blogghedaear

Vår nästa milstolpe i husbygget.

Skrivet av Caroline Eriksson 06.06.2017

Det börjar bli en liten tid sen jag uppdaterade er om huset, och nu säger jag som jag oftast säger: Nu händer det grejer. 

Om betonggolvet var en stor milstolpe i byggandet, så har golvet nu snällt fått byta plats med taket. Nu är det taket som är vår nästa mål, och det som tar oss ett steg närmre vår dröm.

 

 

Onsdag 21 maj, 2017

 

ventilation pa plats

 

Så här såg det alltså ut i förra veckan. På onsdagen blev ventilationen i huset klar, pch det var fritt fram för oss att plasta in taket.  Vi hade kunnat göra det tidigare, men för att underlätta rörmokarens arbete så väntade vi alltså. 

 

ventilation pa plats 2

 

Massor av rör, som är uppe i taket. Nästa gång någon ska arbeta med dessa rör, är då taket är färdigt och ventilationsmaskinen ska installeras. 

 

 

Måndag 5 juni, 2017

 

När ventilationen var färdig, började jag och Fredrik på med att plasta in taket. Än en gång var jag glad över att vi inte har någon aning om hur länge en procedur är tänkt att ta, för vi blev klara på två (halva) dagar. Jag dokumenterade inget från dessa dagar, för hade full show med att vara omringad av blå plast.

Det är superduperviktigt att allting blir så tätt på möjligt, och varje stifthål och skarv måste tejpas med en grön tejp, så det tog nån dag att göra.

Och det är ovanpå den blåa plasten som ekovilla blåser blåsull på plats.

 

Men vi är klara, allt är bra, och det är huvudsaken.

 

Så igår började vi på med skålningen / glesbräderna i taket. Första varvet ska ena vägen, medan andra (och sista) varvet ska andra vägen. Så har jag förstått allting rätt så blir det ett fyrkantigt mönster i taket när allt är klart.

 

5.6.2017

 

Det är lite räknas och pusslas för att få bräderna på plats. Speciellt när det är ventilationsrör och skyddrör för elen som sticker ner och ut från plasten, men ändå gick allt bra igår. 

Trots att jag vaknat upp från min sista vaknatt och sovit alldeles för lite på många dygn stod jag högst uppe på den större stegen, för att tillsammans med kärleken få taket på plats.

 

Idag är jag dock mer utvilad och på hugget att fortsätta. Nu ska vi ge järnet att få taket på plats.


Högt blodtryck när sambon bygger.

Skrivet av Caroline Eriksson 24.05.2017

Förra veckans onsdag fick vi äntligen betonggolv. Då hade jag mardrömmar, men måste säga att det varit ett lugnt hjärta som har dunkat i min kropp sen dess. Ja, förutom då Fredrik började klättra igår, och jag började göra en fågelholk för att lugna nerverna. Men fågelholken bloggar jag om senare idag. Typ... tolv-tiden. :-)

 

Nu till huset och vad som hänt där.

Igår hade golvet fått vila i sex dagar, och var redo för torrslipning. När jag dök upp vid huset, var arbetarna redan i full fart. Och då var jag ändå rätt så tidig på plats.

 

Eftersom lutningar för golvsilar och sånt är rätt så viktigt, så är det lugnast att låta andra sköta det, som hållit på med detta i många år.

 

IMG 5482

 

Jag vet inte hur många gånger de sist och slutligen slipade golvet, men nu är det så fint och alla golvsilar syns fint och har de rätta lutningarna som de ska ha. 

På bild ser du dock slipdamm.

 

Vi hade ju plastat in golvet under alla dessa dagar, men tog bort plasten igår kväll så det inte skulle vara någon fuktig yta på betonggolvet. Sånt är inte bra för slipmaskinen.

Golvet hade torkat fint under natten, och det var inga fåglar i huset idag, tack och lov.

 

IMG 5485

 

Det här är slipmaskinen. Jämfört med den som jämnade ut betonggolvet, så hade den här rama oljud. I bakgrunden ser du en ordentlig dammsugare som samlar upp allt skräp.

