blogghedaear

Det största badrumskaklet jag sett.

Skrivet av Caroline Eriksson 22.11.2017

Igår var det dags för vår kaklare Dahlskog att fortsätta kakla i huset, och det enda rummet som är kvar är det stora badrummet. Det som kommer att ta mest tid och vara nervpirrande, eftersom det är ytterst viktigt att alla plattor blir perfekta, för annars är risken stor att man skär upp fötterna, då kaklet är 60 x 60 cm och rakt avskurna.

 

Nu kanske det låter som att jag sätter stor press på typen, men..

 

21.11.2017 1

 

..se bara hur lugn och glad han är. På bild så blandar han ihop den där sörjan som fäster plattorna mot golv och väggar.

 

21.11.2017 2

I vänstra hörnet ser du en liten bit av vår bastu.

 

Han började med golvet. Det är så stora plattor att det endast behövdes 18 plattor för att täcka golvet, men var ett heldagsarbete, just på grund av hur noggrann man ska vara. Det är viktigt att kunna behålla någon slags lutning i badrummet, samtidigt som plattorna ska vara säkra och fina att gå på.

 

Det första jag sa när jag såg golvet (även i detta skicka som det var på bilden) var: "HERKULES SÅ FINT!". Det andra jag sa var "Är det så rakt och bra nu så vi inte skär upp fötterna?", varav han svarade att "Ja, så pass att om ni skulle råka skära upp er så kommer jag personligen och syr ihop såren". Tur han har humor och är säker på sig själv.

 

Som den gången jag sa åt elektrikern att han gjort ett bra arbete, varav han svara "japp". HAHA.

 

21.11.2017 3

 

Fick även vara med och se hur det gick till när man skär till kaklet. En effektiv maskin som skärde till plattorna mot väggarna så allt flyter ihop vackert sedan. Finns inte något som kanske stör oss mer, när det kommer till kakel, är om man börjar med en hel platta men sen kanske bara har en tredjedel i andra hörnet av rummet.

 

Med Dahlskog behöver vi i alla fall inte vara rädd för det, eftersom han har räknat ut allt precis innan han la ut plattorna. Han såg dessutom till att en platta kom precis vid dörren till badrummet, så det inte skulle ha blivit en konstig fog där mitt i.

 

21.11.2017 5

 

Det är lite klottigt att skära till kakel, så därför hade han plastat in väggen som maskinen stod vid, för att inte förstöra mitt mästerverk då jag målat väggen.

 

21.11.2017 7

 

Och här läggs sista plattan på plats på vårt stora badrumsgolv. 

Idag ska han fortsätta, och nu är det väggarna som ska täckas. 

 

Det värsta (golvet) är över, och nu har vi snart ett hela badrum med kakel från golv till tak. Det kommer att bli så otroligt snärtigt.


VI HAR KAKEL PÅ PLATS!

Skrivet av Caroline Eriksson 21.11.2017 | 2 kommentar(er)

HERREJEEE vad det går undan nu vid huset. Jag och Fredrik har nästan listat hela huset klart med taklister. Eftersom "alla", även denna gång, berättat om hur jobbigt det är att lista så var jag lite fundersam hur det egentligen skulle gå. Men det går bra, och det är en annan historia att ta i ett annat blogginlägg.

Som jag har sagt förr, och säger igen nu; man ska inte lyssna så mycket på andra innan man testat på något själv.

 

Nu är det hur som havet den här typen jag ska blogga om idag. 

 

18.11.2017 1

 

Vår kaklare Dahlskog! Han har arbetat på med våra badrum, och nu är 3 av fyra rum kaklade och färdiga! Bara stora badrummet kvar, som ska ha specialkaklet från italien i sig.

Jag får liksom nypa mig själv i armen för att förstå hur snabb och duktig han är på att arbeta och skapa badrum.

 

18.11.2017 2

 

Han arbetar så effektivt, är noggrann och arma duktigt, vår kaklare. Efter att ha lagt primer, spacklat på några ställen och lagt så många varv som behövs av fuktspärr, så var det dags att börja kakla.

Äntligen, även om väntan inte var så lång.

