När karlar får arbeta ifred.
Innan jag for till Jakobstad i måndags, tog jag ett ärevarv via huset innan resan startade. Då var det minsann full rulle.
Sambon uppe på mellantaket, medan en elektriker stod i dörröppningen till huset och en annan var vid terrassdörren på andra sidan huset. Rörmokaren trippade runt bland alla kablar, och jag klättrade bara upp på stegen till vinden för att säga "Hej då, jag älskar dig" åt Fredrik.
Hur hade det gått för alla karlar då medan jag var 140 km borta?
Nå, det var lite kaffefläckar på våra köksritningar, men tydligen hade koffeinet gjort sitt FÖR ALLTING VAR KLART.
Dock var det väldigt råddigt också.
Annars är jag verkligen inte den pedanta typen, utan klarar av om det är lite stökigt. Men det här mötte mig i den lilla hallen till både badrum och tvättstugan (jag står i badrumsöppningen på bilden).
Vad ska man göra då?
Nå, jag började städa. Det tog ju inte så himla länge att plocka upp allt skräp och sortera det skilt. Det som tog längst tid var att samla krafter för att komma igång.
Annat vi gjorde i huset igår var att borra hål för de eluttag som inte ännu var fastborrade. Fixade förstärkning för köket och badrummets inredning.
Hade nästan glömt hur illa gasen från spikpistolen luktar. Nästan så man får en billig fylla samtidigt som man står och håller för öronen.
Så här ser alltså ett hål ut innan den får klönten med alla elsladdar i sig. Fönstret du ser genom hålet är det till barnrummet. Det är det ljustaste rummet i hela huset, förutom vardagsrummet och köket.
Och så här ser det ut när de är på plats eller väntar på väggen de ska sitta i. Och innan vi sopade golvet här också.
Idag ska vi ÄNTLIGEN få börja isolera väggarna och lägga fast de sista gipsskivorna. Som jag har väntat.
Tur att allt vvs- och elarbete sist och slutligen gick snabbt och bra.
Hem, ljuva hem.
Tänk att det inte för så länge sen såg ut så här vid huset:
Och nu ser det ut så här:
TÄNK vad lite färg kan göra stor förändring till ett hem. Crejzit.
Jag har målat klädkammaren, barnrummet, tekniska utrymmet och det som ska bli vårt kök och vardagsrum. Och allting blev så stor helt plötsligt.
Tänkte som ta med er på en kort rundvisning i huset nu, innan det hinner förändras allt för mycket.
På vår eldstad finns ved, som är på tork och väntar på att senare bli eldad. Annars är det ba en snygg inredningsdetalj.
Den som har bra syn eller glasögon ser kanske att det är några ställen ovanför terrassdörren som Fredrik har behövt spackla lite. Alla små bular och sånt man redan trodd man fixat, kommer plötsligt fram efter att man grundmålat väggarna. Men det är ju lätt fixat. Lite spackel på, slipa och måla på nytt och så är bulorna magiskt borta.
Igår var jag lite för ivrig när jag skulle döda en geting, så min enorma flugosmätto gick sönder. Igen.
Fick stärka den med en pinne och jesustejp. Som ni också ser så borde jag ta och fixa ihop lite mer ved om jag vill ha någon grillad korv.
Det här gott folk ska bli vårt kök. Även om huset har en öppen planlösning så är det två öppningar till köket. En från hallen, och en från vardagsrummet. Det här är det man ser från hallen. I love it.
Som bäst är det VVS- och el-arbeten på gång i huset. Det här blir vårt tekniska uttrymme. Jag och Fredrik leker med tanken om hur vi ska kunna gömma bort detta ställe av huset, på ett snyggt och funktionellt sätt.
Det du ser som är uppe på väggen är ventilationsmaskinen.
Rolig historia: råkade få fel maskin hem till oss först, vilket hade varit så kraftig att vi aldrig behövt använda en hårfön. Den här är inte lika amper.
Och så här satt jag igår och hade bästa utsikten: Fina Fredrik som tog ner en av korsskålnings-bräderna. Vi ska göra en liten speciell förändring i detta vardagsrum som blir perfekt.
To be continued....
Nåjaaa, ÄNTLIGEN!
För exakt fyra månader sen körde två lastbilschaufförer över halva Österbotten med vårt hus. Det blev ju som en liten överraskning för oss, eftersom vi förväntade oss huset först dagen efter. Men telefonen fortsatte ringa till Fredrik, och jag pushade karln som aldrig svarar på okända numror att svara, och det var lastbilschauffören som ville veta hur har skulle köra den sista biten. Tur, annars hade väl stackarn kört genom Bofjärden.
Nu ser ju allt helt annorlunda ut, och jag är glad att jag dokumenterar nästan varje steg, för man glömmer så lätt.
Men det var inte det jag tänkte skriva om. Det jag tänkte berätta är att äntligen, ÄNTLIGEN, så börjar det ske något häftigt som el och färger i huset. Halleluja! Som jag har längtat.