 

IMG 5488

 

Efter att arbetarna var klara, fick jag börja på med att ta bort alla polyuretanremsor som skyddat väggarna. Det var en ganska härlig arbetssyssla, och lite som terapi att skära bort alla remsor. 

 

Sen satte jag mig utomhus för att sola lite och njuta av det otroligt vackra vädret.

 

gulliii

 

Efter att Fredrik slutat arbetet och vi fått i oss kaffe åkte vi tillbaka till huset. 

Och det är här då Fredrik gav mig högt blodtryck.

 

Det skulle fast vindskyddsskivor på två ställen i huset, där det inte fanns några, och jag var så nervös.

1. Det var ju så jäkla högt upp, och 2. Det var lite pusslas. Och som en tredje nervös-orsak så blev jag lite höjdrädd när jag skulle klättra upp för stegen för att ge några bräder åt Fredrik.

Men han gjorde ett bra arbete, och jag lugnade ner mig genom att spika ihop en fågelholk, de gånger jag inte höll i stegen eller räckte bräder och verktyg åt honom.

 

Och nu är det bara att vänta på rörmokaren som ska fixa ventilationen åt oss. När det är fixat så får vi ge järnet på att få taket på plats. Nu börjar det verkligen ske saker, gott folk, även om det händer något varje dag. <3


Gener av spiderman

Skrivet av Caroline Eriksson 19.05.2017 | 1 kommentar(er)

Idag fick träffa en typ från Simons Element som hälsade på i Petalax. Typen fixade terrassdörren. Den var inte sönder eller något sånt, men behövde justeras lite, och det tog han hand om. 

Samtidigt passade han på att ta bort två hemliga paket som varit inlåsta i badrumsfönstret. Paketen innehöll de verktyg som behövdes för att få upp fönstret. :-D

 

19.5.2017 1

 

Det var ju inte svårt att justera dörren, men det hörde till huspriset och då får gärna andra göra det.

 

19.5.2017 2

 

Så här ser det ut i huset nu. Golvet är inplastat så det inte ska torka för snabbt, för då spricker det tydligen. Jag är fortfarande lika begeistrad över våra enorma fönster. Den känslan kommer knappast att försvinna i det första taget. 

Och vilket fotoljus huset har! Trots att det är halvmulet så är det det vackraste ljuset i huset. 

 

19.5.2017 3

 

Plasten vi använder oss av var de som täckt och skyddat väggarna under tiden golvet blev gjuten. Återanvändning istället för att ba köp nytt.

 

19.5.2017 4

 

Tydligen har de gener av spiderman på Simons Element. Finns fina fotspår uppe på väggarna. :'D

 

Och nu önskar jag er en riktigt trevlig helg. Blir det tyst här så är det ba för att jag arbetar. 

 


VI HAR BETONGGOLV, HALLELUJA!

Skrivet av Caroline Eriksson 18.05.2017

Tydligen ger betong mig mardrömmar, eftersom jag natten till igår sov lika oroligt som då sockeln skulle gjutas. Då drömde jag att det inte fanns plats för en ytterdörr, nu att det inte fanns plats alls att röra sig på. Vad drömmarna ska symbolisera tänker jag inte fundera längre på, men tippar det har något med att ge över ansvaret helt och hållet till någon annan. Och det är väl inte alltid så lätt. 

 

Men trots att natten var orolig, var jag ändå rätt så lugn innerst inne. Jag ville ha de bästa, och bokade Malax Byggmaskiner långt på förhand. Ringde, trots att jag visste av att de skulle sluta gjuta golv, och bad snällt. 

Vårt golv blev det nästsista golvet någonsin. 

 

Eftersom jag inte gjorde något åt golvet själv, sov jag medan de la in allt betong i huset. Efter att ha fått i mig en kaffekopp på förmiddagen åkte jag till huset för att kolla läget, och då såg det ut så här.

