bloggheader copy

Visa alla inlägg skrivna augusti 2016

Min stick-historia.

Skrivet av Caroline Eriksson 13.08.2016

Jag har inte stickat mycket i mitt liv. I lågstadiet var det obligatoriskt,  (åtminstone för flickorna, för jag har inget minne av pojkar i syslöjden varken i låg- eller högstadiet. Och kanske det var obligatoriskt, men ja ba ignorerade pojkarna)  att sticka vantar. Medan andra var snabbare och verkade fatta det här med stickning, var jag inte ens halvvägs när andra var klara. Läraren tjatade på att jag  MÅSTE  bli klar någon gång och jag ville inte, för stickning var så otroligt tråkigt.

Så vad gjorde jag? Jo, tog med mig skolarbetet till mormor en helg. Nästa skoldag kom jag tillbaka med en perfekt vante. 

 

Nu är det länge sen  mormor  stickade och de strumpor jag har på mig i skrivande stund är det sista handarbetet jag fick av henne. Men jag älskar stickade strumpor, sover gärna i dem och tror inte man kan får för mycket av stickat. Så jag bestämde mig för att lära mig,  en gång för alla,  att sticka.

Och som alltid så är jag självlärd, för jag vill göra det på mitt eget sätt.

 

Satt igår och stickade hela dagen. Sidan av mig som ger tusan på att få något gjort gav järnet. Jag hamnade i flow, för tiden existerade till sist inte. Och det här blev resultatet. Nu är det  bara  att sticka en partner till min färgglada stickade strumpa.

 

IMG 6685

 

Följde inget mönster och la inga varv till minnes. Det viktigaste jag behöver minnas, och därför skriver jag det här, är att jag tog upp 9 maskor när jag skulle börja på foten.

 

*pssst* Vill ni veta vad som är det absolut roligaste med att sticka? HÄLEN. 

Det absolut tråkigaste? Resåren.

 

IMG 6688

 

På lappen står det  "<3 hand made  with love <3".

 

Nästa strumpa blir ungefär likadan, bara att foten blir resårfärgen blå, och den gröna färgen får bli resårfärg. Allt behöver inte vara så himla exakt lika, speciellt inte när man stickar med restgarn.


Sticka strumpor

Skrivet av Caroline Eriksson 12.08.2016 | 1 kommentar(er)

IMG 6673

Om någon undrar varför jag är tyst resten av fredagen, så har ni orsaken här. Det är kallt, jag är i behov av stickade strumpor och massor av garn som behöver användas upp. Färgglatt hantverk på gång.


Jag ger dig sexig rygg.

Skrivet av Caroline Eriksson 12.08.2016 | 3 kommentar(er)

Trygga räkan sjunger väl många fel. Nå. Igår upptäckte jag att i 10 år har jag sjungit Justin Timberlake helt fel. Visst, det var lite konstigt att han sjöng om en sexig rygg och var sekunden senare något aggressiva på de som inte kan bete sig. Men jag har sjungit med, och högt:

 

"I'll bring you sexy back,
Those motherfuckers don't know how to act".

 

Riktiga texten:
"I’m bringing sexy back
Them other boys don’t know how to act"

 

 

Har du hört och sjungit en låt helt fel?

 

giphy2

 

Inte konstigt jag missförstod Justin eftersom han svänger ryggen till efter "sexy back".


Ska ni på Konstens Natt?

Skrivet av Caroline Eriksson 11.08.2016

Förra året var vi på konstens natt. Det var en fin kväll. Jag, sambon och ett par vänner åkte in till stan. Visst, jag  hyperventilerade och svärde  genom hela stan, för det var svårt att hitta parkering bland all trafik. Men efter att bilen var parkerad så var det fritt fram att bara njuta av kvällen.

Åt god mat, såg en häst, lyssnade på bra musik, träffade massor av människor och åkte hem först när solen gått ner. 

 

Det var även den kvällen jag fick matförgiftning och fick veta hur det känns att leva. På riktigt. 

Men annars ska jag inte klaga. Konstens Natt brukar vara en rolig tillställning att uppleva. Har själv uppträtt flera gånger på Konstens Natt. Sjöng, spelade och belönade mig med hamburgare efteråt.

 

I år behöver jag inte vara orolig för varken trafik eller matförgiftning, för vädret är verkligen inte det optimala. Spöregn här i byn, så tippar det ser likadant ut i Vasa. Jag och min kärlek håller oss hemma ikväll. Tror jag i alla fall.

