Visa alla inlägg skrivna 2017
Gott nytt år och ett stort tack!
För exakt ett år sen fotograferade jag denna bild och önskade er alla ett gott nytt år. Det gör jag även nu, även om jag i år inte är lika finklädd. Dock har jag fortfarande sprakastickor som jag ska tända om någon timme eller så. Lugnaste för katterna och egen skull att hålla sig till lugna fyrverkerier.
Men det var inte det jag tänkte säga. Det jag tänkte säga var: Tack!
Tack för detta år. För att ni följt med min vardag och läst det jag skrivit. Tack för alla era kommentarer. Tack för alla mejl. Tack för alla hjärtan. Tack för att just du klickat dig in hit. Tack tack tack. <3
Hur du än väljer att fira denna dag, så hoppas jag att du har det bra. Ta hand om dig, för du är värdefull.
Känslan av att vara hemma.
December är den månad vi ännu har några timmar kvar av, och även den månad jag insåg att det inte skulle bli en flytt detta år. När man är så nära, men ändå inte, skulle kunna höja pulsen på vem som helst.
Men jag förvånade mig att ändå inte bli nere, stressad eller panikbygga bara för att hinna till något vi ändå inte lagt ett datum till. Visst hade det varit roligt att redan nu skriva detta blogginlägg från mitt nya skrivbord i mitt kontor, än från ett vardagsrum man gjort sitt bästa att få hemtrevlig. Efter att huset börjat ta sin form har det inte varit något som känts som hemma, förutom huset. Huset är hemma.
Men vissa saker kan man inte stressa fram och jag tänker att om man inför känslan av stress i något så avtar även den där lyckan man har när man får flytta. Det blir som ett antiklimax eftersom man inte njutit av resan till målet.
Jag har ba fokuserat på att njuta.
December var även den månad jag verkligen släppte taget om den lilla känslan av stress och känslor jag inte vill ha i mitt liv. Även om t.ex vädret är något som får min puls att höja sig, så har jag ba let it go och tagit det lugnt. Vädret är ju inte någon man kan påverka.
Dessutom hyperventilerade jag inte heller när vi för en stund misstänkte vattenläckage i huset. Eftersom det visade sig att allt var i sin ordning, så hade det ju efteråt varit onödigt att hyperventilera över en sån sak. Som sagt, inte stressa upp sig innan det verkligen är läge för det.
Det här var månaden jag knappt kunde stå rakt på grund av att jag la allt golv i huset på mindre än en vecka. Det var månaden vi installerade vår nya ytterdörr och fick behaglig inomhusvärme i huset.
Det var månaden min monstera tackade för sig, och jag bestämde att aldrig mer köpa växter från stora kedjor, där alla växter av någon underlig orsak börjar ruttna efter en tid.
December var den månad jag svängde upp och ner på världen och stod på huvudet för första gången på länge. Hade jag inte hört ett ljud från ytterdörren, så hade personen som besökt huset sett Fredrik som skar det sista av heltäckningsmattan och jag som stod på huvudet bakom honom.
Det här var den månad jag var tacksam och glad över nästan precis allt som hänt detta år. Även om jag ser med spänning fram emot morgondagen, så har sist och slutligen det jag lämnar bakom mig inte varit något pissår. Det har varit ett fint år.
Om man ska summera året 2017 med en bild, så är det den här. Känslan av att vara hemma.
Så nära du kan komma att läsa ur min dagbok.
Min Bullet Journal är det mest personliga jag har och det betyder att man kanske inte tar och låter vem som helst läsa i den. Nå, idag gör jag ett undantag och ska låta er läsa min Bujo från November. Det är så nära man kan komma att läsa ur min dagbok, om jag fortfarande skulle skriva en sån.