 

Vi hade först tänkt ta samma italienska kakel till både bastun och grovköket som vi valt till stora badrummet, men tydligen var det problem i Italien att få skuret 10x10 plattor, så vi fick gå på alternativ b: ett liknande, med lite mindre struktur och mönster. Men betydligt billigare.

Dessutom är det inte skuret med raka kanter, som vårt 60x60's kakel har, så det blev lättare att arbeta med.

 

18.11.2017 3

Ser du mina skor? :'D

 

Detta kakel hade alltså lite mjukare kanter och var "bara" att placera ut på golvet. Eller vad vet nu jag, för jag har aldrig kaklat. Men han får det att verka så lätt att skapa badrum, trots att jag förstår att det är mycket tanke och räkning bakom. Och tålamod. 

 

Han ska ännu placera plattor 10 centimeter upp efter väggen, där du kan se fuktspärren, som är det gråa. Dessutom ska det fogas ännu, men jag kan som inte hålla mig. 

JAG VILL VISA ER GROVKÖKETS GOLV NU! Så här är det:

 

20.11.2017 1

 

TADAA!

 

Det är så otroligt vackert och skönt att gå på. Jag kan se framför mig hur åtminstone en av våra tre katter kommer att hitta sin favoritplats i grovköket på det varma kaklet efter att golvvärmen är på.

 

20.11.2017 2

 

Och som jag ser fram emot att få lägga grovkökets inredning från Puustelli på plats, så snabbt golvet är färdigt kaklat och fogat, så blir allt blir en mer helhet. Som du ser så har vi inte ännu golvbrunnen på plats, eftersom jag och Fredrik valde två specialgolvsilar. Men de borde vara på plats idag, när du läser detta blogginlägg.

 

20.11.2017 3

 

På den där plattan som är uppgjuten ska vår bergvärmepump stå. Vi ska gömma undan hela den där tekniska ytan med ett vackert tyg. Vi kunde ha gjort skjutdörrar, men hade behövt förlänga väggen lite då, så tills vidare så kommer vi att leva utan skjutdörr för att se hur det känns. 

Tänk dig en guldstång och ett vackert tyg, minst lika bra.

 

Sist men inte minst så vill jag åter igen skriva hur tackam jag är över vår kaklare. Så otroligt bra och fint arbete, och så är han lugn och snäll, så det är fortsättningsvis bara goda energier i huset. 

 


En oinbjuden gäst (och det vackraste kaklet)!

Skrivet av Caroline Eriksson 15.11.2017 | 1 kommentar(er)

Minns ni den där postiljonen som fick mig att fundera om det enda som behövs för mer fred på jorden är katter? Nå...

 

14.11.2017 1

 

..igår möttes vi igen. Den här gången pratade han ingen svenska, men kan bero på att jag inte hade några katter vid min sida. Men igår var det för en gångs skull inte svenskan som var det viktigaste. Det viktigaste var att få hem vårt ljuvliga kakel som färdats från Italien till lilla Petalax.

 

Hela historien vägde över 1000 kilo och det är inte illa.

Och förutom kaklet så fick jag även en oinbjuden gäst, som vägde lite mindre.

 

14.11.2017 2

 

Märkte snabbt när jag öppnade det dyrbara paketet att det fanns något som inte alls hörde hemma där: EN INSEKT. EN ITALIENSK FLUGA. Den var innanför allt skyddsplast, och den här typen har gjort en av de största resorna i sina liv. 

 

Jag trodde först att den var död, men ville som peta bort den från tejpen. När jag gjorde det så började den surra och flaxa med vingarna. En envis typ. Så jag gjorde det som en god själ ska göra: räddade den. 

Sen tror jag stackarn hade jetlag, för den flög rakt ner på marken och lämnade chockad där. Jag förstår den, för det är så jag känner mig varje gång den första snön faller eller det blir kallare än åtta plusgrader.

 

14.11.2017 3

 

Men om någon ser en italiensk fluga, så är det tack vare mig. Nu vill jag ta tillbaka fokus till det som inlägget egentligen var tänkt att handla om. BADRUMSKAKLET. Det här speciella kaklet är från Pastorelli, och heter Denverstone De White.

Denna är i storleken 60 x 60, och är skuret på ett sånt sätt att det knappt syns någon fog. 

 

Ytan är matt och det känns av lite struktur när man drar fingrarna över kaklet. Det är ett konstverk i sig själv, och jag och Fredrik föll för den första gången vi såg den för flera månader sen. Nu är det vårt.

 


Äntligen sker något nytt i huset!

Skrivet av Caroline Eriksson 14.11.2017 | 1 kommentar(er)

Nu har egentligen inget stort hänt vid huset sen sist ni hörde något, och det börjar snart bli två veckor. Men i helgen fick vi nyenergi igen och möjlighet att fortsätta beta av vår "att göra-lista" för huset. Det är inte många punkter kvar, och nu börjar det bli pirrigt i magen.

 

Medan jag höll på med ett hemligt rum i huset, som ingen får se skymten av innan det är klart, så fick vi även igår fintbesök av kaklaren vår. Det var tack vare Thomas vid Puustelli som jag blev tipsad om Dahlskog. Dahlskog är från mina hemtrakter och förstår alltså min dialekt utan problem. Dessutom så var han den som utan att tveka vågade ge sig på vårt speciella badrumskakel. Vid första besöket kunde han räkna ut hur det skulle bli och verkade inte nervös, trots att det är 60x60 storlek på plattorna.

 

13.11.2017 1

 

Så igår var alltså dagen äntligen något började hända med båda badrummen och grovköket. Trots att de är lika långt gångna som resten av huset, så har jag längtat extra mycket till den dagen man får börja förbereda för det vackraste kaklet på planeten.

 

13.11.2017 2

 

Först började han att kolla igenom att golv och dess lutningar, så de är som de ska. Även om vårt golv blev bra gjutet, så var det även på vissa ställen det kom konstiga lutningar och då behövs det fixas med spackel (enkom för badrum, inte det vi lagt på väggarna).

 

Dessutom ritade han ut på golvet var plattorna skulle komma så det verkligen skulle bli bra. Vårt kakel är skuret på ett sånt sätt så det är extra viktigt att ytan under är så rak och bra som möjligt (med den naturliga lutningen förstås), och det var det han skulle fixa till igår. 

 

13.11.2017 3

 

Så på de ställen där det behövdes spacklas så la han ut primer. När jag frågade varför primer behövs, så tror jag det var något om att trots att man dammsugit (som han gjorde först av allt), så finns det även små små små damm kvar på ytan av golvet, och primern fäster allt samman så det blir bra yta att arbeta på.

 

13.11.2017 4

 

Sen var det dags för spacklet. Det var bara på några få ställen som det behövdes spackel, och just det du ser på bild är det som behövde mest spackel.

 

Vilken dag som helst så kommer våra badrumskakel, och då kommer jag nog att visa bilder av hur det ser ut. 

Nu är jag ba så glad och känner mig trygg att låta Dahlskog ta hand om badrummen, medan jag och Fredrik funderar på taklister och att få köket på plats. 

 


Domen om golvet, hur gick det?

Skrivet av Caroline Eriksson 06.11.2017 | 1 kommentar(er)

Har du någon gång varit så nervös att du svettats? Tittat på klockan var tredje sekund och räknat minuterna ner tills ditt nuvarande tillstånd av nervositet kommer att övergå till något annat. Besvikelse eller lycka. Alla känslor hängande på ett litet besked.

Nå, det här var jag idag.

 

6.11.2017 1

 

I fredags var ju Polygon och borrade sex hål i vårt betonggolv och idag skulle domen ges om golvet var redo för kakel och laminat. Man kan ju använda sig av alla mätare som finns, men just att borra är det som ger det bästa svaret.

 

Jag visste ju att det enda som kan verkligen sätta stopp för våra drömmar att få flytta in någon gång är just om golvet fortfarande är fuktigt.

Dessutom visste jag om många andra som väntat i längre än fem månader och två veckor för att få ett golv torrt, och vi hade ju inte ens haft på avfuktaren så länge. Hur skulle detta gå?

 

6.11.2017 2

 

Först så kopplade mannen som skulle mäta vårt golv in en några sladdar och extrakollade att inte golvet var för varmt. Vårt golv hade den perfekta temperaturen och vad jag kunde avsläsa av mätaren så var det dessutom torrt.

