bloggheader caroline

En värdefull bok med minnen för livet.

Skrivet av Caroline Eriksson 16.04.2019 | 1 kommentar(er)

***
Inlägget är ett kommersiellt
samarbete med Solentro.
***

 

Att bygga hus var ett av det mäktigaste vi kanske någonsin kommer att vara med om. Att under ett års tid leva på ett så annorlunda sätt än man är van vid, samtidigt som det är det enda sättet man vill leva på, eftersom man arbetar mot ett mål man vill nå.

När jag kan få frågan vad som är det första tipset jag vill ge någon som ska börja bygga hus eller renovera, så är det första jag säger att dokumentera och fotografera. Allt.

 
Under hela byggtiden, och även efteråt, har vi haft stor nytta av det faktum att jag fotograferat princip allt från husbygget till bloggen. Vi har kunnat få reda på var vissa kablar går i väggarna, genom att gå bakåt i arkivet. Och vi påminns om att allt det vi har nu, har en gång i tiden verit endast skog.

Du vet, man glömmer lättare än man tror, och därför är så tacksamt att kunna ha bilder att se tillbaka till och minnas.

 

Solentro Caroline 1

Jag har fått spara alla våra fina byggminnen inom en och samma pärm.

 


Från min barndom har jag flera fotoalbum där händelser från mitt liv stannat för evigt, i form av ett fotografi. Flera gånger per år tar jag fram bilderna för att minnas tillbaka, och tänker att alla fotografier kan vara värdefulla för framtida barn.

Och även hur mycket jag hejar på teknologin, så är det bara att inse att efter att digitalkameran hittade sin plats i folks hem, och efter att allt blev mer och mer digitaliserats, så är det mindre vanligt med dessa fotoalbum.

Därför är jag så tacksam för att få göra detta samarbete med Solentro.

 

Solentro Caroline 2

Min fotobok visar husbygget från början till idag.

 

Solentro är ett företag som erbjuder en möjligheten att gör en egen bok, och få den tryckt och hemskickad. Du kan välja allt mellan att göra en roman, till en minnesbok, barnets första bok, kokbok och mycket mer.

Jag som ville ha hela husbygget mellan två pärmar, med text och bild, valde att göra en fotobok. Och jag som aldrig tidigare gjort en fotobok, skulle få mig en trevlig överraskning. Det här skulle vara hur lätt som helst och kul.

 

Solentro Caroline 4

Det är lättare än någonsin att göra en egen fotobok.

 


För att börja göra din fotobok så behöver du ha ett konto på Solentro. Du kan registrera dig, eller logga in smidigt via ditt facebookkonto. Varför man behöver ha ett konto, är för att ens bilder och framsteg med fotoboken sparas på kontot. Du behöver alltså inte vara rädd för att framsteg eller ändringar ska försvinna, ifall att du stänger av datorn och fortsätter en ny dag med fotoboken.

 

Solentro Caroline 3

Bokens möjligtvis snyggaste sidor är från bastun.

 

Jag hade hundratals bilder från husbygget, och trodde i början att jag inte skulle få någon ordning på allt. Förutom tipset att fotografera allt, så gäller det även att spara alla bilder så de kommer i rätt ordning.

Hade jag haft rätt ordning på mina bilder, så skulle jag ha kunnat använda mig av en automatisk funktion på Solentro, som placerade ut bilderna utan att jag behövde göra något. Men jag gjorde allt manuellt, och valde mellan olika mallar på varje sida, och drog bilderna till de platser jag ville ha dem.

 

Solentro Caroline 5

Man glömmer så lätt hur det en gång sett ut, så viktigt att fotografera.

 

Jag skrev till den text jag ville ha, för att minnas vad som hände vilken dag, och snabbt fick jag ihop en bok på 98 sidor med en massa goda minnen, och vårt hus från början till idag.

 

Solentro Caroline 6

Den här fotoboken är så värdefull.

 


Jag älskar företag som har snabb leverans, vart än i världen de är, och blev inte besviken över Solentro. Efter att jag blivit klar med min bok, och beställt hem den, så fick jag dagen efter ett mejl som bekräftade att boken är tryckt och på väg hem till min postlåda.

Ett par dagar senare fann jag boken i postlådan, i en skyddad förpacking.

 
Den här boken kommer att vara mig och Fredrik kär resten av vårt liv. Den här boken innehåller husets historia, även om det inte är så mycket till historia just nu, och det häftigaste vi varit med om.

