Visa alla inlägg skrivna oktober 2016
Ta tillbaka makten.
Den här veckan kommer jag att ta upp många olika ämnen. Och tänkte jag börjar med ett av de viktigaste. Nåt som många upplevt, nära eller på håll, men inte vågar prata öppet om. Något som jag själv upplevt och sett på håll. Hur en människa plockas isär av en annan människa. Lämnas kvar med endast skalet. Psykisk och fysisk misshandel.
Jag blev aldrig slagen eller hade synliga blåmärken som ledtråd. Dessa ärr och blåmärken gick in på själen. Insåg inte hur eller när jag blev psykiskt nedbruten. Från att ha varit sprudlande glad till att trippa på tå, för någon annan. Tagit avstånd från sånt och såna jag älskade, för att tillfredställa någon annan. Än idag vet jag inte när det hände. Men jag minns stunden när jag insåg att det människan gjorde mot mig skapade känslan av skam. Inte skam för hur hen behandlade mig. Inte känslan av att vilja lämna situationen för gott.
Utan skam över att i den stunden kunde andra också få möjligheten att se hur lite jag var värd. För det var det jag fick höra, gång på gång.
Många frågar sig hur man ofta verkar falla för en och samma människa. Inte till utseendet, utan personligheten. Även hur man söker och försöker så finner man sig till sist i samma sits igen. Till sist intalar man sig att det är kanske så här människor är. Ska behandla varandra. Att allt man fått höra om sig själv som person, kanske ändå stämmer.
Jag har sett mig själv och personer i min närhet falla och stanna i destruktiva förhållanden. Hört historier om andras öden och mött människor som tvivlat på sig själva. Skuldbelagt sig själva, för det någon annan gjort dem. Det finns inte någon bra orsak till varför någon blir utsatt för psykiskt eller fysiskt våld.
Den orsaken ligger hos människan som utsätter andra för det. Våldsamma och manipulerande människor är det av mer djupgående anledningar. Men det är fortfarande inte en acceptabel orsak eller ett acceptabelt beteende.
För att lämna så behöver vi själva se mönstret.
Omge oss med människor som inte skuldbelägger oss för det vi varit med om. Utan som står vid vår sida, tills vi finner styrkan i oss själva. Slutar gå tillbaka, gång på gång, för väldigt sällan blir det annorlunda. Våga polisanmäla, för annars är vi bara en till siffra i mörkerantalet.
Vi måste inse vårt eget värde och finna självkänslan, för då blir det lättare att inte hamna i samma situation igen. Och om vi är där igen, är det lite lättare att lämna. För ingen ska eller har rätten att behandla oss illa. Och självkänslan, den skriver jag mer om under veckans gång.
För alla som jag skrivit om i detta inlägg, även mig själv, har det gått bra för. Vi har alla på egna sätt funnit styrkan att lämna situationen. Byggt upp oss själva och funnit den man en gång var. Skillnaden är att man är lite starkare i sin egen tro på sig själv idag.
Sätter själv sina gränser. Tar tillbaka makten.
Det finns ett liv efter detta, och det är möjligt att finna personer som lyfter upp en.
Du är inte ensam. Det går att ta sig ur detta. Det finns hjälp att få.
Nämner inga namn eller exakta händelser, för jag känner inte vits med att hänga ut någon. Jämfört med för 10 år sen, så handlar det inte om rädsla, utan att jag idag vågar ta makten själv. Känner varken hat eller större ilska. Har bearbetat allt för att idag kunna dela med mig. För att hjälpa andra. Kanske åtminstone en vågar gå ifrån för att aldrig titta tillbaka igen.
Och till er som är rädda att lämna, för ni har fått höra tusen gånger att ”du hittar ingen bättre än mig”. Du kommer hitta någon bättre, för det går att hitta personer som inte trycker ner dig eller får dig att hålla tillbaka.
Det viktigaste är dock inte att du finner dig själv i en relation igen. Det viktigaste är att du har den bästa relationen, till dig själv.
Välkommen på en rama regnbågsresa!
Det här är ingen vanlig vecka. Det kan endera bli den bästa veckan på länge, eller den sämsta. I mitt personliga liv alltså. På torsdag så kan jag meddela er om jag är glad eller ledsen. Förhoppningsvis är jag sprudlande glad och dansar på moln.
Det som även gör denna vecka lite speciell är att det är temavecka igen. HALLELUJA. Från att ha kärlek- och sexveckor, hälsoveckor så är det nu dags för veckan jag hade tänkt döpa till FEMINIST-VECKAN. Men kom på att jag har så mycket mer också att ta upp så jag kallar veckan till.
LIVET-VECKAN!
Väälkumi!
Det innebär alltså att jag har som tanke att få minst ett inlägg om dagen som berör något som har med livet att göra. En härlig salig röra. Allt från hjärta till smärta. Liv och död. Mest livat. Om självhat och självkärlek. Självkänsla.