Det var ju egentligen tänkt att jag skulle städa igår i huset, men det är just då man hittar på annat att göra. Som typ, grundmåla.
Jag ska inte ens låtsas som att det här spacklandet och slipandet har varit det roligaste momentet i husbyggandet. Men Fredrik däremot har haft mer tålamod, och igår var flera väggar och rum redo för grundmål.
Däremot är det här med att måla verkligen min grej. Började sakta men säkert i tvättrummet, där även bergvärmemaskinen och ventilationsmaskinen ska vara, så vi nu får upp ventilationsmaskinen så småningom.
Medan jag målade bullrade det för fulla muggar utomhus och det var sommarens första riktiga åskväder.
JAG ÄLSKAR BLIXTAR OCH DUNDER.
Men det gick lite väl hastigt att måla där, så fick fortsätta i det blivande barnrummet. Alla rum har ju sett så små ut, då gipsskivorna är mörka. Men med lite vit färg så fick man plötsligt nya perspektiv och förstod att det är enorma rum vi har i huset. Högt till taket är det också!
Jestas.
Så här snyggt grundmålade jag hela barnrummet.
På kvällen fick vi besök av elektrikern som började dra el. Fredrik hjälpte nog till lite, och stod inte bara och övervakade arbetet. :'D
Även om det alltid är roligt att se andra arbeta, var det en riktig fröjd att se elektrikern arbeta. Kablar drogs i taket över hela huset, och det gick snabbt. Dock är det hur mycket kablar som helst som ännu ska dras, så el-historien fortsätter en annan dag. Men jublar inombords över att det börja ske såna här saker i huset nu.
Idag fortsätter jag att måla. Äntligen får jag den där ljusa tillvaron jag önskar, även i huset.
Vad är på gång?
Sex bilder ska försöka sammanfatta vad som riktigt är på gång vid huset. Det är väl nu folk börjar tröttna och tycker det inte händer någonting alls, med gudarna ska veta att det händer något precis varenda evigaste dag.
Jag och Fredrik håller fortfarande humöret uppe och arbetar sida vid sida för att få huset att bli beboeligt. Och bra går det.
Vi spacklar, slipar, spacklar, slipar och spacklar ännu mer. Har lite dåligt samvete över det blivande barnrummet, som har blivit som alla förstfödda vår "testkanin"-rum. Den har nu fått så mycket spackel att det ska balansera samvetet och är näst intill perfekt.
Använder munskydd när jag kommer ihåg det. Resten snyter man ut på kvällen.
För övrigt så är jag den förstfödda i mitt släkte, medan Fredrik är den yngsta. Kanske därför vi passar bra ihop?
Den här veckan håller jag tummarna för att elen dras i väggarna, vilket betyder att sen är det ba fritt fram att dunka upp resten av väggarna. Vi har förberett arbetet lite för elektrikern så allt ska gå smidigt och borrat hål uppe i väggarna där elen ska dras.
Det såg så enkelt ut att ja ba sa "Okej, ba du tar en bild!" när Fredrik frågade om jag skulle prova borra lite.
DET VAR SVINTUNGT. Vilket kanske syns på min koncentrerade blick. Eller så har jag ba glömt glasögonen hemma.
Men ändå. Det var tungt. Och då har jag faktiskt blivit riktigt stark det senaste halvåret.
Jag har rivit upp penningblad från vår nuvarande trädgård och flyttat till huset. De är riktiga marktäckare med gula vackra blommor det där penningsbladen, och jag har en föreställning att de ska ta över vår vackra stenmur och göra infarten till vårt hem ännu mer inbjudande.
Och som ni märker är det några dagar mellan att bilderna blivit fotograferade eftersom jag här har rosa hår.
Jag kan vara också som någon vacker blomma.
Och så blev vi i fredags ett steg närmre husets inredning. Vi tar i princip ALLT från Puustelli, och det är just därför Thomas Berglund var till oss för att kontrollmäta så allting ska passa perfekt.
Långa historien om kök och sånt kommer när jag fått vackra 3D bilder av husets inredning, så ni också får se hur fint allting blir. Men korta historien är att Thomas kunde trolla fram magi från mina beskrivningar av hur allt skulle se ut.
Och så började Fredriks ögon glittra när han såg resultatet av första 3D-utkastet, så då slog vi till.
Thomas hade med sig minstingen, som gav vårt hus godkänt. Speciellt skogen som var fylld av "godis" (läs: blåbär). Dessutom fick jag använda mig av den kreativa ådran och fantasin, och trollade fram en leksak till barnet.
Har som något minne att jag lekte med såna här små kottar när jag var liten. Dock hade jag tydligen förträngt att kott-djuren skulle ha något huvud, för det fixade Fredrik efteråt. :'D
He va he. Om det är något jag har lärt mig med husbyggandet är att det hela tiden händer något nytt, så snart har jag säkert nya nyheter att dela med mig av till er. Är det något särskilt ni vill läsa om eller undrar över, vare sig det handlar om hus eller livet överlag: skriv en kommentar så svarar jag på allt.