För att inte gå igenom trettio dagar med text och vardagssysslor, så ska jag skriva upp vad jag gjorde varenda måndag och fredag av November-måndag. För det här är en del av min årsresumé 2017.
onsdag 01 november (månaden började med en onsdag, så den får vara med)
x jobb 7 -11:47
x fixa ny ytterdörr
x lacka naglarna
> beställa en till faber castell penna, storlek s. (> betyder att det här är inget jag gjorde idag, utan skuffade fram till en annan dag)
x möblerna levereras 14-14:30
fredag 03 november
x jobb 7 -11
x mätning av betonggolvet 12 / 12:30
x BOB ringde och meddelade att vi har internet vid huset nu. Bara att ringa och flyttanmäla sen.
måndag 06 november
x vattna växterna
x mätning av betonggolvet 12-tiden. GOLVET ÄR TORRT HALLELUJA!
x skicka till Ida om att beställa kaklet.
x ring Dahlskog. Han kommer nästa vecka.
x beställde faber-castell s pennor
fredag 10 november
x jobb 7-15
x betala räkningar
x fick mina pennor
x nååro hämtade hem sänggaveln från jeppis
x hälsa på marika och sami en sväng
måndag 13 november
x skicka meddelande till dahlskog om 1. hur städat han vill ha det och 2. dörrkarmarna.
x dahlskog börjar på med badrummen
x måla (och här låter jag det vara hemligt vad jag egentligen målade)
fredag 17 november
jobb 7-15
x dahlskog fortsätter med badrummen & han blev klar med mitt wc :)
x jag och fredrik började lägga upp taklister (herregud, var det verkligen så sent som i mitten av november vi började på med det?!)
måndag 20 november
x vattna växterna
x ring skogsvårdsföreningen
x ring och kolla med massage
x beställa (och här låter jag det också vara lite hemligt)
x lägga upp taklister
x hälsade på hos vännerna en sväng på kvällen
fredag 24 november
x jobb 7-11
x BLACK FRIDAY (hade som förberett mig vilka sidor jag skulle fynda inredning till huset ifrån)
x dahlskog fortsätter med badrummen
x tvätta kläder och vika in rena kläder (att tvätta kläder är inga problem, att vika in dem efteråt är ba tråkigt. Därför är det bra att ha en bujo så man får skriva in tråkiga saker ibland, ba för att bocka av dem senare)
x beställa möbler och kapina från ikea. Hemleverans till huset.
måndag 27 november
x jobb 13-21
x BADRUMMEN ÄR KLARA! Det blev så otroligt vackert!
På kvällen medan jag arbetade monterade Fredrik köksluckorna till skåpen.
torsdag 30 november (ja, det är en torsdag, men är sista dagen av månaden.)
x leif hjälper oss med det sista i köket
x hämta ut paket från posten
x fick min nya telefon
Hade dock månaden varit en dag längre så hade det stått att jag skulle jobba samt få hemleverans av den nya ytterdörren och ikea-möblerna. Jag hade även hämtat ut mera paket från posten och fortsatt att bygga vid huset. Vid det här laget var nästan alla taklister på plats, och vi monterade grovkökets skåp på fredagskvällen.
Har någon det mysigare än jag? Näee, trodde väl det.
Om någon undrar hur det ser ut när jag bloggar, så är det så här:
Kan det finnas någon som har det mysigare än jag, eller rättare sagt Fantomen? Nääee, trodde väl det.
Hoppas ni alla får en underbar fredag och fin start på den sista helgen av detta år.
Ps. Ta det försiktigt på vägarna.
De sex mest lästa och sånt jag inte skrev.
Även om oktober inte känns så himla långt ifrån, så är det fortfarande så enormt mycket som hunnit hända under två månader att jag knappt kan fatta det. Önskar att alla kunde blogga, eller åtminstone föra en personlig dagbok, för att inse att livet inte står stilla. Det är ständigt i förändring, och mycket mer händer än du tror.
I skrivande stund har jag tyvärr inte mer tid att gå igenom oktober månad, mer än att jag delar med mig av de sex mest lästa blogginläggen, och skriver "lite" under varje rubrik om varför jag skrev inlägget, och sånt jag aldrig skrev.
Den här bilden fotograferade jag samma dag som jag skrev om panikattacken. Det är fortfarande samma crazy cat Carro, som hon som stod och funderade vad tusan som hände i kön, medan världen för några sekunder blev lite kaos.
Jag fick en panikattack.
Just det här med att få en panikattack, mitt bland människor, är väl något som skrämmer många. Vare sig du själv upplevt det eller ej. Först tvekade jag en bra stund innan jag valde att sätta mig ner och skriva det här blogginlägget. Folk har en tendens att börja trippa lite mer på tå ifall man högt säger att man inte mår så bra.
Och det var det som sist och slutligen fick mig att skriva inlägget. En panikattack förändrar inte den jag är som person, och det är inte heller en orsak varför någon skulle behöva behandla mig annorlunda.
Upplever du panikattacker så hoppas jag du kan finna stöd och lite styrka i min text, men även kraften att våga säga ifrån, be om hjälp och framförallt: VÅGA FORTSÄTTA LEVA NORMALT. Låt inte en panikattack eller rädslan att få en hindra dig att gå ut och leva livet.
Du är värdefull.
Den här bilden fotograferade jag egentligen för ett år sen, då det bara fanns en avverkad skog på en tredjedel av den mark vi äger. Idag är det typ mitt kontor som finns där jag hoppade runt.
Sex råd.
Har du inte blivit bortskrämd av min blogg under detta halvår, och själv funderar på att bygga hus? Läs då först detta blogginlägg där jag ger er mina sex bästa råd att tänka på. Allt från pengar till avlopp och annat man inte tänker på.
Den här skönhete började glittra ännu mer efter att Fredrik tvättat upp alla lampor. När jag bloggade om detta, världens bästa loppisfynd, visste jag inte att jag någon månad senare skull få ett ännu bättre erbjudande.
Världens bästa loppisfynd.
Historien bakom våra fönsterlampor kan du läsa här, som jag googlade fram är Turun Kristalli - och vår är äkta guld med kristaller som skimrar i regnbågens färger. Något som jag kanske glömt att skriva om nu på senare tid är att vi nu även har en kristallkrona, även den från samma märke, i guld och kristaller.
Den kom från samma försäljare. Hon skickade ett privatmeddelande åt mig en eftermiddag att hon hittat en kristallkrona på vinden, och undrade om vi var intresserade, innan hon la ut den för försäljning. Självklart skulle vi ha den också.
Det är just såna här bilder som får mig att förstå hur mycket som egnetligen har hänt, på kort tid. Nu har vi alla dörrar monterade, takpanel på plats, heltäckningsmatta på plats, tapeter, inredning... allt. Förutom golvlisterna då.
Rum som väcker känslor.
När vi för evigheter sen målade hela sovrummet i mörkblå, nästan svart, färg upp till taket, bara för att lämna en vit border upp till taket så var det många som höjde på ögonbrynet. Det var ju inte många som målade på detta sättet. Nu i efterhand har jag sett flera som målat på samma sätt (i andra färger), och har bara en sak att säga: "Snyggt! Ni har bra smak. ;-)". Jag själv tycker att rummet blir mer levande, än om alla väggar är målade från golv till tak, eller om man bara skulle ha målat en fondvägg.
Just sovrummet ser jag riktigt fram emot att sova i, eftersom det kommer att bli så mysigt att ha det så mörkt och skönt i rummet.
Selfie fotograferad samma dag som Puustelli levererade hela husets inredning, i slutet av oktober. Herregud, tänk att vi fått allt monterat. På rätta platser.
Aldrig mer ska jag tveka på mig själv.
Under det här året har vi fått mycket pepp, men även mött på människor som kanske inte tänkt på vad de sagt, och som faktiskt kan såra. Speciellt när man gör sitt bästa och vi trots allt varit helt ensamma i byggprocessen. Men man kan ju inte gå runt och vara ledsen, och just därför är jag så glad för egen del, att under hela den här tiden har jag hållit humöret uppe. Lyft mig och Fredrik, och insett att det man har gjort har varit bra.
Även om jantelagen existerar, så tycker jag ändå att fler människor måste våga tro på sig själv mer. Våga lyfta sig själv och andra, och våga säga fler komplimanger.
