blogghedaear

Nu är husgrunden isolerad, och redo för huset!

Skrivet av Caroline Eriksson 29.03.2017

Ett tecken på att huset är på väg, är att jag nu bloggar om sånt vi gjort på tomten, dagen efter det har hänt. SPÄNNANDE.

 

Gårdagen blev en rama start med massor att göra, men såna stunder blir jag nästan ba mer peppad. Vill som få saker gjort. Noga, men ändå snabbt. 

Och så hade jag grävaren Skinnars och hans grusförare Kalle till hjälp. Vem behöver ragga talkohjälp när man har dem?

 

28.3.2017 1

 

Vi skulle alltså isolera husgrunden. Det ni inte ser på bild, är patolevy längs sockeln, och sen routa-styrox flera lager långt ut. På långsidan av huset var det svinenkelt att få det på plats, medan på kortsidan där det är hörn, plintar och dräneringsrör, så fick man ha lite hjärngymnastik och pussla för att få allt bra. 

 

Det blev perfekt.

 

28.3.2017 2

 

Sand på allting.  Eftersom det är vindstilla på tomten och styroxen blev tätt (viktigt!) så flög de inte omkring. Styrox som flyger omkring är inte så peppande.

 

När sambon dök upp efter arbetet hade vi nästan isolerat hela husgrunden, men var på kortsidan av framsidan av huset, och där behövdes hjärngymnastik igen. Då var det härligt att sambon har mer tålamod än mig, och är mer noggrann så han tog över så jag fick vila lite.

 

28.3.2017 4

 

Det dyker upp massor av åskådare till bygget, och de här typerna till vänster var faktiskt de första åskådarna som faktiskt hjälpt till. Det gör mig glad och tacksam, eftersom man annars mest ba känner sig som ett djur på zoo, när andra står och glor medan man arbetar.

Nu fick det bli min tur att glo, hehe. Snälla karlar som hjälpte till och berömde platsen. Tack! 

 

Om någon undrar var de gör, så är det att få rören för elen att hållas på plats under tiden Skinnars fyller på med sand.

Till höger är Kalle som ser till att allt hålls på plats och blir bra.

 

28.3.2017 5

 

Efter idag så tar det en liten stund innan vi ser grävaren igen. Hade det varit sista gången hade jag säkert gråtit en skvätt, men än är det arbete på tomten, så vi möts igen. <3 Då blir det att få tomten att faktiskt se ut som en tomt, istället för en byggplats. Med gräsmatta, mer jämn gård och stenmuren som ska fixas till.

Men husgrunden är klar nu, vilket betyder att...

 

..VI ÄR REDO FÖR HUSET. HERREGUD.

 

28.3.2017 7

 

Så här såg det ut innan jag och sambon städade upp, för att sen fara hem en normal tid och äta mat på normal tid.

Nu resten av den här veckan ska jag njuta av att ha en lite mer normala dagar och ha på mig mer normala kläder, och mindre grus på kroppen.

 

Och så ska jag pussa extra mycket på kärleken. <3

 

 


Effektiv dag vid bygget.

Skrivet av Caroline Eriksson 28.03.2017

Man vet att det har hänt otroligt mycket vid bygget, när jag knappt hunnit ta några bilder alls under dagen. Vågar jag ens säga hur många timmar jag spenderade vid bygget igår? 

Elva. 

 

Okej, då var det sagt. Men det var elva helt otroligt roliga timmar. 

 

27.3.2017 1

 

Dagen började med att jag träffade upp rörmokaren vid bygget, som förlängde röret till bergsvärmen så den kommer upp på rätta stället. En liten stund senare var vår fantastika grävare Skinnars på plats, och han hade med en lite mindre leksak denna gång. Men OBS! Storleken har ingen betydelse. Den här rackaren är en kraftfull vibrerare. 

 

Jag var dock lite orolig över vädret. Alla väderlekssidor hade lovat regn och snö (?!?!) men det visade sig bli en alldeles underbar dag, med solsken. Trots att det var hård vind, så var det fortfarande så gott som vindstilla vid tomten. Allt hemåt.

 

27.3.2017 2

 

Först började vi med att fylla på med finare sand (jag har blivit halvt expert på alla grussorter nu) över rör, och sedan fylldes sockeln med större grus. Vi kontrollmätte varterter att alla rör kommer upp på rätta stället, och flera gånger hann jag fundera hur litet hus vi egentligen bygger. 

 

Det är inte stort, MEN, allting ser så pyttesmått ut vid det här stadiet. Och så känns det och ser ut för alla, tydligen. Huset kommer nog att räcka till gott och väl sedan när det är på plats och färdigtbyggt.

 

27.3.2017 3

 

Det är alltid intressant att se hur Skinnars arbetar med grävmaskinen. Otroligt hur man kan få en sån stor maskin att arbeta så graciöst. Än en gång vill jag ba skriva hur otroligt tacksam vi är för honom. Detta hade inte gått så smidigt och bra utan honom. Han är snäll och verkar förstå vilken vision vi har, och så litar han på att jag klarar av att arbeta.