Puss.
Färggranna drömmar blir verklighet.
Inlägget är ett kommersiellt samarbete med Vasa Färg
***
Kanske är man lite halvt galen när man planerar hela sitt hus, och bestämmer sig för färger innan man ens har ett stadigt golv att gå på eller väggar som visar hur stora rummen ska bli. Men då är ju inte heller jag och Fredrik som alla andra. Idag ska ni få höra om när vi bestämde oss för husets färger – från golv till tak, samt se när vi spacklar väggarna. För nu har vi kommit så långt i bygget, halleluja!
Jag och Fredrik har inte haft några problem att komma överens om hur vi ville att huset skulle vara planerat, vilka färger golv och väggar ska ha eller inredningsstilen. Hur man däremot ska förverkliga det hela och få arbetet gjort, utan att bränna nerverna, var en annan fråga.
Därför var det så härligt att just vi, fick komma i kontakt med Ida vid Vasa Färg.
Jag hade känslan att vi skulle kunna samarbeta bra, eftersom jag fastnade extra mycket för det hus hon inrett på Bostadsmässan 2016, Lavendel.
Inför vårt första möte vid Vasa Färg fick vi skicka elektroniskt lite inspirationsbilder till Ida, så hon visste vilken slags stil vi var ute efter. Gissa om jag blev glatt överraskad när man möttes av ett stort glatt leende av Ida, och en lika stor mapp med våra namn på som hon höll i. Personkemin fungerade perfekt, och det var befriande att få träffa någon som förstår ens litet halvt galna funderingar – och som bekräftar för en att det är möjligt och blir snyggt!
Den dagen bestämde vi färger till huset, och det blir Vasa Färg från golv till tak.
Det här är Vasa Färg. Ett företag som hunnit vara med i svängarna redan i 50 år (!!!). Det är inte bara färg, utan ALLT man kan tänkas behöva till ett projekt som husbygge. Eller när man bara vill förnya sin tillvaro.
På utsidan ser det inte så stort ut vid första ögonkastet, men man ska väl inte döma boken efter omslaget?
Tadaa! Det här är bara 1/4 del av Vasa Färg, och som ni snart börjar förstå så är det här inte en affär man bara far in och svänger i. Här kan man (läs: jag) spendera timmar av att se och känna på precis ALLT i affären.
Just förra veckan, då jag och Fredrik var dit, var det massor av bilar av parkeringen. Jag blev halvt skraj att vi skulle behöva gå runt som yra höns länge innan vi hittade det vi behövde...
...men så fel jag hade. Vi hann gå två steg innanför dörren och blev vi hjärtligt välkomnade av Idas bror. Ida hade redan på förhand peppat och hjälpt oss med vilka produkter som skulle underlätta arbetet för oss, och den hjälp vi fick i butiken var suverän.
Här får vi till exempel höra om något speciellt ”sandpapper” som ska vara roligare att arbeta med när väggarna ska slipas. Det är härligt när försäljare är människokännare och har humor, och när de verkligen vill ge en det bästa, så man inte bränner nerverna så snabbt.
"Sandpappret", som jag ska kolla upp namnet på, rekommenderar jag verkligen! Hållbart och tusen gånger bättre än traditionellt sandpapper.
Snabbt gick det för oss att få spackel, spacklor och ett paket med provbitar på vårt blivande golv som vi redan tidigare valt ut. Vi passade på att stanna kvar en stund för att gå igenom allt vi valt till huset, och se om känslan är lika härlig fortfarande.
Och det var den.
Det Fredrik fotograferar på bilden är det ljuvligaste kaklet som existerar.
När vi hade vårt första möte med Ida och Vasa Färg, kom jag med en halvt galen idé som jag inte hört någon göra tidigare. Till den så kommer jag att använda mig av en härlig tapet från Borås Tapeter. Tapeten heter ”Melodi Scandinavian designers II”, och den är sådär härligt crazy. Framförallt så är den som jag vore, om jag vore en tapet.
Dock var varken jag, eller min mamma för den delen, påtänkt när mönstret blev till. Just denna melodi blev till 1947.
Ja ba åt Fredrik: ”He e ju jag som klättrar i trääde å spelar tode blockflöjt! Å VI SOM PUSSAS PÅ BILDEN”.
Klicka på den här länken för att se bättre bild av tapeten. Till det blivande barnrummet blir det också Borås Tapeter.
Vasa Färg har det största och bästa utbudet på tapeter, och även om vi redan har alla färger på klart redan nu ville jag ännu en gång gå igenom alla tapeter. Bläddra i tapetböckerna och känna på materialet.
Just den spejsade tapeten från Borås Tapeter hade jag kunnat få hem för att testa, och alla tapeter ska man få provbitar av för att testa. Dock är jag så säker på min sak, att jag ba väntar och längtar tills jag får tapetsera.