 

”Värdet kommer att stiga ännu, så vi måste vänta i en timme innan vi kan få slutgiltigt resultat” sa han, och jag bad till gudarna om att det inte skulle stiga mer än en grad, trots att jag såg siffrorna stiga som på en febermätare. 

Det var typ här jag började svettas.

 

6.11.2017 3

 

I en timme satt vi och väntade på att tiden skulle vara inne att se slutresultatet av mätningen. Ett betonggolv är ju inget man sist och slutligen har makt över och det värsta man kan göra är att skapa onödiga mögelproblem, bara för att man vill så snabbt som möjligt ha golv på plats.

 

När det var dags att mäta golvets RH-värde så var jag så peppad. Glodde som en tok på sifforna mätaren visade och...

 

6.11.2017 4

 

HE VA TORRT! HÖÖNI HE. Typ en bra tid har det också vad jag kunde utläsa av siffrorna, men jag är ju ingen expert, höhö.

Hade svårt att gömma min lycka, och kände att det är helt onödigt att ens försöka behärska sig, när han tog bort rör efter rör. Det behöver inte mätas igen och nu mårar vi ba på.

 

Banne mig så skön känsla.

 

6.11.2017 5

 

Efter denna glada selfie skickade jag whatsapp-meddelande till Fredrik och Ida från Vasa Färg. Jag ringde byggmästaren och därefter ringde jag och tjoade till kaklaren.

Åkte till vårt nuvarande hem och berättade för grannen. Även om de tycker det är tråkigt att vi ska flytta, så är de även glada för vår skull. Sen gick jag in och berättade för alla katter att golvet är torrt.

 

Och nu berättar jag det för er.

 

 


Nu blir jag hemlighetsfull.

Skrivet av Caroline Eriksson 06.11.2017

Taklister är något jag aldrig förr lagt märke till eller brytt mig om. Tills nu. Det är som en hel djungel av olika mönster, storlekar, färger och hiblahaa, och vårt hus ska bara ha det bästa och det vi själva tycker om.

Så i torsdags var jag och Fredrik till Vasa Färg för att bestämma oss för nästa skede i bygget: tak- och golvlister.

 

Eftersom jag och Fredrik inte diskuterat lister så mycket så trodde jag det skulle bli en lång historia av velande innan vi betämt oss, men det gick i ett huj. Vi blev förälskade i två lister och tog hem dem för att prova hur det skulle passa huset.

Vi valde båda två.

 

5.11.2017 1

Våra taklister är hemlisar nu.

 

Har som kommit till det stadiet av husbygget nu när jag vill hålla allting för mig själv. Vill som inte ens inspirera i misstag av att någon annan ska göra det till sin egen idé. Kanske det bara är en fas, men något måste man få ha för sig själv. Utan att ha dåligt samvete.

Annars, vad har hänt med mitt hår? Det är inte risigt, skitigt eller okammat. DET HAR BLIVIT HALVLOCKLIGT! Mitt spikraka hår som inte böjde sig för starka permanentmedel förr i tiden, har nu krullat till sig lite. Hormoner?

 

Hur som haver så kommer jag nu att inte bara ha mitt wc som en enorm hemlighet, utan även alla taklister. Tills de alla är fastspikade. Då får ni härma hur mycket ni vill.

 

5.11.2017 2

 

Medan jag har jobbat hela helgen så har Fredrik skruvat fast dörrar på alla skåp och fixat lite till i köket. Dessutom så har han fixat nu så att alla våra lampor är uppe i taket. Man kan i alla fall inte klaga på belysningen i vårt hus, för de är bländande vackra och lyser starkare än... allt annat.

Det var även häftigt att få se att vår tanke om hur vi skulle ha lamporna blev minst lika perfekt som vi tänkt oss. Så snyggt är det.

 

Ska fotografera hur det blev med lamporna när det är dagsljus så är det lättare att se. Då lär ni alla som undrat varför vi sågat så stora hål i takpanelen förstå hur vi har tänkt. :) 


Han borrade hål i mitt betonggolv.

Skrivet av Caroline Eriksson 03.11.2017

Idag lät jag en man jag känt i tio minuter borra hål i husets betonggolv.

 

Nu vet jag inte om detta är ett måste för alla nybyggda hus, men vi är hellre på den säkra sidan än osäkra, och vägrar skapa mögelproblem i ett hus man inte flyttat in i ännu. Därför hade vi Polygon att komma och borra i vårt betonggolvet för att få ett riktigt exakt RF-värde.

 

3.11.2017 1

 

Det var en typ som borrade och en annan som gick runt och bestämde var hålen skulle borras. Med hjälp av en värmekamera kunde man se var det var säkert att borra, för herrejee vilket liv det hade blivit om man borrade i ett av golvvärmerören. 

 

För att se med värmekameran så behövde vi kyla ner golvet ett par dagar före idag. Annars skulle man inte kunna urskilja rören bra på kameran. En timme innan Polygon hittade till Petalax så var jag via huset och knäppte på golvvärmen och voilà! Nu syntes rören på kameran. 

 

3.11.2017 2

 

Jag har inte varit så insatt i det här, så trodde det bara skulle vara ett djupt hål de skulle borra. Visade sig att det var två hål, i två olika mått. Och det var viktigt att de blev perfekta.

 

3.11.2017 3

 

Efter att de borrat så lämnade det här kvar. Ser ut som två provrör.

 

Även detta företag var trevliga, och fick komplimanger för hur fint huset kommer att bli. Jag tackar och bockar. Vi har gjort vårt bästa.

 

3.11.2017 4

 

Nu har vi alltså sex hål borrade i vårt hus, på tre olika ställen. I vår klädkammare, köket och i mitt kontor. På måndag kommer de och mäter, så förhoppningsvis får jag svart på vitt då att golvet är redo för oss. Jag är lyckligtvis ledig då, så kan även då vara med och se hur det ser ut när man mäter golvet.

 

Och nu vet ni vad jag har gjort på eftermiddagen idag. Eller, inte jag, men någon annan. Nu ska vi alla meditera hela helgen lång att detta betonggolv är kruttorrt och redo för det vackraste kaklet och laminatet som finns på denna planet. 

Okej?

 


Från ritning till verklighet.

Skrivet av Caroline Eriksson 30.10.2017 | 2 kommentar(er)

Vanligtvis brukar jag ha mycket att visa och berätta för er om måndagarna, och även denna dag är det nio bilder med text som ni ska få ta del av.

Helgen som varit har varit en av de mest produktiva och effektiva helgerna. Speciellt gårdagen. Och det har varit så otroligt roligt.

 

29.10.2017 2

 

Det såg ju lite kaosartat ut när Puustelli lämnat av all inredning till huset. Halva huset fylld av lådor, hyllor och maskiner som ska underlätta vardagen för oss (läs: diskmaskinen). Eftersom karln i bakgrunden, världens bästa älskling, lagt takpanel i det sista rummet på lördagen så var det fritt fram för oss att börja bygga ihop lite hyllor igår.

 

Jag var så taggad.

 

29.10.2017 3

 

Bildbevis på hur mysigt vi hade igår. Jag tände eld i vår Tulikivi och serverade grillad korv. Trodde ju aldrig att jag skulle tröttna på korv, men vet ni vad? Så småningom börjar jag nog få fyllon av dem. Finns det något annat enkelt och gott jag kan laga i spisen?

 

Huvudsaken var i alla fall att vi blev mätta, belåtna och redo att börja söka efter rätt lådor och börja bygga inredningen till huset.

 

29.10.2017 4

 

Vi började med farstun som blev klar i ett huj. Vi byggde skåpen i vardagsrummet och bar dem sedan på plats.

De där svarta benen alla skåp har (förutom de i badrummen & grovköket som har i metall) kommer att bli undangömda av en vit träskiva.

 

29.10.2017 5

 

Vi mätte med två stycken vattenpass, och allting var perfekt. Bra byggt av oss och bra gjutet golv. Jag är så glad att vi fick vara en av de sista golven Malax Byggmaskiner gjöt, för det blev så rakt man bara kan få. 

 

29.10.2017 6

 

Syntolkning av bild: Fredrik mäter ut längden på benen till skåpen.

Vi lyckades ha gott humör hela dagen och kvällen, och eftersom det gick så bra i farstun, så fortsatte vi till nästa rum. Köket.