 


Vill du göra din egen fotobok? Jag har en fin rabattkod till dig!

Med koden   28F4XYYRJ1    får du  25% rabatt * på dina böcker (gäller ej PDF), och är giltig till 16 juli 2019, så du har god tid på dig att göra din alldeles egna fotobok.

 
* Skriv in koden när du lägger din beställning så dras rabatten automatiskt när du går vidare. Rabatten gäller endast böcker från ditt bokkonto och kan inte kombineras med andra erbjudanden, gäller en gång per hushåll och frakt tillkommer.

 

 


Min pinsamma start på dagen.

Skrivet av Caroline Eriksson 11.04.2019

Pinsamt, eller ”cringe” som dagens ungdomar kanske skulle säga, är inte ett ord som jag kan relatera till så mycket. Inte för att det inte skulle existera situationer i mitt liv son skulle kunna klassificeras som pinsamt, men för att det är väldigt sällan jag känner känslan av att något skulle behöva vara pinsamt.

Att sjunka genom jorden på grund av en liten bagatell är alltså inte något jag gör i första taget. Istället står jag stadigt och skrattar åt livet och mig själv.

 
I morse var jag med om en situation som skulle kunna kategoriseras bland ”cringe”-material, men som gav mig dagens första fniss och höjde mitt humör.

Jag var alltså vid labben för att ta några blodprov. Med mig hade jag även urinprov, som någon av någon orsak velat ha. Satt i väntrummet och väntade. Var nöjd och belåten över att jag var enda personen på plats, för ärligt talat är jag inte så sugen på att prata med andra eller se nöjd ut bland människor när man är relativt nyvaken på en ledig dag.

 
Efter en stund låter det till i maskinen som visar att det nu var dags för mig att gå in genom dörr nummer två för att ta blodprov. Stiger in och ser en kvinna torka av skrivbordet, redo för att ta emot mig.

”Hej, jag skulle ta några blodprov, och så har jag urinprov med mig!” säger jag glatt och lägger mina saker på stolen bredvid mig och tar fram sjukförsäkringskortet och påsen med mina urinprov.

”Eh, jag bara städar jag”, säger kvinnan framför mig.

 
I den här stunden hann det gå hundra tankar genom mitt huvud. Pep det inte till i maskinen? Var det inte min nummer som visades på skärmen, och steg jag inte genom rätt dörr?

”Inte är det så att du råkade komma åt en knapp som visade att jag skulle fä komma in?” frågade jag kvinnan, som nu tydligt enbart hade gått med på att städa utrymmen. Inte ta några blodprov, och absolut inte ta emot någon annans urin.

”Jag vet inte. Kanske. Vänta, jag ska gå och se om jag hittar någon”.

 
Hon går in i rummet bakom rummet jag nu stod ensam i, med sjukförsäkringskortet fortfarande i min hand. Hör hur några skrattar, och inser att kvinnan säkert råkat komma åt någon knapp, och in i rummet stiger nu en annan kvinna in, som gladeligen tar blodprov av mig.

 


Pinsamt, eller ”cringe” som dagens ungdomar kanske skulle säga, skulle man kanske kunna beskriva början på min dag. Det gör inte jag. Tyckte bara det var lite kul.

Hoppas ni får en alldeles underbar dag och får njuta av solen.

 


7 saker som hände under min detox av sociala medier.

Skrivet av Caroline Eriksson 10.04.2019

Medan jag tog halvt avstånd från sociala medier, och nästan (bara nästan) glömde bort bloggen de här senaste veckorna, så hände det ett par saker.

 
1. Fantomen fyllde år. Världens bästa frass är nu tolv år gammal, eller ung, och dagen firades med att sova bort halva dagen och sedan gå ut i solskenet.

2. Jag har njutit av solen, och känt mig så pepp på livet. Mindre pepp är jag över den snö som nu fallit, och de starka vindarna som viner. Men hej! Det blir väl en riktig vår, så småningom.

3. Jag har börjat titta på en serie, och fastnat så pass att jag skäms för att säga vilken säsong och avsnitt jag nu är på. Har alltså sett så mycket på serien. Men ett serietips ska du få: Jane the virgin. En riktig telenovela med intriger, kärlek, chock, humor och mycket mera.

