5 saker jag lärt mig som vårdare

onsdag 9 januari 2019 - 19:36 | 0 Kommentarer

För exakt fem år sen så steg jag in på ett nytt arbete. Sen dess har jag inte lämnat.

Jag har alltså varit på en och samma arbetsplats nu i fem år, och jag undrar vart tiden tog vägen? Förutom en hel hop med härliga vänner, och möten med människor vars historia och öden tagit mig med storm, så har jag lärt mig en hel del annat.

Det här är 5 saker de här fem åren har lärt mig (skulle kunna ha minst femtio punkter till).

 

  

Det där med att vara snygg är sekundärt.

Har du arbetat tre nätter och sett dig själv i spegeln så är det sista du tänker på vilken grad på snygghetsskalan du är vid. Du vill bara ha sömn. Och en pigg kropp. Jag har aldrig hamnat ut på ett alarm eller mött på en olycka och tänkt tanken på hur jag ser ut. Istället har jag sett till att få gjort det som behövs göras.

Vi människor är så självmedvetna, när det sist och slutligen är rätt så sekundärt hur vi ser ut. Det som har betydelse är inte hur snygg din kropp är, utan hur den fungerar. Hur du är som människa och hur du väljer att ta dig an livet.


Allt handlar om teamwork och kommunikation.

Både när det kommer till personen som behöver vård och jag som vårdare, så är det kommunikation som är a och o. Och trodde du att du är ensam i ditt arbete? Fel. Omkring dig, och omkring dig som patient, finns ett helt team. Och så länge kommunikationen fungerar, att man vågar be om hjälp och ge hjälpen, och att alla arbetar mot och för samma mål så fungerar det.

Du kan dessutom ha världens sämsta arbetsdag, för de kommer att existera, men ändå få dig ett gott skratt så tårarna sprutar tack vare härliga kollegor.

 

Du behöver en hobby och slappna av.

Helst något som är så långt ifrån det du gör om dagarna. Kickboxing, måla, yoga, meditera, musicera, skriva.. gör vad som helst som får dig att koppla bort från arbetet totalt, och istället fylla dig med energi.

Har du inte lärt dig att lämna arbetet hemma när du stiger ut genom dörren från arbetet, så är det hög tid att du gör det. Nu. Med detsamma. Är det tänkt att du ska orka fem år, eller längre, så är det viktigt att jobbet lämnar på arbetet.

 

Det är inte som skolan försökte lära dig.

Visst, jag hade kanske inte vetat grunderna och det nödvändiga i att ge något en spruta eller hur en kateter fungerar utan att ha studerat vid skolbänken. Men det skolan inte kunde förbereda mig på var hur äkta det verkligen skulle vara att komma ut i arbetslivet.

Det handlade inte längre om klasskamrater som fnissade nervöst för att de insåg att du just skulle ge dem en spruta. Det handlade om riktiga liv, känslor, öden och situationer där det gäller att du tar ditt ansvar och de rätta valen.

 

Döden behöver inte vara skrämmande.

Den behöver inte alltid vara så där vacker som den målas upp på film, men den är åtminstone inte skrämmande. Den är naturlig, en del av livet och en påminnelse om att värna om det och de vi har omkring oss. Just nu.

 

 

Det har vart fem fina år på jobbet, och visste jag inte bättre så skulle be om fem fina år till. Men om det är något som det här arbetet och livet har lärt mig är att vi har ingen aning om framtiden, om var vi är eller vad vi gör då *. Och hur underbart det kan vara att inte veta något om framtiden. Att bara kasta sig ut i det okända och leva i kärlek.

Att möta varje människa med vänlighet, för du vet inte vad de går igenom.

 

* Lugn ba. Sitter säkert kvar och skrattar så jag får ont i magmusklerna med mina härliga kollegor om fem år. 

 

07.01.2019 1

 

0

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar