måndag 11 juni 2018 - 12:24

10 tips hur du tar hand om dig själv.

Under helgens lopp fick jag ett privat meddelande om en förfrågan. Personen som tog kontakt ville att jag skulle tipsa om hur man tar hand om sig själv. Du vet, self care. Jag blir så glad när ni tar kontakt med mig och ber om önskeinlägg eller har frågor, för då resulterar det i blogginlägg som dessa:

 

10 tips på hur du tar hand om dig själv.

 

1. Logga ut för minst en timme per dag.

Har upptäckt att när det blir lite väl mycket för mig i livet, så loggar jag ut. Jag låter telefonen vara på ljudlös och loggar varken in på facebook, instagram eller bloggen. Då kan det vara i flera dagar, eller så länge tills jag känner mig redo att ta tag i sociala medier igen. Men för att varje dag ta hand om mig själv lite så loggar jag ut minst en timme per dag.

Telefonen är tyst och allt som händer i omvärlden får hända utan att jag är uppkopplad 24/7.

 

2. Skapa rutiner.

Rutiner är a och o när det kommer till att må bra och ta hand om sig själv. Allt från att ha en rutin att du diskar undan efter varje gång du ätit, för att behålla ett rent och fint hem, till din rutin vad du gör innan du går och sova.

Skapa rutiner som är bra för dig och som inte påverkar ditt liv mer än att du bara blir mer harmonisk. Till exempel kan du få en mysig rutin på kvällen där du läser en bok och som det sista du gör innan du somnar är att tvätta av ansiktet noggrant och sedan smörjer in dig en ansiktskräm, som återfuktar huden. Alternativt att du varje torsdag har städdag (rent hem innan helgen!) eller att du varje måndag klär dig i det snyggaste du har i garderoben, bara för att boosta ditt självförtroende inför nya veckan.

 

11059194 10152963163813880 8529387113315819422 n
Ett gott skratt förlänger livet.

 

3. Skratta.

Hur härligt är det inte att skratta? Att ha fått skratta så mycket att tårarna sprutar och magmusklerna värker efter att du har fått skratta? Läs en rolig bok, se en rolig film, umgås med glada vänner eller kolla på roliga videos på youtube.

Alternativt, om du har svårt att skratta, så kan du sitta för dig själv och säga ”ho ho ha ha” och göra roliga rörelser, tills du börjar skratta av dig själv. Jag dömer dig inte.

 

4. Föreställ dig hur du är din bästa vän.

Vad skulle du säga till dig själv? Vad skulle du vilja göra för roligt med din vän? Stå framför spegeln och säg fina saker till dig själv, och behandla dig själv som du behandlar de människor du älskar mest.

 

11150755 10153105748168880 4380662224558034786 n
Våga vänd upp och ner på världen, när du tar nya beslut.

 

5. Ändra sättet du tar beslut.

Om du fattar beslut genom att följa hjärtat och magkänslan, ta då och fatta ett beslut med huvudet. Och så vice versa. Är du en som alltid tänker över dina beslut minst tio gånger, ta och följ magkänslan över vad som känns mest rätt nästa gång.

 

6. Spara komplimanger och fina ord i ett dokument.

Är det så att du är väldigt självkritisk eller har svårt att ta till dig komplimanger och samtidigt tro på dem när du får höra dem? Spara allt det fina folk säger och skriver till dig i ett dokument, och ta fram den när du behöver läsa det. Och framförallt, tro på att när någon säger något fint och snällt till dig, så menar personen det.

 

13239177 10153957105943880 2306254787525563982 n
En kropp är inget mer än bara en kropp.

 

7. Var naken.

Det kanske blir lite tjatigt om hur jag hela tiden uppmanar alla att vara nakna, när det kommer till att må bra. Men gör det, var nakna! Allt för många känner sånt självhat till sig själv, endast på grund av den kropp vi lever i. För att ta ner oss själv på jorden, och bli mer accepterande till den kropp och det skinn vi går runt i, så behöver vi möta oss själva som den vi är. Att förstå att en kropp är inget mer än en kropp, och att det har absolut ingen påverkan hur vi är som människor om vi är smala, tjocka, kurviga eller har ärr som pryder skinnet. Använd dig av speglar för att lära känna din kropp, se magen korva sig och hedra den kropp du har fått.

 

8. Kom ut ur din komfortzon.

Är det något du alltid velat göra, eller tycker att det känns obehagligt att testa nya saker? Vare sig det handlar om stora eller små saker? Gör det ändå! När vi gör något som är utanför vår komfortzon så händer det något med oss. Vi blir mer glada. Vi känner oss stolta över att vi vågat. Vi växer som människor, och vi vågar testa på mer.

 

11218209 10153203633818880 7641382705150106143 n
Du är aldrig riktigt ensam, så våga be om hjälp.

 

9. Be om hjälp.

Vare sig det handlar om stora eller små saker, så är det så oerhört viktigt att vi vågar be om hjälp. Utan att känna att vi skulle vara en börda för någon annan människa. Be om hjälp, och du ska få den.

 

10. Möt dig själv och dina känslor, utan att döma.

Är det så att du har en riktigt pissig dag, och inget av det jag skrivit har hjälpt? Möt dig själv och dina känslor, utan att döma. Är du irriterad? Acceptera det och ge namn för känslan, och låt det sen vara så. Vi människor hakar upp oss så snabbt på känslor och tankar, och vill överanalysera allt, helt i onödan.

Är du ledsen? Det är okej. Är du arg? Det är okej. Är du glad? Det är okej.

Sluta överanalysera och möt dig själv, som den du är, utan att döma.

 

 

måndag 14 maj 2018 - 12:14

Hur du får ett lyckligt liv.

Googlar du ”lyckligt liv” hittar du ofantligt många sidor som ger dig tips om hur man ska leva ett lyckligt liv. Vad ett lyckligt liv är och hur du når dit. Hade inte efterfrågan efter detta lyckliga liv varit så stor skulle det inte heller ha skrivits så många böcker eller ens skapats utbildningar som ger en de verktyg man kan använda sig av för att hjälpa en annan finna lyckan.

 

Jag kan från djupet av mitt hjärta säga att jag är lycklig. Jag är lycklig att jag lever. Jag är stolt över det liv jag lever.

Med det menar jag inte att jag inte skulle känna sorg, smärta eller ensamhet. Det är bara del av att vara människa. Men jag säger att den sorgen, smärtan och ensamheten kan vara vacker. För det är en del av oss. Och att vara mänsklig är inget hinder att kunna känna lycka, och yttre omständigheter som utseende, pengar eller materiella ting bestämmer inte heller den form av lycka vi känner.

 

Med alla dessa böcker, kurser och personliga coacher som går att anställa, så lever vi i ett samhälle som vill och lever på att vi ska leta efter den där lyckan, drömmar och mål utanför oss. Men tänk om vi skulle stanna upp och säga ”Nej.

Jag lever. Jag har det jag behöver inom mig, och lever det liv jag är stolt över och gör det som gör mig glad.”

 

För vi har inte kontroll över mycket här i livet, men det vi har kontroll över är om vi är stolta eller inte över det liv vi lever. Och de gånger jag pratat om att lycka är ett val, så är det det här jag menar.

Ingen annan kan fixa dig. Du har själv makten.

 

Nu kan jag inte komma med goda råd om hur just du når det lyckliga liv du drömmer om, för dina drömmar kan se annorlunda ut än mina, men jag tänker att en bit av den lycka vi vill känna får vi redan provsmaka på när vi försöker. När vi gör gott och lever i sanning med oss själva.

När vi börjar stanna upp mer för att leva i nuet, än att drömma om det vi kanske någon gång kommer att ha eller oroa oss för det vi kanske aldrig kommer att uppleva.

 

Du kommer aldrig att vara glad för det du får, om du inte kan glädja dig för vad du har.

 

Så lägg fram allt du har framför dig. All den sorg, smärta, ensamhet och glädje, och säg:

”Det här är mitt liv, det är vackert. Vad gör jag med det?”

 

quote

onsdag 27 december 2017 - 14:30

Så här når jag mina drömmar och mål nästa år.

En tradition jag har haft nu i snart sju år, är att jag gör en vision board inför varje nyår. Det mäktigaste av allt? Så gott som allt jag klistrar fast blir verklighet. 

 

Visst. Inte har jag den där hunden jag klistrat fast vartenda evigaste år, men kanske beror det på att jag innerst inne vet att en hund inte är något som passar min personlighet. Visst är motion bra, men inte i alla väder och vind. Regnar det eller är snöstorm så vill jag helst bara mysa inomhus. Inte gå ut och uppmana ett djur att kissa på beställning.

 

Men.

 

Jag har fått hälsa. Kärlek. Pengar. Ny kamera, även om jag köpte den för pengarna. Jag har flyttat. Jag har byggt hus. Jag har allt det jag en gång i tiden drömt om, och det får mig att vilja fortsätta med visioner. 