 

29.10.2017 7

 

På bild ser du Fredrik som stansar fast bakskivan till vårt ena köksskåp som ska vara bredvid kylskåpet och frysen. Jag hade ju lovat en videoblogg när vi började på med att bygga ihop köksinredningen, men det var ungefär här jag kom på det. Då var det lite för sent.

 

Ska försöka att vlogga en ny dag.

 

29.10.2017 8

 

Här är skåpet, färdigt och på sin plats. Eller ja, de är ju utan sina dörrar, men det lägger vi på sen.

Men det är något som inte syns på denna bild som jag vill visa er.

 

29.10.2017 9

 

Det gömda uttaget för mikron! En mikro tar trots allt upp mycket arbetsyta i köket, och vad är nu inte bättre än att kunna gömma undan den i skåpet? Vi har många fiffiga lösningar i detta hus, och detta är en av dem. 

 

29.10.2017 10

 

På grund av vintertiden så hann vi titta på klockan flera gånger under dagen, och blev varje gång lika förvånade över hur lite klockan var. Så istället för att slöa så fortsatte vi ta fram skåp och rada dem på sin plats, samtidigt som det blev mindre kaos i huset.

 

Efter att taklisterna är på sin plats så tar vi och hänger upp alla köksskåp och fäster alla andra skåp så de hålls för evigt. Men tills vidare är det härligt att se att allting passar och kommer att bli så fint.

 

Allt detta var för länge sen bara en ritning. Nu blir det verklighet.

 


En lastbil kommer lastad med: PUUSTELLI.

Skrivet av Caroline Eriksson 24.10.2017 | 1 kommentar(er)

Jag bloggade ju om då vi sålde vår själ till Puustelli, och igår fick vi det vi skrivit under papper på. All inredning till huset. 

Det var ju inte bara kök vi köpte från Puustelli, utan även inredning till grovköket, båda badrummen och tamburen. 

 

puustelli 1

 

Så här såg det ut på eftermiddagen efter alla möbler var inlastade. Mitt i ett organiserat kaos satt jag och log, för nu var allting här. 

 

Men vi tar och backar bandet lite till hur det såg ut innan hela huset fylldes med välpackade inredningar.

 

puustelli 2

 

Tadaa! Rent och fint hem. Man skulle nästan ha kunnat bjuda in till dans i huset, av vad ytorna var rena och redo för inredning. Jag visste inte hur mycket det sist och slutligen skulle bli, med all inredning, men det var trots allt fem rum som skulle ha flera skåp och hyllor, så förstod att det behövdes lite plats.

 

puustelli 3

 

När lastbilen körde in på gården så pirrade det till i magen. Där inne var vår diskmaskin! Mitt badrum! Kylskåpet och den enorma frysen jag ska fylla med glutenfria fiskpinnar och bär!

De två karlarna som bärde in allt talade endast finska, men det gick bra ändå. Börjar bli lite av en expert på finska, och ser till att ta mig fram på ett främmande språk.

 

Sa åt dem var jag ville ha all inredning medan jag viftade med händerna:
"Keittiö täällä ja resten siellä!". De förstod mig och började arbeta på medan jag satt på en stol i hörnet av huset och övervakade allt.

 

puustelli 4

 

De första möblerna till köket. Nu i efterhand så är jag glad att jag tog denna bild, för bara en halvtimme senare skulle jag inte ens se detta hörn. Om sanningen ska fram så låg jag och funderade vad som faktiskt fanns i det där hörnet, innan jag skulle somna igår.

 

puustelli 5

 

De arbetade snabbt och effektivt och la köket i ett hörn. Grovköket i ett annat och tamburen längst bort. Precis som jag ville ha det.

 

På varje möbel står det klart och tydligt vilket rum den hör till, och när det handlar om flera delar så står det 1, 2 och 3 på dem. Det ska väl nog gå bra att få allt detta att bli kök och grovkök, bara man koncentrerar sig lite. Thomas från Puustelli sa senast igår att det är fritt fram att ringa honom om det är något vi funderar på medan vi monterar köket. 

 

Bättre att fråga en extra gång för mycket, än att göra fel med dyrbara saker.