 

 

Om ni är i Vasa-trakten,

har ni vågat er in till stan för

att se vad Konstens Natt har att erbjuda?

 

 

Så här såg det ut idag,  en minut  innan det började regna. Jag har på mig  jeans  för andra dagen i rad på snart ett år (!!!). 

Fick lov att åka till hamnen för att se att båten och motorn var på sin plats, för tydligen har tjuvar varit i farten. Vad felar människor egentligen som ska förstöra för andra? Allt var som tur kvar, så jag passade på att fotografera mig själv.

Vill ni höra vågornas ljuva stämma så kikar ni in  carloine  på instagram där det finns en film från idag. 

 

IMG 6658

IMG 6663


Drömmar om hus, barn och kärlek.

Skrivet av Caroline Eriksson 11.08.2016 | 1 kommentar(er)

Blondinbella skrev 100 mål att nå, och många hakade på. Sitter själv och funderar hur i hela friden jag skall komma på hundra mål. Jag vill ju ta dagen som den kommer. Njuta av det som är omkring mig, just nu. Men kanske det vore nyttigt samtidigt att bara drömma och sätta ord på sina önskningar och mål. Att sända ut det man önskar till universum och sen bara tacka och ta emot.

 

Det blev inte 100 mål. Men 50 mål räcker ändå gott och väl.

Och tydligen drömmer jag om familjeliv och örnar.

 

1. Huset jag önskar mig och skulle vilja bo i helst igår. Inte för stort, men luftigt. Naturnära så man dagligen får härlig energi och inspiration.
2. Och i huset vill jag bo tillsammans med min själsfrände resten av våra liv. Dricka vårt kaffe, skratta och mysa.
3. Även om det inte ska vara många rum i huset ska det alltid finnas rum för min familj. Att kunna umgås utan att se på klockan eller ha bråttom hem.
4. Och alla kvällar i huset man umgås med nära och kära. Dricka, äta gott och skratta tills solen går ner.

 

13260219 10153968324318880 981564266959472907 n

13335889 10153968324333880 893526555942421935 n


5. Alltid försöka vara den bästa partner jag kan för min själsfrände. Att vi fortsätter möta livet tillsammans och alltid är varandras stöd och klippa.
6. Att stå sida vid sida med honom och säga ”Ja”.

 

13735046 10154108847603880 9210659494916242576 o


7. Känns knepigt att skriva detta som ett mål, känns mer som en dröm. Nu kan jag tänka mig och se mig som förälder.
8. Att ge barnet all min kärlek. Lära barnet allt jag vet och ge hen möjligheterna att vara stark och trygg i sig själv. Att hen alltid kan ringa. Vad som än har hänt.
9. Att under och efter graviditeten ha styrkan att lita på den egna magkänslan och vad som är rätt mot min kropp.
10. Skriva den där boken jag drömt om sen liten.
11. Alltid vara kärleksfull och snäll mot mig själv.

 

12644686 10153679140833880 6834763809234804541 n


12. Stå upp för mig själv och andra.
13. Föreläsa för människor i alla åldrar. Bidra till att fler känner sig trygga i sig själv.
14. Och acceptera man inte kan hjälpa alla.
15. Se Robbie Williams.
16. Fara till Replot och träffa en örn på rehabilitering.

 

13925928 10154156553858880 7836067567624547648 o


17. Alltid ha minst en katt. Katter ger så mycket själ och kärlek till ett hem och ens liv.
18. Fara på regressionsterapi. Lära mig mer om mina tidigare liv.
19. Sy mer / lära mig att sy.
20. Öva upp mitt tålamod.

 

10259902 10153611287783880 5335224875805931441 n


21. Sjunga mer.
22. Bada mer bubbelbad.
23. Semestra i Lappland. Se renar och vackert norrsken.

 

12347669 10153569285703880 6180450539960858151 n

12391226 10153569285713880 4551786394345385696 n


24. Sluta svära i trafiken.
25. Plocka upp kläder med detsamma från golvet.
26. Ta ingen stress över det jag inte kan påverka.
27. Dansa mer.
28. Skratta mer.