Är du stolt över något du själv gjort, ha då en rak rygg och var stolt över dig. Tycker du att en annan människa är en fin person som gör något bra, säg det då till hen! Mer glädje till folket, visst?
Som en miljonvilla.
Huset fick sin alldeles egna stenmur upp för den lilla kullen, och det var som pricken över i på tomten. De där mardrömmarna om att huset ska rasa nerför backen har i alla fall slutat dyka upp. ;-)
Som bonus och avslut får ni även se en bild från något som inte var med på listan av mest lästa inläggen,
men som tog priset för den vackraste himlen. Norrskenet jag fick uppleva i Oktober.
Förlorargängets åttonde medlem. Jag.
Det hände något nytt den här hösten. Jag började läsa böcker, och har nu sen oktober läst ut sex stycken böcker. Inte för att jag nyss upptäckt att jag älskar böcker, det har jag vetat av sedan liten. Då kunde längta att få vakna upp till en ny dag, bara för att fortsätta läsa i en av alla mina Harry Potter böcker. Sket som i om det var ”töntigt” att läsa. Jag läste och älskade det. Men de senaste åren har jag varken läst så mycket eller haft tiden att engagera mig.
Sen kom jag fram till att den där tiden som aldrig verkar räcka till, beror inte på klockan eller något annat. Det beror på hur man väljer att spendera den. Nu har jag valt att spendera min egentid till att läsa, och det har gjort så mycket åt mig som person.
Nu borde jag egentligen har skrivit den här recensionen direkt efter att jag läst ut den 1340 sidor långa boken ”Det”, av Stephen King. Men sen jag läste ut den har jag hunnit med tre andra böcker, och dessutom hunnit se båda filmerna om Det. Den från 1990 och den från 2017. Denna bok vinner ändå alla priser.
Dessutom gjorde inte filmerna mig ens lite rädd, så jag undrar om Det lyckats få mig att bli kvitt min clownfobi?
Det här är min recension av boken Det.
Först var jag tveksam och lite rädd att börja läsa Det. Inte för att det handlade om min clown-fobi, som är högst upp på listan av fobier, som har ”fötter” efter sig på en fin andraplats. Nej, det som gjorde mig rädd var storleken. 1340 sidor med liten stil var något som jag aldrig vågat mig på förr. Det skulle snart visa sig att jag önskade att boken aldrig skulle ta slut.
Jag hade aldrig läst en Stephen King bok tidigare, och nu har han halvt förstört mig för framtida författare och skräckböcker, för jag vill fortsätta gå in i hans huvud och läsa om den skräck han föreställer sig.
Trots att jag kunde veta vem som skulle bli nästa offer, för SK skriver det ofta rakt ut, så blev boken aldrig tråkig.
Alla karaktärer beskrev han så levande att det kändes att Förlorargänget hade en åttonde medlem. Jag. Och varenda unge kom mig nära om hjärtat. Varenda en hade något jag själv kunde känna igen mig i.
Boken som enbart kunde ha handlat om en skräck som sprider sig som pesten i en liten stad, handlar om så mycket mer. Det handlar om barndomen. Om det man glömmer eller vill lägga bakom sig. Om rädslor och hur man går vidare. Om hur ingenting är beständigt.
Om att möta sig själv.
Många kanske inte gillar Stephen King och hans mest välkända verk, eftersom det inte känns realistiskt mellan varven. Men jag tror på magi och man behöver inte ha det så verkligt och tråkigt hela tiden.
Vill du ha en bok att läsa längre än en vecka, en bok som stannar i ditt hjärta – läs Det.
Jag ska i alla fall läsa den igen.
De mest lästa blogginläggen.
Det var i September jag, åter en gång, slutade äta socker. Kom som fram till att man ska nog bara göra och äta det man mår bra av, och min kropp tycker verkligen inte om shitfood. Även hur mycket mitt huvud tycker om det.
