Barnrummet är tapetserat och klart.
Jag tycker fortfarande det är lite halvt galet att inreda ett barnrum utan att ens ha barn i tankarna, men nu är det så att vi inreder alla rum. Även det rum som är tänkt att en annan människa ska flytta in i någon gång i framtiden. Och det blev den vackraste tapeten från Borås Tapeter.
Medan jag förtjänade söndagspengar genom att arbeta kvällsskift i söndags så var Fredrik ett hjärta och tapetserade rummet. Det såg ut så här fem minuter innan jag for i arbetet, och när jag skulle ha kommit hem flera timmar senare så var rummet klart.
Tapeten är från deras Wonderland kollektion och heter Hoppmosse 1450. En design av Hanna Werning, och jag älskar skapelsen. När jag såg tapeten fastnade jag för att den hade allt som finns vid husets omgivning. Svanar, växter och en glad varelse med jussipaita. Alltså Mr Fantomen.
Färgerna i grönt, rosa, orange, gult och blått är så harmoniska. Det här är för övrigt det närmsta jag kommer att komma en blommig tapet tror jag. Men man ska aldrig säga aldrig.
Vi valde att tapetsera två av fyra väggar, för att balansera upp allt och inte av misstag göra en framtida unge mer förvirrad i ett rum som annars snabbt kunde bara bli psykedeliskt med en fun house-effekt.
Istället blev det här ett rum som man vill vara i länge och som det finns mycket att utforska i.
Det är så vackert, nästan så jag själv vill flytta in i rummet om det inte vore så att jag hade världens mysigaste rum till sovrum. Jag tycker att barnrum ska vara färgglada med naturens färger, och det har vi lyckats med här.
Och Fredrik var så otroligt duktig att tapetsera. Han lyckades matcha alla mönster så man knappt ser var tapeten börjar och slutar.
Det är knappt så man ser eluttagen, och det är ett plus. Eluttag är en nödvändighet man inte vill märka av.
Nu är alla rum som ska tapetseras tapetserade, och jag är så nöjd och tacksam.
Tack till Ida vid Vasa Färg som tog fram denna tapet när hon lyssnat till mina önskemål hur ett barnrum skulle se ut. <3
Det vackraste badrummet jag har skådat!
Det var både lite sorgligt samtidigt som roligt att ta farväl av vår kaklare Dahlskog igår. Sorgligt för att det nu skulle betyda att varken jag eller Fredrik hade en Dahlskog att fråga råd av när det kommer till taklister eller andra moment i husbygget. Han är en kunnig man och även om han inte behövt så har han hjälpt oss med råd. Det roliga med att ta farväl av honom var för att att det betydde att våra badrum var helt och hållet klara.
Googlar jag badrum nu så finner jag inget rum på internet som får mig att känna sån glädje som våra badrum gör. Ni kommer nu att få se tre av fyra rum i vårt hus som Dahlskog kaklat. Det fjärde får ni vänta lite med, för det är en överraskning.
Här är grovköket. Kaklet i grovköket blev så mycket bättre efter lite fog. Skulle det inte vara svinkallt och lite smutsigt på golvet så skulle jag springa barfota och njuta av det sköna kaklet mot fötterna.
Egentligen är grovköket det mest diskreta vi har i huset, förutom en viss detalj...
Golvbrunnen. Bygger man ett hus så ska man kanske inte ta det första bästa, utan istället ta det som man tycker om och som piggar upp ens vardag. Som denna golvbrunnssil. Något som man kanske inte annars skulle lägga märka till eller ens tänka på, kommer nu att fånga ens uppmärksamhet och göra en glad varje dag.
Det enda negativa är att Mr Fantomen kommer ha lite problem att lyfta bort gallret nu. Det är en fix idé frassen har, och det är tydligen inte bara vår egen golvssil han ska lyfta bort. När grannen renoverade badrummet för nån sommar sen undrade hon varför golvbrunnsgallret förflyttade sig hela tiden. Visade sig att Fantomen gått in till henne, lyft bort silen och sedan gått hem igen.
Och nu ska jag ta er in till rummet som fick mig att tjoa hejvilt över hur vackert det blev, det stora badrummet. Men innan så måste jag visa er vår badrumströskel. Önskar jag kunde ta på mig äran av denna skapelse, men det är helt och hållet Dahlskogs idé att skapa denna tröskel av det vackraste kaklet i universum.