4. Har blivit lite besviken på hur vissa tar sig fram på le internet. Och speciellt instagram. Jag bryr mig väldigt lite om vem som följer mig eller hur många det är. Det släppte jag riktigt på riktigt taget om när jag skaffade höns, och minst tio per dag avföljde mig de första dagarna.

Men på senaste tid har jag lagt märke till att det blivit riktigt populärt bland folk att följa en, bara för att avfölja en nästa dag. Är det för att få följare, eller var de i en tillfällig sinnesförvirring när de började följa mig (eller avföljde mig)?

Följer du någon bara för att själv få likes och följare? Sluta då med såna fasoner.

 

fantomen 03.04.2019

Fantomen ute i solen på sin födelsedag, 03.04.2019.

 

5. För det jag verkligen kommit fram till under min sociala medier detox, är att sociala medier egentligen inte har någon betydelse. Visst, du kan hålla kontakten med nära och kära, och få nya härliga vänner. Men i det hela stora så är en bild på en smoothie inte något någon minns om hundra år, när det är livet just omkring den där smoothien som har betydelse.

Till en början kände jag att jag borde ha bloggat, om de stora och små sakerna som händer i mitt liv just nu, när jag vid en senare eftertanke tyckte det var ganska fint att hålla de sakerna för sig själva.

Nu försöker jag hitta en balans med att kunna fortsätta vara social på medier, för trots att det inte är hela världens så är det mycket roligt, samtidigt som jag håller livet heligt för mig själv. En balansgång som kan vara ganska nyttig att testa på.

6. Förra månaden, 1 april, skrev jag ju att jag klippt håret. Sen skedde det en uppdatering på Sevendays, och blogginlägget jag skrev dagen efter försvann. Men jag klippte aldrig mitt hår. Det var bara ett aprilskämt. Dock ska jag klippa mitt hår på riktigt nästa månad, när jag besöker min älskade moder i hemstaden, och låter håret få en lyxbehandling vid hennes nya salong.

7. Ps. hade lite dåligt samvete över det där aprilskämtet. Jag är inte gjord för att luras. Tack och lov. Det kunde ju vara tvärtom.

 

 

 


Vad är hälsa?

Skrivet av Caroline Eriksson 09.04.2019 | 2 kommentar(er)

I söndags var det världshälsodagen, vilket fick mig att reflektera över min egen syn på hälsa. Hur den synen har ändrats genom åren, och var jag står idag. Från att ha tagit hälsan för givet, till att som tolvåring knappt orka gå upp för en uppförsbacke på grund av hypotyreos. Från att ha ätit till allt, till att behövt läsa på varje förpackning på grund av celiaki.

Till att ha sett hälsa att gå ner vikt, till att se det som hälsosamt att kunna gå upp igen. Till att se hälsa som att inte känna ångest, till att se det som hälsosamt att kunna känna allt.

Att inte behöva prestera i varje kategori, och kunna ta ett steg tillbaka för att varva ner. Bli mer klarsynt. Hälsosam. Fysiskt och psykiskt.


När det kommer till hälsa och vad som är hälsosamt, så är jag mycket medveten om att det är en fin gräns att balansera på. Att ett sätt att leva inte kan passa alla, och att det är en resa man behöver göra för att finna det som passar en själv.

Att för mycket av det goda, kan bli helt enkelt för mycket. Att hälsa inte enbart mäts i längd och vikt, utan så mycket mer.

 

52480974 10156679223048880 6358092447662211072 o


Idag är jag på en fin plats när det kommer till min relation till mig själv, min kropp och den syn jag har på hälsa. Jag har lärt mig att säga nej. Att ge mig själv betänketid innan jag säger ja. Jag försöker behålla ett lugn, även när det kan storma. Hanterar de känslor som kan uppstå under en känslostorm. Jag prioriterar på helt annorlunda sätt än jag gjorde för tio år sen. Har man en gång varit utbränd, så är det inte möjligt att fortsätta på samma sätt igen.

Prioriterar sömn. Vila. Relationer. Även den relation jag har till mig själv. Är tacksam för att jag har en kropp som fungerar och tar mig fram i livet. Jag är tacksam att leva.

Trots att jag fortfarande har hypotyreos och celiaki så ser jag mig inte på något sätt hämmad eller att jag skulle vara sjuk.

