa med den?

 

 


Sex för husfridens skull.

Skrivet av Caroline Eriksson 20.01.2020

En fråga jag sett flera gånger i facebookgrupper och forum är: ”Hur ofta har ni sex i ert förhållande?”.

Kanske är det så att sexlivet har bara fasat ut och sinat iväg (märks det att jag även hänger i amningsgrupper?), kanske är det så att ens partner vill mer än en själv. Kanske är det så att man helt enkelt är nyfiken på att se hur andra ligger runt i sina hem, och kanske är man bara den som vill jämföra sig med andra.

 


Och vet du vad jag har märkt?

 


Jo, en hel del har jag märkt i mina efterforskningar om hur folk ligger. Men det första jag lagt märke till är att

1. allt är så relativt. Medan ena hushållet tycker att det ligger alldeles för lite, när de ligger en gång i veckan, så kan ett annat hushåll tycka de ligger alldeles tillräckligt, om de ligger varannan månad.
Att jämföra ett sex endast i antal gånger man utför det så säger ingenting alls om förhållandet eller hur man upplevt sexet. Eller hur stor lust man har på sex.

2. Varför går så många med på sex för husfridens skull? För vem är det roligt eller ens givande att gå med på eller vara med om sex, där ena partnern inte riktigt vill?

3. Det är oftast kvinnan som känner att hon måste gå med på sex i ett heterosexuellt förhållande. Och hon går med på det. Eller tjatar kvinnor till sig sex också, och tycker det känns bra efteråt (en fråga, för jag har faktiskt ingen aning)?

4. Glöm inte bort den grupp som inte kan ha sex, på grund av förlossningsskador. Man får inte bara ta för givet att en nybliven förälder är redo, fysiskt eller psykiskt, att sexa loss när man har en liten bebis.

 

 
Ska man dra det här kortet om närhet och kärlek, så tror jag att man kan vara nära sin partner och ha ett mycket kärleksfullt förhållande, även om man inte sexar loss var och varannan vecka (eller månad eller år). Att ett sex man gör ”bara för att man måste”, inte är lika värdefullt som det sexet där båda verkligen vill ha varandra.

Istället kan det lätt bli att man hamnar i en ond cirkel där sexet ska ske på rutin eller någon annans villkor är ens egna. Och vad är så kärleksfullt med det?

 

Sex ska vara (enligt mig) något roligt. Något varmt. Och det är helt normalt att ens lust går i vågor. Medan man vissa perioder inte kan få nog av varandra, så kan man i vissa perioder behöva närhet på andra sätt. Och det ska vara okej att säga att man är trött, inte vill och prioriterar annat i livet.

Närhet får man och kan ge på så många andra sätt. Så vad du än gör, rangsätt inte ert förhållande i hur många eller få gånger ni ligger.

Och för guds skull, jämför inte dig och er med andra par som ligger.

 

stalla upp

Illustration från hejhejvardag.


Gåva till nyfödd

Skrivet av Caroline Eriksson 20.01.2020

Jag var ensambarn tills jag var sju år gammal, och ändå var jag aldrig ensam. Jag hade massor av kompisar sen jag var bebis, och minns än idag hur roligt jag hade det när jag lekte med grannens barn. 

Och därför är jag också så glad att flera av våra vänner har fått barn, tidigare förra året, och nu i början av detta år. Inte bara för att vi föräldrar emellan har ännu mer gemensamt att tala om, men även för att våra barn kommer att kunna ha glädje av varandra.

 

För att välkomna årets bebisar till världen så har vi förberett med gåvor, och nu ska du få se vad vi köpt åt bebisarna.

 

babygava 1

 

Presentpåsar är världens bästa uppfinning, speciellt om man som jag inte är världens bästa på att paketera presenter. Så här blev gåvorna att se ut, som Nova skulle få ge sina nya vänner.

 

Tanken är att Nova ska bli lika tvåspråkig som sin far, och förra helgen fick hon träffa sina första finska kompis. Det var en så otroligt stor skillnad när flickorna var bredvid varandra. Nova såg ut som en jätte, jämfört med det nyfödda barnet vid hennes sida. Trots att det bara skiljde åtta veckor mellan dem. Otroligt hur snabbt bebisar kan växa.

 

babygava 2

 

I presentpåsen fanns body, byxor och en mössa som alla hör till samma set, med texten "Born 2020" på.

 

babygava 3

 

Som jag nämnt i ett tidigare blogginlägg, så är potatismjöl en nödvändighet. Speciellt om bebisen skulle få röd rumpa. Så självklart skulle de nyblivna föräldrarna få ett paket med potatismjöl!

Jag använde mig av mina fina kunskaper i photoshop, gjorde etiketter och limmade fast dem på förpackningens båda sidor. Nu går det ju inte att ta miss på vad gåvan är till för.

 

babygava 4

 

Och det var gåvorna som Nova gett till sina nya vänner.

 


Levande barn, kör sakta.

Skrivet av Caroline Eriksson 18.01.2020

Jag har nog aldrig (i vuxen ålder) fått så mycket frisk luft och promenerat så gott som dagligen, som när Nova kom till våra liv. Hon tycker om vagnpromenaderna, och jag tycker om att uppleva världen med henne.

Men det finns något som jag skulle vilja prata om. Bilar och folk som kör hårt.

 

Majoriteten av alla som kör förbi oss saktar inte in. Ingen skillnad på väglag, tidpunkt på dygnet eller om det kommer mötande trafik.
Vid vägkanten står jag med mitt barn och hjärtat i halsgropen.

 

Vi har ju reflexer på oss, reflexer på barnvagnen och starka lampor vid hjulen som lyser vägen framför oss.
Vi syns, folk bara bryr sig inte om att sakta in för en liten sekund.

 

Jag önskar att fler kunde sakta ner, och inse att det är inte bara så tjohejsan att gasa förbi för kung och fosterland när människor (och pyttesmå och alldeles underbara bebisar) går en promenad på sidan om vägen.

 

Levande barn, kör sakta.

 

Ps. Det finns de som har förstånd att sakta ner när vi möts på vägen, och till er är jag hjärtligt tacksam.

 

82781137 2551734331819236 7012433468281847808 n


En livsviktig bok.

Skrivet av Caroline Eriksson 16.01.2020 | 1 kommentar(er)

Jag är en person som sällan, så gott som aldrig, unnar mig något. Mina pengar har jag istället spenderat på "tråkiga saker" som räkningar och mat, och kläder eller smink blev aldrig ett stort intresse för mig. Men om det är något jag tycker om, och något som jag gärna kan spendera en slant på, så är det böcker.

För två år sen så såg jag till att köpa tillbaka och läsa mina favoritböcker från barndomen: Harry Potter. Nu har jag igen alla sju böcker, och har på känn att jag kommer att läsa dem fler gånger. Även för Nova, när hon blir tillräckligt stor.

Förra året när jag var gravid spenderade jag majoriteten av mina dagar med att läsa. Jag läste Stina Wollters "Kring denna kropp", som även den har en fin plats i min bokhylla. Jag läste otroligt många kriminaldeckare. 

 

Så när jag i år fick nys om att Karin Kajjan Andersson hade skrivit en bok om kroppspositivt föräldraskap, ja då var jag inte sen att förhandsbeställa den.

 

Igår blev den utgiven. Idag fick jag hålla den i mina händer.

 

82297076 1425140657646875 5136288974821654528 n

Barnet råkar matcha boken.

 

Som nybliven förälder till en dotter, så kändes det extra mycket självklart att köpa denna bok.

 

För även om ätstörningar varken tar hänsyn till vare sig kön eller ålder, så är jag medveten om att det ansvar jag nu har över hur jag talar till och om min kropp, växte enormt i samma sekund min dotter föddes. Hur det sätt jag behandlar min kropp kommer lära henne.

 

Det här är livsviktiga saker.

 

Hur jag önskar att hon kommer få vara trygg i sin egen kropp. Hur jag hoppas att jag får några verktyg att ta fram i och med denna bok. 

 

För att få vara trygga i vår egen kropp, det borde vi alla få vara värda.

 

Så ja, nu är dagarna framför mig räddade. Ser fram emot att få läsa denna bok, och ja, en recension lär nog komma sen.

 

 


Saker vi (inte) behövt med nyfödd, och husets roligaste rum.