 

17.5.2017 2

 

Hela huset hade ett fint lager av betong i sig. Måste erkänna att jag fick en liten klump i magen då jag inte såg någon purus-drain, eller golvsil överhuvudtaget i huset. Borde ba lagt på mig glasögonen eller tagit ett chillpill, för de fanns nog där. Men tydligen flyter det runt lite betong och det är helt vanligt att man då inte ser golvsilarna så lätt. 

 

Man slipar ba fram dem efteråt.

 

17.5.2017 3

 

Här är halva vardagsrummet, köket och längst bort "barnrummet". Och allt ser så fint ut. 

Kvällen före hade jag och Fredrik spikat upp skrutt-plankor i taket, så de som gjöt golvet skulle ha lättare att se hur det skulle vara. Det blir en stor fin brasa sen av allt skrutt vi ska bränna upp. 

 

17.5.2017 4

 

Höni... herregud så skönt det är med betonggolv nu.

 

Det här är faktiskt en lika stor milstolpe i det här bygget, som när skogen försvann och Skinnars grävde fram vår grund på ba fyra dagar. Det är ju nu vi kan börja göra sånt, som andra ser, och inte ba vi. Och så blir det lite lättare och säkrare att spika i taket.

 

17.5.2017 5

 

Efter en kort lunchpaus så möttes jag av fotsteg inne i huset. Hann fundera vem som varit snabb och smygit sig in i huset, medan alla varit borta. Skulle ju ha varit typiskt.

Men det var bara arbetarna som kollat om golvet var redo för första slipningen. 

 

Efter att man gjutit golv ska det slipas x-antal gånger. Om jag inte ljuger helt och hållet för er så ska det göras innan plattan torkat helt, för att fukten ska slippa upp till ytan.

 

17.5.2017 6

 

Och så här såg maskinen ut. Jag hade förberett mig på ett samma oljud som vibreraren, då jag blev halvt döv efter att ha vibrerat grus i elva timmar, men den här var så len i ljudet. Smidig såg den ut att vara också, men tippar det handlar om hur van man är med att arbeta med den också. 

Jag har googlat fram att den kallas "helikopter". Hehe hehe.

 

Golvet blev inte lika glasblankt som före, utan lite mer halvskrovligt. Ba för att fukten ska lättare slippa ut i det fria. 

 

17.5.2017 8

 

Närbild av sliparen.

Än så länge har jag inte mött på någon som blir riktigt obekväm när jag börjar fotografera, och jag är inte heller obekväm med att fotografera människor jag nyss träffat. Jag är ba glad att få allt förevigat på bild.

 

17.5.2017 9

 

Kompisen till han med slipmaskinen for runt kanterna på huset, samt runt golvsilarna och slipade för hand. 

 

Och efter att jag fotograferat dessa bilder, var det ännu minst två varv slipningar som de fick göra i lugn och ro utan att ha en kamera i ansiktet. :-)

Efter fem dagar ska det finslipas en sista gång, men nu får betonggolvet vila lite.

 

 

VI HAR BETONGGOLV. HALLELUJA.

Nu kan ja ba andas ut. Och jo, jag drack en cider på kvällen för att fira golvet.

 


Vi når en milstolpe i husbygget!

Skrivet av Caroline Eriksson 17.05.2017 | 2 kommentar(er)

Det känns overkligt, trevligt, skrämmande och ba spännande att få skriva dessa ord: 

Idag får vi betonggolvet. Äntligen.

 

I och med betonggolvet når vi en ordentlig milstolpe i det här husbyggandet. Det kommer först och främst göra allt så mycket lättare. För det andra så borde det göra underverk för humöret. Inga mer funderingar om kablar och slangar är på rätt plats. De måste vara det, för snart är flera centimter betong ovanpå.

 

Men innan vi blev redo för betonggolvet var det ett och annat som skulle fixas. Som typ golvvärmen.

 

I måndags och igår, tisdag, började rörmokaren att lägga ut golvvärmen i huset.

