söndag 16 september 2018 - 11:30

Sista chansen att delta!

Det är söndag, vilket innebär att det närmar sig slutet av denna vecka och även att det börjar bli sista chansen att delta i den fina tävlingen, där du kan vinna ett presentkort värde 50€ till Vasa Djurcentrum. 

 

Jag kommer nog att ha en stor kärleksförklaring till alla er, men redan nu så vill jag hinna få in lite kärlek. TACK till alla er som redan nu deltagit. Hade aldrig kunnat tro att det skulle vara så många härliga typer som ville vara med i tävlingen, och jag är er evigt tacksamma. 

Hoppas jag kommer få möjligheten att ordna fler tävlingar i framtiden. 

 

Så nu;

 

IN OCH DELTA (länk).

Sista chansen att vinna ett presentkort värde 50€ till Vasa Djurcentrum. 

Stort lycka till. <3

 

VasaDjurcentrum 16

VasaDjurcentrum 10

fredag 14 september 2018 - 15:03

5 bilder och tankar från idag.

Jag har börjat dagen med att nästan på huvudvärk. Är som fortfarande på jakt efter säker värme till hönshuset, och höjer min ip-siffra för varje sekund som går. Snart känns det som att ingenting skulle vara säkert nog åt mina höns, men i den här takten kommer det att bli svinkall vinter och jag har fortfarande inte hittat en lösning för att värma hönsen under de kallaste dagarna.

Till sist gav Fredrik mig den fina idén att sms'a vår elektriker för att få hjälp med mitt nuvarande problem, och förhoppningsvis kommer vi fram till något som är säkert och inte innebär att jag hänger upp en värmelampa. För de är jag inte så glada i. 

 

Och när jag väl sände iväg ett sms till vår elektriker kunde jag gå ut med frukost åt hönsen, samtidigt som jag fick testa min nya fjärrutlösare. I början av augusti köpte jag ju en fjärrutlösare som gick sönder efter tredje fotograferingen, och igår fick jag en ny tillbaka. Den som väntar på något gott väntar alltid för länge. 

 

14.9.2018 1

Hejla schacki njuter.

 

Ute i hönshagen bryr sig inte hönsen om det blåser eller är betydligt kallare än för någon månad sen. Istället njuter de för fulla muggar, och verkar alltid ha något att göra. Även om det innebär att de ba chillar på sin sittpinne.

Börjar märkas tydligt i hönsgruppen att Isla nu börjar ta på sig en tuppig roll, där han ser till att hålla koll på brudarna medan de njuter av livet. På bilden här, till exempel, så ser man tjejerna vila medan han är en bit ifrån och håller utkik efter faror.

 

14.9.2018 2

Jag och Gullefjun. Världens bästa fjuuni.

 

Inte för att någon fara skulle kunna komma åt dem, eftersom jag lagt så pass mycket galler överallt. Men så gott som dagligen ser jag nu höken som svävar förbi, och jag tänker den är rätt så nyfiken på mina höns.

Jag funderar på att klä mig i kamouflage och bosätta mig i hönshuset tills jag får en riktigt bra bild av höken. Dock tror jag inte att mitt tålamod räcker så långt.

 

14.9.2018 3

Myyyyyys.

 

Själv kommer jag nu, bara jag kommer mig iväg, åka iväg för att se om jag hittar något plast att täcka över rastgårdens tak med. Med hösten fick vi även regn, och att jag vill försöka få rastgården så ren som möjligt. Att ha en lerig rastgård och sex stycken höns med befjädrade fötter och ben är inte en fin kombination.

 

14.9.2018 4

Isla är så lugn och snäll.

 

Hade först tänkt använda mig av en presenning för att täcka taket vid rastgården, men insåg att det skulle kanske bli lite väl mörkt för hönsen för att vilja gå ut och leka. Höns ser tydligen nästan ingenting alls i mörker, och därför är ljuset viktigt. 

 

14.9.2018 5

Helmi blir två månader i morgon. 

 

Här är jag och Helmi. Trots att jag är medveten om att hon är en helt annan ras är de andra, och har tredubbelt mindre och ljusare kam och slör än hennes syskon, så tycker jag hon ser ut som en tupp. Fastän hon är en höna. Hon måste vara en höna.

Senast idag fick Sandra åter en gång övertyga mig om att det nog är så där hönor ser ut i den där åldern. 

 

Och jo. Fjärrutlösaren jag håller i handen får godkänt. Det fick ju den förra också innan den gick sönder, haha. 

Nu får ni förbereda er på massor av selfies med mig, för fjärrutlösaren är min bästa vän när det kommer till att fotografera.

 

torsdag 13 september 2018 - 18:15

Vi har de snyggaste trapporna i byn!

När vi började bygga hus hade vi aldrig planer på att bygga högt upp. Vi ville ju hålla oss på marknivå för att inte bli helt strandsatta när vi är äldre, och för att livet överlag blir lite lättare att vara på jorden. Men man kan inte planera allt här i livet, och när vi fann denna tomt så var det självklart att vi skulle bo här. Att marken huset skulle stå på fick behålla sin höjd, och vi fick anpassa oss därefter.