Att vara nöjd och tacksam, men fortsätta våga drömma. Dessutom tror jag på attraktionslagen och karma, och tänker att om jag sänder ut till universum allt det jag vill ha så kommer det till mig på något sätt, i någon form, en vacker dag.

Och nu ska du få läsa fem orsaker varför du också ska göra en visionboard detta år, och se min egen.

 

Fem orsaker varför du ska göra en visionboard 2018:

1. Visualisering är något som fungerar, vare sig du tror på det eller ej. Det är inte bara hippies som visualiserar, utan även idrottsmän gör det. Tror t.ex inte att någon som lyfter 120 i bänkpress ba tänker "Näää, dehär gaar int na!". Nej. Personen visualiserar hur hen går fram till bänken, kastar lite kalk på händer, ropar "ho ho ho" och sedan lyfter den tunga vikten. Utan problem. Om man visualiserar sig ett mål och hur man ska ta sig dit, så blir resan lite lättare.

2. Du får mer grepp om vad du egentligen vill i livet. När man sitter och bläddrar i alla veckotidningar, söker efter inspiration på internet eller skriver upp ens drömmar och mål - så väljer man det som ens hjärta vill. Jag skulle t.ex inte klistra in "pulverdiet" eller "maratonlopp", för det är inget som varken min kropp eller själ drömmer om. Istället är det kärlek, balans och lugn som mitt hjärta vill ha. 

3. Även om jag för detta år valde att göra en bucket list, som jag aldrig gjort förr, så fungerar en visionboard på annat sätt. Jämfört med en bucket list, där allt är ganska svart och vitt, så är en visionboard något levande. Något som inte är ristat i sten eller något att fastna i. Det är drömmar och mål i en salig blandning.

4. Du blir motiverad, för jag tar för givet att du väljer bara fina saker som du vill ha i livet. Klipper du ut, som jag, ut en rubrik som lyder "Acceptera den du är", då kommer du även att bli påmind och motiverad att leva efter den meningen.

5. Det är roligt och avkopplande.

 

bucketlist dreamboard 1

 

Det här är mitt uppslag som jag har direkt efter januari månads kalender och habit tracker. Till vänster är min bucket list för nästa år, som blev tillsammans nitton saker jag vill uppnå på ett eller annat sätt. Vissa lättare och vissa saker kommer jag att behöva lite hjälp med. Men alla uppnåeliga.

Till höger är min visonboard för 2018.

 

Jag har printat ut en kärleksfull bild av mig och Fredrik, en då jag gör yoga och en annan då jag vann bloggpris. Alla bilder symboliserar alla fina känslor jag vill känna nästa år.

Dessutom printade jag ut en bild av huset vårt och ett av alla norrsken jag upplevt, och tillsammans blev det riktigt häftigt. Vid huset ser man stjärnklar himmel, så hoppas även på att få se vackert norrsken.

 

bucketlist dreamboard 2

 

I min första bucket list någonsin har jag till exempel listat regressionsterapi. Efter flera års funderande, tänker jag ta mig iväg på regressionsterapi. Hur vet jag ännu inte, men det kommer att lösa sig. Har alltid velat testa på hypnos, och även om det vore intressant att minnas sånt man glömt från barndomen, så är jag mer nyfiken på ett tidigare liv. 

När jag var liten berättade jag mycket åt mamma hur det gick till när "jag valde henne" och vad jag varit i mitt tidigare liv. Och kanske var jag bara en liten speciell unge, men jag tror på att barn kan minnas och veta av sånt man många vuxna stänger bort till sist. 

 

Dessutom kommer jag att under en hel dag säga "ja" till precis allting, så länge det inte skadar mig eller någon annan. Det kan bli intressant. 

 

måndag 11 december 2017 - 12:21

Några saker 2017 lärde mig.

Det börjar så småningom närma sig ett slut på det här året, och jag är redo. Inte för att det har varit ett pissår igenom, men livet har verkligen haft sina stunder, på gott och ont. Det har varit som en berg och dalbana där man ena stunden skrattar så tårarna sprutar och den andra är livrädd. Sen lugnar allt ner sig, tack och lov, tills man är igång igen.

Vid min sida i karusellen har jag haft Fredrik, och allt som vi mött på vägen har bara fört oss närmre varann. Och det är jag evigt tacksam för. 

 

För en tid sen skrev jag att jag kommer att ta upp några saker jag lärt mig under 2017, och det här får bli början på något som kan bli flera delar. För om det är något som är säkert är att man lär sig av allt.