Våra katter kommer att vara förvirrade den första tiden i huset, eftersom det inte kommer att finnas element eller några fönsterbräden att sitta på. Men det blir betydligt varmare och mysigare på golvet, än vad vi har nu, då man får gå runt i stickade strumpor året runt.

All värme kommer från golvet, och det ska bli så mysigt.

 

IMG 5365

 

Det gick som snabbt att få ut slingorna på golvet, att jag hann inte se mycket av arbetet. Men tydligen går det smidigt när man har gjort det några gånger, och har rätta verktygen.

I vissa hus drar man även elen i golvet, men det gjorde vi inte här. All el blir dragen i väggar och tak.

 

Idag fick vi även vattnet ikopplat till huset, så nu kan man ta och vattna blommor, dricka vatten, duscha... ja, allt vad man vill och kan använda vatten till. Rörmokaren sa att det kom klart vatten med detsamma, å ja ba:
"Klart he, he ju bästa platsen".

 

IMG 5373

 

Till kvällen var jag och Fredrik tillbaka till huset för att fixa det sista inför gjutningen idag. Röret till vår eldstad hade fått en förlängning av järnrör, och vi plastade in det sista som vi verkligen inte vill ska få betong klottat på sig. 

Som typ ena terrassdörren, som vi valde i helglas.

 

Sen spikade vi några brädor uppe i taket, som jag inte har någon aning om varför de behövs för att gjuta betonggolvet (säkert har de någon funktion). Märkte ut var badrummen är, samt band längre vattenslangar i takstolarna med hjälp av band, så inte de av misstag skulle falla och klotta i betongen.

 

Och nu, var det här det sista ni fick se av styrox. Och det sista vi fick se, halleluja.

Nu blir det nya tider med stadig mark att stå på. <3


Ta inte på dig andras rädslor.

Skrivet av Caroline Eriksson 08.05.2017

Det  värsta  med att aldrig ha byggt ett hus, och ge sig in i leken, är ju det faktum att man aldrig byggt ett hus förr.

Det  bästa  med att aldrig ha byggt ett hus, och är mitt i leken, är just att man aldrig har byggt ett hus förr. 

 

Jag försöker så gott det går skapa min egen uppfattning om vad det egentligen går ut på. Filtrerar friskt bland alla andras känslor om deras eget bygge. Tar emot goda råd, men stänger öronen för att inte ta på mig andras rädslor. 

Alla arbetar på olika sätt, har olika utgångspunkter och inställning till hur man hanterar saker och ting. Och eftersom jag aldrig har varit med om detta förr, vet jag inte hur jobbigt något ska vara, eller hur lång tid det egentligen ska ta.

Istället har jag alla möjligheter att göra detta till något bra.

 

Nu när vi kom till sista momentet innan vi får en kort, kort, paus så fick jag höra av flera att det här med armeringsjärnet var jäkligare och tog längre tid än styrox. Speciellt med "tassarna" som ska vara under armeringsjärnet. 

 

Och i en svag stund tog jag till mig någon annans upplevelse och rädsla. 

 

7.5.2017 1

 

De första sekunderna såg jag ut så här. Sen tog jag och skärpte mig. Det här huset är från grusbädden fylld med kärlek och kärleksord lite här och där, och jag tänker fortsätta på samma bana.

Det här huset är det som ger mig energi. Även hur jäkla trött man kan känna sig, så är det hit jag far för att andas. ❤

Hela huset och platsen utstrålar kärlek.

 

Så jag tackade hej och håå till rädslan, och blev den Caroline som har massor av fananamma. Tog fram mattegeniet inom mig och räknade ut exakta mått på de enorma armeringsmattorna. Gav mig själv en klapp på axeln, när de hål man klippt ut kom på exakt rätt plats, och allt gick smärtfritt. 

 

På endast två timmar hade jag och Fredrik, själva, täckt hela husets golv med armeringsjärn. Vi visade oss från vår bästa sida, och det superteam vi faktiskt är.

