Visa alla inlägg skrivna januari 2016
Jag har babyfeber
Jag har babyfeber. Orsaken?
När kärleken och jag åkte in till stan igår för att byta till en mindre livsfarlig adapter till iPaden (obs! ha med serienummer när du byter adapter), passade vi på samma gång att hälsa på Bamse och hans föräldrar. Bamse har hunnit bli sex månader gammal och är i mina ögon världens gulligaste bebis. Stora chokladbrunda ögon som är pigga och nyfikna på världen.
Fick en bättre reaktion, än sist, när jag gav en present till honom. Förra gången började han gråta men igår var han nyfiken på presentpåsen och innehållet. Darth Vader var en lyckad gåva, och vi nynnade på melodin som spelas när Darth Vader gör entré. Join the dark side.
Jag kom fram till igår att barn är hur underbara som helst. Allting är så äkta. När de är glada är de det på riktigt. Ler med hela kroppen, ögon som glittrar, munnen med ett äkta leende och ben som hoppar och skuttar av lycka. När de är frustrerade och arga så är de det fullt ut. Håller inte in känslor eller har lärt sig att tänka vad andra skulle tänka om en. Att släppa en brakfis eller spy på golvet är inte världens undergång. De är helt enkelt sig själva fullt ut. Och nuet är det enda som finns och barn lever i nuet.
En timme med ett barn i famnen visar inte verkligheten, och det är jag medveten om. Men idag har jag babyfeber och träningsvärk i armarna.
Viktigt! Kolla din adapter!
Läste på VBL att man skulle kolla sin adapter till Apple produkter om den är påverkad. Inte av påverkad alkohol, utan ett fabriksfel som skett mellan 2013 och 2015. I värsta fall kan den gå sönder och ge elstötar.
Jag tänkte kolla min för skojs skull, sånt här händer ju andra, inte en själv. Men istället för att se EUR på min adapter såg jag fyra siffror och förstod att jag höll en påverkad adapter i mina händer.
Hoppas jag får byta ut den gratis i stan. Min iPad Air 2 vann ju jag och Mr Fantomen i en fototävling.
Bild från apple.com (läs mer där hur du gör om du har en påverkad adapter)
Och så här chockade är jag och Fantomen.
Yoga med katt
Igår var det nästan lite synd om mig. Sjuk mage och trött. MEN, en underbar sambo som handlade en påse citroner till mig och jag mindes vår första dejt. Han hade då lagt på minnet att jag älskade citroner och när vi träffades gav han mig en hel påse med citroner.
Idag däremot är det inte synd om mig. Jag är pigg, haft en bra dag och till och med tränat!
Det är länge sen jag rörde på mig mer än jag behövt, om man inte räknar med då jag höll på att få en hjärtattack på sparkstöttingen. Gjorde lite armhävningar, pilates och avkopplande yoga.
Felet jag kanske gjort förr är att ha gått in för hårt, tröttnat snabbt och så lämnar det bara. Och det är ju tråkigt, för det känns ju bra nu efteråt. Nu ska jag försöka att några gånger per vecka hoppa runt i en halvtimme. Om inte för något annat, så för att man blir riktigt glad av det. Och det yogan gör med mig är magiskt.
Vi kan ju inte börja någon annanstans ifrån, än där vi är, just idag. Varje dag är unik och så är också vår kropp. Därför måste man alltid lyssna till sin egen kropp och vad den vill när vi väljer att göra något. Att inte jämföra sig med andra och tro att målet är en viss position, då det är resan och utvecklingen som är det fina i det hela.
(sånt här får yogan mig att tänka på)
Mr Fantomen höll koll att jag gjorde alla övningar med god hållning och på den skonsammaste möjliga sätt.
"Downward Dog" med katt.
Och vila <3
UNDERBARA barn!
Om du har träffat ett barn någon gång i ditt liv, så vet du med säkerhet att de har en vild fantasi. Allt är möjligt och vad som helst kan hända. Så vad händer om man låter barn fantisera ihop olika historier och har vuxna som skådespelare, fast med barnens röst? (Ni förstår vad jag menar om några sekunder)
Jo, detta! Jag har suttit pinsamt länge och sett flera videor, skrattat så tårarna sprutat och är nästan glad att jag hittade den här youtubekanalen (Bored Shorts TV) så sent, för nu har jag mycket att se.
Sminktutorial på hur man blir en katt!
Och här är orginalet.... <3 Helt underbar tjej!
Och här är en till sketch. Nu får vi lära oss om blommor (inte bin).
Dags att tycka om sig själv
Det verkar som att många är chockade över att Smoukahontas har bröstimplantat. Som om hon vore den första i världen (1962 fick den första kvinnan en lyckad bröstoperation). Det som gjorde mig chockad var att skönhetsoperationer beviljas till 17 åringar. Kanske för att jag sett bröstcancer på nära håll, så tycker jag att det finns viktigare saker än silikonimplantat att fokusera på.
Saken är den att vi har i alla tider manipulerat och ändrat på vår kropp för göra oss mer attraktiva. Ideal som har sett ut på olika sätt, och i detta nu ser idealen olika ut beroende på var vi är i världen. Medan vi tydligen uppskattar stora bröst, fylliga läppar och en smal midja så finns det andra kvinnor i världen som förlänger sin hals, piercar sig och där en fylligare kvinnokropp är mer attraktiv. Där en naken kvinnokropp inte är sexuell på det sättet vi ser den.
Jag ska inte peka finger vad som är rätt eller fel. Det skulle vara lite att hyckla eftersom jag har piercing i tungan (tog ut den i läppen), har tatueringar på min kropp och kan tycka det är kul att ändra mitt utseende med hjälp av smink. Som kontrast till de veckor jag kan vara utan smink. Att jag sitter och hoppas på att få genomgå en (liten) näsoperation detta år för att slippa ha flera andningsuppehåll per timme om nätterna och minska risken för stroke.
Att för den fysiska hälsans skull operera mig.
Men det en operation eller bantningskur aldrig kan göra åt dig är att förändra sättet hur du ser på dig själv. Arbetar du inte med ditt inre så ser du fortfarande den kvinna du inte är nöjd med i spegeln. Många har fortfarande problem att veta skillnaden på självkänsla och självförtroende. Ett par nya bröst gör det lättare för dig att bjuda ut en person på dejt, medan du kan sitta på dejten och ändå inte känna dig tillräcklig som människa.
Du kan inte förändra något annat än sättet du ser på omvärlden och dig själv.
Det tar tid och är jobbigt. Att möta sig själv är ett av det svåraste man kan göra.
Men om vi verkligen nu ska göra något "för vår egen skull" så är det dags att vi börjar tycka om oss själva. Att vi tar tjuren vid hornen, klär av oss nakna och står framför vår spegelbild tills vi vågar se på den med rak rygg.
Först efter det kan man fundera på en operation.
Sen finns det de som kanske gått igenom en eller flera graviditeter och plötsligt inte känner igen sin kropp. "Vill ha tillbaka sin kropp". Men sanningen är den att en kropp har vi alltid. Hur den än ser ut. Vad som än händer, för vi kan ju drabbas av sjukdom och olycka. Även om den inte fungerar på samma sätt som förr så är det fortfarande en kropp.
bild från 2014.
Bröst, sömnlösa nätter och rutiner
Måste ärligt skriva att jag har ingen som helst aning om vad jag ska blogga om. Andra bloggar ju om bröst och skönhetsoperationer. Och där skulle jag ju kunna ha ett och annat att säga till om. Jag skulle kunna berätta att det känns som att vara småbarnsförälder när katterna inte sover om nätterna och väcker oss flera (olika) gånger per natt för de ska promt ut. Inatt får de katter som inte kan sova vara ute hela natten, för jag ska vara utvilad i morgon.
Efter sjukskrivning och lediga dagar så börjar min arbetsvecka i morgon bitti. Fem morgonskift på raken och sen har jag semester i två veckor.
Jag har nästan klättrat på väggarna de senaste dagarna och saknat arbetet. Att stiga upp okristligt tidigt, fläta håret i vackra frisyrer och att inte riktigt veta vad dagen för med sig för äventyr. Mina härliga kollegor och klienterna. Ja, det känns skönt med lite rutiner fram och tillbaka nu.
Att hantera skitsnack
Fick en fråga till! Yey! Innan jag svarar på den undrar jag av Er; Tycker ni en frågestund vore roligt? Ni frågar, jag svarar i en videoblogg. Till frågor som denna tar jag upp i ett alldeles egna blogginlägg. Skriv i kommentarsfältet vad ni tycker! :-)
"Karin: Hej gillar verkligen din blogg och tycker du skriver bra saker. Det jag funderar på är hur tycker du man ska vara eller tänka när man har på jobbet i personalen folk man helt enkelt inte går sams med som är falska, trycker ner andra eller att de snackar bara skit och man blir lite fundersan vad de tycker å tänker om mej."
Först och främst tack att du gillar bloggen min! Ska försöka hålla detta blogginlägg kort och koncist. Skitsnack följer ju med en i vuxenvärlden, så är det bara. Skillnaden är att man kan välja att hantera det lite bättre nu.
På mitt arbete har vi inga problem med skitsnack. Skulle ni se oss en vanlig arbetsdag skulle ni tro vi är galna. Jag hade turen att träffa dessa människor som har lika sjuk humor som mig och vågar bjuda på sig själva.
Men, har arbetat på ställen där det en gång slutade med att jag lärde mig en lång ramsa på finska för att säga sanningens ord till hen som var jävlig åt mig. Kanske inte det bästa, men vi kunde vara sams på arbetstid efter det. Mycket handlade och handlar om missförstånd.
När skitsnack uppstår beror det mycket på arbetsmiljön. Dålig ledning, kommunikation och stora skillnader på yrkestitlarna (som t.ex att man rankar läkare som topp, sjukskötare andra plats, närvårdare på tredje och biträden som bara finns med som utfyllnad). Då uppstår det ju problem om man tror att vissa faktiskt är bättre än andra. I mina ögon handlar det bara om olika arbetssysslor och ansvar. Vi är ju alla sist och slutligen människor.
Det vi själva kan göra är att vara en god förebild, ha öppen kommunikation och bidra till god laganda. Att se varandra. Och häng inte på skitsnacket bara för att det skulle "hjälpa" att bli en gänget. Hellre vara den obekväma typen som vägrar bete sig på det viset.
Är du en vikarie som är där nån vecka eller månad. Då är mitt bästa tips att bita ihop och tänka att du aldrig mer behöver komma tillbaka. Uppstår det dock skitsnack på arbetet, och det är endast en person som är ansvarig för den dåliga känslan så är mitt tips att ta upp det med hen. Fråga lugnt "Varför säger du så?". Eller så sitter du bara tyst och glor på människan när hen säger en rasistisk, sexistisk eller fittig kommentar. Det får också tyst på dem för stunden.
Var alltid dig själv, gör ingen illa men ta ingen skit och behandla andra som du själv vill bli behandlad.
Skulle jag gå runt och fundera vad andra människor tyckte och tänkte om mig själv så skulle jag bli galen. På riktigt. Det viktigaste är att jag själv lever och beter mig på ett sätt som gör att jag klarar av att vara med mig själv. Att vara sann mot mig själv och kunna somna gott om natten.
Är du dock rädd att någon ska prata skit om dig så vore ett tips att ta upp det med personen i fråga. Diskutera öppet om vad dina rädslor är och hör hens åsikt. Har du dock personer i ditt liv som snackar skit om dig så kanske det vore dags att fundera vem man väljer att ha delaktiga i sitt liv och lägger sin energi på.
Många av våra rädslor är egentligen spår från det förflutna, och har ingenting att göra med nuet. Eller så är det rädslor vi byggt upp själva på grund av egen osäkerhet, behov som inte är tillgodosedda eller liknande. Ta distans från rädslorna och fundera om de är "sanna". Folk tycker och tänker inte illa om dig bara för att du själv har den uppfattningen.
När folk pratar skit så har de oftast ganska tråkiga liv själva när de känner att en ryktesspridning är något som piggar upp vardagen. Oftast är det något hos den personen de talar om som väcker känslor hos dem och om inte annat så är det är sätt (även om det inte är det bästa) att få bekräftelse på. Dessa personer ger jag ingen energi åt. Inte ens att tänka hur tragiska de är, för det tar ju energi det också. Man får ju bara hoppas att de någon gång hittar ro i sitt liv också.
Det finns kurser att gå för hela arbetsgruppen om god arbetsmiljö, och det tycker jag alla arbetsplatser skulle få gratis en gång per år. Utvecklingssamtal där chefen enskilt pratar med arbetstagarna och hör arbetstagarens åsikt om hur hen tycker det fungerar på arbetet.
Vare sig det handlar om arbetet eller fritiden så borde vi alla bli bättre på att se och höra varandra.
(och förlåt att detta blogginlägg blev långt ändå)
8 tips att bli mer positiv
Idag tänker jag skriva om nuet. Hur man blir mer positiv.
Lycka är ju något som så gott som alla eftersträvar. Vi vill må bra och undvika sorg. Det handlar väl lite om överlevnad (när vi egentligen bara borde leva).
Ändå känns det lite motsägelsefullt hur människor strävar efter den där lyckan och stressar, pushar sig och söker efter quick fix för att fånga den i en glasburk. Att tro det är något vi kan stänga in för att konstant uppleva den. Ta fram i svåra situationer, då vi tvivlar.
Livet har ju sina upp- och nedgångar. Det är helt normalt, så det ska vara. Vi kan ju inte ha kontroll över allt som händer, men nog hur vi reagerar. Att inte döma en livssitation som bra eller dåligt. Istället älska livet som det är.
Genom att vara tacksamma för det vi har, just nu, och den person vi är så gör vi redan en stor förändring. Omfamna dig själv och den styrka som finns inom dig. Du är okej. Även i de stunderna då du upplever smärta, så är du okej.
Ditt hjärta slår och du är här.
(Den här listan skrev jag redan för länge sen, men tåls att upprepa)
1. Allt som sker har en mening, något du kan lära dig av. Även om det för stunden känns "hopplöst" (som många kan uttrycka det) så finns det ändå alltid ett hopp. Du kanske inte ser meningen med detsamma, men ge det tid.
2. Släpp fördomar. Vi människor är en bekväm art. Det vi är vana med, vare sig det gör gott eller ont till oss, är bekvämt och tryggt. Kastas vi då in i en ny situation är det vanligt att taggarna vänds utåt och vi vill fly. Istället för att fly. Stanna kvar och känn efter. Det värsta som kan ske är att slutresultatet blir till ett av det bästa som har hänt oss.
3. Och om du dömer, var då medveten om att det är något inom dig som tar fram den känslan och de åsikterna. Fundera varför och vad det är som får dig att känna så. Och är det nödvändigt att känna så. Det du dömer är sist och slutligen din egen uppfattning om hur människor (och du själv) borde vara och leva. Det betyder inte att det är det enda rätta sättet.
4. Ta inget för givet. När vi människor som jag skrev tidigare, är en bekväm art, så blir det också till sist lätt att vi tar saker för givet. Man behöver inte mista något eller någon för att inse hur mycket man uppskattade det. Du kan välja att göra det NU!
5. Lev i nuet. Och gör det varje dag, medvetet. Det som har hänt, har hänt, och det kan du inte göra något åt. Du kan lära dig av det och släppa taget. Det som sker i framtiden har ännu inte hänt, helt onödigt att stressa upp sig då. Det enda vi kan göra för att vara närvarande är att vara det just nu.
6. Var snäll. Förstås åt andra, men först och främst till dig själv. Du väljer själv hur du vill bli behandlad av andra och dig själv. Vårda dig själv, din kropp och själ på bästa sätt. Umgås med människor som ger dig god energi. Och ge god energi tillbaka. Släpp taget om det negativa.
7. Visualisera. Är du missnöjd med hur ditt liv ser ut nu, så är det lätt att man endast fokuserar på hur skit det är. Visualisera istället hur du vill att dit liv skall se ut, hur du känner dig då och vad du kan göra för att få det livet och känslan. Känn härliga vibrationer. När du går och känner en härlig känsla och accepterar allt gott som kommer in i ditt liv, så blir det automatiskt så. När du också ser hur du vill att ditt liv skall se ut, så ser du också möjligheterna hur du skall nå dit.
8. Motto. Nåt som du kan tänka på när du behöver styrka utifrån. Mitt är:
"Circumstanses don't matter, only state of being matters."
Kvinna som kör snöskoter
Kärleken frågade mig om jag ville provköra hans snöskoter. Ja ba: "Nääääeee, då måste jag ju klä på mig jättemycket". Men äventyraren inom mig vaknade till liv och fem minuter senare satt jag på snöskotern, medan kärleken fångade detta historiska ögonblick på bild.
När jag väl kom underfull med hur man gasade så såg jag ut så här:
Det var lite läskigt. Man kan ju faktiskt skada sig rejält på såna här fordon.
Men sen blev det roligare och jag åkte runt hela huset.
Förlåt alla grannar för snöskotern ni hört och min vackra stämma som tjoat: "WOHOOOO!". Men det var ju jätteroligt!
Kände mig som en vinnare när jag kom tillbaka till kärleken, fått testa på något nytt och överlevt.
Att sluta röka (del 1)
Något jag kanske inte berättat för er är att jag röker. Och nu tänker jag sluta. Igen.
I Oktober 2014 slutade jag och var jätteduktig. Höll mig till sommaren och så sket det sig.
Men nu slutar jag. På riktigt. Har en känsla att det blir lättare än sist, och eftersom jag inte heller tänker dricka alkohol så behöver jag inte få frestelsen hur gott det vore med en cigarett till ett vinglas. Det var väl det som var svårast sist, med sommarens alla festligheter. Men nu har jag mer motivation.
Tänkte bara skriva det på bloggen nu så det är officiellt. Nu kan jag ju inte fuska. ;-)
(Blogginlägget heter också "del 1" ifall jag bestämmer mig för att fortsätta skriva om det här)
Bilder från igår.