 

 

Du lär känna en person på djupet vid husbyggen och sorg.

Och det är ju lite sorgligt hur det just är sorg eller stora förändring som endera särar på människor eller svetsar dem närmre varann. Men kanske är det så att vid såna här situationer lär man sig hur man hanterar ens egna och andras känslor.

Man lär känna sig själv genom andra, och även om man inte alltid har samma åsikter eller hanterar situationer på samma sätt, så har jag lärt mig att man kan möta varandra ändå.

 

 

Njut av livet.

Den tid vi har på jorden är inte sådär fasligt lång. Tiden har ju en tendens att rusa iväg, och plötsligt funderar man vad som hände, vem man är och hur den där rynkan hamnade mitt emellan ögonbrynen. Dessutom vet man aldrig vad som kan hända, och det säger jag inte för att skrämmas. Det säger jag som en påminnelse att man ska då istället leva istället för att vänta på och vara rädd för det som kan  (aldrig)  hända.  När  det  är  nu  som  gäller.  Istället för att leva ett liv där jag begränsar mig själv, är rädd eller inte är tillfredsställd med det jag gör och de jag är med – tänker jag leva fullt ut.

 

Kanske betyder det att man är mer ensam,  eller om man vill se det med glaset halvfullt,  får mer plats för positiva energier i ens liv. Kanske betyder det att man får ta och flytta, byta jobb, vända upp och ner på sitt liv totalt – så länge man gör det för att nå det man verkligen vill ha i sitt liv. Balans, harmoni, kärlek och glädje.

 

 

Oönskade goda råd skapar stress hos mig.

Vare sig det har handlat om husbygge, hur man slutar röka, hur man äter sockerfritt, stressar mindre eller vad som helst – så är det alltid minst en person som ska komma med oönskade goda råd om hur jag ska leva mitt liv eller hantera mina känslor.

Jag förstår att det är med god tanke bakom människor gör så här, och jag har säkert gjort det själv. Men om jag nu har haft en panikattack och delar med mig av det. så är det det här som händer. Jag kan knappt arbeta, handla mat eller tapetsera vid huset innan någon säger: ”VILA! ANDAS! STRESSA INTE! GÖR INGET!". Och ibland undrar jag om den där panikattacken har skrämt andra mer än den gjorde mig? 

Jag vilar, stressar inte mentalt, måste göra något (annars blir jag rastlös) och andas – för annars skulle jag inte leva. 

 

Ber jag om råd, tar jag tacksamt emot råd. Vill du ändå känna dig som att du är till hjälp och stöd, fråga: ”Hur är det? Är det något jag kan hjälpa dig med?”. 

 

 

Jag kan mer än jag trodde.

Om ni visste vad rädslor har hindrat mig. Jag har haft så lätt att måla upp skräckscenarior i mitt huvud, som det ändå är 1/1000 chans att det skulle inträffa, men låtit det hindrat mig. Jag har inte vågat prova på nya saker, för tänkt om jag inte kan. Jag har varit rädd att gå på events, för tänk om jag får panik? Jag har varit rädd att använda mig av elverktyg, för tänk om jag mister ett eller två finger? Tänk om jag gör fel? Tänk om jag blir sjuk? Tänk om mina nära och kära blir sjuka? Tänk om?

 

Tänk om man skulle sluta tänk om, och bara göra. Går det inte som tänkt så är det bara att prova ett nytt sätt tills man finner något som passar en. Man behöver inte fixa och förbereda händelser som ännu inte hänt eller kommer att hända.

 

Tänk om man bara skulle njuta av det liv vi lever nu, sluta bry sig så hårt om vad andra tänker om en och mer fokusera på hur vi ser på och behandlar oss själva och andra? Livet är så kort att det gäller att göra det bästa av det, även om det inte alltid är stora saker och förändringar man gör.

Umgås med de du älskar, gör det du mår bra av och var snäll mot dig själv. För det är du värd. <3

 

12309994 10153553747128880 871357805455541617 o

För två år sen såg jag ut så här. Har även lärt mig att jag är fin i minriktiga hårfärg, så jag behöver inte bleka håret. 

 

 

måndag 4 december 2017 - 12:00

Inte alla män.

Något som är intressant i och med viktiga kampanjer som #metoo och #dammenbrister är att man gång på gång måste upprepa att inte alla män är våldtäktsmän. Det är ju ändå något vi alla vet.

 

Men.