September var även den månaden jag skulle bli ett år äldre, och det här gången tänkte inte ha och hade inte heller någon ålderskris. Omfamnade ba hela mig själv och de år jag fått här på jorden.
Annars var det kort och gott en fin månad som jag bara ser tillbaka med kärlek i hjärtat.
Nu tänker jag göra något lite annorlunda under min årsresumé, och dela med mig av fem av de mest lästa blogginläggen jag skrev under september-månad, samt visa fem bilder som får representera min födelsedagsmånad.
Frivilligt barnlös.
Läs min intervju med kvinnan som är frivilligt barnlös.
Hur är det med ekonomin?
Fick en fråga om hur det är med vår ekonomi, i och med husbygget, och jag svarade på den - som med alla andra frågor.
Capsule Wardrobe.
Jag donerade och kastade bort kläder, och lämnade med endast 31 plagg i garderoben.
Titta in i min Bullet Journal.
Till födelsedagspresent fick jag min Bullet Journal, av märket Leuchtturm 1917, av Fredrik. En av de bästa gåvorna någonsin, eftersom jag har använding av denna varenda dag och får vara kreativ.
5 saker att göra för att bli glad.
För jag vill att människor ska vara glada.
Det bästa med platsen vi byggt huset på måste vara den stjärnklara himlen och att vi har en blåbärsskog med detsamma utanför dörren. Eftersom jag slutade äta socker i september, så fick jag istället mumsa på goda bär.
”Sen när det är vinter, så tänker jag se tillbaka till dessa bilder för att minnas hur vacker världen är i färger. Gult, grönt, blått, rött och alla skuggor från den härliga solen.” Så skrev jag om den här bilden. Och nu är det ju vinter, så jag måste väl ta och reflektera över bilden.
Japp. Den är fin.
Jag och Fredrik tog en liten roadtrip i närtrakten och såg vackra miljöer vi bara bor ett stenkast ifrån.
Vi var för första och sista gången till villan för sommaren, en vacker septemberdag. Det var lite blandade känslor, men mest fyllde kärlek min kropp. Jag balanserade stenar och åkte på spegelblankt vatten hem igen.
Jag stod bland björnbärsbuskarna och tog selfies av mig själv. I pyjamas.
Stackars älskade Fredrik for igenom stolen medan han spacklade. Gick inte som på Strömsö.
Och det var en av de bästa månaderna på året.
Så här når jag mina drömmar och mål nästa år.
En tradition jag har haft nu i snart sju år, är att jag gör en vision board inför varje nyår. Det mäktigaste av allt? Så gott som allt jag klistrar fast blir verklighet.
Visst. Inte har jag den där hunden jag klistrat fast vartenda evigaste år, men kanske beror det på att jag innerst inne vet att en hund inte är något som passar min personlighet. Visst är motion bra, men inte i alla väder och vind. Regnar det eller är snöstorm så vill jag helst bara mysa inomhus. Inte gå ut och uppmana ett djur att kissa på beställning.
Men.
Jag har fått hälsa. Kärlek. Pengar. Ny kamera, även om jag köpte den för pengarna. Jag har flyttat. Jag har byggt hus. Jag har allt det jag en gång i tiden drömt om, och det får mig att vilja fortsätta med visioner.
Att vara nöjd och tacksam, men fortsätta våga drömma. Dessutom tror jag på attraktionslagen och karma, och tänker att om jag sänder ut till universum allt det jag vill ha så kommer det till mig på något sätt, i någon form, en vacker dag.
Och nu ska du få läsa fem orsaker varför du också ska göra en visionboard detta år, och se min egen.
Fem orsaker varför du ska göra en visionboard 2018:
1. Visualisering är något som fungerar, vare sig du tror på det eller ej. Det är inte bara hippies som visualiserar, utan även idrottsmän gör det. Tror t.ex inte att någon som lyfter 120 i bänkpress ba tänker "Näää, dehär gaar int na!". Nej. Personen visualiserar hur hen går fram till bänken, kastar lite kalk på händer, ropar "ho ho ho" och sedan lyfter den tunga vikten. Utan problem. Om man visualiserar sig ett mål och hur man ska ta sig dit, så blir resan lite lättare.