Massor om feminism. Mest för att jag ser mitt liv genom feministiska glasögon. Det går liksom inte att få bort dem efter att man fått på dem. Men lugn ba, det blir inte mer mens än annars, och jag bränner inte upp min sista bygel-bh på grillen till helgen.
Jag vill fokusera på livet vi lever nu och hur andra levde förr. Hur vi tar oss igenom livet det med livskraft. Och när vi tappar kraften, hur vi finner den igen.
Jag kommer att lyfta fram det som är livet för mig. Ämnen jag brinner för. Sånt ni inte fått höra om förr. Reflektera och berätta mina egna känslor och erfarenheter.
Förhoppningsvis kan vi alla lära oss något av denna vecka. Utveckling är bra. Annars står man bara och stampar på samma ställe med tunnelseende, och då är livet ganska tråkigt.
Jag vill se livet i färger, även de svåra bitarna. Och det ska jag ta er med på denna vecka.
En rama regnbågsresa. Med hjärta och magkänsla.
Egentligen skulle jag ba ha kunnat kalla veckan för "Carro super deluxe - veckan", eftersom det är bloggen som vanligt, bara med lite mer krydda. ;-)
Godmorgon! Detta hände när du sov.
"Godmorgon! Detta hände när du sov."
Nyhetssidan möter mig med orden och jag får läsa rubriker om
en amerikansk man som "erkänner fem (kvinno)mord: "Jag förtjänar att få dödsstraff". (Inte för att verka cynisk, men är det inte ett lättare straff än livstidsfängelse i USA?)
Så här äter du dig smal! (Pulverdiet om någon undrar)
Thailändare plastar in alkoholhyllorna i turistparadiset. (Skandal!)
Gå ner fem kilo på fem dar. (Skippa pulverdieten)
Kraftig brand i asylboende. (Nu får väl folk ge sig?!)
Porren har ingen övre åldersgräns (40 årig porrskådespelare talar ut.)
Jag vill ha fler kvinnor i porren! (Feministisk porrfilmsregissör talar ut.)
Gick ner 7 kilo - på sex veckor. (Annan slags diet)
3 sätt att komma igen - och igen. (Clickbait - för sex säljer. Och ja, man ska betala för att läsa om orgasmen. Skriv orgasm i sökrutan här till höger istället, så får du läsa mer om den - gratis!)
Det är väldigt sällan numera jag klickar mig in på denna eller liknande nyhetssidor, eftersom jag får nyttigare information från andra. Andra sidor som inte kämpar lika hårt med att få folk smala eller skriva om sex i var och varannan artikel. Men rubrikerna kan vara lite lustiga att läsa mellan varven.
Godmorgon!
Hoppas ni alla får en underbar dag. :-)
Min katt är speciell.
Våra katter är speciella. Så är det bara. Av alla tre så tar Mr Fantomen priset.
Han kan ge tass, älskar att ha på sig kläder, leka kurragömma, chips, kebab... och sin spegelbild.
Kom hem från kvällsskiftet igår kväll och fick se honom stå framför spegeln. Och så satt han och glodde på sig själv. Länge. Fina frassen.
Och med risk för att låta som Gunilla Persson, men är något företag på jakt efter en kattmodell / skådespelare så är den här snart 10-åringen perfekt för arbetet. Han är stor, lurvig, mjuk, snäll och alldeles underbar.
Hoppas ni alla får en underbar helg, gott folk! <3
Vad är ett kraftdjur?
För exakt en vecka sen fick jag vara med om det mäktigaste på länge. Kom så nära en örn så jag nästan kunde ta vid den. Om du vill se hur nära, klicka här för att se.
Idag vill jag visa en till bild av örnen och berätta lite mer om kraftdjur. Sekunden innan jag förstod hur nära örnen egentligen skulle komma, fotograferade jag den här bilden.
Mitt kraftdjur.
Nu ska vi ta och bli lite spirituella, och jag ska förklara kort vad ett kraftdjur är.
Alla har vi egna kraftdjur, men alla är inte medvetna om det. Mitt är örn, din är kanske en elefant. Ens kraftdjur påminner om ens egna personlighet, och vi har alldeles egna kraftdjur som är vid vår sida. Som ger oss styrka. Det kan även vara så att ditt kraftdjur har egenskaper du behöver i ditt liv.
Schamanen använder sig av kraftdjur för att finna styrka och vägledning, jag är bara tacksam över mitt kraftdjur. Och finner förstås styrka inom mig när jag är nära en örn.
Hur vet jag då att örnen är mitt kraftdjur? Jag ba vet det.