 

11059194 10152963163813880 8529387113315819422 n


29. Gråta när jag vill.
30. Inte ha trettioårskris. Passar bra som punkt 30, när jag igår vaknade upp och hade en släng av 26-års kris. Dock bättre än förra året då jag färgade håret knallrosa.
31. Försöka minnas mer var jag lägger mina saker.
32. Alltid vara den bästa vårdaren jag kan vara. Aldrig bli cynisk eller oempatisk. Och skulle jag bli det sadlar jag om.
33. Lyssna till mig själv och göra det som känns rätt och bra.

 

13415670 10153989599993880 2484702866512538910 o


34. Studera mera. I mitt bagage har jag redan examen inom audiovisuell kommunikaton, närvådare med inriktning inom äldreomsorg och missbrukarvård. Jag är hälsoinspiratör. Och mer vill jag lära mig.
35. Börja spela på lotto.
36. Och vinna. Miljoner.
37. Alltid våga yttra mig om det som är viktigt.

 

13335949 10153987990203880 6206578125594438213 n


38. Läsa mer.
39. Alltid äta det som är gott och bra för mig.
40. Och dit hör även skräpmat de gånger kroppen kräver det.
41. Alltid vara och ha roligt. Uppleva livet humor.

 

12313956 10153562989673880 3843182757864592648 n


42. Ha stor och fin trädgård.
43. Där jag odlar potatis, morötter och kål.
44. Gärna bli så självförsörjande som möjligt.
45. Röra på mig mer. Överhuvudtaget. Även hur tråkigt det än är.
46. Aldrig jämföra mig med andra..
47. ..men kunna bli inspirerad av andra.

 

11539211 10153279125273880 1750633328177588585 o


48. Fotografera mera.
49. Säga till mig själv att jag är vacker och älskvärd. Minst en gång om dagen.
50. Alltid vara mig själv: glad, stark, orädd, positiv, lycklig och helt otroligt underbar.

 

11150689 10153118491813880 367381579805499968 n


Ett tungt liv att leva

Skrivet av Caroline Eriksson 10.08.2016

Kategorier:

Installerade mejlen på min nya dator för att underlätta proceduren med att svara på mejl. Klickade runt och möttes av ett liv för länge sen. Ett liv som jag har svårt att känna igen mig i idag.

 

Oktober 2008.
Mamma fick ett samtal från en  fond  som undrade om hon kunde tänka sig att bidra med lite pengar. Fonden hjälper handikappade och svårt sjuka människor ekonomiskt och för att bidra med lite mer livskvalité. Samtidigt sitter jag i Vasa, har nyss påbörjat mitt sista år till Medieassistent och har varit än en gång till  Heinola Reumasjukhus  på rehabilitering och undersökningar. Mamma frågar personen i telefon om de även kan tänka sig att hjälpa mig. ”Absolut” får hon till svar.
Det jag fick läsa idag var texten jag skickat till mamma för korrekturläsning inför ansökan.

 

Presenterade mig, berättade att jag nyss fyllt 18 år och har tre sjukdomar jag kommer att ha så länge jag lever. De symptom diagnoserna förde med sig  och  alla mediciner jag var tvungen att ta. Allt från starka värkmediciner  till  malariamedicin. Skyller det sistnämnda på att jag idag behöver glasögon, men tydligen skulle det hjälpa mot SLE. Berättade om min inkomst och utkomst. Det var inget över till mig när räkningarna var betalda. Jag var tacksam över att skolmaten var gratis.

 

Vad önskade sig 18 åriga Caroline för ekonomisk hjälp för att få livskvalité?
1. Pengar till en bra dator så jag kunde studera hemifrån och från sjukhussängen.
2. Några hundra euro så jag kunde ta körkort. Hade alla teori- och körlektioner undan, men fattades pengar för att få skriva och köra upp.

 

När jag läser texten idag så känner jag lite  sorg  för den unga kvinna som författat brevet. Även om hon var positiv och glad, så tycker jag idag det verkar som ett tungt liv att leva. Förvandlas till den person jag  2008  inte tyckte om. De som tyckte synd om mig, såg mig som ett offer.

18-åriga Caroline gjorde det bästa av situationen och fortsatte kämpa. Även om jag hade mina svaga stunder ville jag inte gräva ner mig i en grop. Jag ville och såg mer ljus än mörker.

Jag har ju facit i hand och vet ju att allt slutade väl. Även om det skulle ta tre år innan jag för sista gången skrevs ut från sjukhuset.

 

Men det som knep till i mitt hjärta var att läsa att jag skrev i slutet:

”Jag  vet  att  jag  önskar  mycket  på  en  gång.”