Måste erkänna att jag hade svårt att förstå hur han menade eller ens hur slutresultatet skulle bli, men nu kan jag inte ens tänka mig att ha en vanlig tröskel mellan grovköket och badrummet. Den här är en sån självklarhet, och så otroligt vacker.
Och om tröskeln var vacker, så är det ingenting emot vad badrummet är. HERREGUUUD SÅ FINT!!! *nu börjar jag tjoa igen*
När vi satt med Ida från Vasa Färg och planerade husets inredning på väggar och golv, så hade jag och Fredrik en önskan om att ha ett kakel som knappt hade något fog. Det skulle gärna få vara betongkänsla över badrummet, samtidigt som man får känslan av att man är på ett femstjärnigt hotell...
...och vi fick allt vi önskade.
Jag vet att jag inte träffat många kaklare eller så, men jag vet att det är få kaklare som klarar av att arbeta med så här stort och speciellt kakel som vi valde. Det italienska kaklet från Pastorelli (Denverstone De White) och att anlita Dahlskog var två av många bra val vi gjort i detta husbygge.
Det blev så perfekt, och jag kommer definitivt att börja bada mera badkar nu efter att vi fått flytta in i huset.
Allt smälter liksom tillsammans och det blir en lite psykedelisk effekt. Längst mot väggen (under fönstret) ska vi ha dusch och badkar, och bredvid badkaret kommer den andra duschen.
Ni ser även vår purus drain, som man behöver om man ska använda sig av så stor kakel som vi har. Så vill du och vågar använda dig av lika stort kakel vi valt, byt till sån där lång golvsil.
Ännu mera bilder, bara för att det här är det vackraste rummet som finns. Dessutom ser du lite av vår bastu, som även den har en liten fin detalj.
Vi valde även till bastun en speciell sil, än de normala rostfria som går att få tag på.
Leveransen på dessa var helt otroligt snabbt! På en torsdagskväll så satt jag och Fredrik och valde bland olika silar på internet, och på lördagen var de redo att hämtas från Vasa Färg. DET om något är snabb leverans.
Nu har jag ba två saker att avsluta detta inlägg med:
1. Herregud så vackert allt blev.
2. Ska du fixa om badrummet, anlita för böveln ingen annan än Dahlskog. HAN ÄR BÄST. Ingen protest.
Rum som väcker känslor.
Nu när huset är färdigt målat, så kanske ni är nyfikna på att se hur det ser ut? Nå, isåfall är detta er lyckodag. Även om vi valt att måla största delen av huset i en behaglig ljus färg, så är det några rum som blir färgglada. Och det är de ni får se idag.
Vi börjar med tvättstugan, som är det rum som jag var minst inspirerad för att inreda när det kom till möbler och färg. Även det rum vars färger gett oss mest blandade känslor.
Och när jag skriver färger, så betyder det att jag har hunnit målat om det här rummet ett par gånger. Började med grundfärgen och fortsatte måla med en färg vi hade egentligen tänkt ha.
Men Fredrik tyckte färgen såg kackabrun ut.
Och hade jag älskat färgen skulle jag säkert ha kämpat för att ha kvar den, men det gjorde jag inte. Färgen var ju fin, men väckte inga känslor. Så i lördags åkte vi till Vasa Färg och köpte ny färg, och kom hem med den som är på väggarna nu.
Och jestas vilka känslor den här färgen har gett mig.
Det är en splitterny färg från Jotun, och heter Blåis. Namnet låter som något från Games of Thrones, och finns nu i vår tvättstuga. Rummet som var mest ointressesant att ägna energi åt, blev helt plötsligt lite mer spännande.
Det är en gråblå färg som är behaglig att se på, och som lever sitt eget liv.
I vissa ljus är den ljusare och gråare, medan den i andra är mörkare och blåare. Och det är väl det som skapar känslor hos oss, eftersom vi inte riktigt kunnat lägga fingret på vad det riktigt är för färg. Men den är behaglig, och i slutet av gårdagen kände vi oss helt nöjda med färgen. Tog ett dygn att komma överens med den.
Den är snygg, och när vår inredning kommer på plats blir det riktigt perfekt.
Så tar vi oss vidare till det rummet jag bara känt kärlek för.
Sovrummet.
Det här rummet har skapat blandade känslor hos så många. Vilken tur att det är jag & Fredrik som ska bo i det här huset, för vi älskar färgen och hur vi har målat rummet.
På bild ser man den blågröna färgen, medan i verkligheten är det så mörkblått att det nästan ser svart ut. Jag brukar säga att om man vore en kunglighet skulle ens färg på blodet vara denna. Så vackert.
Och det är som kungligheter vi kommer att sova i detta rum. Det kommer att bli så otroligt vackert när allt är klart, för vi har lite mer planer på vad vi vill och ska göra med det här rummet.
Men hur som haver. Av alla färger som finns, så måste denna vara min favoritfärg. Men jag håller namnet på färgen för evigt hemlig, eftersom något vill man ha för sig själv.
Man blir som lite egennyttig när det kommer till hur man väljer att bygga och inreda sitt hem.
Det här kommer att vara vår utsikt innan man går och sova. Dörröppningen närmast fönstret är till vår klädkammare, den andra går ut till hallen.
Jag gillar effekten vi fick till med den vita färgen ovanför rummets egentliga färg. Det känns mäktigt, och rummet ger mig ett sånt otroligt lugn. Precis vad man behöver i ett sovrum.
Dagen före gårdagen.
Igår hände något som inte hänt på evigheter, men som var en vardag då jag mötte den berömda väggen för åtta/nio år sen. Jag somnade efter arbetet. Det är svårt att idag tänka att det var något jag gjorde i princip varje dag förut. Kunde komma hem från arbetet eller skolan, bara för att sova. Blev som aldrig utvilad, och det är kanske det största tecknet du ska reagera på om du undrar över din hälsa.
Igår var jag inte nära väggen, utan behövde bara vila. Att vara kvinna tar tydligen alla krafter ur mig.
Men även om jag fick ta igen mig lite, betyder det även att det jag tänkt blogga om igår föll i glömska. Tur att det då allt som oftast kommer nya dagar. Som typ idag. Idag är jag som ny igen.
I tisdags var det premiär för den slutgiltiga färgen på väggarna. Vi grundmålade med Coloria Royal, och fortsätter på samma linje. Varför sluta med något som funkar?
Den färg vi valde till väggarna har namnet "Kalla", och är en behaglig vit färg. Vi hade egentligen tänkt använda oss av färgen "Papper" till hallen/kök/vardagsrum, men efter att strukturväggen kom på plats så insåg vi att den behöver vara mer jordnära, än en skrikande vit färg.
Den här bilden är endast till för varenda karl som "bönat och bett" mig att måla väggarna med en sån där förlängning till rullen. Är ni nöjda nu?
Annars är det lite roligt hur jag lyckats provocera flera typer av att grundmåla huset för hand med en rulle. Det gick ju bra och snabbt, så varför störde det så många?
Även om jag ogillar att låta besserwissar ha rätt, men nog gick det betydligt snabbare för mig att måla med förlängningen, än att hoppa upp och ner på en stege och måla för hand. Det enda negativa är att den där rumpan, som skulle bli lika snygg som Jon Snow's, kan man bara ta och glömma.
Så här ser alltså hallen ut nu. Även om resten väggarna är ljusare än strukturväggen, vilket är meningen, så blir det inte en kontrast som skär in i själen. Färgerna verkar ha varit skapta för varandra, för det blev så bra.
På en halv dag, för jag arbetade morgonskift, målade jag hallen, vardagsrum, kök och mitt lilla wc. Vilken tur att jag är snabb, eftersom allt ska målas två varv.
Och nu vet ni vad jag gjorde dagen före jag sov bort gårdagen.
Idag fortsätter jag måla.
Lite blandade känslor i början.
I måndags visade jag er hur vår strukturvägg kom till, och fick en kommentar som bad mig att fotografera väggen mera.
Nina! Din önskan är min lag.
Igår gjorde jag mitt bästa för att fånga väggen på bild. Som jag skrev så syns det knappt ur vissa vinklar att det alls är någon struktur i väggen, medan man i andra ljus och vinklar ser det tydligare än någon som just fått en uppenbarelse.
Pssst! Innan jag visar er måste jag berätta hur jag reagerade på väggen i fredags. Medan jag & Ida målade väggen så gick mina känslor upp och ner. Det kan ha berott på PMS, men även det att jag aldrig sett något liknande som detta.
Det var så vackert, samtidigt som jag hann fundera vad tusan vi gjorde. Förstöra en perfekt spacklad vägg med att skapa strukturer i den?!
Dock gick det snabbt om, och nu känns väggen bara så självklar. Det är klart att vi ska ha en jordnära vägg som mittpunkt av vårt hem som kommer att fyllas med guld & färger. Och kärlek förstås.
Här stod jag i öppningen och beundrar vårt städade hem, med en brasa på g, för jag behövde grillkorv till lunch. Fredrik hade städat huset på söndagskvällen, då jag arbetade, och det var så fint.
Tack älskling!
Men här ser ni att det knappt ser ut som någon strukturvägg.
Rör jag mig lite längre in i rummet börjar man plötsligt skymta något längre bort på väggen. Är det månne en strukturvägg?
JAJJAMEN! Där är den. Vår strukturvägg man bara vill krama om. Ingen bit av hela långa väggen är den andra lik, men ni kan ju fantisera att hela väggen ser ut så här. För den är verkligen svår att fånga på bild. Den måste upplevas.
De andra väggarna i vardagsrummet / hall / köket så målade jag igår i den vackraste färgen att komplettera strukturväggen med. Den visar jag senare idag, men kan lova er och mig själv att jag kommer att ha en rama träningsvärk idag.
Och även om det var lite blandade känslor i början, så är det bara kärlek nu.
Som jag skrev tidigare så är detta Teknos Kolibri Sand. Känns halvt som spackel, drygare än diskmedlet som håller för evigt och ger en behaglig vitgrå färg som ger balans till huset. Dessutom torkade färgen snabbt som bara den, och är tvättbar. Halleluja!
Nu har vi en strukturvägg i huset!
I fredags skrev jag om den icke existerande talkoandan som vi inte fått uppleva, fram till fredagen då. För i fredags fick jag guld värd hjälp av Ida, som jag lärt känna via Vasa Färg.
Hon kom hela vägen från Vasa med bilen lastad av färger, spacklor, penslar och allt material man behöver för att skapa ett mästerverk.
Det här är före-bilden av den långa väggen som går genom hela huset. Som Fredrik har spacklat och slipat denna vägg tills den var helt och hållet perfekt. Bara för att den sen skulle förvandlas till en strukturvägg, där man kan inte behövt vara så otroligt noga.
Här igen, före bild av väggen.
Först hade jag & Fredrik funderat på att använda oss av kalklitir-färg, men kom snabbt fram till att det inte är något för oss. Vi ville att hela huset ska vara så att man vågar leva i det, och att vi inte ska behöva anpassa oss efter vare sig färger eller deras egenskaper.
Och även om vi inte planerat att kasta vatten på väggarna, så vill vi kunna tvätta väggarna när det är nödvändigt utan att behöva måla om.
Och Ida hittade de perfekta alternativen för oss.
Jag hade aldrig i hela världen kunnat tro att jag & Ida skulle lyckas få hela väggen målad på endast ett par timmar. Knappt det, eftersom vi åt korv och pratade mestadels av tiden.
Men hon är så extremt duktig, och efter att jag sett hur hon arbetade för att få till strukturväggen gjorde jag mitt bästa för att hinna ikapp henne.
Vi använde oss av rullar och spacklor för att få till strukturväggen. Färgen, som jag introducerar två bilder ner, är en väldigt snabbtorkande färg så man kunde bara arbeta en kvadrat åt gången för att få bästa resultat.
Som ni ser är det inte stor färgskillnad från den vita grundmålfärgen. Denna är en mycket ljusgrå färg, som ger en mer jordnära och värme till hemmet, utan att bli "för" varm.
I ett ögonblick hade vi fått hela långa väggen färdig, och vi testade med att lägga lite golv, bara för att se hur det gick ihop. Och vet ni vad? Det blev helt underbart. Vårt golv är från Kronoswiss, Swiss Infinity, och namnet är Miami.
Rakt framifrån ser man knappt att det är en strukturvägg, men låt dig inte luras. Denna vägg lever sitt eget liv.
Beroende på var man står eller hur ljuset är så ser man klart och tydligt att det är en levande och vacker strukturvägg.