Hittade en sida som förklarade sambandet mellan ens personlighet och kraftdjuren och tycker det stämde in på mig. Texten förklarade hur jag med örnen vid min sida är,
född ledare och att folk dras naturligt till mig. Hur jag är villig (tvungen?) att utstå vissa prövningar, men att det är lugnt. Jag är säker på att jag klarar av dem. Att allt har en mening.
Jag är passionerade och lite humör att hålla koll på (hehehe).
Min största livsläxa är att lära mig spara energi och fokusera på det som är verkligt viktigt.
Att jag ska fortsätta lyssna till min intuition och fortsätta tro på att man lär sig genom livet.
Hela texten och text om andra kraftdjur, hittar du här.
Hoppas ni gillade att läsa lite om kraftdjur, och har du ett eget, vill jag gärna höra. :-) Man får ju tro vad man vill om kraftdjur, men jag tycker det är fint att ha ett djur som man känner en speciell dragning till, eller som dyker upp i ens liv flera gånger eller när man minst anar det.
Som dessutom är otroligt vacker att se på.
Han normaliserar kvinnoförnedring.
Trump är ett äckel. Men det visste ni kanske redan? Om inte, ska jag förklara ett av alla hans beteenden som är livsfarliga nu.
Han sätt att tala om och behandla kvinnor.
När han gör som han gör och talar som han talar, försöker han skapa acceptans till hans beteende. Han normaliserar kvinnoförnedring. Jag har ingen aning om mannen kan känna skam, men han ger inte sken av det. Och fastän man inte skulle kunna tro det, så har han flera följare. Som får bekräftelse och fler bakom sig att backa ett sexistiskt och sjukt beteende.
När flera kvinnor stiger fram för att berätta om sexuella trakasserier de utsätts för, av Trump, svarar han med att säga:
”Titta på henne, och säg till mig vem du tror på. Vem tror du på?”.
Jag tror på kvinnan. Människan. Den som vågar stiga fram och berätta vad som hänt dem. Det är nästan lika svårt som att bli utsatt.
För det handlar inte om utseendet. Kläderna. Hur hon går eller står. Varför något hände, handlar handlar inte om offret. På något vis.
Det handlar om, i detta fall, mannen som tar sig friheten att beröva en annan människan frihet. Som inte hör ett nej. Får andra att känna sig osäker i sitt eget skinn.
Som inte ser kvinnor som något annat än objekt. Något man kan göra vad man vill med, bara för att det är roligt.
Men det är inte roligt när någon tar på ens bröst eller mellan benen, utan lov.
Kvinnoförnedrare är inte roliga på något sätt.
Jag önskar av hela mitt hjärta att alla som följer eller bara ser dessa rubriker om Trump, inser att det inte är okej. Det han och många andra håller på med, är inte ett accepterat beteende. Vi lever på 2016 nu, och det är hemskt hur man ens ska behöva förklara varför en kvinna är värd mer än att vara vacker och tillgänglig. Hon är inte en egendom.
Sexuella trakasserier eller övergrepp, är banne mig inte okej.
Hur en man, som Trump, kan få stå och tala inför ett land och hela världen, det förstår jag inte.
För det finns de som finner en tröst i hans ord, och det är åt helskutta.
Bild från pixabay.
Leva efter andras förväntningar
Drömde inatt hur jag stod vid bygget och såg hur allting blev fel. Grunden grävdes fel, huset var fel modell. Arbetarna var elaka. Och jag stod bara tyst bredvid och lät det ske. En stor klump i magen och silvertejp över munnen, när jag egentligen hade velat skrika att "HALLÅ, DET HÄR VAR INTE VAD JAG ÖNSKAT!".
Vaknade upp och såg på facebook att Fina Christina taggat mig i ett inlägg, som gjorde mig glad. Christina uppfattar mig som frispråkig och duktig. Och det är intressant att läsa och höra hur andra uppfattar en. Och intressant hur min mardröm var tvärtemot hur jag är annars.
Har alltid sagt hur jag känner och hur jag tänker. Visst, i perioder har jag hållit tillbaka, speciellt när jag varit rädd för vad andra ska tänka. Hur andra ska se mig. Har lärt mig att ibland är det lättare att vara tyst eller anpassa sig, men absolut inte bäst.
Detta år har jag släppt alla tankar om hur andra ska se mig eller tänka om mig. Jag tänker istället att ”bara jag lever i kärlek, gör mitt bästa istället för att vara bäst, så klarar jag mig”.
Det är väldigt tungt att leva sitt liv efter andras förväntningar. Eller den illusion man har av hur andra vill se en. Föreställningen om hur vi tror vi måste vara för att bli accepterade.
Egentligen är det inte stora förändringar som hänt mig det senaste året, men den största förändringen är att jag släppt kraven på mig själv. Det går att leva i sanning med sig själv utan att såra andra. Göra det som känns rätt än det som anses rätt. Att säga emot utan att känna skam.