Skrivet av Caroline Eriksson 14.01.2020 | 6 kommentar(er)

Innan Nova föddes så såg man knappt i hemmets inredning att vi väntade barn. Allt sånt hade blivit med stor omtanke placerat i barnrummet, så fint inrett, i väntan på henne. Idag står rummet tomt (!!).

Nu där jag sitter vid köksbordet så har jag inom räckhåll babystrumpor, bitleksak, babygym och barn. Så tiderna kan ändras, mot det bättre.

 


Samma dag jag och Nova kom hem, bar vi spjälsängen från hennes rum in till vårt. Hon sov i den knappt en halv natt, trots att vi värmt upp babynestet varmt och gosigt. Men jag förstår henne. Har man varit 9 månader (och lite till) i magen, så är det sista man vill att sova ensam. Närhet är det viktigaste av allt.

 

 
Det ”enda” som vi inte köpt var en sitter, och länge fick jag stresskissa eller äta med Nova i famnen, om Fredrik var på jobb. För bara jag ens tänkte tanken på toabesök eller mat så var det som att hon visste av det, och blev klarvaken och riktigt förbannad om jag trodde jag kunde ha henne i nestet bredvid mig.

Sittern skulle alltså visa sig vara en livräddare för mig senare (när Fredrik började jobba igen). På mellandagarna var vi in till stan och fyndade en babysitter, och Nova älskade den. Från att ha varit fastklistrad på mig så var det nu en nöjd bebis som sparkade på i sittern.

 


Skötbordet, som jag i mitt gravida tillstånd tyckte var oerhört viktigt, blev inte använd en enda gång, och hittade nytt hem där den förhoppningsvis kommer i användning. Istället blev grovköket för varje dag mer och mer anpassat för barnet, och idag är det ett av de roligaste rummen i huset. Ja, om du frågar Nova.

 grovkok baby caroline 1

 

I oktober 2018 såg grovköket heeeeelt annorlunda ut. Typ så här såg det ut då (länk länk). Kallt och vitt. Idag är det lite mer... färggrannt. Har man möjlighet så rekommenderar jag alla som kan att skippa skötbord, eller se till att ha det så nära vatten som möjligt. Vi har valt att inte använda oss av våtlappar fulla av kemikalier, utan tvättar helt enkelt bara med vatten. 

 

Jag har förstått att vissa barn inte alls tycker om när det är dags för blöjbyten eller klädombyten, men Nova skulle kunna spendera största delen av vakna tiden här. Så roligt har hon.

 

grovkok baby caroline 2grovkok baby caroline 3

 

Igår blev Nova två månader, och det var även igår hon upptäckte sina händer. Vårt geni till bebis.

Det var så roligt att se hur fascinerad hon var över sina nyfunna händer. Hon låg i evigheter och tittade och smakade på händerna. Tog med ena handen och rörde vid den andra, och så stirrade hon sig skelögd på nytt på händerna. Underbart att få se henne utvecklas.

 

Men ja, nu tog min koncentration slut. Det var ju grovköket jag skulle skriva om.

Runt om där Nova ligger så finns allt vi behöver för blöj- och klädombyten. Babyolja, tops, mesoft, nagelsax, termometer.. Och så solen, hennes bästa vän. Långt innan hon upptäckte sina händer, så upptäckte hon solen. Länge kunde hon ligga och prata och skratta till solen.

 

grovkok baby caroline 4

 

Novas ögon har också blivit så bra att hon nu ser på längre håll. Då passade vi på att hänga upp en mobil också ovanför henne, så hon är underhållen från alla håll och hörn i grovköket. 

Inte undra på att hon tycker det är ett av husets roligaste rum.

 

grovkok baby caroline 6

 

Mitt tips från mig till dig är att: har du bebis så kommer du att behöva potatismjöl. 

 

För om bebis får röd rumpa så behövs något för att lindra, och då är potatismjöl det bästa. Vi köpte Natusan MILD (hahahha på att det ordvalet) baby powder, men öppnade bara produkten och så luktade hela huset starkt av parfym. Oskämtat. Riktigt förjäkligt. Varför ska företag ens få för sig att lägga till parfym i produkter för små barn? Bebisar som luktar så gott av sig själva.