Vi hade ju trott att vi hade behövt vara många människor för att fixa armeringen, men det gick ju hur bra som helst.

 

7.5.2017 2

 

Eftersom jag jobbat i helgen, så hade vi mindre timmar av dygnet att arbeta på. Så igår morse for Fredrik lite tidigare till huset för att tvinna samman armeringsmattorna med järntråd, medan jag vårdade andra.

När min arbetsdag var slut förstärkte vi armeringsjärnet med extra armeringsjän, ett varv runt hela huset, så det skulle bli extra stadigt.

 

Sen började vi lägga tassarna på plats, och det gick så snabbt att jag tog inte en enda bild.

 

7.5.2017 3

 

Vi är båda två starka och envisa, och i ett huj var huset klart. Vi arbetade på varsin sida av huset. 

Och för första gången på länge lät jag tankarna vila, och ba njöt av att arbeta mekaniskt och effektivt.

 

7.5.2017 4

 

Där Fredrik sitter kommer vår öppna spis, som har ett extra lager av armeringsmatta, så den ska få tillräckligt med stöd.

 

7.5.2017 5

 

Ut från varje hörn så klippte vi en passligt bit armeringsjärn, som förutom det extra armeringsjärnet runt hela varvet av huset, skulle ge ännu mer stöd. Bätte att va säker, än osäker.

Den här lilla biten fick gå rakt ut från varje hörn av huset.

 

Så det tog inte många timmar av vårt liv den här armerings-historien. Och nu har vi en paus från huset. Det som ska ske nu är rörmokaren som lägger ut golvvärmen på armeringsmattorn och sen väntar vi på betonggolvet.

Halleluja.

 

 

Så vad har jag lärt mig?

1. Hur man fixar en rama grund för både hus och golv.

2. Att man inte ska ta på sig andras känslor.

3. Ba ge tusan på att tro på sig själv.

4. Ge din partner en rama high five och kram när ni är klara. 

5. "De ä bar å åk" som Ingemar Stenmark skulle säga.

 


ÄNTLIGEN! Aldrig mer vill jag se styrox.

Skrivet av Caroline Eriksson 01.05.2017 | 1 kommentar(er)

Äntligen kan jag skriva denna mening: Nu är det här evighetsprojektet, som sist och slutligen inte tog lång tid, över. Inga fler nervsläpp på styrox, och jag behöver inte lyssna till ljudet som skär ända in i själen.

Vi är klara. 

 

Det största tipset jag alltså har till er som planerar på att bygga hus eller vad som helst som har med styrox att göra: 

JÄMNA UT GRUSET FÖRE DU LÄGGER RÖR I GRUNDEN!

Efter 40+ skottkärror så dök många rör upp ur grunden, och det gjorde allt svårare, eftersom styrox ska vara så plant som möjligt.

Och det var inte roligt, men gick sist och slutligen smärtfritt och snabbt. Tack vare Fredrik, som i såna här fall har betydligt bättre tålamod än mig. 

 

Men nu är det alltså över, och ni ska få se hur det ser ut nu. 

 

Vi la alltså ut först ett lager av 100 mm lattia styrox, och ett andra lager med 50 mm lattia styrox. När det var på plats så var det dags för rörmokaren att hälsa på vid bygget och bränna ner rör i styroxen.

 

 

FREDAG:

Det bästa som skedde på fredagen var att titta till huset och se rörmokaren Jaakko och hans medarbetare på plats. Det doftade lagom giftigt i huset, och alla rör var nere i styroxen.

Jaakko förklarade åt oss hur vi skulle göra med sista lagret styrox, samt med armeringsjärnet, och jag är så glad över hur många kunniga människor vi får komma i kontakt med tack vare bygget.

 

Jag och Fredrik har ju aldrig byggt ett hus. Jag har ju bara byggt bord, men de kunskaperna tar mig inte långt med huset, så det är uppskattat när andra förklarar åt oss på ett sätt som är lätt att förstå, hur vi ska göra. 

Det gör allt lite lättare, eftersom vi gör allting själva.