 

Idag ångrar jag ingenting. Speciellt inte nu när trapporna upp till huset är färdiga.

 

trappor stairs rappuset 1
Våra trappor är klara! Halleluja!

 

Att bygga trappor uppför en brant backe är ingenting jag skulle önska till någon. Inte ens Trump, för det är svåra saker. Det handlar om precision och att man har fantasin i behåll, speciellt när den där backen upp till huset inte ens är rak.

 

Men Fredrik är så mycket bättre än Trump och många andra, och trots att han inte tycker om att bygga trappor, så har han nu lyckats bygga mina drömmars trappor till mina drömmars hus. Som är verklighet.

 

trappor stairs rappuset 2
Vackra lampor från Konstsmide.

 

Upp till huset är det nu sju stora och vackra trappsteg, med en lampa på vartannat steg som lyser upp de mörka kvällarna. Lamporna köpte vi redan förra året, innan huset ens var klart, och det är Konstsmide och deras modell som heter "Modena".

 

Snygga lampor som verkar vara gjorda för vår tomt.

 

trappor stairs rappuset 3
Vi är rika på kärlek. Och stenar.

 

Själv verkar jag ha haft sån enorm överloppsenergi de senaste dagarna, och när jag kom hem från arbetet idag så hjälpte jag Fredrik att rada stenar vid sidan om trapporna. Så alla stenar du ser till vänster om trappan är det vi hann göra på eftermiddagen idag. 

Stenar är något vi har gott om här på tomten. Bra det, så man står stadigt.

 

trappor stairs rappuset 4
Får nästan känslan av att komma till ett SPA när jag går på trapporna.

 

Trappstegen är 1,5 meter breda och riktigt behagliga att gå på. Trodde som aldrig att trappor var något jag sist och slutligen skulle bry mig om, men nu i efterhand när de är klara, så inser jag att det är ju allt. 

Det är det första man ser, och den känslan man får när man kommer till vårt hus.

 

trappor stairs rappuset 5
Tänk att jag får bo här.

 

Och jag känner mig välkommen. Trygg. Hemma. Lyckligt lottad. 

Tänk att just jag får bo på just denna plats, tillsammans med kärleken i mitt liv. 

 

Lampan ovanför vårt husnummer är också från Konstsmide.

 

trappor stairs rappuset 8

Jag har tydligen blivit den som bor i sina gummistövlar. Som var rosa en gång i tiden.

 

Men ja, det här var blogginlägget då jag visade dig våra trappor, som älskade Fredrik har byggt. 

 

trappor stairs rappuset 6

Stenar är liksom en röd tråd när det kommer till vår trädgård och naturen som omfamnar huset.

 

Nu försöker bara ignorera att det ska byggas trappor på den här sidan också.

 

 

Tack Fredrik för allt du gör. Att du har ett tålamod som få, och skapar magi från ingenting alls. Du är bäst, och jag älskar dig från botten av mitt hjärta. 

onsdag 12 september 2018 - 12:42

Det har varit 10 fina veckor.

För exakt tio veckor sen fick jag ett privatmeddelande på facebook som gjorde mig så lycklig att jag sittdansade i soffan. Mina kycklingar jag väntat och längtat efter hade kläckts. 

Under sin hönsmamma, någonstans i Malax, låg nykläckta kycklingar ovetandes om att de tre dagar senare skulle få flytta hem till Petalax och det hönshus jag lagt all min tid och energi på att bygga. 

 

Det innebär också att jag nu snart varit hönsägare ungefär lika länge. Eller kort tid, allt handlar ju om perspektiv. Jag är i alla fall varje dag glad över mig beslut att bli hönsägare, trots att jag var så nervös för hur det skulle gå. Jag för tio år sen visste ju knappt hur man skulle hålla i en kyckling, och idag är jag så mycket säkrare med mig själv och hönsen.

 

För att fira den här speciella dagen tar jag dig nu på en tillbakablick hur det såg ut i början av juli, och hur det ser ut idag. 

 

10 juli, 2018

resizedimage800450 8.7.2018 5

Det här är Fleur, som en pytteliten kyckling, endast några dagar gammal.

 

Jag hade ju först planerat att ta fem stycken nykläckta kycklingar, men väl på plats blev det tre nykläckta och två tre veckor gamla kycklingar (Luna och Fleur). Nu i efterhand är jag glad för det, eftersom Luna och Blondie blev minst lika tama och vana med mig, som de minsta. 

 

resizedimage800533 10.7.2018 3

Närmast bilden står Isla, Fleur och Gullefjun som äter kycklingfoder.

 

Under de här tio veckorna har jag fått testa mig fram vad som fungerar, både för mig och hönsen, för att livet som hönsägare ska fungera så bra som möjligt.