 

Så istället för att använda oss av parfym-natusan så tog vi till potatismjöl. På en natt var det röda borta, och barnet var nöjd. Så potatismjöl: KÖP DET! 

Jag har tvättat ur en kryddburk och fyllt med potatismjöl.

 

Gjorde en snabb googling, för Natusan Mild Baby Powder doftade så giftigt, och hittade att studier visar att överdriven användning av talk kan ha koppling till äggstockscancer.

 

grovkok baby caroline 7

 

Och det var grovköket, husets roligaste rum.

 


Tack underbara kropp för vad du givit mig.

Skrivet av Caroline Eriksson 13.01.2020 | 4 kommentar(er)

Som gravid fick jag uppleva det här med att ens kropp inte längre var ens egen. Förutom att jag skapade liv, så blev även min kropp något som andra trodde var socialt acceptabelt att kommentera (skoja ba, det är aldrig okej).

Hur man tog på min mage (utan lov). Kallade mig tjock. Informerade mig om att jag inte skulle vara nöjd över mina bristningar. Hur jag var ohälsosam (man kan inte avgöra om en kropp är hälsosam eller inte enbart på kroppens utseende).

 

Vill bara säga: f*ck you, och tack till mig som ändå klarade av att gallra bland alla galenskaper. Det var min kropp före jag blev gravid, det var min kropp under tiden jag var gravid, och det är min kropp nu. Den var aldrig någon annans att bestämma över eller kommentera.

 

 

Jag hade inga problem med att se kroppen förändras. Förändring är en del av livet. Jag är så stolt idag över vad den åstadkommit. Vad jag klarat av. Min kropp är så cool.

 Varje bristning är ett minne för att jag i 9 månader bar på och skapade liv. Mitt ärr kommer för alltid vara en påminnelse om att jag fick äran, lyckan och privilegiet att möta mitt barn. Barnet, som är det bästa som någonsin hänt mig. Min dotter.

 

Hon, som jag ska lära att hon duger, precis som hon är. Att hon är så älskad. Nu och för alltid.

 

Och just därför har jag inga problem med att älska min kropp.

Tack underbara kropp för vad du givit mig. Till dig är jag evigt tacksam.

 

12.01.2020 webb 01

 


Pizza, promenader och namn.

Skrivet av Caroline Eriksson 10.01.2020

Som mammaledig får man nästan koncentrera sig för att ha koll på vilken dag det är. Idag är det i alla fall fredag, det vet jag för att vi gör vår egen pizzadeg och pizza.
Jag råkade köpa mörkt glutenfritt mjöl, men det blir säkert gott ändå. He e ju pizza vi talar om.
Annars då?

 

Trots att jag inte har koll på dagarna, så njuter jag av varje dag. Vi är dagligen ute på promenad med barnvagnen, och det är en av dagens höjdpunkter. Att få gå sida vid sida med Fredrik och tala om livet, och med vår älskade dotter som sover tryggt i vagnen.

 

Jag blir glad för varje bil som har förstånd att sakta ner när de kör förbi oss.

 

Och snart kommer vår dotter officiellt heta Nova (Liv), istället för Eriksson Tyttö som hon kallas nu av byråkratiska enheter. Vi postade idag brevet till magistraten där vi bestämt oss för hennes för- och efternamn. Tog tid (pga kommunen), men bättre sent än aldrig.
Glad för den fina service och för den kvinna vi kom i kontakt med vid magistraten, som fick saker att ske.
He ska va redi kvinnokrafter ti allt.

 

(p.s. som svar på en fråga "om vi visste om vi väntade en pojke eller flicka under graviditeten, och om vi hade andra namnval"; nej, vi visste inte om vi väntade en tjej eller kille. Samma dag jag blev igångsatt gjordes ett sista ultraljud, och inte ens då behagade sig Nova att avslöja sig. Hon var den bästa överraskningen man kunde få, och kommer få, i livet. 

Vi visste därför också först efter förlossningen att hon var Nova. Några namn hade vi inte heller funderat så mycket på.)

 

Och nu ska jag fortsätta fredagsmyset med min älskade familj.
Ta hand om dig.

81734924 10157531611633880 3444717110314401792 oFrån vår promenad igår.