 

puustelli 6

 

Och så här såg det ut när karlarna sa att lastbilen var tom och allting var inne i huset. "Jestas mikä paljon tavara", sa jag. 

 

puustelli 7

 

Som sagt, ett organiserat kaos av Puustelli-inredning. Vissa bänkytor är så stora att jag undrar var de ska få plats, men allt borde ha en mission i huset. Det här skulle för övrigt vara himmelriket för Mr Fantomen med alla pafflådor.

 

puustelli 8

 

Från andra öppningen in till köket ser det ut så här. Alarm som ska varna om vattenläckage fick en alldeles egen låda, och vår diskmaskin borde finnas någonstans långt inne i högen.

 

Till höger om mig på bild är en liten del av kylskåpet och frysen, som är i rostfritt stål. Jag bad dem lägga dem på rätta stället från början, så jag och Fredrik slipper bära det över halva huset sen. Stod och pajade kylskåpet genom plasten igår och tyckte den var så fin. 

 

puustelli 9

 

Så, nu är vi tillbaka till där detta blogginlägg började. Jag mitt i ett organiserat kaos av Puustelli möbler. Jag funderar på om jag ska försöka mig på att vlogga när vi sätter ihop allting på plats. Vad säger ni om det? 

 


Jag har endast en att tacka.

Skrivet av Caroline Eriksson 23.10.2017

Allt längre projektet Bygga hus framskrider, desto närmre kommer vi ett inflyttningsdatum. Som vi ännu inte spikat fast. Och även om vi närmar oss, så mister vi samtidigt mycket tid. Det är inte många timmar, knappt två, som vi ger av våra vardagar. För varje dag blir det mörkare om dagarna, och vi arbetar mot klocka och ljus. 

 

Trots och mot alla odds, så ser huset ändå fem före inflyttningsklart. Även om jag tyckte det redan när vi inte ens hade upp gipsskivor, för redan det var stora framsteg och framgångar för oss. Men nu är det på riktigt.

Det är inte mycket kvar.

 

Nästan hela huset har takpanelen på plats, och det är endast en person jag har att tacka.

 

22.10.2017 1

 

Fredrik.

 

Tack för att du dessa två helger jag arbetat, lagt takpanelen själv. För att du orkar byta om efter varje arbetsskift för att vara vid huset med mig. Tack för att du hade en gömd talang som takläggare på takpanel. 

Tack för det du gör och den du är. 

 

Speciellt för den du är, för du är bäst.

 

22.10.2017 2

 

Jag hade ingen aning om hur länge det skulle ta att få takpanelen på plats. Men det här gick undan, som med allt annat. Tre rader takpanel och 5000 stift senare så är det nu endast ett och ett halvt rum som är utan takpanel. Allt annat är klart och väntar på taklister. 

 

I helgen har dessutom största delen blivit klar; hallen, vardagsrummet och köket. Som i princip är ett enda stort rum.

 

22.10.2017 3

 

Vanligtvis skulle man kanske städa innan man börjar fotografera sitt älskade hem, men jag blev så till mig då takpanelen blev klar att jag bara behövde fotografera med detsamma. 

Städa gjorde vi senare i mörkret.

 

Välkommen till hallen. Vindstrappan är inte fullständigt färdigt, men det räknas inte nu. Det som räknas är allt annat.

 

22.10.2017 4

 

Plötsligt blev allt ännu mer ljusare vid vårt hem. Vem trodde det var möjligt, i det som redan varit det ljusaste hemmet på planeten?

 

Vår helvita takpanel är så snygg och passar perfekt till vårt hem. Det kändes inte som att takhöjden blev snäppet lägre. Tvärtom. Alla ytor började kännas ännu större. Mer rum över huvudet och plats att röra sig på. Mer ljus.

 

22.10.2017 5

 

Se bara hur snygg takpanelen blev runt vår Tulikivi!

 

22.10.2017 6

 

Utsikten till köket..

 

22.10.2017 7

 

..och utsikten från köket.

 

22.10.2017 8

 

Det här var den absolut bästa avslutningen jag kunde få på förra veckan och helgen som varit. 

 

Jag har världens vackraste hus som jag har lyckan att bygga tillsammans med världens bästa karl.

Fredrik, tack. <3