 

 

Hälsa i sig är kanske något svårt att definiera, och för vissa en fråga om status. Men om vi alla ger oss tiden att tänka var vi är i livet, var vi varit och vart vi vill nå, och vad vi är tacksamma för just nu,

så blir det lite lättare att sätta fingret på vad som egentligen har betydelse och vad som är hälsa för en själv.


Vad är hälsa för dig?

 


Husbygget: vad hade vi gjort annorlunda?

Skrivet av Caroline Eriksson 08.04.2019

Kategorier:

"Vilket fint hus ni har!! Nu i efterhand, finns det något ni skulle ha gjort annorlunda?"

- Lissi

 

En vanlig fråga jag och Fredrik fått efter att vi byggt huset klart och bott in oss, är om och vad vi skulle ha gjort annorlunda med husbygget. Och om det är något som vi skulle ha gjort annorlunda så kanske det skulle handla om någon kosmetisk sak. Som att använda oss av gips runt fönstren, och göra de listfria.

Men när det väl kommer till kritan så är det väldigt lite, om alls något, vi skulle ha gjort annorlunda.

 

08.03.2019

Katten Mohicana som myste på soffan idag.

 

Jag tycker att om man ska leva och göra något så ska man göra det fullhjärtat. Att om man ändå skuldsätter sig för en stor del av livet verkligen ser till att göra det man vill, och skapar ett hem man kommer att trivas att bo i. Att man inte stressar, eller väljer sig av andrahandsval, om det är det första valet och magkänslan som gör en lycklig.

Att trots att man kommer att få höra en massa goda råd, och möta på människor som kommer att ha en åsikt om det mesta man gör, vågar lita på att de val man gör är de rätta. Man kan ju inte säga så mycket om något som aldrig har skett, men tror att vi hade ångrat oss om vi till exempel lyssnat till andras val att välja mörkt golv, än att följa vårt hjärta och valt ljust golv.

 

Vi har bott i vårt hus nu i ett år och två månader, och fortfarande känner jag lyckorus över att få bo just här. En sån lycka.

 

Har du några frågor, eller vill se mer av något här på bloggen?

Skriv en kommentar så jag vet vad som uppskattas på bloggen.

 


Leena: för jämställdhet och levande landsbygd.

Skrivet av Caroline Eriksson 08.04.2019

***
Inlägget är ett kommersiellt
samarbete med Leena Nikkari-Östman, valnr. 49, SFP.
***

 

Om mindre än en vecka så är det ett viktigt val på gång. 

Riksdagsvalet. Jag som arbetar inom vården la märke till de flesta och mesta negativa förändringar som tidigare regering förde med sig, och just därför känns det extra viktigt att rösta detta år. För vi kan inte fortsätta som vi gjort hittills.

 

När det kommer till politik så är jag intresserad och vill lära mig mer, samtidigt som det känns som att de flesta politiker är så långt ifrån min egen värld som det kan gå. Som saknar den där känslan av att vara mänsklig, trots att vi alla är människor. Jag vill rösta på någon som bara inte är med i ett parti som har liknande åsikter som mina, utan även en person som känns och är så där mänsklig och hjärtlig som man hoppas på ska sitta i riksdagen.

 

När jag skrev blogginlägget ”Hur ska man rösta i valet” så hoppades jag innerst inne att en politiker skulle våga träda fram. Att hjälpa mig förstå bättre i vissa frågor, och som kan komma med konkreta lösningar istället för att bara säga det vi alla önskar och vill höra.

En människa som brinner för samma hjärtefrågor som mina, och som möjligtvis gör det lite lättare för mig att veta vem som ska få min röst i kommande riksdagsval. 

leena

Leena Nikkari-Östman, SFP.

 

När Leena hörde av sig till mig, så klickade det med detsamma. På ett ögonblick hade vi hunnit tala i tjugo minuter om allt mellan himmel och jord, och det var inte bara en politiker jag hade i andra änden av telefonluren. Det var en människa, med tålamod, hjärta och en enorm passion för det hon gör.

 

Det här är Leenas tankar och svar om mitt blogginlägg, och de lösningar vi kan ta till för att få en lite bättre värld. Läs gärna igenom hennes svar, och lägg hennes namn på minnet.

 Hjärtligare kvinna och politiker får du leta efter. 

 

 

"För mig är landsbygden viktig. Familjelivet. Vården. Det sistnämnda eftersom tanken är att jag ska orka jobba med mitt yrke tills det är dags för pension.