2. Du får mer grepp om vad du egentligen vill i livet. När man sitter och bläddrar i alla veckotidningar, söker efter inspiration på internet eller skriver upp ens drömmar och mål - så väljer man det som ens hjärta vill. Jag skulle t.ex inte klistra in "pulverdiet" eller "maratonlopp", för det är inget som varken min kropp eller själ drömmer om. Istället är det kärlek, balans och lugn som mitt hjärta vill ha.
3. Även om jag för detta år valde att göra en bucket list, som jag aldrig gjort förr, så fungerar en visionboard på annat sätt. Jämfört med en bucket list, där allt är ganska svart och vitt, så är en visionboard något levande. Något som inte är ristat i sten eller något att fastna i. Det är drömmar och mål i en salig blandning.
4. Du blir motiverad, för jag tar för givet att du väljer bara fina saker som du vill ha i livet. Klipper du ut, som jag, ut en rubrik som lyder "Acceptera den du är", då kommer du även att bli påmind och motiverad att leva efter den meningen.
5. Det är roligt och avkopplande.
Det här är mitt uppslag som jag har direkt efter januari månads kalender och habit tracker. Till vänster är min bucket list för nästa år, som blev tillsammans nitton saker jag vill uppnå på ett eller annat sätt. Vissa lättare och vissa saker kommer jag att behöva lite hjälp med. Men alla uppnåeliga.
Till höger är min visonboard för 2018.
Jag har printat ut en kärleksfull bild av mig och Fredrik, en då jag gör yoga och en annan då jag vann bloggpris. Alla bilder symboliserar alla fina känslor jag vill känna nästa år.
Dessutom printade jag ut en bild av huset vårt och ett av alla norrsken jag upplevt, och tillsammans blev det riktigt häftigt. Vid huset ser man stjärnklar himmel, så hoppas även på att få se vackert norrsken.
I min första bucket list någonsin har jag till exempel listat regressionsterapi. Efter flera års funderande, tänker jag ta mig iväg på regressionsterapi. Hur vet jag ännu inte, men det kommer att lösa sig. Har alltid velat testa på hypnos, och även om det vore intressant att minnas sånt man glömt från barndomen, så är jag mer nyfiken på ett tidigare liv.
När jag var liten berättade jag mycket åt mamma hur det gick till när "jag valde henne" och vad jag varit i mitt tidigare liv. Och kanske var jag bara en liten speciell unge, men jag tror på att barn kan minnas och veta av sånt man många vuxna stänger bort till sist.
Dessutom kommer jag att under en hel dag säga "ja" till precis allting, så länge det inte skadar mig eller någon annan. Det kan bli intressant.
Rolig, intensiv och alldeles för kort.
Varje semester är väl ungefär lika för varje kotte på denna jord. Den är rolig, intensiv och alldeles för kort. I alla fall känns det som det, och årets semester var inget undantag.
När jag gick igenom hela augusti månads bloggarkiv, så fick jag till sist hindra mig själv. Annars hade jag lagt med hela månadens arkiv av bilder. Alla roliga minnen jag vill minnas. Så förbered er på en månad med mycket glädje och en peppande länk.
Kan väl börja med en peppande länk, sen får ni läsa om en av de bästa månaderna på hela året.
5 citat som ger dig styrka i tuffa stunder.
Okej, månaden började inte så prima när ett par ungar skadade Mr Fantomen, och jag stod utomhus och skrek lungorna av mig. Men jag började förstå lite varför ingen av katterna velat vara ute på hela sommaren, och varför Fantomen i juni varit riktigt dåligt i skick, haltat och sovit i över ett dygn i sträck.
Nu äntligen har katterna vågat börja gå ut och njuta av livet igen,
och jag hoppas att precis varenda en av er som läser det här, lär era medmänniskor och barn hur man ska behandla djur. Var snälla.