 

Alla män är en del av den struktur och de problem som kampanjer som dessa vill lyfta och få ändring på. Men vad händer när män(niskor) börjar ryta i kommentarsfält ”INTE ALLA MÄN!” och ”Jag har inte gjort något fel så jag kommer inte att ändra på mig!”?

Jo, i den sekunden ändras fokus från det jag hoppas och tror att alla vill nå,  förändringen,  till de där sura minerna som känner sig utpekade.

 

Bra. Bra om du inte är det som gjort någon illa. Hjälp då andra människor att förstå.

Skratta inte åt sexistiska skämt. Ingrip om du ser någon bli illa behandlad. Våga inse att man själv kan bete sig illa ibland. Våga be om förlåtelse.

 

 

Nej, inte alla män är dumma och detta handlar inte om manshat. Det här handlar om mänskligt värde och respekt.

lördag 25 november 2017 - 12:28

En revolution.

Jag är tacksam för att jag kommer att få uppleva en revolution under min livstid. En revolution av kvinnor som vägrar vara tysta eller känna en skam över något som har hänt dem. Det något annan gjort åt dem. Jag har stått lite på sidan om #metoo och hejat på, samtidigt som jag märker hur minnen jag glömt, förträngt, kommer upp till ytan.

Händelser som man förstår först över 10 år senare, att det inte och aldrig var okej. Något som var en vardag om man var en ung flicka i ett högstadie av hormonstinna pojkar. Något som var helt normalt om man var i ett förhållande. Något som du fick förvänta dig om du spenderade en lördagskväll på krogen.

 

Sen läser jag om människor, kvinnor och män, som öppet skriver på internet under artiklar som berör ämnet att ”Det har gått överstyr”, ”Det här har aldrig hänt mig, så varför skulle det hända någon annan?”, ”Män förblir män” och ”Det är bara att strunta i det”.

 

Nej. Det är inget att strunta i, skämta bort eller något som ligger i männens gener. Det här är ett problem som har existerat i vårt samhälle i århundraden. Tystnadskulturen som hängt över oss som plastfolie, och nu gäller det att ta hål på den.

Du behöver inte tala öppet om det på facebook, för ärligt talat kommer inte jag heller att göra det. Inte nu. Men det viktigaste är att vi nu backar varandra. Ger varandra stöd och även om du inte förstår, åtminstone lyssnar.

Att vi förlåter oss själva och på något sätt lyckas förvandla skammen till styrka.

 

De som förlöjligar, skrattar åt och blundar för dessa vittnesmål, förminskar samtidigt andra människor och deras upplevelser. Och jag tycker du ska skärpa dig.

Var en medmänniska, eller gå och gräv ner dig tills du kommer på bättre tankar.

 

 

Igen, som jag skrev denna gång, om du nu återupplever och river upp gamla sår; kom ihåg:

Det som någon annan gjorde åt dig var aldrig ditt fel. Du gjorde inget fel.

Ta avstånd från sociala medier om det blir för tungt.

Be om hjälp och prata med någon du litar på.

 

Ge dig själv den tid som behövs för att läka.

Du är värdefull och älskad.

 

 

På onsdagar mellan 16-20 kan du ringa till kvinnolinjen och tala tryggt med någon utomstående på svenska. Den här texten för dig vidare till deras hemsida.

tisdag 7 november 2017 - 06:00

5 saker det sockerfria livet lärt mig.

Det är nu två månader och en vecka sen jag slutade äta socker. Börjar komma till den fas då man till sist inte håller räkningen längre. Som med tobaken. Hur länge sen är det jag egentligen slutade röka? Hur smakade det?

 

Trots att jag förr levt sockerfritt i evigheter för ett par år sen, så har jag denna gång lyssnat mer till de förändringar som skett i kropp och själ. Det här är fem saker det sockerfria livet lärt mig:

 

1. Sockersuget går över.

Kroppen anpassar sig rätt så snabbt och det där suget som kan komma nu som då och knacka på dörren, går snabbt vidare till nästa dörr om man orkar hålla ut. Det handlar väl om vanor och det faktum att mycket handlar om val.

Är jag på riktigt hungrig eller bara sugen på gott? Finns det andra goda alternativ än socker, om jag nu inte ätit tillräckligt och är hungrig?

 

2. Kroppen tackar dig.

I alla fall min kropp. Om jag förr känt sug och ätit chips eller godis, så har det sedan tyvärr straffat mig med sjuk och uppsvälld mage. Så pass att jag ibland behövt gå halvt krokig, för det tar så ont att stå rakt.