 /.../ 

Jag vill att folk ska kunna känna sig trygga när det kommer till vården. Vare sig det är du som behöver vården, eller ger den."

Ur blogginlägget: "Hur ska man rösta i valet?"

 

"Trygghet är väldigt viktigt. Vi skapar trygghet genom att satsa på att ha tillräckligt med vårdare. Då orkar vårdarna bättre och de som vårdas får mer vård. Vi måste satsa både på de vårdare vi har i arbete och på att få fler vårdare.

 Utbildningen ska ha en fortsatt hög kvalitet; vi ska fortsätta att utbilda en yrkesgrupp som är kunnig och stolt över sitt kunnande. De senaste årens stora nedskärningar i särskilt andra stadiets utbildning har gett mindre närundervisning. Utbildningen måste få mer pengar!

 

Sen måste vårdarnas löner höjas, det är en skam att yrken där vi vårdar människor är bland de som får sämst betalt.

Det är också viktigt att byggnaderna man jobbar i ska vara friska för dålig inomhusluft medför en stor risk för att bli sjuk."

- Leena Nikkari-Östman

  

 

Leena Web 6124

"Tillsammans och jämsides gör vi det bättre!", Leena Nikkari-Östman, valnummer 49.

 

"Jag vill att fler ska våga starta en familj, om det är det de önskar i sitt liv. Att man inte ska behöva gå på minus och tvingas ut i arbetet innan barnet ens kan tala, på grund av att det inte är ekonomiskt möjligt att stanna hemma med sina barn.

 Jag vill att det ska vara jämställt, samtidigt som man har valet att bestämma själv hur man delar upp sin föräldraledighet."

Ur blogginlägget: "Hur ska man rösta  valet?"

 

"Alla ska ha möjlighet att bilda familj. Finland måste bli ett barnvänligare samhälle, ett samhälle som stöder familjerna mer än idag. Vi måste bli mer jämställda, föräldrarna behöver få samma möjligheter att stanna hemma med sina barn. Vi behöver verkligen en föräldraledighetsreform för att stöda föräldrarna och ge barnen rätt till båda föräldrarna. En inkomstbaserad föräldraledighet på 6 månader åt mamman, 6 månader åt pappan och 6 månader som föräldrarna fritt delar hur de vill låter ger familjen trygghet och stöder dessutom jämlikheten.

Vi behöver också återinföra den subjektiva dagvårdsrätten: alla som vill ska få dagvårdsplats på heltid eller deltid. Dessutom ska småbarnspedagogiken vara kostnadsfri för 3- till 5-åringar i 4 timmar per dag för att alla barn ska ha lika möjlighet att ta del av den.

Jag vill att vi ska våga bilda familjer och skaffa så många barn som vi själva väljer. För det ska samhället ändras och faktiskt förstå vad som behövs. Tryggheten att man vet att man klarar sig ekonomiskt är väldigt viktig. Därför måste vi sikta på att bli världens barnvänligaste land."

- Leena Nikkari-Östman

 

"Jag vill att det ska vara tryggt att vara barn, och att det ska finnas tillräckligt med stöd och trygghet från hem och skola för att vi i framtiden har trygga människor som är vår framtid."

Ur blogginlägget: "Hur ska man rösta i valet?"

 

"Det ska vara tryggt att växa upp och om föräldrarna mår bra, så är det en bra början för barnen också.

Vi behöver ha tillräckligt med vuxna på plats i dagis och skola. Vi ska satsa mer på elevvården, på kuratorer, psykologer och skolcoacher som kan erbjuda samtalsstöd och finnas till när det behövs.

 Det finns många barn idag som växer upp i fattiga familjer och det är en mycket viktig uppgift att ta hand om de här barnen så att de får en likvärdig grund att stå på."

- Leena Nikkari-Östman

 

Jag vill att folk som mår dåligt ska få hjälp så snabbt som möjligt. Att det helst av allt inte ens vore möjligt att hamna utanför systemet.

Ur blogginlägget: "Hur ska man rösta i valet?"

 

"Tidigt ingripande är nåt av det viktigaste som finns. Vi måste satsa resurser på att man ska kunna få arbeta deltid som förebyggande åtgärd INNAN man bränner ut sig, för en sjukskrivning kostar alltid mycket mera, både i lidande och pengar.