 

 

LÖRDAG:

Eftersom det var fritt fram för oss att placera ut sista lagret styrox, så drog vi inte ut på pinan, utan fortsatte med detsamma på lördagen. Som med andra lagret, blev även tredje och sista lagret 50 mm lattia. 

Sammanlagt blev det alltså 200 mm styrox i grunden. Förutom vid spisen, där vi förstärkte spisen genom att lägga 100 mm finnfoam och ge plats för mer betong under stenspisen.

 

29.4.2017 1

 

Och det gick så himla smidigt att det var först här, när vi höll på att bli klara, som jag kom på att börja fotografera.

Det du ser på bild är sambon som fixar hörnet i hjälpköket/tvättstugan, och alla vattenrör.

 

29.4.2017 2

 

Det här är vår golvsil till badrummet, som kommer att bli ett liknande "unidrain-system". Stilrent och armadis snyggt.

 

29.4.2017 3

 

Runt väggarna ser du ett blått plast (förutom där badrum och bastu är) som ska läggas under sista lagret styrox.

 

29.4.2017 4

 

KOKKKOO!

Älskar att vi bygger hus så pass nära "centrum", att när jag blev hungrig tog det inte alls länge att åka och hämta korv som jag sedan grillade. 

Försöker att elda upp allt skräp, som man får elda, under tiden vi bygger - så det inte ska bli alldeles för mycket skräp till sist att föra bort. Som du ser så har vi stora sopsäckar som vi fyller med sånt som man inte får elda upp sådär ba.

 

29.4.2017 5

 

Här sitter jag i badrummet, räknar och skär ut styrox till rätta mått. Det var betydligt lättare att hålla på, eftersom man faktiskt såg ett ljus i tunneln.

Tjugo minuter före butiken i byn stängde, lämnade vi lite arbete till nästa dag och åkte hem för att slappna av.

 

 

SÖNDAG:

 

Igår var det bara fem bitar styrox kvar, som alla skulle sågas till samma storlek för att passa in i huset. Det gick på en knapp kvart, så resten av tiden vi var vid bygget eldade vi skräp och städade upp i huset.

Eller, Fredrik städade som tycker tydligen att det är roligt att dammsuga. Vi har tagit en gammal dammsugare till bygget, och vi förstod ganska snabbt varför det var en dammsugar som blivit ombytt till en nyare modell.

 

Den sög. :D

 

30.4.2017

 

Men trots att den inte var bra, gjorde den sitt arbete, även om det inte gick undan.

Och nu, gott folk, är vi redo att rada ut armeringsjärn i huset. Halleluja.

 

 


Fantomen visar dig huset.

Skrivet av Caroline Eriksson 01.05.2017

Kategorier:

Tillbaka efter en ledig helg, vilket har inneburit att vi har varit vid bygget hela helgen.

I lördags arbetade jag och Fredrik så pass effektivt, att det igår var  säkert för Mr Fantomen att göra ännu ett besök till bygget.

 

Jag ser ju hur han beter sig när vi kommer hem efter en dag vid bygget, och hur mycket han inspekterar våra kläder efteråt, så det är klart att han får följa med då.

 

 

IMG 5167

 

Även denna gång förstod han att gå raka vägen upp för den lilla kullen till huset, och väntade tills dörren var öppen.

Till skillnad från  förra  gången  han var vid huset, var det nu flera lager styrox i hela huset. Armeringsjärnet som sist lutade mot väggen, ligger nu på golvet och väntar på att bli placerat över hela huset.

 

Denna gång tog jag bort kopplet helt och hållet från Mr Fantomen så han inte av misstag skulle fastna någonstans, men han hade förstånd att inte gå på armeringsjärnet. Han bara inspekterade och visualiserade hur det ser ut nästa gång han ska dit. 

(Hint: Då är det betonggolv överallt)

 

IMG 5172

 

Och om någon undrar hur han ser ut när han inspekterar våra byggkläder hemma, så fick jag med samma min på bild igår. Han inspekterade väggarna och tittade sedan på Fredrik med denna chockade blick.