Vi har använt oss av Teknos, Kolibri Sand. Det är en helmatt och extremt täckand dekorationsputs som man kan måla på princip ALLT och alla torra ytor. Konsistensen hade jag kunnat jämföra med ett tunnare spackel, och den var så fint blandad att man behövde inte ens söka efter en pinne att röra runt i burken med.
Den här färgen är dessutom DRYG. Det är trots allt en lång vägg som går genom hela huset, och vi klarade oss fint med en burk färg, även om jag behöll den andra för att fixa till lite mer struktur och områden man missat dagen efter.
Som jag redan skrev så torkade färgen snabbt, så för att få till den perfekta strukturen var det att arbeta litet område åt gången. Man målade alltså ett tjock lager med rullen, för att sen ta till spacklan och dra försiktigt fram och tillbaka tills man fick till det mönster man gillade.
Och det här är efter-bilden.
Jag ska försöka denna vecka att fotografera mer av väggen, eftersom en liten bit inte säger något. Men detta är en vägg man måste uppleva för att verkligen ta till sig den. Även om detn bara är i en och samma färg, så lever den så pass mycket, att man tror det är målat med åtminstone två / tre olika färger.
Jag går bara runt och kramar om väggen. Vår jordnära vägg i mittpunkten av vårt vackra hem. <3
ps. Tack Ida ännu en gång för att du hjälpte mig. Jag är evigt tacksam och du är en härlig människa.
Vad är nästa steg?
1. Tack för alla kommentarer på förrförra blogginlägget. Jag verkligen älskar när kommentarsfält får sitt eget liv, och jag får kontakt med er. Ni är bäst!
2. De där typerna som hånskrattade åt mig och sa att "tuschpennan vi ritat på väggarna med kommer att synas igenom ALLT, och att jag måste skära bort färgen": Hoppas ni blivit snällare åt folk (kvinnor) nu och fick ha roligt en liten stund.
Jag hade dock mycket roligare. Igår grundmålade jag hela huset klart och ingenstans i huset syns varken spackelskarvar eller tusch. Allt är bra perfekt.
3. Så vad är nästa steg nu?
Huset blev alltså färdigt grundmålat igår och nu är allting vitt och fint. Till och med mitt lilla wc, som varit det mörkaste rummet av dem alla, blev dubbelt störra och ljusare.
Igår målade jag alltså tvättstugan klart, kontoret och en sista vägg i vårt sovrum & klädkammaren. Idag åkte jag ändå till huset, men inte för att arbeta. Nej, istället grillade jag korv, tittade på youtube och ba myste.
Så här fint blev det när allting blev vitt. Fredrik gick runt i huset igår och sa: "Jag ser inte var skarvarna är! Så bra har du målat!".
Och nog är jag duktig på att måla, men det hade absolut inte blivit lika bra om inte Fredrik varit så duktig på att spackla & slipa.
Vi har som blivit mer nykära, och även bättre på att ge varandra & ta emot komplimanger i och med det här husbygget. Det är som en konst i sig att både kunna ge & ta. Vilken tur att vi har lärt oss det.
På bild ser du annars mitt lilla wc. Mitt i allt så är det här sista bilden du ser av badrummet, innan det är klart. ;-)
Och vårt sovrum. Jag står i klädkammaren & fotograferar.
Nu ska jag först ta tag i min nuvarande klädkammare och rensa bort sommarkläder och packa dem färdigt i påsar, så slipper jag göra det när det är flyttdags. Sen ska jag fundera vad nästa steg vid huset blir.
Senaste nytt från huset.
Alla ni som vill se en vlogg: DET ÄR PÅ KOMMANDE. För att krossa jantelagen, så måste jag även säga att den är bra. Gjorde mitt bästa, och hade roligt hela tiden jag klippte filmen. Och filmade förstås.
Filmen publiceras först om några dagar, ifall jag nu vill ändra på något, men den som väntar på något gott...
Dock ska ni få se lite av vad jag filmat redan nu, genom text och bild.
Jag tog alltså med er på en heldag med mig, och dagen började vid Vasa Färg. Fick goo fika av Ida, och så pratade vi färger och tandläkarskräck. Tanken var egentligen att jag bara skulle ha spackel och grundmål, men eftersom sovrummet är grundmålat nu, så var det dags att provmåla sovrummet lite med den tänkta färgen.