Vi behöver satsa mera på förebyggande åtgärder för alla, från barn till äldre. Friskvård är ett exempel, för att ta hand om sin hälsa är en satsning på sin egen framtid. Det här bör det finnas möjligheter till och då är det viktigt att stöda tredje sektorn (t.ex. idrottsföreningar) som erbjuder hälsofrämjande tjänster.

 

Den allmänna grundskolan där alla möts och alla barn är lika värda är det enskilt viktigaste vi i Finland tagit fram. Jag har på nära håll, som förälder, anhörig, vän och förtroendevald, fått se hur olika förutsättningar våra barn kan ha. Därför är det samhällets uppgift att sätta jämlikhet i första rummet. Samhället, skolan, ska ge dig likvärdiga möjligheter. Alla barn ska ha samma möjlighet att utveckla sin potential oavsett bakgrund!"

- Leena Nikkari-Östman

 

Jag vill fortsätta kunna njuta av att bo där jag byggde bo med kärleken i mitt liv. På landet. Att det finns fortsatt service i form av matbutik, skola, daghem, hälsovårdscentral och akutvård och brandkår som är nära till hands.

Ur blogginlägget: "Hur ska man rösta i valet?"

 

"För mig är det viktigt att vi ska kunna bo på landsbygden och i skärgården. Då måste infrastrukturen vara i skick, vägarna och telekommunikationerna. Man måste aktivt jobba för att underlätta för de som bor i glesbygden.

 

Därför måste vi satsa på:

· fungerande infrastruktur för invånare och företag – från väg och vatten till el och telekommunikation

· goda förutsättningar för stora, medelstora och små företag – så att de kan växa och skapa fler arbetsplatser

· stöd till mikroföretag och soloföretagare – så att de kan utvecklas och anställa

· flexibilitet i arbetslivet – från distansarbete till fortbildning och välmående i arbetslivet

· regional utveckling – för att locka både företag och folk

 

Medvetna satsningar, företagsamhet och arbetsplatser låter både landsbygd och stad blomstra. Och samhället ska erbjuda möjligheter till en meningsfull fritid såväl i stad som på landsbygd."

- Leena Nikkari-Östman

 

Leena Web 5845"Mitt hjärta brinner för utbildningsfrågor och jämställdhet." Leena Nikkari-Östman.

 

Mycket är viktigt för mig, men det viktigaste av allt är tryggheten.

Ur blogginlägget: "Hur ska man rösta i valet?"

 

 

"Nåt jag har gemensamt med min mommo är kärleken till naturen. Hon brukade sitta vid köksfönstret i Brudsund och titta ut över den älskade viken. För mig finns inget bättre än att se ut över havet, det ger mig sån ro, sån trygghet. Jag är inte född i skärgården men har sen jag var liten känt mig hemma här. Nu har jag bott här i snart 26 år och jag älskar fortfarande känslan av att komma hem. Att bo på landet innebär mycket pendlande, och servicen är inte längre den bästa. Men det är desto viktigare att utveckla det goda istället. Närheten till naturen och havet och lugnet. Många betalar idag för att få uppleva naturen och här lever vi mitt i paradiset. Det är en sak att vara stolt över att vara skärgårdsbo. Våra rötter i österbottnisk jord är nåt att känna stolthet över. Därför vill jag jobba för ett starkt Österbotten där vi aktivt stöder möjligheterna att leva och verka även i glesbygden.

 

Tillsammans och jämsides är vi starka."

- Leena Nikkari-Östman

 

 

Delar du liknande åsikter som Leena, och känner att utbildningsfrågor och jämställdhet är viktigt för dig?
Rösta då på Leena Nikkari-Östman, valnummer 49.

 

 


Klippt av mig halva håret!

Skrivet av Caroline Eriksson 01.04.2019

Det är förändringens tid på gång, och det märks överallt. Naturen som börjar vakna till liv igen. Gröna gräsmattor som tittar fram bakom det sista av snön, och någon enstaka förvirrad insekt som testar sina stela vingar. Och jag. Jag vill förändras med naturen. 

 

Hår är alltid något som är roligt att få förändring med. Nu har jag inte färgat mitt hår på tre år, men gillar att klippa håret och få en förändring och samtidigt lättare axlar. För långt hår är en ganska tung vikt att bära på.

Så nu i och med våren så har jag gått och gjort en impulsklipp, för att fira förändringens tid. Och jag är så nöjd.