 

IMG 5172 1

 

:'D

 

IMG 5177

 

Efter att chocken lagt sig, så fortsatte Fantomen rundan i huset på ett femte varv.

 

IMG 5180

 

Innan vi åkte "hem" (huset är ju vårt riktiga hem) gick vi ett varv runt huset. Mr Fantomen morrade när han förstod att det var dags att åka hem, vilket var förvånande. Men det var snabbt bortglömt i bilen, för då var han fem före att somna i min famn.

 

 

Om ett par timmar så får ni läsa om allt jag och Fredrik hann göra i helgen.


Presenter och mera styrox.

Skrivet av Caroline Eriksson 26.04.2017

Vad händer vid bygget? 

Mycket. Även om det har känt som ett evighetsprojekt det här med styroxen. 

 

I måndags så tog jag till mig ett av era tips och la musik i öronen, med extra hörselskydd på, och började skära i styrox. Och vet ni vad? Det funkade! Just när man börjar bli klar med något som skapar obehag i kroppen, jamen då kommer man på sätt för att överleva det. Eftersom jag ba hade härlig musik i öronen, så hade styroxen ingen chans i världen att störa min inre frid som jag vill behålla.

 

Fick en mikropaus när husförsäljaren tog en avstickare till Petalax och besökte bygget.

"Det här huset är skapat för er tomt!" sa han, och jag höll med.

Jag och Fredrik tittade på många husmodeller innan vi bestämde oss, och nu idag kan jag inte tänka mig något annat hus, än just det vi bygger. Vi har helt klart den bästa platsen för huset, och det bästa huset för oss. 

 

Med sig hade husförsäljaren gåvor, och presenter är något jag tycker om. Jag och Fredrik fick varsin byggväst. Otroligt många fickor på västen, som är uppskattat, även om jag misstänker de är anpassade för ciderburkar. Kommer att vara uppskattat det också. ;-)

 

23.4.2017 1

 

Efter att Fredrik slutat arbetet och vi druckit eftermiddagskaffe, åkte vi tillsammans tillbaka till bygget. Styrox läggs inte ut av sig själv, och även om vi har god tid på oss så kan man ju inte hålla på hur länge som helst.

Eftersom alla förjävliga lutningar är nu fint under styrox, var det betydligt lättare att lägga ut styroxen.

 

23.4.2017 2

 

Det är inte bara elände med styrox heller! Tack vare den, och på grund av att det var otroligt varmt hela dagen, så var det mycket roligare att arbeta vid bygget. Ingen frustration eller kalla fötter. Ba glädje och värme, förutom när det haglade i tio minuter för att senare svänga om till blå himmel igen. 

Vädret har lika problem att bestämma sig hur de ska ha det, som regeringen hur de ska få nån ordning på landet. ;-)

 

23.4.2017 3

 

Den temporära trappan av lastpallar är perfekt att använda som arbetsyta när man mäter ut och sågar till passliga styroxbitar. 

 

23.4.2017 4

 

Jag kommer säkert att vara klädd i regnbågens alla färger innan det här huset är byggt. Rosa arbetsbyxor, blå väst och lila jacka. Jag som annars är svart som synden, älskar att ha på mig det mest färggladaste som går att ta till när jag arbetar. 

Här mäter jag ut sista biten till barnrummet, och det blev perfekt på första försöket! 

 

Nu är vi fem före att ha alla styroxlager på plats, så vår rörmokare får fara och bränna rör i styroxen. Sen är det "ba" att göra samma visa en sista gång med styroxen och lägga armeringsjärn på plats. 

Igår fick vi hjälp av goda vänner som hjälpte oss att förflytta alla armeringsjärn från en vägg till andra sidan av huset, så de inte ska vara i vägen. Bild av det kan du se HÄR

 

Och det är vad som är på gång vid bygget.

En dag i taget, för man kan inte göra så mycket annat än så. 