Jag har till exempel hunnit byta plats på maten och vattnet i hönshuset, för att ha det närmast dörren så det är lättare för mig att ta ut det och tvätta upp vattenautomaten. Dessutom har jag hunnit bygga nytt matbord, eftersom det första jag byggde var alldeles för litet och halt, jämfört med det de har nu.

 

Nu istället får jag testa på att hänga upp det foderautomat i fönsterbrädet, och hoppas det håller, för nu är dessa tonåringar så vilda med maten att de sprätter den överallt.

 

resizedimage800533 10.7.2018 5

Isla äter vattenmelon.

 

När det kommer till vad som helst här i livet, så får man ofta en himla massa råd om vad man ska och inte ska göra. Skulle jag ha följt alla råd så hade mina höns inte fått smaka på godsaker ännu. I många forum på internet menar de att jag ännu skulle behöva vänta i två månader innan de skulle få smaka på vattenmelon eller ägg, alltså när de först är 18 veckor.

 

Mina har från dag ett fått äta, förutom sitt foder, ägg, gröt och vattenmelon. Och det har vuxit upp till fina och glada höns, utan några problem.

 

resizedimage800533 10.7.2018 6

Luna och Isla myser.

 

Det jag hade varit mest orolig för var att de minsta kycklingarna endera skulle dränka sig själv eller frysa, men det hade jag inte behövt oroa mig för. De såg hur de äldre kycklingarna gjorde när det var matdags, och det blev en värmebölja som var varmare än värmetaket jag inhandlat åt dem. 

Så allt gott, inget att oroa sig för.

 

Dessutom började mina kycklingar sova uppe på sittpinnen redan när de var en vecka gamla, så värmetaket var inte något de brydde sig så mycket om i värmen.

 

 

6 september, 2018

millefleur 1

Isla, min vackra tupp.

 

"Idag", rättare sagt för en vecka sen, ser de som varit små kycklingarna ut så här. Inte så små mera. Av alla de tre små kycklingarna som kläcktes för tio veckor sen, fanns en tupp. Min Isla. Se vilka vackra gröna och blåa fjädrar han börjar få.

 

Jag är varje dag tacksam för att han är så snäll och motbevisar mig fördomen om att tuppar skulle vara elaka. Han låter mig ta upp honom, och myser gärna i famnen. Jag skulle ju inte ha någon tupp, men när väl dagen kom då jag insåg att Isla var en tupp så fanns det inga tvivel. Såklart han skulle stanna kvar hos mig.

 

millefleur 2

Fleur är så vacker.

 

Den som var mest brun av alla små kycklingar, var den som skulle bli Fleur. I dagens läge ser hon ut som en blandning av Fleur och Blondie, med otroligt vackra prickar över hela fjäderdräkten. Hon hoppar upp i famnen på kommando, och dricker gärna vatten från mitt finger. 

Jag doppar fingret i vatten och så dricker hon från den lilla vattendroppen. Knasigt, men gulligt.

 

millefleur 3

Gullefjun som är min favorit, även om jag inte har favoriter. ;)

 

Man ska ju inte ha favoriter, och även om jag inte har det, så är Gullefjun så nära mitt hjärta. Hon vill vara nära mest hela tiden, helt ljuvlig till sitt beteende och så snäll. Det enda som förundrar mig med henne är varför hon inte blev lika prickig som sina syskon.

 

Till skillnad från sina syskon så har hon några svarta prickar på nacken, och några enstaka över ryggen. Annars har hon bara röda fjädrar.

 

millefleur 4

Från vänster är Luna, Isla, Gullefjun, Helmi, Fleur och Blondie.

 

Och här är de, hela gänget glada höns. Har upptäckt nu den senaste veckan att hönsen älskar att ha halm att sprätta runt och gosa i, så idag har jag så mycket halm att man knappt ser kutterspånet längst ner. Det ger bra och naturlig värme till dem. Dessutom håller de sig sysselsatta medan det regnar utomhus.

 

Dessa snart 10 veckor har varit så fina, och jag tror verkligen att djur gör gott för hälsan. Speciellt själsligt.

onsdag 12 september 2018 - 05:00

Jag förstörde internet.

Igår kväll fick jag det meddelat till mig att det var problem att kommentera på mitt blogginlägg där jag tävlar ut tre stycken presentkort, värde 50€ var, när man försöker kommentera via telefon. Det är den där arma roboten som vill försäkra sig om att du är människa som verkat haka upp sig på speciellt det blogginlägget.

 

Misstänker att problemet kan bero på hög belastning eller dylikt, och det blir för mycket för en telefon att hantera. Har i alla fall meddelat problemet vidare till högre makter, och hoppas det blir åtgärdat så snabbt som möjligt.

Det här problemet handlar ju enbart om mitt tävlingsinlägg, vilket är ledsamt, speciellt då jag var så glad över att få ordna en tävling.

 

Testa att kommentera via iPad eller liknande, samt dator, eftersom det fungerar bättre. Om du inte nu testat kommentera via telefon på inlägget, och det fungerade. 

Kan du inte kommentera ändå så hör av dig till mig via privatmeddelande på instagram, mejl erikssoncaroline@hotmail.com eller facebook

 

Beklagar att detta problem uppstod, men hej! Jag är glad att ni är så många som vill delta i tävlingen, och tillsammans lyckades vi "break the internet", som en sann Kardashian.

 

In och tävla,

för jag vill du ska vinna ett presentkort!

 

Uppdatering 12.09.2018 klockan 09:31

Nu fungerar det att kommentera igen, från telefon, ipad och allt! Kommentera åpå ba (men meddela mig om du märker av att något inte fungerar som det ska här på bloggen).

Puss å kram, ha en bra dag, och LYCKA TILL i tävlingen.

 

host caroline 3

tisdag 11 september 2018 - 17:26

Kedjebrevet som gjorde mig kärleksfull.

Vanligtvis är jag den som suckar och snabbt klickar bort kedjebrev. Där man nästan får känslan att det är ett virus i sig, alla de där varningarna om att man kan få virus av en status på facebook. Där man inte riktigt finner det så roligt att dela med sig av en emoji i sin status ”för att förvirra männen”, när det egentligen handlar om att uppmärksamma bröstcancer eller något liknande. I såna fall behöver man inte vara så kryptisk av sig, utan var hellre rak på sak och lär ut.

 
Du vet säkert vad jag talar om. Såna kedjebrev man klarar sig utan.


Men förra veckan hände något på mitt instagram som jag kan likna näst intill så kedjebrev man kan komma, bara att det handlade om kärlek. För mig i alla fall. För efter ett dygn var jag så kärleksfull jag bara kunde bli.

Vad hände egentligen?

 
Jo, det började med att jag såg en hel massa människor dela med sig av andra människor konton, på sina insta-stories. ”Skriv en (valfri emoji) under denna bild, så delar jag med mig av min favoritbild ur ditt flöde!”.

Till sist blev jag så nyfiken att jag sökte upp den där emojin på min telefon, och fick tillbaka ett superlång meddelande där det var en massa regler. Kort och gott skulle man dela varandras favoritbilder, och sen skicka iväg reglerna till nästa person som vill man ska dela deras favoritbilder.

 
Låter ganska invecklat och tråkigt, men ganska snabbt så skulle jag få ta tillbaka min åsikt.

Det här är vad jag lärde mig under det dygnet jag delade med mig av människor favoritbilder:

 


1. Jag har helt underbara människor i mitt liv. Även om vissa är personer jag kanske aldrig någonsin mött eller som jag inte träffat på flera år, så har jag så fina människor som genuint bryr sig och gillar mig. För den jag är.

2. Det går alltid att skriva något fint om någon annan. Det här var ju absolut inget måste, men jag ville skriva en kort text om varje person som skulle bli presenterad på min instagram. Och det var inte svårt att hitta fina saker att skriva om alla.

3. Man blir glad av att skriva fint om andra människor, samtidigt som man märker hur glada de blir. Så mycket kärlek och hjärtan det var bland mina dm's den där fredagen har det nog aldrig varit. Jag blev helt varm i kroppen av glädje.

4. Det finns så många människor jag vill lära känna! Detta hör ihop med första punkten där jag insåg hur många fina människor jag redan har i mitt liv, som inte har problem med att peppa eller lyfta andra, utan att bli rädd att tappa sig själv på vägen. Men jag vill lära känna fler. Omge mig med kärlek och glada människor. Samtidigt vara en av de där typerna. Det handlar väl om att ge och ta, höhö.

5. Jag förstår mig inte på personer som alltid ska vara så himla negativa, och som ser livet i svart och vitt. Visst har jag dåliga dagar då jag tycker allting är upp och ner, men det skulle krävas mycket till att jag skulle sätta mig ner och ta ner den ilskan på någon annan person över internet.

Alla de som någonsin skrivit en ”hatkommentar”, borde verkligen utsätta sig för denna ”utmaning” på instagram, för herrejee vad den gjorde gott för själen.

 

 
Så vad har vi lärt oss av det här?

Var snäll. Alltid.

 

host katt caroline 1

 

tisdag 11 september 2018 - 05:00

Då jag släppte taget, på riktigt.

Jag har aldrig varit riktigt bra på att följa regler.

Ja, inte så att jag kör mot varje rödljus eller är kriminell när mörkret fallit. Men jag har alltid velat göra saker på mitt sätt. Velat testa vad som händer om jag ändrar om ett recept lite. Uppleva känslan i ett fotografi, genom att fotografera från en annan vinkel. Att måla från en bild i huvudet och leva efter kärleken i hjärtat.


Gud, så poetisk jag blev där.

 
Men speciellt när det kommer till att rita så har jag haft väldigt svårt att rita realistiskt. Mest för att det sexåriga barnet inom mig blev så sårat när en annan flicka skrattade ut min teckning, och menade att den där prinsessan jag ritat var skallig. Jag tittade på min teckning och förstod inte vad hon menade, medan hon fortfarande skrattade visade hennes prinsessa som hade hår över hela huvudet.

Jag hade gjort fel. Fel.

 
Jag minns ännu den där flickans namn, och det säger väl mer om mig än henne.

 


Hur som haver så valde jag fotografi framför bildkonst i högstadiet, och har hållit mig så långt borta från att måla tills vuxen ålder. Först då lärde jag mig att man inte behöver följa några regler när det kommer till att vara kreativ.

Att det alltid, ändå, kommer att finnas någon som har en synpunkt. Och det får de har, men det är du som skapar. Du som har makten över ditt konstverk.

 

bullet journal elsa frozen 1

Elsa, Olaf och Sven från Frozen.


Ändå ville jag testa på att följa en ”tutorial” på youtube, för att se hur väl jag kan följa regler när jag väl vill. Klickade upp första bästa, och fann tecknare som arbetar för ”Disney”, som nu skulle lära mig rita Elsa från ”Frozen”.

Det är inte bara bristen på koncentrationsförmåga som gjort att jag inte tyckt om att följa andras uppmaningar, utan också rädslan för att det jag själv skapat inte skulle uppnå mina förväntningar, så jag har låtit det vara. 

 

Men eftersom det här var Elsa jag skulle rita sa jag "Let it go" för mig själv, och började göra likadant som den där mannen på youtube. Och det här är resultatet.

 

bullet journal elsa frozen 2

Med en "dutch door", i min bullet journal, kan jag hålla koll på dagarna.

 

Ändå är det speciellt det här med att "Let it go". Släppa taget. Gå vidare. Hakuna matata. 

Det är ju inte alltid så himla lätt.

 

För inte så länge sen alls var det något som gnagde inom mig. Det höll nästan på att äta upp mig, innan jag fick ge med mig. Jag kunde inte bara ta och släppa taget så där, för tro mig, jag hade försökt. Att inte kunna släppa taget om något är kanske ett av det smärtsammaste vi kan uppleva själsligt. 

Speciellt när man inte mår bra av det.

 

Så efter att ha försökt med allt, tog jag till sist mod till mig och konfronterade det som tog upp all min energi.

 

bullet journal elsa frozen 3

Syns inte så bra på bild men jag la glitter runt hela Elsa.

 

Och vet du vad som hände då? Jag släppte taget. På riktigt. Bara sådär.

 

Den där flickan som retade mig som sexåring: hon var bara barnet. Jag som hållit mig borta från att göra sånt som är roligt: så onödigt, men hej, det är förlåtet. Och vad det än är som gnager. Släpp taget. 

Skit samma (pardon my french) hur du gör det, bara du gör det.

 

Det gör ondare att hålla fast i något som inte får dig att må bra.

Let it go.

måndag 10 september 2018 - 14:15

5 saker jag lärt mig om kreativitet.

Förra veckan satt jag mer vid datorn än jag är van vid. Förutom att mina ögon har blivit fyrkantiga, har jag dessutom hunnit fundera flera gånger hur frilansskribenter orkar. Hur gör de för att få arbete gjort, håller sig motiverade och får producerat text, trots att de bara kan sitta hemma i sin lugna och trygga vrå? För det är inte lätt.

 
Mest att försöka hålla sig motiverad och inte helt hitta på allt annat. Hur konstigt är det inte att man får en släng av städmani när man måste arbeta? Samt att hitta en balans mellan arbete och vila.

Det här är vad jag har lärt mig (om mig själv) när det kommer till att arbeta med att skriva och vara kreativ.

 

 

5 saker jag lärt mig om kreativitet

 

Försök göra micropauser så ofta som möjligt.

Så ofta som möjligt har jag gjort micropauser, och försökt hålla dessa pauser till en kort stund. Mina micropauser har jag spenderat vid hönshuset, och verkligen fått hålla koll på mig själv att hålla det kort. Du vet, de små hönsen får en lätt att glömma bort tid och rum.

Det positiva med mina micropauser, är att jag fått ny energi och orkade mer.

 
Sätt upp delmål.

När jag tagit mina pauser så har de varit när jag uppnått ett delmål. Som till exempel om jag ska skriva en artikel, så har jag gjort det vid varje 1000 tecken. 1000 tecken låter för övrigt jättemycket, men det är det inte. Har du flow går det i ett huj.

 
Haka inte upp dig.

Ofta förstörs ett flow med att man hakar upp sig när allt kanske inte går på räls. Kanske har du glömt ett ord ur ditt vokabulär, eller så får du inte avslutat ett kapitel. Istället för att förstöra all lust på att skapa, så lämnar jag meningen ogjord halvvägs, för att fortsätta vidare med mitt flow.