Så det viktigaste jag kanske har lärt mig av den här sockerfria turen är att lyssna till min kropp. Det är ändå tänkt att den ska orka med min själ i minst 60 år till, och då vill jag vara snäll med den. Förutom den kvällen jag trodde jag skulle dö och misstänker det handlade om ett gallstensanfall (kanske en annan historia), så har jag mått betydligt bättre och haft en trevligare mage.

 

3. Man blir piggare (och lugnare!).

Även om jag kan vara hangry nu som då, så är det inte som förr då mina blodsockerfall fick mig att bete mig som Hulken. Med ett stabilare blodsocker så håller jag mig på en balanserad nivå där jag är piggare och redo att ta mig an dagen. Dessutom känns det som om jag fått bättre sömn. Om det har med mörkret eller sockret att göra vet jag inte.

 

4. MINDRE MENSVÄRK HALLELUJA!

Efter den första månaden så hade jag faktiskt mensvärk, men kom på i efterhand att jag inte hunnit äta sockerfritt så länge innan lingonveckan var på g. Så när min andra mens var på gång så hände något jag aldrig trodde skulle ske: jag åt inte en endaste värktablett. Alls. Jag klarade mig genom att andas och ha värmedyna, och det var lika oväntat som om Trump skulle be om ursäkt för allt och be någon annan bli president.

DET HAR ALDRIG HÄNT FÖRR.

Det fick mig att bli mer peppad på att fortsätta äta sockerfritt.

 

5. Gör det din kropp mår bra av.

Som jag redan var in på så vill jag vara snäll med min kropp för att den ska orka. Det betyder kort och gott att jag ska lyssna till den och krama om den. Ge den det den behöver. I det här fallet, när det kommer till mat, så verkar min kropp må bättre utan massor av socker (och tydligen även massor av flottig mat, vilket jag sörjer lite).

Vill jag unna mig något gott så finns det fler sätt än en megapussi chips att ta till.

 

 

Jag uppmanar alltså ingen att äta mindre socker, för min del får ni äta precis vad ni vill, men jag uppmanar er att lyssna till er kropp. Om man vågar lyssna till kroppen så brukar den oftast ha något att säga.

 

resizedimage8001061 IMG 1998

Sockerfri, men sockersöt, Crémee Brûlée jag tipsade om för snart två år sen. Klicka HÄR för att komma till receptet.

 

torsdag 2 november 2017 - 06:00

Den bästa servicen.

Det finns service, och så finns det service. Under den här tiden som husbyggare så har jag fått möta människor som i mitt inre fått smeknamn man inte får säga högt, samtidigt som de inte sett ett penni av mina pengar. Jag har även fått möta de som verkligen vet hur man ska sälja något och hur man tar hand om en kund på bästa sätt.

 

Nu vill jag ta vara på det fina och de som inspirerar mig som människa, och det är den typ av service jag fick uppleva igår.

 

Lång historia kort: Vår tänkta soffa gick ur sortiment och gick inte att få tag på någonstans i världen. Vi fann en ny, större och vackrare soffa i Sveariket. Problemet var ba att det inte fanns leverans till Finland.

Men väldigt få problem är så stora att de inte går att lösa på ett smärtfritt sätt, så vi gjorde så här. Jag beställde en lastbil från supertrevliga Scandic Trans för att hämta hem våra möbler, och herrejestanes vad det gick snabbt.

I måndags var alla våra möbler i lager i Stockholm, samtidigt som jag beställde en lastbil. Igår fick jag ta emot möblerna i Petalax.

 

Av världens härligaste lastbilschaufför. Och det är här jag vill att alla inom servicebranschen ska lyssna noga, för detta kan hjälpa er om ni vill vara något minnesvärda på ett positivt sätt. Gör som denna typ:

 

1. Ring och boka tid i god tid. Prata inte bara business, utan var även mänsklig och trevlig. Le gärna medan du talar i telefon, så jag hör att du är en glad och trevlig person.

2. När, och om, du träffar en person: smila gärna upp dig och säg hej! Även om jag vet att gårdagens chaufför hade flera ställen att vara vid, så visade han inte på något sätt att det skulle ha varit stressigt eller att han skulle behövt vara på väg någon annanstans. Han var pigg och i nuet. Det som var i nuet var att bemöta en kund, alltså mig.