 

FÖRE

Långt hår som inte fått tillräckligt med omtanke på år och dagar. 

 

inbakad flata caroline 1

 

EFTER

Axellångt hår som får flyga fritt med vårens vindar.

 

resizedimage800588 IMG 1205


Årets första och vackraste vårdag.

Skrivet av Caroline Eriksson 29.03.2019

Runt om i byn börjar snön smälta, och vårkänslorna är stora. På vår gård är det dock fortfarande full vinter. Trots att över hälften av den vinter som varit smultit bort, och vårfåglarna börjat bygga bo i fågelholken, så känns det som om det finns lika mycket kvar innan man kan se en grön gräsmatta.

 

Och ja. Jag vet. Innan jag ens hinner blinka så kommer det att vara vår, även på vår gård. 

 

De som dock inte hade problem att känna vårkänslor idag, och som njöt av att vara utomhus, var alla våra djur. Hönsen hittade en fläck, vid lilla skogen bredvid deras hage, där snön smultit bort. De sprang runt och sprättade för kung och fosterland, precis som glada hönor ska få göra. Alla katterna var med, och jag njöt av den friska luften medan jag satt på en sten och höll koll på djuren.


Förevigade denna vackra dag för evigt på bild. Gillar speciellt den sista bilden. 


Ha en underbar helg.

 

29.03.2019 1

29.03.2019 2

29.03.2019 3

29.03.2019 4

29.03.2019 5

29.03.2019 6

29.03.2019 7

 


Hur ska man rösta i valet?

Skrivet av Caroline Eriksson 28.03.2019 | 5 kommentar(er)

Det närmar sig val, och aldrig tidigare har jag varit så oklar på vilket parti eller vilken person som ska få min röst i riksdagsvalet.

Fick i postlådan idag ett tiotals glada ansikten som vill ha min (och din) röst. Som lovar guld och gröna skogar, och bättre villkor för vanliga dödliga ute i arbetslivet och för de som vill skapa en familj. För böndernas skull. Landsbygden.

Miljön. Pensionärerna. De som ska vårda de som levt ett långt och rikt liv.

 
För mig är landsbygden viktig. Familjelivet. Vården. Det sistnämnda eftersom tanken är att jag ska orka jobba med mitt yrke tills det är dags för pension. 

 


Jag scrollade på facebook och såg att ett parti ville ha fler händer till vården. Och vet du vad? Det tror jag vi alla vill. Helst igår.

Det vore också roligt att veta hur vi ska göra för att nå dit. Göra ett yrke lite mer attraktivt, så folk söker sig till branschen. Hur man höjer arbetsvillkoren ytterligare så folk hålls kvar. Att man hellre höjer löner och förmåner för de som gör detta dygnet runt, året runt, istället för att spara och ta ifrån mer och mer.

Jag vill att folk ska kunna känna sig trygga när det kommer till vården. Vare sig det är du som behöver vården, eller ger den.

Jag har sagt det förr, och säger det igen: det här handlar om så mycket mer än om pengar. Det handlar om liv. 


Jag vill att fler ska våga starta en familj, om det är det de önskar i sitt liv. Att man inte ska behöva gå på minus och tvingas ut i arbetet innan barnet ens kan tala, på grund av att det inte är ekonomiskt möjligt att stanna hemma med sina barn.

Jag vill att det ska vara jämställt, samtidigt som man har valet att bestämma själv hur man delar upp sin föräldraledighet.

Jag vill att det ska vara tryggt att vara barn, och att det ska finnas tillräckligt med stöd och trygghet från hem och skola för att vi i framtiden har trygga människor som är vår framtid.


Jag vill att folk som mår dåligt ska få hjälp så snabbt som möjligt. Att det helst av allt inte ens vore möjligt att hamna utanför systemet.

 
Jag vill fortsätta kunna njuta av att bo där jag byggde bo med kärleken i mitt liv. På landet. Att det finns fortsatt service i form av matbutik, skola, daghem, hälsovårdscentral och akutvård och brandkår som är nära till hands.

Jag vill att mina vänner som livnär sig på jordbruket ska kunna fortsätta med sitt jobb, eftersom det är trots allt härifrån maten kommer som du kan hitta i matbutikens hyllor.

 

 

Mycket är viktigt för mig, men det viktigaste av allt är tryggheten.