När det kom till golvet så visste jag och Fredrik vad vi ville ha, men det var betydligt svårare att välja golv än en färg till en vägg. Det finns ju många samma färger, men ändå är det så stor skillnad på ett golv till ett annat. Just nu har vi ganska mörkt golv i lägenheten, vilket absolut inte är optimalt om man som Fredrik bor tillsammans med tre katter och en brud som löser lika mycket hår.
Vår beskrivning av nya golvet var att: mitt hår inte skulle synas lika lätt, samt att det skulle vara fotovänligt, lätt att tvätta och tåligt som bara den. Då tog Ida fram Kronoswiss Infinity Miami. Jag visste med detsamma att jag ville ha golvet, men försökte behärska mig och låta Fredrik säga sitt.
Han gillade golvet lika mycket som jag. Great minds think alike.
Så till huset blir det typ ganska exakt samma färg på golvet som i mitten av dessa laminatgolvsskivor. Ljust, men ändå varma toner i golvet så det inte blir alldeles för kallt. Ytan är halvt skrovlig och känns som äkta trä, och det är helt underbart.
På bild ser du den andra delen av Vasa Färg där man faktiskt börjar hitta färg och såna saker. Fokus här är på Coloria Greenline. Som namnet avslöjar så är den mer miljövänlig och är lukt- och plastfri.
Till vårt hus ska vi också använda oss av Coloria till väggarna, dock i en färg som klarar av att jag kanske råkar klotta lite på väggarna – och så är det bara att tvätta av klottet och färgen hålls lika fin.
Tänk om man skulle ta och färga huset i en mintgrön färg? Varför inte liksom?
Fast nej. Vi har funderat på att måla huset vitt. Det blir snärtigt mot vårt svarta tak och svarta stuprännor. Nu gäller det bara att hitta rätta nyansen av vitt.
Här trippar jag runt bland färg och spackel och ba njuter av livet. All personal var så trevliga och vänliga, och kan verkligen sin sak när det kommer till allt från lister, tapeter, golv och färger.
Den bästa kundbetjäningen är ju när man börjar känna sig hemmastadd, och får nya vänner samtidigt man handlar färg och spackel.
HÖNI, NU BYRI VI SPACKEL VÄGGAN
Kanske ni tycker det börjar bli dags att spackla nu då?
Enda sedan vi började bygga så har alla tjatat om ”Väääänta bara tills ni börjar spackla.. DÅ BLIR DET JOBBIGT SKA NI SE!”. Tur att varken jag eller Fredrik är så lättskrämda.
Fick tips från Ida och Vasa Färg att använda oss av Dalapro Medium, för att få spacklandet att bli en fröjd.
Dalapro Hydro är till badrummet. Typ samma sak, fast lite mer special för att klara av ett badrum.
Det är alltså färdigblandat spackel, som är klart för att användas. Bara tuta och köra.
Istället för att börja blanda själv någon smet, så vet man nu att denna är perfekt för väggarna.
Fast först ska skarvar täckas över med en remsa. Blev tipsade att använda oss av denna remsa att lägga i skarverna, innan man spacklar på. Finns en annan slags remsa, men den här var lättare att använda sig av.
Varför göra det komplicerat, när det kan vara lätt?
(Den uppmärksamma ser även att jag grillat korv just före denna bild, pga sotet på fingrarna.)
Små hål där skruvar finns i väggarna fick mindre spackel på sig, medan stora skarv fick betydligt mer spackel.
Nå, var det nu sådär jobbigt som alla sagt?
Absolut inte.
Jag har ju inte spacklat så mycket förr, men kände mig som ett proffs. Kanske är det en kombination av naturbegåvning och Dalapro Medium, för det var så lätt att arbeta med. Det är mitt tips till dig som ska spackla. Köp bara bra saker.
På bara någon timme hade jag och Fredrik fått flera rum spacklade, och det blev riktigt fint. Det blir fler blogginlägg om spacklandet, så än är inte denna historia slut.
Även kan jag tipsa er om att göra ett besök till Vasa Färg, eftersom betjäningen är extraordinär och det finns allt man behöver. Jag och Fredrik är stolta att vårt hus blir Vasa Färg från golv till tak.
Mitt i allt syns vi där mellan hyllorna, för jag kommer att hinna göra många resor till Vasa Färg den här framtiden.
06 3616300
Täthetsmätning av huset, hur gick det?
Jag vet inte om detta är något nytt påhitt i och med husbyggen, eftersom det verkar ändras spelregler för varje år hur man ska bygga hus. Men igår var dagen då vårt hus skulle täthetsmätas. Det ska alltså göras för att se hur tätt huset är. Vilken annan nytta det gör så får någon kunnig skriva en kommentar om. Jag bara bygger.
Men det är också just därför det var lite nervöst igår när en trevlig typ från Etelä-Pohjanmaan Tiiveysmittaus körde in på vår tomt. Vad skulle det bli för resultat? Tänk om taket som jag och Fredrik har kämpat med inte alls är tätt? Tänk om vi måste göra om allt? Tänk om detta är ett hus som läcker luft värre än någon som ätit en helt ugnsplåt med brysselkål? Tänk om?