3. Ha humor. Chauffören vågade skoja och hade liknande humor som mig. 

4. Var kolugn, även om kunden (jag) kan verka lite hysterisk. Jag trodde för en sekund att den där maskinen som ska lyfta tunga saker skulle falla ner från flaket. ”H*****!” pep jag till, medan han ba skrattade. Min fyra meters soffa var hela tiden stadig och inte på väg någon annanstans, än raka vägen till mitt hjärta.

5. Hjälp till. Jag vet ärligt inte om det hörde till hans arbetsuppgifter igår att bära in allt till svärmors hus med mig, men han gjorde det. Utan att tveka.

6. Erbjud dig ta skräpet. Trodde jag skulle gråta av glädje när han frågade om han skulle ta skräpet som lämnade efteråt. Se till de små sakerna du kan hjälpa till med, för det kan betyda guld för någon annan.

 

Alltså, god service för mig är att du möter mig som människa. Vare sig det handlar om en leverans, skor, hus, bensin eller mat. Man behöver liksom inte mansplaina allt eller dumförklara andra, bara för att verka kunnig på ett område.

Det enda som behövs är att ba va sig själv och snäll. Så länge du är född snäll och hjärtligt.

 

 

Jag tänker att karma är en grej, och hoppas den ger lastbilschauffören en rama löneförhöjning och julbonus. Jag vill i alla fall beställa efter fler lastbilar om man alltid ska bli lika glad efteråt.

 

IMG 9099

 

Bild av mig och Mr Fantomen så ni får en riktigt ordentligt härlig start på dagen.

måndag 16 oktober 2017 - 13:45

Jag fick en panikattack.

Ena stunden står jag i kön till kassan och allt är bra. Andra stunden så känner jag hur jag inte kan andas. Jag får värmeslag och behöver klä av mig jackan för att få luft. På överläppen finns droppar av svett, och jag känner hur ben och armar domnar bort.

Är så yr att jag behöver ta tag i mig i bänken rullbandet är på. Nu svimmar jag, tänker jag. Om några sekunder ligger jag på det smutsiga butiksgolvet avtuppad, och det skulle ju vara onödigt. 

 

Är det nu jag dör? Är det en hjärtattack som tar mig?

Nej. Det är bara en panikattack.

 

Jag har sedan liten upplevt panikattacker. Fast då var jag för liten att förstå vad det var. Oftast vid förändring, som t.ex vid en resa eller flytt fick jag panikattacker. Vid extra mycket stress är jag mer mottaglig för dessa känslor, och jag har lärt mig identifiera var som pågår. Trots att man för stunden tror att man ska dö. 

Tankar som ”Håller jag på att bli galen? Vad ska andra tänka? Syns det på mig att det är en panikattack som härjar i kroppen?” snurrar i samma takt som världen, samtidigt som man bara försöker överleva.

 

Som för många andra, så kom den här attacken som en blixt från klara himlen. Jag var inte förberedd och det är inte något som med detsamma märks på en utifrån. Det är på insidan det stormar. Kroppen sätts ”oprovocerat” i ett fly, fäkta eller dö tillstånd, och det du upplever är det man skulle uppleva om man mötte en vild lejonhona. Bara att då skulle dessa känslor vara förväntade för situationen.

Att stå i en kö och plötsligt känna att livet hänger på en tråd, är inte det man förväntar sig.

 

Det är väldigt sällan jag är så öppen med mina panikattacker, bara för att jag har varit rädd för vad andra ska tänka.

Idag är jag inte rädd. Behöver skriva av mig, och tror att många behöver få läsa detta. För jag är inte ensam. Du är inte ensam. Alla kommer vi att uppleva minst en panikattack under vår livsstid, och jag vill att du då ska veta att du inte kommer att dö. Du är inte galen. Det kommer att gå om.

 

Vare sig det är arbete, pengar, livsförändringar eller bara dåligt med sömn som orsakar dessa känslor, så vill jag att du ska veta att du är fullkomligt normal.

Att allt blir bra.

 

Det skulle vara enkelt för mig att ta avstånd från det som kan trigga panikattacker. Men istället för att begränsa mig, bara för att jag är rädd att uppleva dessa panikattacker, försöker jag samla mina tankar. Efter att allt lugnat ner sig fick jag tid att reflektera vad som nyss hänt. Varför och vad var det som fick mig att må så här?

När man tror man ska dö, så ser man allt mycket klarare. Vad det största ”problemet” är som ger en stress.

 

Jag vet att den enda som har makten att få en förändring i mitt liv, är jag själv. Jag bestämmer hur jag mår, och det är bara jag som kan se till att få bort lite tyngder från mina axlar.