Eftersom både jag och Fredrik semestrade under exakt samma datum för första gången under alla våra år tillsammans, så hade vi all tid att spendera vid huset. OCH SE HUR FINT DET VAR DÅ. Trots att vi inte hade stenmuren på plats. Snart är det sommar igen, om man får vara positiv.
Och under den här lediga tiden hände det mycket inne i huset...
Fredrik spacklade, slipade och jag målade huset. Samtidigt sprang vi på ett sista Puustelli-möte och bytte i sista sekund ut skivan till köksön till den marmorskiva vi nu har. Dessutom var vi till Vasa Färg och det var den veckan i augusti som vi bestämde oss för den vackra, unika och ekologiska tapeten vi har i köket.
En kväll fick vi fara, i pyjamas, till svärmor och rädda en liten spilintu som råddat sig till ventilatonsrören. Det blev lite härligt kaos sådär på kvällskvisten, och fågeln fick en hel del att berätta åt sina vänner.
Våra vänner hade en lugnare helg i jordbrukandet och en rolig kväll i augusti festade vi till klockan tre på natten. Vem kunde tro att det kunde vara så roligt att sitta i ett halvfärdigt hus, utan el eller vatten? Tror det sist och slutligen inte har med platsen att göra, utan med vilka människor man omger sig med.
Hur som haver är den här kvällen den kvällen jag tänker tillbaka till, om någon skulle fråga mig om en minnesvärd kväll under sommaren.
Jag målade bara de väggar som hade gipsskiva på sig, och egentligen tycker jag det var ett bra drag av mig - än att behöva måla precis allt på en och samma gång senare.
Här hade vi inte ännu el i huset och inte ens takpanelen på plats. Ändå var det här det vackraste huset jag någonsin sett. Det enda negativa var alla getingar som ännu for in i huset. Oskämtat så kunde jag möta på mellan fem och tio getingar på en dag. Huäääää....
Medan el och de sista ventilationsrören i huset blev fixade, så smet jag iväg till Jakobstad för att umgås med mamma och syskonen. Vi for på loppisrace, och jag fyndade en puff från egypten för endast två euro! Tänk, i flera år har jag sökt land och rike efter en puff, och så fanns den på Missionstugans vind.
Snart får jag ta puffen och lägga den på en fin plats i huset.
Och som avslut på kanske den bästa månaden på hela året, så blir det en bild av mig och världens bästa typ. Fredrik.
Tänk vilket år det här har varit. Allt vad vi har varit med om. Hur starka vi har varit och blivit. Och hur underbar du är. Jag älskar dig.
Den mysigaste julen på länge.
För fem år och en dag sen så vaknade jag upp på juldagsmorgonen och möttes av en lapp vid kaffekokaren. "Godmorgon älskling. Ut å spark!".
Fredrik arbetade morgonskift och hade, som vanligt, laddat kaffekokaren till mig. "Ut å spark" kanske låter som en konstig uppmaning att skriva till sin flickvän, men jag förstod vad hans lapp handlade om. Dagen före, som påminde mycket om den jul vi firade i år, hade jag fått en alldeles egen sparkstötting och nu skulle jag spendera dagen med att sparka runt i byn.
Som ni redan har förstått så är Mr Fantomen inte som alla andra katter. Med mig på sparkturen hade jag alltså frassen som satt på och åkte snålskjuts. Vi var upp till kyrkbacken, åkte ner igen och hade det riktigt roligt.
Och som jag skrev, så påminde den här julen mycket om den vi hade för fem år sen. Då, och nu, firade jag och Fredrik julen tillsammans, bara han och jag. Och det var den mysigaste julen på många år, trots att vi båda två drabbats av den berömda flunssan som härjar. Ingen stress, inga måsten. Vi myste, åt god mat (jag är suverän på att göra möra och goda julskinkor) och gav varandra julklappar där vi satt på varsin plats i soffan.
Innan vi somnade så sa jag till Fredrik att jag önskar varje jul ska vara så här. Lugn och harmonisk.
Vi har börjat skapa våra egna traditioner, och från och med nu så är det helt okej att äta pommes frites till julskinkan.