Jag låtsades vara cool medan typen installerade alla nödvändigheter inför täthetsmätningen. Visste inte riktigt vad som skulle hända, och det visste inte heller Fredrik, som ba sa "Vi får väl vänta och se". Han var i alla fall coolare och småpratade på finska med den glada täthetsmätaren.
Terrassdörren fick en specialanpassad tyg(plast?)dörr med hål och plats för några manicker som skulle suga luften ur huset. Trodde jag i alla fall. Det var i alla fall viktigt att under tiden mätningen höll på så skulle det inte få vara några fönstren öppna, eller rör otejpade som kunde ge missvisande resultat.
Därför såg vår Tulikivi-eldstad så här snärtig ut igår. Vedkorgen bredvid är den första inredningsprylen vi annars har inne i huset. Den är även från Tulikivi, men är ett hantverk tillverkad i Vöro.
Flugosmätton som är bakom vedkorgen är alltid, alltid, nära. De där getingarna ger sig tydligen inte, men jag är envisare.
Sådärja, nu medan jag funderade på inredning så hann täthetsmätaren fixa alla maskiner på plats och det var dags att sätta igång maskinen.
Det var betydligt mindre ljud än jag hade föreställt mig, och såklart fanns det fortfarande kvar syre i huset, även om jag hade föreställt mig att det skulle bli något slags vakuum i hela huset.
Har ni sett på tv-serier där folk jagar spöken, så är ni kanske bekanta med den här maskinen han sprang runt med? Med den kan man se hur varmt eller kallt det är på olika ställen i huset. Var det skulle kunna vara drag eller var det står något spöke.
Jag och Fredrik gick efter honom som en svans, och det måste ha sett riktigt roligt ut.
För den här bilden så stannade han upp och lät mig ta en bild. Tror han hade förstått vid det här laget vilken slags bild jag var ute efter, för han fnissade sen när han fortsatte sitt arbete.
Något slags vakuum blev det i alla fall, för den blåa plasten som täckte vår byggdörr bubblade plötsligt upp sig och vi gjorde allt vi kunde för att få den att hållas mot dörren. Efter att vi radat tre tunga stegar, gipsskivor, plankor och en hink med spackel, sa tiiveysmittaus-mannen på finska: "Det här borde man nog ha bild på!".
Vi fick vara lite uppfinningsrika med vårt egenbygge, och bra blev det.
Och ja. Hur gick det för huset sist och slutligen?
Inga spöken, och
huset har ett utmärkt värde. UTMÄRKT!!!
Den lilla perfektionisten inom mig jublar. Jag och Fredrik kan bygga hus. På riktigt.
Sen fick vi också beröm för hur välstädat det var inne i huset, men när det handlar om att städa så får nog Fredrik ta åt sig den största äran.
Men he va he. Allt är utmärkt, och redan igår kväll hann det hända en hel del i huset. Det får ni läsa mer om på måndag.
Nu börjar det likna ett riktigt hem.
Förra måndagen visade jag er hur huset såg ut med mellanväggarna på plats, och då kunde man ana hur det skulle börja se ut i vårt hem. Men för att få ett riktigt hum om hur huset är planerat, då är det nog gipsskivor som ska vara uppe och fastskruvade.
Hela förra veckan la jag och Fredrik nån timme per dag, förutom den där kvällen han arbetade kvällsskift, på att lägga upp gipsskivor i huset. Vi behöver tydligen inte mer tid än nån timmme här och där, för vi arbetar så effektivt. Och nu, i skrivande stund, är det bara tre skivor kvar. Halleluja!
Vi gipsar endast en sida av väggen nu, eftersom vår elektriker ska komma och dra elen. Först ska vi låta honom ha lite semester, det är ju inte som så att vi blir utan att göra.
Det ska spacklas, terrasser ska byggas - och det sistnämnda ser jag riktigt fram emot. Föll igår ganska knasigt, och skrapade upp vänster knä, medan högra foten fastnade mellan lastpallarna, som vi har som trappa till huset nu. Så terrasser ser jag fram emot att få på plats.
Nu börjar det dessutom kännas mer som ett hem, eftersom jag nu kan komma på mig själv att gå och söka Fredrik i huset. "Hohoooo".
En gipsskiva är 120 cm bred och alldeles för lång att få plats så där bara, så det måste mätas flera varv för att få det riktigt perfekt.
Jag tror nog att eftersom, och även, det bara är jag och Fredrik som bygger själva, så blir det bättre än om vi hade anlitat någon annan att göra arbetet. Även om vi aldrig har byggt ett hus förr, så blir det så bra. Dessutom är vi väl mer noggrannare, kanske lite för noggranna, eftersom det är vi som ska bo i huset. Än om en arbetare bara vill få arbetet gjort.
Så när man har mätt ut den längd skivan ska vara så är det dags att ta fram mattkniven och skära.
Även om gipsskivor är tunga och man inte skulle kunna tro att det är enkelt att få dem i rätt läng och bredd, så räcker det med att skära redigt ett varv med kniven, och sen bryta skivan försiktigt.
För att få till alla kanter fint så använder vi oss av någon maskin som det pyr gipsdamm av för fulla muggar.
Alla bräder som gipsskivorna ska fästas fast i är utmärkta på golvet, och med hjälp av lasermaskinen så får man en röd linje att följa.
Vi gör klara alla rum som ska kontrollmätas av Thomas från Puustelli, och det är kök, apukeittiö, hall och badrum. Här gör vi klart mitt lilla badrum, som blir hur mysigt som helst, och nu är vi redo för kontrollmätning.
Dörröppningen till mitt lilla wc. Fredrik, finslipar skivan här, med mattkniven.
Och nu ska jag ta med er på en liten rundvandring.
Det här är fotat från "dörröppningen" till köket.
När man bygger själva så får man göra som man vill, och vi valde att göra öppningen till köket hela vägen upp till taket. Vi vill ju ha så öppen planlösning som möjligt, och det blev det med den här lösningen.
På den vägg du ser ska det vara köksskåp hela vägen på väggen. Längst in i hörnet ska vår underbara och efterlängtade diskmaskin vara, som har samma lucka som resten av köksskåpen.
Och här är en liten överblick av köket. Till vänster, på den lilla väggen, ska ett stort köksskåp vara samt kyl och frys. I högra hörnet efter fönstret ska en köksö med spis, arbetsyta och förvaring vara. Det kommer att bli så jäkla snärtigt.
Nu kanske du märker att den här gipsskivan har en annan färg? I badrummet är det blåa gipsskivor, eftersom de har ett bättre skydd och är anpassade för att klara av våtutrymmen.
Till vänster ser du öppningen till badrumet. Röret i golvet till höger är toan, och röret bredvid är handfatet.
På högra bilden ser du ena och andra sidan av badrummet. Under fönstret mot väggen ska vi ha vårt badkar. Tänkte inte köpa nytt, utan ta med det vi redan har här hemma. Därför breddade vi badrumsväggen något i byggskedet, så vi har plats med det nuvarande. Det var bara kontoret som blev något mindre i storleken, och det gör inget.
Det är ett avlångt badrum som kommer att ha det snyggaste kaklet som finns i världen.
Dörröppningen du ser i högra bilden, till vänster, är till vår bastu.
Och sista bilden får bli av Fredrik i vår walk-in-closet.
Idag får vi väl de sista gipsskivorna på plats, vilket är tre väggar. Finns det något du vill se mer bilder av, eller läsa om, när det kommer till huset?
Det vackraste vi har i huset.
Igår var jag nervös, medan sambon var rätt så lugn. Vi blir tydligen uppjagade för olika moment i den här byggprocessen. Medan han var nervös för betonggolvet, så var jag ganska lugn. Medan han var kolugn för spisen, så kändes det som att vara sju år igen och ha födelsedag. Sov oroligt med en pirrande mage.
Igår var det alltså dagen då vår Tulikivi-spis färdades från mellersta Finland, till lilla Petalax. Jag var otroligt tacksam för att Fredrik var ledig från arbetet, så han som har finska som modersmål, fick sköta snacket med montörerna. Jag ba fotograferade för fulla muggar medan jag upprepade "Djiiiistas vad han är snygg" som ett mantra. Och med "han" menade jag spisen.
Nu ska du, bild för bild, få följa med på en härlig dag, och få se det vackraste vi har i huset nu.
Ni kanske minns att det har synts ett järnrör som stuckit upp mitt i golvet? Nå, det järnröret var till för spisen. Dagens hus är tydligen så täta att en spis inte klarar av att elda som normalt folk, så det behövs extra luft utifrån.
Nå, det röret sågade montören av i ett huj, och det lämnade ett hål i betonggolvet.
Ovanpå hålet i golvet började han rita stjärnor och mönster på golvet av en mall.
Det var två montörer, och de samarbetade hur bra som helst. De talade inte så mycket, men de verkade ha på klart hur de skulle montera en spis, för deras arbete löpte hur fint som helst. Tydligen njuter jag av att se folk kunna samarbeta utan problem.
Jag fick lite ont i hjärtat när de sågade sönder taket och vår fina plast vi kämpat med. Men förstod ju att på ett sätt eller annat skulle ju en skorsten genom taket. Och i den stunden förstod jag att de även skulle såga sönder vårt vackra tak.
På bild ser du en montör nere på golvet, en uppe i mellantaket och sambon som inspekterar arbetet deras. Jag satt som en ordentlig chef på en plaststol och övervakade arbetet, haha.
Vår Tulikivi spis skulle inte muras upp, utan kom färdigt monterad med flera lager plast omkring sig. Den här spisen är speciellt lagad för Simons Hus, och heter Simone.
Efter att jag tagit denna bild upptäckte jag en stor geting bredvid mig, och då fick sambon koomma till undsättning.
Nåja, nu ska inte min brist på koncentration få mig att börja tala om getingar, utan det är ju spisen som ska ha uppmärksamhet nu. På golvet limmades ett tjockt lager av svart superlim, och på detta skulle spisen placeras.
Med en manick som lyfte en svintung eldstad av sten från båda sidorna, såg det superlätt ut för montörerna att få spisen på plats.
Och när spisen var på plats på insidan av huset, var det dags för dem att såga sönder vårt vackra tak.
Jag var ju ganska imponerad när jag såg lyftkranen lyfta huselementet på plats, men det är inget jämfört med vad jag var igår. HUHHHUUUU vilka skills man ska ha för att få en jäkligt stor skorsten genom ett litet hål, utan att förstöra hela huset.
Men det gick superbra. Jag höll andan medan skorstenen monterades, men de här typerna såg lugna ut.
Fredrik frågade montörerna när vi fick börja använda spisen, och fick som svar "Vaikka heti". Wihoo. Nu kan vi börja grilla korv och laga mat i vår alldeles egna och vackra stenspis.
Vi hade valt ett grått kakel till vår vita stenspis, och det kommer att matcha så vackert till resten av husets färger.
Och här är den, skönheten.
Som ni ser så är det ett mellanrum mellan betonggolvet och spisen, och det är för att vi har valt att det ska vara så. Då får vi lägga golv utan att fundera extra på lister. Till spisen hade vi även valt en glasskiva som ska vara framför spisen, men den kommer ju såklart på plats efter att golvet är lagt.
Tadaaaa! Det här är det vackraste vi har i huset. <3
VI HAR VÄGGAR I HUSET!!
Nu ska ni få höra historien om hur jag och Fredrik trollade fram mellanväggar, helt ensamma, på typ två dagar.
Det är tio bilder som ska ta dig genom hela historien, och det kommer att gå så bra så. Vi klarade ju av det galant. Typ.
Även om jag alltid sagt "Så här blir det, och jag vet EXAKT hur det ska se ut!", så är man inte lika säker på sig själv när man väl ska slänga upp den där väggen. Som alltid, när jag och Fredrik, ska göra ett nytt moment på huset, så tar det tid.
Vi mäter, räknar, mäter lite till och tar några vilopauser på det.
Men jag hade gett tusan på att vi samma dag vi tänkte börja på med mellanväggarna, faktiskt limma fast en också.
För det är tydligen så man ska göra. När man har golvvärme och en hel massa rör under betongen, då ska man inte spika i golvet om man inte är riktigt hundra procent säker på vad man gör. Limmet var något superstarkt som var speciellt framställt för att hålla för väggar. Bra så.
Första väggbiten vi limmade fast var ena delen till dörröppningen till tvättstugan. Den var 25 cm lång.
Och så räknade vi lite till. Sprättade med sprättlina på golvet och extrakollade så att vi fick träbitarna på rätt sida av den röda linjen. När alla bitarna var fastlimmade på golvet så blev det lite mer verkligt. Fast ändå inte. Det var ju inte väggar, så det fick vi ta och trolla fram.
Som med allt annat, så fick vi ba testa oss fram till hur vi skulle göra, för att det skulle bli bäst för oss. Började på ett sätt som verkligen var komplicerat och skulle ha tagit hundra år för oss att arbeta på. Typ, bit för bit. Och eftersom det tydligen krävs att det ska vara 1 cm's mellanrum mellan mellanvägg och tak, så blev det lite svårare.
Varför det ska vara mellanrum är för att taket ska kunna fara ner lite. DET VILL JAG JU INTE. Men ibland måste man tydligen göra sånt man inte vill.
Så vi fick tänka om, och fick ett riktigt bra tips av Fredriks systers man, som är "työpäälliköksi" på ett stort husföretag.
Vi skulle tydligen bygga väggarna som element.
Och hur bygger man väggar som element, undrar du kanske? Nå, det undrade jag också. Men han förklarade så enkelt att både jag och Fredrik inte funderade så mycket mer, utan ba gjorde, och det blev så bra. Allt blev samma längd, det perfekta mellanrummet och framförallt - det såg proffsigt ut.
Det du ser på bild är hur det såg ut under tiden vi byggde elementen.
Med spikpistolen spikade vi fast alla bräder så de sitter för kung och fosterland..
Och sen lyfte vi "ba" upp dem, och på plats. Sekunden efter att jag tog denna bild så fick jag ta och hjälpa Fredrik att få en badrumsväggen på plats (dörröppning till både badrum och bastu finns i elementet).
Ser du lite noggrannare i bakgrunden, så ser du att vi har ritat på de bräder som finns fastlimmade på golvet. På de sträcken är det exakta måttet som bräderna ska ha, och var de ska sitta.
Med hjälp av borrmaskin och vattenpass så fick vi sen dem rakt upp, som de skulle vara.
Svinenkelt.
Mellan varje vägg så ska en korsskålningsbräda emot väggarna för extra stöd. De sitter riktigt ordentligt nu alla väggar. Jag har redan hunnit klia ryggen mot en av "dörrkarmarna".