Dessutom, jag är helt okej, trots att jag kan uppleva panikattacker. Det är min kropps sätt att sätta ner foten, när jag inte riktigt kan göra det själv.

 

 

Upplever du en panikattack är det här min första hjälp till dig:

Djupandas. Du överlever. Allt är okej. Du är okej.

 

16.10.2017

För att avdramatisera detta blogginlägg och panikattacker överlag, så delar jag med mig av denna bild jag fotograferade av mig & Mr Fantomen idag.

 

Djupandas, le och ta en dag i taget. Ibland behöver du ta en sekund i taget, och det är helt okej.

 

lördag 23 september 2017 - 13:28

Ett år av insikter.

Idag är det min sista dag som 26 åring. Ett år som haft med sig både glädje och sorg. Mestadels glädje, och det är det jag vill fokusera på nu.

Här är några av de insikter jag åstadkommit under ett år som tjugosexåring.

 

14706834 10154336370713880 395799815415500495 o

 

Har absolut ingen klok insikt om den här bilden, jag tycker bara att Mr Fantomen är så otroligt fin på den.

Även om jag älskar alla mina katter lika mycket, så är jag extra tacksam över att den här frassen orkat vara med mig i 10 år. 

 

15123345 10154455781203880 3661002858445498524 o

 

Flera av mina vänner har blivit föräldrar. Skulle jag inte ha husbygget på gång hade det säkert triggat mig själv att endast tänka på barn och tanken på att se mig själv som en mamma. Tanken finns där, men ännu är den inte så stark att jag skulle göra något av den.

 

Tills vidare njuter jag av att få mysa alla bebisar, för att sedan räcka över barnet till sina föräldrar när hen blir trött / bajsnödig / hungrig / annars ba lejd.

 

15123299 10154452888953880 1968137688623990105 o

 

Jag som aldrig fått något stipendium eller vunnit något*, tog hem priset för Årets Personliga blogg på Galan 2016. Den där guldpokalen på sin marmorfot gav ett lugn till barnet inom mig, som alltid önskat få ett litet papper på att man gjort något bra, men istället ba satt kvar i bänken. 

Man överlever utan att få sitt bekräftelsebehov fyllt hela tiden, men banne mig vad det kändes bra den där kvällen. Jag tycker alla borde få vinna något pris någon gång.

 

* iPaden räknas inte, för det var Mr Fantomen som vann den från Whiskas.

 

15844782 10154589929448880 8688381328894492929 o

 

Även om jag nämner detta för varje år som går, så blir jag ba mer och mer bekväm i mitt eget skinn. Vilket är ju bara positivt, för hujedamej om det gick åt det andra hållet. Där har jag varit och vill inte tillbaka.

Det här livet är för kort och värdefullt för att man ska gå runt och vara rädd. Tillfredställa endast andra, för att istället glömma bort sig själv. Försöka passa in i ett fack som varken gör en bekväm eller lycklig.

 

Vi alla är mer värda, än att acceptera annat är kärlek.

 

Jag tror inte att vi är ämnade att gå runt på den här planeten, endast för att känna skam över oss själva. Drömma, utan att göra något av drömmarna och den kraft som finns inom oss. Även om risken finns att man inte når en tredjedel av de mål man har, så har man ändå vågat. Och det är det som räknas i slutändan. 

 

17622036 10154849212693880 3606038691545601969 o

 

JA! Det som tagit mest upp av min tid som tjugosexåring: VI BYGGER JU HUS. Ifall någon missat det, hehe. ;-) Nu funderar jag två saker: 

 

1. Hur kommer det att kännas nu efter att vi blir klara? Blir det tomt? Vad ska man fylla dagarna med? Detta har ju varit ett projekt som hela tiden hållit oss sysselsatta. 

2. Var är halsduken som jag har på bild? Jag lyckas alltid tappa bort halsdukar.

 

20045701 10155225233738880 2622834082787685393 o

 

Och om jag nu detta år valt att vara riktigt sann mot mig själv, så betydde även det att utmana de felaktiga föreställningarna om mig själv. Som några exempel: "jag kan inte måla, jag kan inte hålla växter vid liv, jag kan inte..." (valfri mening som du intalar dig själv).

 

Jag kan visst. Jag hade bara inte bara vågat prova på.

 

Så ja, det var några insikter som mitt tjugosjätte år gett mig. Nu ska jag måla mitt hus, och ikväll ta en ädel dryck för att fira mig själv och livet.