Sen får man ba hålla tummarna att man minns att man lämnat texten ogjord någonstans där i mitten.

 

Släpp perfektionisten inom dig.

Ja, det där kom ju inte som någon överraskning. Men när det kommer till att prestera, speciellt när det kommer till att göra ett arbete åt någon annan, då verkar det som om att det jag göra måste vara bättre än bäst. Det som är positivt med att vara medveten om hur man är som person, är att man då även kan hejda sig innan det riktigt barkar utöver.

Jag behöver inte vara bäst. Allt behöver inte vara perfekt. Det blir bra ändå, bara man åtminstone gör det helhjärtat.

 

Du blir kreativare ju mer du håller på.

Ju längre du håller på, desto bättre kommer arbetet ditt arbete att flyta på. Jag fann mig inte bara få färdigt mina arbeten i god tid, utan att jag även hann fotografera, skriva en massa andra texter och samtidigt som fler idéer ploppade fram i mitt inre.

 

 
Sist, men inte minst, vill jag lyfta på hatten till alla frilansare och egenföretagare för att ni orkar och gör det bra. Du har säkert behövt hitta ett eget system som fungerar för dig, och att bli mer medveten om hur du fungerar som människa.

 

host caroline 2

 

 

måndag 10 september 2018 - 06:00

För djurens bästa (+ TÄVLING)

Idag har jag en stor och fin tävling åt dig, samtidigt som jag delar med mig av massor av fina bilder och en vlogg. 

 

***
Inlägget är ett kommersiellt
samarbete med Vasa Djurcentrum
***

 

När jag som sextonåring bodde ensam i Vasa, var det en särskild plats som fick mig att känna mig som hemma. Dit jag alltid for för att se på söta djur, köpa hem tillbehör och mat till mina gerbiler, för att sedan köpa fina saker åt Fantomen när han blev en del av mitt liv. Vasa djurcentrum.


Nu, tolv år senare, besökte jag platsen en gång till. Fick en personlig rundvandring i hela affären, som är tillsammans 530 m2. Trots att jag ser mig som en som redan kan mycket om djur, och är bekant med det utbud som finns för djurägare, så fick jag lära mig så otroligt mycket nytt.

Samtidigt fick jag komma över en liten fobi, och rörde en orm.

 

 

Nu ska du få följa med in till Vasa Djurcentrum. Det här blir roligt.

 
Dessutom!

Jag är glad att meddela att jag i slutet av inlägget har en superfin tävling, där jag lottar ut tre presentkort värde 50€! Underbart!

 

VasaDjurcentrum 17
Tom vid Vasa Djurcentrum visar vilka preparat man kan ge sina djur.

 
Vasa Djurcentum har varit verksam sedan 1985. De är sakkunniga inom sällskapsdjurprodukter, och har ett brett urval av allt från foder, till leksaker, hygienprodukter och burar. Bland annat, för här finns det alltid något för alla djurägare, med saker man faktiskt har användning och nytta av.

 

Tom, som visade mig runt i affären, är en helt underbar människa som kunde förklara saker på ett sätt så man förstod, utan att göra det för invecklat.

 

VasaDjurcentrum 18

VasaDjurcentrum 19
 Säkra leksaker för hunden.

 
Även om det är allt vanligare att man beställer saker från internet i dagens läge, så uppskattar jag personligen den personliga kontakten och servicen man får i en fysisk butik. Där man får känna på saker innan man väljer att köpa dem, och där en person kan förklara och visa mer hur något fungerar. Det är något som affärer som enbart satsar på internet aldrig kommer att kunna uppnå.

 

En personlig kundservice där man verkligen känner sig som hemma.

 

VasaDjurcentrum 20

Fredagsöl till hunden.

 
Det var vissa produkter som verkligen stack ut ur hyllorna. Som jag inte ens i min vildaste fantasi hade kunnat tro existerade: som öl för hunden. Men om det var häpnadsväckande, så finns det mer! Tydligen finns det i större städer barer som tillåter sina kunder att ta med sina hundar. Då är det till exempel detta hundöl något som serveras hundarna.

 

VasaDjurcentrum 5
Hjälpmedel att eliminera fästingar.

 
Trots att det, tack och lov, varit en fästingfri sommar, så är det alltid bra att ha hemma en eller flera hjälpmedel att ta bort fästingar med. Visst räcker det med en, men av någon underlig anledning så verkar den alltid vara spårlöst försvunnen när man har panik över en fästing.


Det jag uppskattar med Vasa Djurcentrum är att de har ett brett urval av olika produkter, utan att göra det för råddigt på något vis i hyllorna. Man ser lätt de olika produkterna.

Behöver du hjälp med att få bort fästingar? Då finner du lätt ett par olika alternativ att välja mellan. Behöver din hund eller katt ett bad? Här hittade jag snabbt olika schampoo och balsam för olika pälstyper. Har ditt djur ett sår? Då finns det olika alternativ att välja mellan, med naturliga ingredienser.