Och nu får ni gärna fråga mig om det är något ni undrar över med att bygga mellanväggar eller något överhuvudtaget. För i skrivande stund är det sent på kvällen, och jag vill sova.
Men jag ska visa er hur det ser ut inne i huset nu.
Till vänster: Dörröppningen till "tvättstugan", badrum, bastu och hela faderullan. Jag gillar det ljus som huset släpper in. Det är som att huset är skapt enbart för vårt tomt. <3
Till höger: Från samma dörröppning kan man se över huset. Ser man rakt efter den långa väggen, som är den enda ordentliga vägg på ena sidan av huset, ser man det som ska bli vår riktiga dörr. Dörren är inte monterad nu under byggtiden, utan vi har en byggdörr som det inte göra något om den blir skadad.
Till vänster: Ett sovrum. Vi har stora fönster i vårt hus. Även om det är lite mer diskreta fönster i sovrummen, så är de ändå otroligt stora så man får bra med naturligt ljus in.
Till höger: Mitt wc. Bakom den vår klädskrubb.
Och så här ser det ut när man gått en bit in i huset, från huvudentren. Det kommer att bli så ljust och vackert hos oss.
Glesbräder och korsskålning.
Jag och Fredrik är inte som alla andra när det kommer till husbygget. Varför?
Jo, för ibland kan det hända sig att folk ringer lite senare på kvällen för att kolla om vi är vid bygget, men då ligger vi redan på soffan i pyjamas, mätta och glada efter varm mat och ba har det bra. Jag trodde ju innan vi gav oss in i det här att vi skulle arbeta dygnet runt, men det har inte behövts. Vi är istället så effektiva de timmar vi är vid bygget att det inte behövs svinlånga dagar.
Och så är väl vår kemi en bidragande faktor till varför vi hittills har haft ett sånt flow.
Vi klarar oss bra, "bara" jag och Fredrik.
FÖRSTA LAGRET GLESBRÄDNING
För en vecka sen skrev jag att vi börjat på med första lagret av glesbrädningen / skålningen i taket.
'Det mesta av allt material till huset följde med som materialleverans och hörde till huspriset, så vi har bara hållit tummarna att vi fått rätt sort och mängd av material. Hittills har vi inte mött på större problem, än att vi och många andra inte har haft något hum om vilka bräder som hör till vad, eller om vi ens har någon användning av dem.
Det mesta verkar vara gratis restbräder som vi får ta och använda till garage och växthus. Ba bra.
Men vi hittade de bräder till första lagret av glesbrädningen, vilket var 22x100 bräder. Det skulle vara 30 cm's mellanrum mellan bräderna, typ. Närmast väggarna blev det närmre mellanrum, men det har ingen betydelse.
Varje evigaste bräda behövde kapas endast 1 cm för att passa in, förutom med de som fick bli lite kortare. Varje bräda spikades fast med en spikpistol i takstolarna.
Första lagret tog knappt en dag för bara jag och Fredrik att få upp.
ANDRA LAGRET - KORSSKÅLNING
Andra lagret med bräder, korsskålningen, skulle borras fast med skurvar med 20x70 bräder i glesbrädningen.
Om det första lagret var alla 1 cm för lång, så var dessa bräder i tre till fyra olika längder. Och ingen av dem passade automatiskt fast i glesbrädningen. Så jag har nu fått bli expert på att använda gersåg, och måste säga det har gått riktigt bra. Alla fingrar på plats och alla blev passlig längd utan att gå sönder.
Min matematik-hjärna har inte svikit mig.
Jäklar vilket snyggt mönster det blev i taket!
Korsskålning skulle ha 20 cm's mellanrum, jämfört med första lagrets 30 cm. Det ni inte ser på bild är Fredriks mycket vackra halsband han gjorde, med en 20 cm's bräda, så vi fick det rätta mellanrummet överallt.
Eftersom det var lite mindre mellanrum med bräderna, jämfört med första lagret, blev korsskålningen en historia på två arbetsdagar.
Och vilket vackert konstverk det blev.
Ba ejt till problem nu... Medan vi fäste alla korsskålningsbräder så hörde vi ett ihärdigt "BzZzZzZz" ovanför oss. Getingar har hittat in till mellantaket och lever säkert loppan. Oinbjudna gäster, som jag har köpt botemedel mot. Det gäller ba att våga sig upp för att bekämpa dem.
Det är alltså på korsskålningen som vi fäster takpanelen på senare. Förutom i mitt badrum där jag ska ha en gipsskiva (varför får du veta senare).
I hörnet ser du Fredrik som bygger ramar till de rör som kommer ur betongen, som ska gjutas fast.
Vet ni vad som händer nu?
Jo, nu ska vi limma fast den första biten av mellanväggen.
Det känns som knasigt att jag för en vecka sen sa att taket skulle vara en stor milstolpe för oss. Nog för att det är en rama milstolpe, men jag hade liksom inte då en aning om hur snabba vi skulle vara.
Men jag är ba tacksam och glad.