 

Jag har alltid haft svårt att be om hjälp. Hur förjävligt läget än har varit så har jag tydligen hellre suttit ensam och hyperventilerat, än att be om hjälp. Tänkt tanken att det finns andra som har det värre. Mer behov av hjälp. Och även om jag behövde hjälpmedel för att kunna klara av skolan så vågade jag knappt skriva texten och hoppas på ett positivt svar.

Jag trodde jag bad om för mycket. 

 

Fick jag hjälp? Absolut.

 

Det var historien om hur jag fick hjälp. Min första macbook. Tack vare en underbar fond så fick jag möjligheten att slutföra mina studier. De dagar jag var för sjuk att gå ut var datorn min kontakt med omvärlden. Jag bloggade och spelade in musik på datorn som sedan lades ut för hela världen.

Det  var  mitt  liv  då.  

Ett liv jag idag har svårt att tänka mig. Men jag vill ju se en mening med allt. Och det jag fick lära mig är att   allting  ordnar  sig, på ett eller annat sätt. Och det finns ingen skam i att be om hjälp.

 

1930704 27004163879 4451 n

 

Bild från september 2008. En månad innan jag skrev min ansökan.


Katt i kläder! (video)

Skrivet av Caroline Eriksson 09.08.2016 | 4 kommentar(er)

Kategorier:

Hehe, jag glömde att jag hade en bra dator och att det inte behöver ta en hel dag att redigera en kortvideo. Så här, gott folk, är en sprillans ny "Superman Cat" video. Mr Fantomen hade roligt under inspelningen och vilar nu sött på soffan.

 

Hoppas filmen piggar upp er tisdag. <3

(Obs! Se till att se filmen i 1080 HD för rama skärpa)

 


Vi behöver inte ha allt klart för oss.

Skrivet av Caroline Eriksson 09.08.2016

"Jag har lärt mig nåt från internet. Vi har inget att oroa oss för.
Vi kanske skaffar katt nån dag. Katten kanske spelar keyboard.
Vi behöver inte ha allt klart för oss. Våra chanser kommer att dyka upp."
- Winston, New Girl

 

Idag har jag fotograferat i stormväder och filmat material till en ny "Superman-cat" film. Så alla ni som är fans av Mr Fantomen: i morgon kommer en kortfilm. Underbara katt. <3

 

IMG 7892


Fysisk och psykisk misshandel

Skrivet av Caroline Eriksson 08.08.2016 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Eftersom jag har halva släkten på Åland så dyker det upp åländska nyheter i mitt facebookflöde nu som då. Förra veckan möttes jag av en hemsk nyhet. Det sker överallt, dagligen  och  det jag ska skriva om nu handlar om psykisk och fysisk misshandel. 

 

En mamma blev utsatt för grov misshandlad  (enligt medier)  / mordförsök  (enligt mig)  av ex-partnern, som i sin tur tog med sig barnen efter dådet.  Stackars barn.  Jag hoppas de får all hjälp de behöver nu. Ett barn ska aldrig behöva se och uppleva våld. Blev  mörkrädd  av att läsa kommentarerna på internet. Folk som ifrågasatte hur en kvinna kan vara med en man som utför våld. De verkade  skuldbelägga kvinnor  som utsätts för detta våld.

 

Man blir inte  kär  i en person som behandlar en illa. Man blir kär i en person som visar kärlek och fyller ens behov. Och oftast gör dessa personer som utför våld det i början. Till och med under tiden de behandlar någon illa. En människa som utsätter en annan för  psykisk och fysisk misshandel  har även sina bättre dagar. Kan vara hur  charmiga  som helst,  underbar  med barnen och även ge dig  kärlek  mellan varven. Oftast så märker man inte av ett manipulativt och destruktivt beteende innan det är försent.

 

 

Och hur definierar vi våld? Väntar vi tills första eller femte slaget? Våld kan ju se ut på olika sätt.  Våld är mer än en knuten näve.  Ekonomiskt och verbalt våld är fortfarande våld. Att kränka, förminska och ta rätten från en annan människa är våld. Hot om våld är våld.

 

Personer som utsätter andra för våld är experter på att bryta ner för att bygga upp. All  självkänsla  man någonsin haft är spårlöst försvunnen. Tanken  ”Jag har säkert gjort något för att förtjäna detta”  är mer vanlig än  ”Det är XXX som gör fel”. För om du får höra tillräckligt länge att du är  ”en patetisk skit som inte är värd något”,  tror du till sist på det. Man vågar inte lämna situationen på grund av rädslan för sitt liv eller för att man inte kommer att hitta  ”någon bättre”. Många söker svaret i sig själv varför de blir utsatta. De får inpräntade i sin hjärna att "det här är kärlek". Skuldbeläggs  och  skuldbelägger sig själv, för det någon annan gjort åt dem.

 

 

Och mitt hjärta brister. Jag vet inte vad man ska göra för att förhindra våld. Det har ju pågått i alla år och dagar. Kan ju slå ned som en blixt från himlen.  Men det vi måste göra är att prata.  Våga prata om detta känsliga ämne. Kanske fler skulle våga gå ifrån situationen? Få den hjälp de behöver. För en månad sen kunde jag  läsa  att de som söker sig till skyddshem i  Österbotten  har fördubblats sen förra året. Det betyder ju inte att fler människor blir misshandlade, utan att fler vågar söka hjälp. I tid.
Till alla utomstående:  Skuldbelägg och ifrågasätt inte  människor som utsätts för våld. Det är  aldrig  hens fel att hen blir misshandlad. Och detta  helvete  som dessa personer lever i, blir inte bättre att utomstående fortsätter att ifrågasätta dem när de väl vågar gå ifrån situationen.

 

Ni vet låten  ”Love Hurts”  av Nazareth? Den kunde inte har mer fel. Så här skrev jag 9 februari under min  kärleks- och sexvecka:   ”Kärlek ska inte jämföras med fysisk eller psykisk smärta. Som ni kanske redan visste så hör jag inte till kyrkan eller är religiös av mig, men dessa ord jag hittade på en bibel-internetsida passar bra:  "Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inte upp, den tillräknar inte det onda."
Kort och gott, att vara överdrivet svartsjuk, kontrollerande och manipulerande är inte ett sätt att visa kärlek på, och du som människa har rätt att säga NEJ om du är i ett sånt förhållande.”

 

stop 1131143 960 720

Missvisande bild eftersom våld är så mycket mer än en knuten näve.


Blödig kvinna som hittat botemedlet

Skrivet av Caroline Eriksson 08.08.2016

Ny vecka, nya möjligheter. Har så mycket jag vill blogga om men vet liksom inte var jag ska börja. Så tänkte jag tar  "gott och kort"  upp sånt jag funderat på sista tiden. Kanske spinner vidare på något ämne senare. Efter att jag tagit igen förlorad sömn.

 

 

Botemedlet mot mensvärken.

Jag har ju en mensvärk från helvetet. Sån där så jag hellre skulle föda barn än att ha mensvärk.  Men, HALLELUJA!  Den här månaden hittade jag den perfekta kombinationen av värkmedicin och har kunnat leva normalt. Jag är tacksam. Två olika receptfria piller och smärtan försvinner inom en halvtimme. Ja, man svettas lite, men det är bara det onda som ska ut ur kroppen. Ut me e ba å njut åv liivi.

 

På tal om blod..

Jag blir så blödig efter PMS. Som om nån tagit luften ur en ballong med en nål. Kan inte ens se en söt bild av en katt eller KAJ på youtube utan att få en tår i ögonvrån. Skärpning kvinna.

 

Hur man tilltalar andra människor.

Redan som tioåring var jag frustrerad över läraren som kallade klassen för "Men lilla vän". Visst, vi var 50 år yngre, men vi var inte vänner och de orden valde människan när något skulle förklaras / någon skulle dumförklaras. Sen dess så har jag hakat upp mig på orden. Märker att människor tar till  "Men lilla vän"  när de själva kanske känner sig utan något att komma med. Ett sätt att försöka förminska, eller vad vet jag. Sluta kalla folk för det om du bara tar till det innan du ska förklara hur  du  tycker världen ska vara. Man kan ju också kalla folk vid namn.

 

Reggae är själens medicin.

Kanske fick jag höra mycket reggae som barn eller så var jag en rastafari i mitt förra liv. Hur som haver, jag älskar reagge. Blir lugn i själen och bara njuter. Det är tusen år och dagar sen jag dansade på krog sist, och är oftast den som vill hem tidigt.

Men ta mig med på reggae och jag dansar tills solen går upp.

 

Livet är rätt så härligt.

Ja, för så är det bara.