Jag vill att vi ska ha en regering som får människor att känna en trygghet. Där vi ser möjligheter istället för känslan av hopplöshet. Där vi ska våga njuta av livet, och våga utvecklas som människor, utan att se hinder i vare sig vilket kön vi har eller varifrån vi kommer. Att ekonomin ska bli ett mindre ångestmoment för människor, och att vi alla har samma förutsättningar att ta oss fram i livet. 

Att vi kan ta oss igenom livet, sida vid sida. 

 


Vet du vilket parti som får din röst i riksdagsvalet?


10 tips att spara pengar (utan att det påverkar ditt liv)

Skrivet av Caroline Eriksson 27.03.2019 | 1 kommentar(er)

Som jag nämnde i måndags så arbetar jag inte dygnet runt, har inte pengar i överflöd men upplever ändå att det liv jag lever är värdefullt och att jag inte är begränsad på något vis. Arbetar du inte deltid eller har behövt leva på minimun tidigare så kan det vara svårt, och halvt chockerande, att höra man kan vara nöjd och glad med en mindre lön.

Men det går att leva på mindre, och samtidigt kunna spara pengar och inte ha ångest över räkningar.

 
Hur?

Så här gör jag.

 

money 2724241 1280

Går det att spara pengar utan att det påverkar ens liv negativt? JA!
Bildkälla: pixabay.


1. Res mindre (inte alls).

Jag har inte varit på en utomlandsresa (om du inte räknar med Sverige och färjan över till Åland) på över tio år. Förutom att du gör en stor tjänst åt miljön genom att minska din flygkonsumtion, så tackar även din plånbok dig.

Vet inte om jag skulle åka på en utlandsresa idag, om jag hade pengarna över till det, eftersom jag är så hemmakär.

(Obs! En resa nu som då, vart femte / tionde år gör dig inte till en miljöbov. Det är flyg, inrikes och utrikes, flera gånger per år som påverkar miljön skadligt.)


2. Köper mycket mat, och äter upp den.

Jag både handlar för dagen och veckohandlar. Det sistnämnda är det som får min själ att må bra. Det mesta jag lägger pengar på är mat, förutom räkningar, och för att hålla ner kostnaderna så försöker jag se till att storhandla majoriteten av mina inköp, och att jag faktiskt äter maten jag handlar och lagar.

Mat blir inte dålig så snabbt som du kunde tro. Handla även gärna på erbjudanden, och köp t.ex toapapper i storpack.

 
3. Jag shoppar inga kläder.

Lägger minimalt med pengar på kläder, för jag har redan kläder i min garderob som jag både använder och inte använder. Vi människor behöver inte så mycket kläder.

Dessutom, behöver du shoppa så är loppis att rekommendera. Billigt, återbruk och bättre för miljön. 

 

4. Kör med en bensinsnål bil.

Tankar högst 60 euro per månad.

 
5. Röker inte och dricker inte alkohol (eller energidrycker).

Bara för att du vill spara pengar så behöver du inte bli en absolutist, men du kan se över din konsumtion. Är det nödvändigt att drick en vinflaska per vecka? Ett tobakspaket per dag, eller mer? Och de där energidryckerna? Är de faktiskt så nödvändiga? Blir du faktiskt piggare, eller skulle du behöva se över dina sovrutiner?


6. Gör en budget.

Och håll dig till den. Här kan du läsa om hur jag har gjort upp min budget. 

 
7. Gör matlåda.

Även hur gott det vore att ha någon som kockar åt en varje arbetsdag, så är det inte möjligt i mitt arbete. Jag tar med mig egen lunch jag gjort, och de dagar jag tagit med mig micromat har jag ångrat mig, eftersom de är smaklösa.

Egen mat är nog alltid, och smakar alltid, bäst.

 

8. Sälj saker du inte behöver.

Och köp mindre nytt.

 

9. Se över dina anslutningar.

Genom att se över dina anslutningar med internet, telefon och el kan du göra bättre avtal, som ger dig mer för mindre peng. 

 
10. Lev på det du har.

För det låter ju vettigt. Du kan inte spendera pengar du inte har, och endera så arbetar du mer eller så ser du över din ekonomi och vad du har råd med. Jag känner att mitt liv har stor mening och ger mig glädje, trots att jag inte shoppar varje månad eller äter ute på restaurang varje fredag.

Jag varken vill eller behöver ha mer. Jag är nöjd. 

 

Hur gör du för att spara pengar?