I den här maskinen gick det undan ska ni tro. Runt, runt, runt för att blanda till den perfekta färgen.
Och vips är vi hemma igen i Petalax, och det här är färgen. Helt underbar. Det är så nära min favoritfärg man kan komma. Som en ädelsten, om man vill vara lite poetisk.
Detta är Coloria Royal inomhusfärg. Den är matt, och klarar av att man tvättar väggarna. Om man skulle få för sig att göra det.
Så här lycklig kan man vara av att måla.
Först var jag lite rädd att testmåla väggen, bara för att "tänk om vi inte gillar färgen?", men hade sist och slutligen inget att oroa sig för. Och när det kommer till att bygga hus, och måla, så är det bara att prova sig fram. Det går att ändra om det är något man inte gillar eller blir som man tänkt sig.
Och där ser ni honom. Kärleken i mitt liv. Fredrik är helt underbar på att spackla och slipa. Så snabb, noggrann och bäst.
Jag hinner som knappt med längre när han säger "Nu är denna vägg redo att grundmålas!". Jag är så lycklig att vi gör det här tillsammans. Vi är bäst.
Det rum jag fick grundmåla igår var tvättstugan / tekniska utrymmet. Från att ha varit ett litet krypin, kändes det som att rummet förstorades dubbelt sin storlek - tack vare lite färg.
Annars gott folk, så är det en enorm skillnad vilken slags grundmålfärg man använder sig av. De första väggarna målade vi med ett annat märke, men efter att ha testat på Colorias färger vill jag inte ha något annat. Så täckande och lätt att arbeta med.
Idag fortsätter vi spackla och måla vidare. Jag och världens bästa Fredrik. <3
Vi e så tåff!
Även om det händer något i princip varje dag, endera i det personliga livet eller ba vid huset, så är det sällan veckor är så fullproppade av massor av olika händelser, som denna vecka.
Jag som annars inte tycker om att ha mycket inplanerat på en och samma gång, är ändå rätt så lugn inför denna vecka. Det är bara roliga saker på gång.
Av allt som är på gång, så börjar vi med huset. Vad har hänt där sen sist?
Nå, det var ju lätt som en plätt att isolera väggarna, så det var bara dags att ta tag i "Projekt Gipsskivor", del två. Halva huset var ju färdigt gipsat, bara halva kvar då.
Men först och främst var det något annat viktigt som vi först behövde ta tag i.
FREDAG 11 AUGUSTI
Vinden.
Här ser du karln jag lever tillsammans med som står i vår lilla vindstrappa. Du kanske funderar vad han sysslar med?
Nå, han fixade bara extra skydd så inte blåsullen ska rymma och falla nerför vindstrappan.
Vi ringde förra tisdagen för att beställa blåsull från Ekovilla, och blev nästan förvånade över hur snabbt de kunde hitta till Petalax; DE KOMMER REDAN I MORGON EFTERMIDDAG.
Därför var det lite viktigare att fixa detta, innan vi kunde gipsa vidare.
Ekovilla hörde till vårt huspris, som mycket annat. Blir spännande att se dem blåsa allt på plats i morgon. För vi kommer absolut att stå och övervaka dem, så nyfikna som vi är.
SÖNDAG 13 AUGUSTI
Dock tog det inte så länge att fixa till det där på vinden, så vi fick nog börja gipsa vidare samma dag.
Fredagen började vi lugnt med barnrummet.
Lördagen fortsatte vi med att gipsa resten av nästan alla väggar i vardagsrum / hall / kök, och
igår söndag, fortsatte vi vidare i samma rum och fortsatte till mitt kontor.
Det svåraste nu, för egentligen är det inte så svårt att kasta upp en gipsskiva, är att räkna ut alla eluttag.
De hänger liksom halvt ner från taket och vi får tänka ut var vi ska borra hålen åt dem. Speciellt hålla koll på att det inte är ett eluttag på precis samma ställe på andra sidan väggen. För då får man inte fast gipsskivan.
Det har vi redan hunnit testa på, och jestas vad vi fick börja spackla bort vårt misstag.
Här i mitt kontor har jag tydligen velat ha fyra extra uttag (för dator och alla manicker), och det var sådär halvt roligt att få på plats. Men allt går, bara man har lite tålamod och långärmad tröja så inte mineralullen sticker en i huden.