Det finns alltid något man kan behöva, och jag hittade snabbt personliga favoriter.

 

VasaDjurcentrum 6

 Dessa bajspåsar kunde jag ha användning av i hönshuset när jag städar.

 
Nu har jag ju gett upp drömmen om en hund, eftersom jag fick mitt behov att ha flera djur tillfredsställt när jag blev hönsägare. Men hade jag en hund så skulle dessa Earth Rated bajspåsar varit något jag alltid hade med mig. Mest för att jag irriterat mig massor på hundägare som inte plockar upp hundens bajs, och vill inte själv vara en av dem.

 
Men även för att vi människor använder oss av för mycket plast, utan att reflektera över det, och det måste bli någon ändring.

Dessa bajspåsar är tillverkade av återvunnet material, och förmultnar på två år, att jämföra med andra plastpåsar som det kan ta upp till flera hundra år, om de alls försvinner.

 

VasaDjurcentrum 7
Det här är en del av en tjurs penis. Gott godis för hunden.

 
Det jag märkte att Tom och Vasa Djurcentrum satsade på när det kom till varor i butiken, är att de ska vara säkra för djuren, både när det kommer till leksaker och godis. Att de satsar på inhemskt och naturliga råvaror.

 
Nere i frysdisken på andra våningen, som jag kommer att skriva mer om, så fann man hund- och kattmat av kött från Snellmans slakteri. Uppe på övre våningen hittade jag grisögon och tjurpenisar.

Säkert gott för en hund att tugga i sig.

 
Ett viktigt kom ihåg när det kommer till godis till dina djur:

Djurens kost ska inte enbart bestå av godis, eftersom djuret då kan bli sjuk. Det är samma som med oss människor; det kan vara gott med snabbmat och chips nu som då, men äter vi det varje dag så blir vi till sist sjuka.

 

VasaDjurcentrum 8
Vackra fiskar i alla akvarium.

 

VasaDjurcentrum 9

Ormen jag fick röra!

 

Under rundvandringen hamnade vi på den avdelning som jag alltid besökte när jag var yngre och bodde i Vasa. Där djuren finns. Fiskar, fåglar, marsvin, kaniner, ödlor och ormar var bara fåtal av alla djur som du kan finna i butiken.

Det märks att de som arbetar vid en djuraffär verkligen är djurvänner som hanterar alla djur, oberoende art och farlighetsgrad, med kärlek och ömhet.

 
Det var mäktigt att för första gången i mitt liv få röra vid en orm, även om det bara handlade om en sekund. Typiskt nog så hann jag ångra mig när jag kom hem, att jag nekat till förfrågan att hålla i ormen. Får ta och göra det nästa gång jag besöker Vasa Djurcentrum.

 

VasaDjurcentrum 10

Små geckoödlor som fortfarande är små bebisar.

 

Något djur jag verkligen föll för under min vistelse var dessa geckoödlor. Så otroligt vackra varelser, som såg ut att de smålog hela tiden. Kanske jag kan önska mig ett par till födelsedagen? Vet som inte vad som tagit åt mig som nuförtiden tycker att ödlor och höns är söta, haha.

 

VasaDjurcentrum 11

Grekisk sköldpadda.

 

Vill ni lära er något nytt om mig? När jag var liten så hade jag ett par sköldpaddor hos min pappa på Åland. Hade även en haj i miniatyrstorlek. Sköldpaddorna var förvisso större än dessa vid Vasa Djurcentrum, men jag har alltid tyckt att sköldpaddor är fascinerande djur.

 

Så vackra och lugna, trots att de kan vara väldigt snabba när de väl vill det.

 

VasaDjurcentrum 12

VasaDjurcentrum 13
Den här kattsanden ska ta bort illaluktande doft. 

 

När det kommer till katter så går det inte att bara ha ett alternativ att välja på, vare sig det handlar om mat eller kattsand. Det har även Vasa Djurcentrum tänkt på, som erbjuder stort urval av produkter för katterna.

 
Jag tackar gudarna att vi ens hittat mat som alla våra tre katter accepterar och äter med god aptit, och att de nuförtiden hellre går ut än använder låda för sina behov. Det sistnämnda endast för att det är bekvämare för oss människor.

 

Men för många herrans år, medan jag och katterna fortfarande var stadsbor, så tänkte jag göra ett smart drag och byta kattsand. Det slutade med att Mr Fantomen fick förstoppning, för han totalvägrade gå på lådan, och sen dess har jag bara fått ta och acceptera att det gäller att använda det katterna tycker om.

 

VasaDjurcentrum 14

Du vet väl att du får gå ner en trappa, för där finns det massor av produkter!

 
Det är kanske inte alla som vet av det, och för mig var det även något av en överraskning att det fanns en nedervåning som var till för kunderna. Jag har ju som alltid trott att det var ett lager eller förbjuden plats att vistas på, men istället öppnades en ny värld för mig.