Jag uppmuntrar alla att öppna munnen och säga hur ni vill ha det. Så länge ni gör det med kärlek. Mot er själva och andra.
Var inte så hårda mot er själv eller andra och våga bjud på er själva. Man mår så mycket bättre då.
Och när det krävs, ryt ifrån. Ha inte silvertejp över munnen.
Ha en underbar dag, underbara människor! Så här glada är jag och Mr Fantomen idag.
Det är svårt att flirta!
Idag känner jag mig fin. Omfamnar dagen och mig själv. Sminkade mig snyggt, med highligter och hela faderullan. Lackade naglarna och kände mig redo för att ta vackra selfies. Gick väl så där. Blev mest massor av bilder av Mr Fantomen. Och så började jag flirta med kameran.
Bilderna du kommer att få se nu illustrerar hur otroligt svårt det kan vara att flirta. Blinka med ett öga på ett snyggt sätt.
Ibland har jag lagt märke till att, de få gånger, jag gör en videoblogg så blinkar jag med ett öga mot kameran. Fråga inte varför jag gör det, kanske är det tics. Inte med meningen i alla fall. Och då kan det se helt okej ut.
Men när man försöker blinka med ett öga på flit, sådär naturligt förföriskt, då går det banne mig inte.
Det ser bara ut så här. Typ.
Visualiserande-flirten. Du blundar och visualiserar hur du blinkar med ett öga.
Two face-flirten / Den ansträngda flirten. Du använder alla muskler som finns i ena ansiktshalvan. Lite ansträngt, men hej! Ett öga är fast.
Pirat-flirten. Harrrr harrrr. För du är en pirat.
Och ansiktsuttrycket när du inte bryr dig om att flirta, utan bara är kär, glad och nöjd.
Sånt jag inte bloggat om.
Idag känner jag min givmild och tänkte skriva om sånt jag inte bloggat om förr.
Här är 10 saker du (kanske) inte visste om mig.
1. Det var inte tänkt att vi skulle köpa ett hus, den där tisdagseftermiddagen i augusti. Vi skulle bara diskutera lite. Men allt kändes bra, huset var precis som vi visualiserat och därför kastade jag fram min svettiga hand. Och prutade lite till på priset.
2. Jag är duktig på att pruta. Skäms inte för att säga hur jag vill ha det. Om chansen finns, varför inte ta den?
3. Sambon är den första människan jag kunnat se mig gift med. Han är världens bästa och gör mig lycklig. När vi far till magistraten vet jag inte, men vetja jag bloggar om det också.
4. Har kommit en lång väg i min karriär som vårdare. För många år sen vattnade jag plastblommor och visste inte vad tusan en ”schakett” vad. Kan säga som så att damen skrattade så tårarna sprutade medan jag sökte febrilt efter den. Idag låter jag bli blommor och använder endast ordet ”schakett”.
5. Jag hade lite ångest i början av sommaren. Det är bra nu.
6. Jag tror att det finns energi som kan lämna efter oss, och det är det vi ser som spöken. Inget att vara rädd för.
7. Mina smaklökar tycker att grädde är det enda man ska ha i kaffet.
8. När jag som sextonåring (skulle fylla 17) fick Mr Fantomen i mitt liv, hade jag även 10 stycken gerbiler. Hugo och vad den andra nu hette, älskade varandra oändligt mycket. Det resulterade i flera kullar gerbilbebisar, i regnbågens alla färger. De fick ett nytt hem när djuraffären inte kunde ta emot fler gerbiler. Så köpte du en gerbil 2006-2007 i Vasa, så var det jag som var uppfödaren.
9. På lediga dagar låter jag telefonen vara ljudlös i flera timmar efter att jag vaknat. Inte för att det ringer massor, men för att det bidrar till den lediga känslan. Har sovit med telefon på ljudlös största delen av mitt telefon-liv.
10. Minst en gång om dagen stannar jag upp och är tacksam över allt i livet.
Finito.
Även om det skulle gå att åka båt länge ännu, så är det faktiskt svinkallt utomhus. Då vill man inte cruisa runt på havet. Därför hämtade jag och sambon hem båten i förrgår.
När man tar upp båten så är det på riktigt finito med sommaren. Känns helt okej det också. Det positiva är att jag nu inte behöver sitta med hjärtat i halsgropen eller svära över stora vågor. Jag har blivit bättre, men ännu inte kommit över rädslan för stora vågot. Det ledsamma är att tiden gick så snabbt. Man hinner knappt med.
Så i förrgår satte jag mig ner i båten för sista gången i år. Tillsammans med min kärlek. Med för stora flytjackor åkte vi sakta till hamnen, där traktor med båtkärra väntade. Och jag tackade sommaren hela vägen dit. För den var fin och minnesvärd.
Nu är jag redo för allt hösten och vintern har att erbjuda. Och det är mycket roligt på gång.