En redig och härlig människa alltså.

 

När det första lagret grus var på plats, fick jag börja vibrera. 

Sen hände det rätt så mycket, för sju timmar senare var sambon vid bygget för att ta denna bild.

 

27.3.2017 4

Sambon fotograferade denna bild av mig, när han kom till bygget efter arbetet.
Jag hade kommit i ett sånt bygg-flow att jag inte ens tänkt tanken på att fotografera mera under dagen.

 

Måste säga att det gick riktigt bra att gå runt med vibreraren hela dagen. Började dock utan skydd för öronen vilket är "aja baja". Så efter att ha ropat (trodde jag talade) att det var dags för lunch, så for jag och köpte mig ett par rama hörselskydd. Försäljaren tipsade nog om några hörselskydd med musik i öronen, men jag ville gärna ba ha det tyst. Vore det musik hade jag knappast koncentrerat mig som jag gjort idag. 

 

Och med hörselskydd gick allting prima,

Skinnars fyllde på med ett lager grus och jag vibrerade så allt skulle bli stadigt.

 

Det är alltså två olika grussorter i husgrunden. Ett grövre och ett mindre och finare. Det var betydligt lättare att vibrera det ni ser på bild, jämfört med det som är under. På det här ska styrox, slingor för golvvärmen, armeringsjärn och betong.

 

Och så huset förstås. Talade senast idag med husfabriken, och fick reda på exakt dag och tid de levererar huset. *wihiii*

 

27.3.2017 5

 

Och här är mannen i mitt liv, som fick en liten stund vibrera grunden. 

I bakgrunden ser du röret för vår öppna spis, längre bort i bakgrunden avloppsröret och jag tar en djup och härlig suck för att vi har klarat av detta så prima.

 

Idag fortsätter jag och grävaren igen från morgonen. Dock med nya arbetssysslor. Jag gillar att det är så omväxlande, och är tacksam för allt nytt jag får lära mig.


Husgrunden är på plats!

Skrivet av Caroline Eriksson 22.03.2017 | 2 kommentar(er)

Idag ska jag berätta historien om när sockeln kom på plats. 

 

 

MÅNDAG

 

Natten till måndagen sov jag inte en blund. Kändes det som i alla fall, även om sambon informerade mig om att jag snarkade. Men under den tid jag snarkade, drömde jag bara mardrömmar om sockel och dränering. Hur jag kom för sent till gjutningen, och att det inte fanns plats för en ytterdörr i huset.

 

Allt berodde på att socklet skulle gjutas. Det första som sker på tomten, som får andra att säga  "Nu sker det framsteg",  även om jag tycker det har varit många steg fram tills nu.

 

Behövde i alla fall inte vara orolig, även om natten varit det. For under förmiddagen hastigt och lustigt med en ritning till killarna från BCE-sockel, för att visa var jag ville ha ett hål i sockeln. Jag är sällan stum, men synen fick mig i alla fall att vara tyst i några sekunder, då jag såg hur långt i arbetet de hade kommit.

Formarna var på plats, och jag kunde se huset jag bara sett på en ritning ta form.

 

De skulle fixa ett hål och jag kunde komma tillbaka om någon timme, då betongbilen från Seinäjoki hittat till Petalax.

 

20.3.2017 1

 

När jag kom tillbaka var de i full gång med att gjuta socklet. Betongbilarna var på plats, och under dagen som gick hann även byggmästaren vara dit en sväng för att kontrollera läget, samt ett finbesök från vår rörmokare.

Jag sprang runt med kameran och njöt av att se andra arbeta en stund. 

  

20.3.2017 2

 

Det såg ut att gå smidigt när BCE fyllde formarna med betong. 

 

20.3.2017 3

20.3.2017 4

 

Jag hade som föreställt mig att det skulle krävas hur många människor som helst för att få formarna på plats och sockeln gjuten, men tydligen räckte det bra med två stycken (+ finska betongförare som gick efter dem, och jag i min tur efter dem). 

 

Snabbt som bara den gick det!

 

20.3.2017 5

 

Flera varv gick de efteråt för att släta till betongen och mätte allting med laser så att allt var i sin ordning.

Ju mer jag var där såg ju längre bort kom de mardrömmar jag drömt under natten. "Det här blir bra" tänkte jag ba.

 

20.3.2017 6

 

Sista bilden för dagen, innan jag åkte hem för att andas. Socklet var på plats. Allt hade gått bra, och nu var vi ännu ett steg närmre.

 

 

 

TISDAG

 

På tisdagseftermiddagen skulle formarna tas bort från socklet, och det var spännande att få se slutresultatet.

Som ni även ser så snöade det lite igår, men den smälte med detsamma den rörde marken, och bara man svär lite så slutar det snöa till sist. Nu är jag ba redo för sommar och sol. 

 

21.3.2017 1

 

TADAAA! Det ni ser på bild är framsidan av huset, med terrass. Eller socklet, för huset är fortfarande i Vöro. Betongplintarna levererades igår också, för terrassen och extra stöd tippar jag och finns både på fram- och baksidan av huset.