Så här ser det ut när man kommer in till huset nu. Bara en halv vägg som är utan gipsskiva, så vi väntar tills vi lyckas få en passlig bit av en gipsskiva vi behövt skära av bredden på, för att få den på plats.
Den där enorma gipshögen vi först började med har minskat drastiskt, och jag vill ta vara på varje gipsskiva. Ändå har vi inte mokat oss ordentligt, så vi behövt kasta en full skiva. Det är bra.
Och förstås alla små gipsskivor som ska ovanför dörrarna, men det känns inte så roligt att börja skära sönder fullt stora gipsskivor för det nu. De går så pass snabbt att få på plats, att man kan spara det till sist.
Det här var den första väggen vi fixade på andra varvet "Projekt Gipsskivor". Den gick otroligt bra att få på plats.
Det är extra mycket uttag på grund av att vi har tänkt ha tv'n här om några månader.
OM NÅGRA MÅNADER.
HUHHU. <3
Det är så många som sagt åt oss att "Ni e no tåff som e så dukti å ba e själva", och jag får lov att hålla med. Det hjälper ju att detta är roligt att hålla på med, och jag arbetar sida vid sida med världens bästa människa.
Isolera mellanvägg - lätt som en plätt!
Nu ska ni få se huset som ni aldrig har sett det förr. Det är som sagt hastiga ryck när jag och Fredrik bygger hus, och igår råkade det här hända.
Man kan ju fråga sig varför jag har så här snygga arbetshandskar på mig? Nå, det är för att vi började isolera husväggarna igår. Supersöta! Fredrik fick ett par svarta och neutrala, eftersom nyckelpigs-handskarna inte fanns i hans storlek.
Vi isolerar husväggarna med mineralull, vilket är lätt att arbeta med men HERREJEE vad det pickas! Därför var det speciellt bra att ha på sig handskar igår och kanske inte krama om ullen så pass mycket.
Som vanligt började vi i "försökskanins-rummet" aka. barnrummet.
Och plötsligt gick det så hastigt undan att vi kunde ta denna bild. Jag och Fredrik som isolerat alla väggar på en väldigt kort stund. Hur gick det till?
Fredrik har alltid sagt att "när vi bygger hus ska vi ha ljudisolerade badrum", och nu är vi förhoppningsvis så nära ljudisolerat vi kan komma när det kommer till väggar. Man kan ju inte få hur mycket mineralull i väggarna, för gipsskivan ska ju få plats, men på varje vägg mot ett badrum la man ändå liiite extra dit.
Det är alltså inte främst pga någon värme eller liknande som man gör detta, utan på grund av att ljudisolera rummen. Och det märktes nästan med detsamma att det blev behagligare ljud i huset efter att allt var klart.
Det enda negativa är att det där härliga ekot när man sjunger försvann.
Hallen och ena väggen av mitt kontor (t.v).
Förutom att det pickades och kliades på huden av materialet, så var det oerhört smidigt att arbeta med. Speciellt om man vill få något gjort snabbt.
Jag hade ju skrivit i min kalender att vi idag skulle börja på att isolera väggarna, men fick ändra om det till att vi började på och BLEV KLARA!
Nu är vi inne i mitt kontor och tittar på den vägg där jag någon gång i framtiden kanske vill ha ett mini-bibliotek. Det är även en vägg mot stora badrummet, så det är extra noga isolerat här.
Vi har tagit bild och mått på varje rör och elkabel som går mellan väggarna så vi inte i misstag skulle borra i dem när vi i morgon börjar lyfta de sista gipsskivorna på plats.
När jag tittade på den här bilden tog det en alldeles för lång stund för mig, för att inse var jag riktigt har fotograferat. Allt började se så annorlunda ut med mineralullen. Men det är ju i sovrummet, och det lilla rummet bakom mineralullen är vår klädkammare.
Till höger om klädkammaren är "mitt" wc, och därför kanske ni ser skillnad på hur vi har isolerat. ;-)
Och här är vi i barnrummet, där allt startade, som för första gången faktiskt en arbetssyssla gick utan problem.
Att isolera väggar var ju hur enkelt som helst. Lätt som en plätt skulle man kunna säga.