 


Helt okej att känna alla känslor vid ett husbygge.

Skrivet av Caroline Eriksson 24.04.2017 | 1 kommentar(er)

En hel helg, med bara arbete på schemat, och hur mycket har jag fotograferat? TVÅ BILDER. Det betyder ju egentligen att mycket har hänt, men inget av det har jag som bevis eller foto-minne framöver. Får se till att fotografera mera idag ba.

Men låt oss se på de två bilderna, och historien bakom dem.

 

IMG 5046

 

När den här bilden togs så funderade jag hur i hela friden detta skulle gå, och hur jäkla länge vi skulle kämpa på med golvet. Så det är alltså så där jag ser ut när jag funderar. Jag sitter inte och sover, även om det hade varit skönt.

 

När man lägger styrox i huset så är det viktigt att det blir så jämnt och rakt som möjligt. Nå, har man avloppsrör och sånt som har lutningar på sig, på vissa ställen ovanför grusbädden, då blir allt mycket svårare. 

Det blev som en pest eller kolera situation. Endera skulle man gräva om allting på nytt, för att få lutningarna rätt under grusbädden, eller så skulle man skära ut i styroxen de rätta lutningarna så styroxen skulle passa perfekt.

 

 

Sambon, som är den av oss som har mer tålamod, tog på sig att skära ut i styroxen så alla bitar skulle sitta perfekt. Det var ju inte överallt, utan bara på vissa ställen. Men det blev för mycket för mig.

Att skära ut hål på rätta ställen i styrox kan jag gå med på, men hjärnan ville inte börja på med lutningar. 

 

 

Även om jag varenda evigaste dag är tacksam för att jag har träffat en så härlig människa som Fredrik, har jag tänkt extra mycket på det denna helg. Genom att se på honom, vill jag åtminstone försöka att ha lite mer tålamod än jag vanligtvis inte har. Vara mitt bästa jag, även om allt man gör inte är så himla roligt hela tiden. 

Men trots allt har vi kunnat skratta mellan varven, och fått riktigt mycket gjort. 

 

För efter att Fredrik kommit förbi de värsta lutningarna gick allting riktigt smidigt. Jag fick nya krafter, halleluja, och började skära och såga i styroxen hejvilt.

Nu är hela huset fyllt med första lagret av 100 mm styrox, och på halva sidan av huset finns även ett lager 50 mm. Allt är tätt, fint och så perfekt vi kan få det. OCH RAKT. Så det betyder att resten kommer att gå galant.

 

 

Vad  har  vi  lärt  oss  av  det  här? 

1. Lägg mindre grus i husgrunden, än vad du tror du behöver. Av någon konstig orsak så verkar grus föröka sig magiskt. 

2. Låt någon som vill, och kan, skära i styrox. Är du som mig, och har obehag för ljudet: stäng ut allt ljud med hörselskydd.

3. Ibland blir man frustrerad, även om det inte hjälper till något alls. Det är helt okej att känna alla känslor som kan uppstå vid ett husbygge (eller i livet överlag).

4. Om du blir frustrerad, bli det med någon som är van med dig, och får dig på gott humör igen. Roligare att skratta än gråta.

 

IMG 5049

 

I lördags pipade det till ordentligt med en glad och samtidigt skrämmande melodi utanför huset. Jag rusade till dörren för att se vad det var. GLASSBILEN.

Glassbilen i sin tur såg mig som rusade till dörren, och stannade vid vägen! 

 

Så det blev en lite pinsam stund då glassbilen trodde jag skulle äta glass, medan jag ba ville ta en bild och sen fortsätta arbeta. 

 

Nu  undrar  jag: 

1. Kommer den här glassbilen att köra förbi för resten av vårt liv?

2. Hur många gånger ska man säga till framtida barn att "Ni har glass i frysen, ni behöver inte köpa svindyr från glassbilen"?

3. Har glassbilen bytt melodi på de senaste tjugo åren? Mindes glassbilen med en helt annan melodi, än vad denna hade.