 

VasaDjurcentrum 15

Mush är märket från min hemstad, Jakobstad.


Här fanns det mat i mängd och massor. Frysdiskar med god mat för både katt och hund, samt djurbäddar, burar och en vagn att lägga sitt djur i om den blir trött i benen.

Jag hittade djurmat för både hund och katt från Jakobstadsmärket Mush, som tillverkar ett naturligare alternativ för djuret att äta. Ett extra plus att det endast är 100 kilometer ifrån också.

 

VasaDjurcentrum 16
Kände mig så välkommen och väl omhändertagen vid Vasa Djurcentrum.


Är så otroligt tacksam för att jag fick denna personliga rundvandring vid Vasa Djurcentrum. Fick träffa och skapa nya bekantskaper, samtidigt som jag fick lära mig så mycket nytt. Rekommenderar verkligen den här affären om du prioriterar bra varor för ditt husdjur, samt värdesätter personlig och hjärtligt service.

 


Och nu kommer jag till det du väntat på; tävlingen!

 
I samarbete med Vasa Djurcentrum lottar jag ut presentkort värde 50€ som tre lyckliga människor kan vinna. Det enda du behöver göra för att dela i tävlingen är att skriva en kommentar vad ditt djur heter. Var noga med att fylla i din e-post adress (den kommer inte att synas i kommentaren).

 


Tävlingen är i kraft till midnatt 16.09.2018 (söndag), och de lyckliga vinnarna presenteras nästa vecka på bloggen. Tveka inte, utan var med i denna underbara tävling!

 

 

Obs!
Jag har fått det meddelat till mig att det är några som inte kunnat kommentera via telefon på det här blogginlägget.
Det kan bero på hög belastning eller dylikt. Har i alla fall meddelat problemet vidare till högre makter.
 
Testa kommentera via dator, eftersom det fungerar bättre.
Kan du inte kommentera ändå så hör av dig till mig via privatmeddelande på instagram, mejl erikssoncaroline@hotmail.com eller facebook
 
Beklagar att detta problem uppstod, men hej! Jag är glad att ni är så många som vill delta i tävlingen, och tillsammans lyckades vi "break the internet" som en sann Kardashian.

 

Obs igen, 12.09.2018, klockan 09:35
Nu fungerar det att kommentera från vilken manick som helst! Meddela mig ändå om du upptäcker något problem. LYCKA TILL I TÄVLINGEN. <3

 

En video jag klippt ihop från mitt besök vid Vasa Djurcentrum.

 

 

Vasa Djurcentrum hittar du på Storalånggatan 28-30, 65100 Vasa,

och har öppet vardagar 10-18, och lördag 10-14.

 

söndag 9 september 2018 - 17:48

Goda ägg, på endast en minut!

Det finns vissa saker man undrar varför det tagit nästan 28 år att lära sig. Som att göra ägg.

Hur gott som helst, men endera ska de behöva koka i flera minuter eller stekas. Och när man steker blir det en massa disk. Och trots att vi har en diskmaskin nu, så är jag fortfarande i samma gamla vanor, där jag försöker använda mig av så lite som möjligt för att minimera högen av disk.

 

Men nu kommer det inte att vara krångligt att göra ägg längre, för nu har jag lärt mig världens bästa knep när det kommer till att få supergoda ägg färdiga, på supersnabb tid!

 

agg pa en minut 1

Ägg på endast en minut. Det enda du behöver: ägg och en mikro.

 

Det enda du behöver är ett eller två ägg, beroende på vad du själv vill ha. 

Lägg ägget i en liten skål, vispa runt lite med en gaffel och lägg sedan in i mikron. Ha över ett plastfat som skydd. 

 

agg pa en minut 2

På endast en minut förvandlades äggen till en omelett.

 

Efter en minut på full värme så har du en god omelett! Ha i den lite längre om du märker att den inte är klar rakt igenom.

 

agg pa en minut 3

Gullefjun är alltid först upp i famnen när det är dags för god mat.

 

Det här hade underlättat mina första månader som hönsägare avsevärt, om jag vetat av detta knep lite tidigare. Varje dag får mina höns två ägg som jag kokat och sedan mosat. Visst har det gått bra det också, men jag kunde ha sparat så mycket tid på att göra ägg på detta sätt.

 

Ps. Jag provsmakade dessa ägg innan de for i hönsens glasskål, och de var helt ätliga. Smakade ägg.

 

agg pa en minut 4

Inte undra på att dessa höns vägrar äta daggmaskar, då de får god mat varje dag.

 

På något sätt så kändes äggen lättare att mosa med gaffel nu när det hade varit i mikron, än när de är hårdkokta. Mycket mindre klott i köket, och mindre slemmiga att hålla i när jag matar hönsen.

 

agg pa en minut 5

Glada och mätta höns.

 

Och kanske är det bara inbillning, men det verkade som att hönsen älskade dessa ägg mer än hårdkokta. Två ägg försvann i ett huj på sex stycken små höns.