 

Fram- och baksidan är den korta sidan av huset, och många kanske undrar varför vi placerat huset så. Det är att flera orsaker, men mest för att:

 

1. Ytterdörren får gärna vara mot vägen så inte folk börjar springa genom terrassdörren.

2. Vi har placerat huset efter solen, och på det här sättet tar vi vara på allt ljus och får kvällssolen vid terrassen.

 

21.3.2017 2

 

Socklet då? DET VAR PERFEKT!

 

Slätt, fint och tillräckligt torrt för att jag vågade mig upp på det för att fantisera hur högt vi egentligen kommer när hus och golv väl är på plats. Och det blir riktigt vackert.

Från det här hörnet är "barnrummet" och på samma sida av huset är både kök, vardagsrum och eldstad, med öppen planlösning.

 

21.3.2017 3

 

Här är hålet jag yrade om åt BCE-sockel på måndagsförmiddagen, som blev perfekt.

Vi kommer att ha en vacker tulikivi-eldstad i huset som gärna har ett rör för extra syre, eftersom dagens hus är för täta. Därför görs många hus idag med ett hål i socklet just för eldstaden. 

 

21.3.2017 4

 

Jag gick och pajade hela socklet och upprepade "Oj vad fint" tusen gånger om. 

 

21.3.2017 5

 

Här är baksidan av huset, samt min sambo (t.v) och vår vän / blivande granne (t.h). Det blir förhoppningsvis en stor inglasad terrass, som ett fjärde (femte?) rum. Annars blir tyvärr en terrass något man bara använder under sommarmånaderna, medan om den är inglasad kan man njuta av den året om. 

 

I hörnet som står lite ut är tvättstugan. 

 

21.3.2017 6

 

Och utsikten som jag älskar mer och mer för varje dag.

 

 

Det var historien om hur vi fick socklet på plats. 


Ett beräknat datum.

Skrivet av Caroline Eriksson 13.02.2017

Förra veckan fick jag ett besked som fick mig att dansa på platsen. Vilket var mitt på gatan. Kan tänka mig att känslan som fyllde kroppen, är den samma som när ett kärlekspar sätter ett datum för bröllop. Eller när man ser sitt barn för första gången, endera på bild eller hör hjärtslagen vid ultraljud. Då du ätit något riktigt gott, som får dig att känna smaken av himlen. När du förlorar dig själv i en härlig känsla av kärlek. Då du är riktigt nykär.

Jag fick samma känsla som då sambon gav mig en sten som han slipat och format till ett hjärta, och lagt in våra initialer i den. Känslan är svår att beskriva, men hela kroppen pirrar av kärlek och glädje.

 

Vi har ett beräknad datum för när huset ska komma.

 

Egentligen har vi haft ett datum länge, men eftersom vi kommit så långt på tomten och jag är en själ som vill ha allt med detsamma, fick vi ett tidigare datum. 

Jag kan på en hand räkna nu när socklet ska göras och vet vilken vecka huset anländer. Vilket inte alls är länge efter socklet.

 

Huset kommer att vara helt klart på utsidan, och sen får vi börja arbeta själva på insidan. Jag väntar, längtar och känner en sån glädje. Det börjar kännas verkligt. 

Även om jag ibland har lite mardrömmar om huset. I senaste drömmen stod jag framför en grund av betong och fick panik över hur sängen skulle få plats. Hela huset var ju ba TRE KVADRATMETER.  

 

 

huusivart2

 

Här har jag ritat vårt hus, till er. Visste ni att jag som liten unge ritade mestadels hus? Inte såna som du ser på bild nu, utan ritningar som när man vill se en planlösning av ett hus. Hahaha :D

 

Vårt hus är ett enplanshus med pulpettak. Stora fönster som tillåter solen att lysa upp det som ska bli vårt hem. Huset är placerat att den följer solen. Vårt sovrum är svalast, från mitt kontor får jag njuta av naturen och där vi spenderar vår vakna tid är det ljust. Vi kommer att kunna gå ut på terrassen efter bastun, för att njuta av en cider i kvällssolen. 

Det är stor och öppen planlösning så man kan umgås med nära och kära, vare sig man står i köket eller vardagsrummet. Det enda som skiljer en åt är en stenugn som värmer huset och skapar myskänsla.

 

 

Vi vet redan hur inredningen blir i badrum, kök, hall och grovkök. Det var roligt att få se hur en inredare kan se hur vårt hus blir, även om vårt hus inte blivit byggt än. Förstå och få med alla våra önskemål. Vet ni vad? Det blev perfekt. Vi har gått runt som stolta föräldrar och visat bilder av vår inredning åt alla nära och kära. De bilderna ska ni också få se så småningom.

 

Men nu ville jag mest ba berätta att  VI HAR ETT BERÄKNAT DATUM  och  JAG ÄR SÅ JÄKLA GLAD. 

Wihoo.